Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag dels till polisväsendet i riket och dels till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

1929-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag dels till polisväsendet i riket och dels till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 134.

9

Nr 134.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln gjorda framställningar

angående anslag dels till polisväsendet i riket

och dels till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under femte

huvudtiteln (punkterna 87 och 92 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

dels att till polisväsendet i riket för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra förslagsanslag av 1,960,000 kronor;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m., nu 1,175,000 kronor, med 25,000 kronor till 1,200,000

kronor.

Utredningen i dessa ärenden återfinnes å sid. 375—388 samt 395 och

396 i förenämnda statsrådsprotokoll.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års

riksdag omorganisation av rikets polisväsen. Denna omorganisation har

därefter fastslagits genom lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet

i riket. I anslutning härtill hava samtliga för polisväsendet under

femte huvudtiteln avsedda anslag uppförts under en ny avdelning, »polisväsendet».

Det tidigare extra förslagsanslaget till särskild polisstyrka på

landet har i samband med omorganisationen förändrats till ett extra förslagsanslag,

benämnt »polisväsendet i riket». Vidare har i riksstaten —

delvis genom utbrytning av vissa belopp från femte huvudtitelns allmänna

ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar samt till skrivmaterialer

och expenser, ved m. m. — upptagits ett nytt extra förslagsanslag

under rubriken »vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisoch

åklagarväsendet».

De med omorganisationen sammanhängande anslagsfrågorna behandlades

av Kungl. Maj:t i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen nr 59

och av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid riksdagen åberopade innehållet

i andra särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4. På sätt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr. 184.

närmare framgår av dessa handlingar, ansågs anslaget till polisväsendet i

riket för budgetåret 1925/1926 böra upptagas till 1,480,000 kronor för

användning i huvudsaklig överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande

angivna eller förordade grunder. Anslaget till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet bestämdes för samma

tid till 225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i

propositionen nr 59 angivna grunder.

Anslaget till polisväsendet i riket var i riksstaten för budgetåret 1926/

1927 upptaget med 1,750,000 kronor och anslaget till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet med 459,000 kronor.

För budgetåret 1927/1928 voro berörda båda anslag upptagna till 1,640,000

kronor, respektive 464,000 kronor. Motsvarande belopp i riksstaten för

budgetperioden 1928/1929 äro 1,800,000 kronor och 725,000 kronor.

De utgifter till olika ändamål, som skulle bestridas från anslaget till

polisväsendet i riket, beräknades för budgetåret 1928/1929 på sätt framgår

av följande tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ...............

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär-

kronor

280,000

dingsmän å landsbygden...............................................

42,000

—

Landstingens polisväsen....................................................

*

46,250

—

Reservpolisorganisationen...................................................

»

260,700

—

Kriminalpolisorganisationen...............................................

»

240,000

—

Polisskola..............................................................................

»

60,000

—

Tidningen »Polisunderrättelser» .......................................

»

56,500

—

Centralbyrån för fingeravtryck ..........................................

»

23,700

—

Gränskontroll........................................................................

»

30,000

—

Till användning enligt förut gällande grunder ............

»

756,000

—

Summa kronor

1,795,150

—

För vinnande av skälig marginal avrundades anslaget uppåt till 1,800,000

kronor.

Vid behandlingen av frågan om anslag till polisväsendet i riket för

budgetåret 1929/1930 har någon ändring icke ifrågasatts beträffande

posterna retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjärdingsman å

landsbygden, landstingens polisväsen, kriminalpolis-organisationen, polisskola

och gränskontroll, utan hava dessa poster förbudgetåret 1929/1930 upptagits

med samma belopp som för innevarande budgetår.

Vad angår posten den lokala polisorganisationen å landsbygden har denna

post, med hänsyn till att statsbidraget enligt den av riksdagen godtagna

planen för genomförande av 1925 års polislagstiftning skulle ökas med

70,000 kronor för vart och ett av vissa övergångsår, föreslagits att höjas

från 280,000 kronor till 350,000 kronor.

Ifråga om anslagsposten till reservpolis-organisationen har jämväl en höjning

ifrågasatts för budgetåret 1929/1930. Denna höjning är beroende

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

11

på att Stockholms stad på grund av fortsatt ökning av folkmängden har

att från och med ingången av år 1929 tillhandahålla ytterligare 1 reservpolisman.

Utgiftsposten i fråga har upptagits till (260,700 -f 1,200)

261,900 kronor.

, Aven anslagsposterna till utgivande av tidningen »Polisunderrättelsen

och till bestridande av kostnaden för upprätthållande av centralbyrån för

fingeravtryck hava föreslagits att höjas, den förra från 56,500 kronor till

60,000 kronor och den senare från 23,700 kronor till 24,000 kronor.

Den föreslagna höjningen motiveras i förra fallet med att priset för

tryckningen av tidningen ökats med omkring 10 procent och i senare

fallet därmed att eu befattningshavare vid centralbyrån äger rätt till löneförhöjning

å 300 kronor under nästa budgetår.

Vad slutligen angår beräkningen av det belopp av anslaget till polisväsendet,

som bör utgå enligt tidigare gällande grunder, har detta av skäl,

som angivas å sid. 383—385 i statsrådsprotokollet, ansetts böra bestämmas

till 845,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet

i riket för budgetåret 1929/1930 te sig på sätt framgår av föl
-

jande tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 350,000: —

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän

å landsbygden ............................................... » 42,000: —

Landstingens polisväsen..................................................... » 46,250: —

Reservpolisorganisationen.................................................. » 261,900: —

Kriminalpolisorganisationen............................................... » 240,000: —

Polisskola............................................................................. » 60,000: —

Tidningen »Polisunderrättelser» ............... » 60,000: —

Centralbyrån för fingeravtryck .......................................... » 24,000: —

Gränskontroll ...................................................................... » 30,000: —

Till användning enligt förut gällande grunder ................ »_845,000: —

Summa kronor 1,959,150: —

Med någon avrundning har anslaget med dessa utgångspunkter ansetts

hunna bestämmas till 1,960,000 kronor. Emellertid har förslaget rörande

överståthållarämbetets organisation beräknats medföra någon modifikation

i belastningen å anslaget (beträffande utgifterna för polisskolan). Denna

inverkan är emellertid mycket obetydlig i förhållande till anslagets slutsumma

och har därför synts icke behöva inverka på anslagsbeloppet.

— Det föreslagna anslaget innefattar, vid en jämförelse med anslaget för

budgetåret 1928/1929 å 1,800,000 kronor, en ökning med 160,000

kronor.

Från femte huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till skrivmateralier och

expenser, ved m. m. bestridas dels expenskostnader för socialdepartementet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, överståthållarämbetets kansli och länsstyrelserna,

dels och kostnader för åtskilliga andra expensändamål, nämligen

bland annat vissa expensutgifter för fattigvårdskonsulenterna, vissa

extra telefonkostnader för förste provinsialläkare, ersättning till landsfogdar

för hyra samt för städning, uppvärmning och belysning av tjänstelokal,

ersättning åt liäradsskrivare för telefonavgifter samt kostnader för bindning

genom riksräkenskapsverkets försorg av sådana räkenskapshandlingar, vilka

antagas komma att bliva bevarade för framtiden. Från anslaget bestridas

därjämte från och med budgetåret 1925 1926 förekommande kostnader

för möblering av landshövdingbostäder enligt av 1925 års riksdag godkända

grunder.

Från och med budgetåret 1924/1925 har Kungl. Maj:t i enlighet med

det förslag i fråga om åtgärder för nedbringande av de olika huvudtitlarnas

allmänna expensanslag, som omförmäldes i 1924 års statsverksproposition

(»Utgifterna: För flera huvudtitlar gemensamma frågor», sid. 5—8) och

som av riksdagen lämnades utan erinran, plägat för de ämbetsmyndiglieter,

som äga att anlita anslagen för sina expensutgifters bestridande, fastställa

vissa maximibelopp för sådana utgifter, som äro av natur att kunna

begränsas. För femte huvudtitelns vidkommande bär Kungl. Maj:t sålunda

för varje budgetår från och med 1924/1925 fastställt fördelning av

utgiftsbeloppen för departementet och förenämnda centrala ämbetsverk ävensom

överståthållarämbetets kansli och länsstyrelserna på särskilda utgiftsposter,

varvid vissa poster bestämts till maximibelopp och övriga poster

förslagsvis beräknats.

Anslaget i fråga var för vartdera av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926

i riksstaten upptaget till 1,200,000 kronor. För därefter närmast följande

två budgetår blev anslaget på grund av överskridanden höjt, för

budgetåret 1926/1927 till 1,375,000 kronor och för budgetåret 1927/1928

till 1,450,000 kronor.

En sänkning av anslagsbeloppet vidtogs däremot för budgetperioden

1928/1929. Detta sammanhängde med den av 1928 års riksdag beslutade

omläggningen av sättet för bestridande av kostnaderna för avlönande

av icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna, vilken omläggning innebar,

att dessa kostnader från och med perioden 1928/1929 skulle i sin helhet

bestridas från den i staten för befattningshavare vid länsstyrelserna

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. och att i följd därav nu förevarande anslag icke vidare skulle, såsom

dittills varit fallet, tagas i anspråk för länsstyrelsernas kostnader för renskrivning

och tillfälliga arbetsbiträden. I anslutning därtill skedde en nedsättning

av anslaget med ett belopp av 275,000 kronor, vilket belopp i

runt tal motsvarade vad som under budgetåret 1927 —1928 från anslaget

sammanlagt ställts till förfogande för sistnämnda ändamål. Anslaget upptogs

i enlighet därmed för budgetåret 1928/1929 till (1,450,000—275,000)

1,175,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

13

Beträffande sist avsedda budgetår bar Kungl. Maj:t genom beslut den

4 maj 1928 fastställt fördelning av expensutgifterna för departementet och

för berörda centrala verk samt överståthållarämbetets kansli och länsstyrelserna.

För länsstyrelsernas vidkommande uppgår sammanlagda beloppet av

anvisade och förslagsvis beräknade utgiftsposter till 875,900 kronor, i vilken

summa ej ingå kostnader för möblering av landshövdingbostäder. Beräknade

och såsom maximibelopp anvisade expensposter för departementet,

de centrala verken och överståthållarämbetets kansli utgöra sammanlagt

108,700 kronor, eller tillhopa med summan för länsstyrelserna

1,044,600 kronor. Till eventuellt erforderliga förstärkningar under löpande

budgetår av nyss angivna, såsom maximibelopp anvisade medel, till förekommande

kostnader för möblering av landshövdingbostäder samt till Övriga,

i det föregående omförmälda ändamål, för vilka anslaget är avsett, finnes

sålunda å anslaget för innevarande budgetår ett belopp av 130,400

kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår har synts departementschefen i stort

sett kunna beräknas med ledning av nyss angivna siffror. Ett genomförande

av löneregleringen för överståthållarämbetet skulle emellertid medföra

viss ökning av belastningen å förevarande anslag. Med hänsyn bland

annat härtill har vid anslagsbeloppets beräknande ansetts lämpligt att avrunda

anslaget något uppåt. Anslaget har sålunda synts böra bestämmas

till 1,200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts under nu förevarande punkter av femte huvudtiteln framlagda

förslag hava icke givit utskottet anledning till annan erinran än att

utskottet med hänsyn till sin i utlåtande nr 133 angivna ståndpunkt till

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till överståthållarämbetet m. m.

funnit det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. böra nedsättas med 25,000 kronor. Anslaget ifråga

torde sålunda böra upptagas med oförändrat belopp.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till polisväsendet i riket för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 1,960,000 kronor; samt

b) i riksstaten upptaga ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. med oförändrat

belopp, 1,175,000 kronor.

Stockholm den 24 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtande nr 133.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag dels till polisväs s. 1 i texten