Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till insät tama i aktiebolaget Privatbanken.

1929-05-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:144, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till insät tama i aktiebolaget Privatbanken.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

^Jt skottets

yttrande.

Nr 144.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till insät

tama i aktiebolaget Privatbanken.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

101, av herr J. Pålsson m. fl., och den andra inom andra kammaren, nr

130, av herr J. Jönsson i Revinge m. fl., har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att lämna kreditkassans styrelse bemyndigande att, av tillgängliga

medel och efter behörig granskning, till insättarna i aktiebolaget

Privatbanken lämna ersättning för de kapitalbelopp, som de vid nämnda

penninginstituts nedläggande gingo förlustiga.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Frågan om statlig hjälp till insättarna i den år 1919 i konkurs försatta

Privatbanken har redan tidigare varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

Från skilda håll hava sålunda till Kungl. Maj:t inkommit framställningar

om dylik hjälp, vilka framställningar dock ej befunnits höra

föranleda till någon åtgärd. Tidigare i ämnet väckta motioner hava också

avslagits av riksdagen.1

Erinras må vidare, att Privatbankens insättare redan i konkursen erhållit

en utdelning av över 75 procent, en utdelning, som vida överstiger vad som

enligt innevarande riksdags beslut garanterats insättarna i Allmänna sparbanken

m. fl. sparbanker.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att förevarande av herr J. Pålsson m. fl. och herr

Jönsson i Revinge m. fl. väckta motioner (1:101 och

II: 130) ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 139.

1 Se första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7 och andra kammarens

femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 vid 1924 års riksdag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

17

Reservation

av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, J. Pålsson, Walles,

Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i

Blädinge och Jönsson i Revinge, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Att, på sätt motionsvis påyrkas, en allmän statlig gottgörelse skulle

lämnas för de kapitalbelopp, insättarna gingo förlustiga genom Privatbankens

konkurs, kan utskottet ej tillstyrka. I detta avseende må erinras, att

ifrågavarande insättare redan i konkursen erhållit en gottgörelse, som i

allmänhet överstiger vad som enligt innevarande riksdags beslut garanterats

insättarna i Allmänna sparbanken m. fl. sparbanker.

Enligt sagda beslut skulle dock till vissa grupper enskilda insättare

lämnas garanti för full ersättning av insatta medel. Det synes utskottet

förtjänt att övervägas, huruvida ej beträffande Privatbanken en liknande

garanti bör i dylika undantagsfall lämnas.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av de av herr J. Pålsson

m. fl. och herr Jönsson i Revinge m. fl. i ämnet väckta

motionerna (1:101 och II: 130), må i skrivelse hos

Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande skäligheten

av att, i likhet med vad beträffande Allmänna sparbanken

m. fl. sparbanker vid innevarande riksdag ägt

rum, jämväl aktiebolaget Privatbankens insättare i vissa

undantagsfall beredes full ersättning för gjorda insättningar

samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

2

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 79 häft. (Nr 139—144.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.