Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående beräknade kostnader för vanjÖreanstalt i Härnösand.

1929-05-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:146, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående beräknade kostnader för vanjÖreanstalt i Härnösand.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr I4d.

Jo

Nr 146.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

beräknade kostnader för vanjÖreanstalt i

Härnösand.

(3:e avel.)

Uti eu till riksdagen den 10 maj 1929 avlåten proposition, nr 237, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen att — med ändring av vad 1927 års

riksdag härutinnan bestämt — medgiva, att omändringen till vanföreanstalt

av det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen avsedda kasernetablissementet

i Härnösand må ske i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

K. Giiettler upprättade, den 31 oktober 1928 och den 2 mars 1929 dagtecknade

ritningar och för en beräknad kostnad av högst 1,200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I en den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen

avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad

kostnad av högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett

såsom alternativ betecknat förslag uppgjorda ritningar samt att förty det

för nämnda anstalt avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter,

finge från och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels oek

till vanföreanstalt i Härnösand för budgetåret 1927/1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Till huvudsakligt underlag för ifrågavarande proposition tjänade en av

kasernkommittén i skrivelse den 2 december 1926 gjord framställning i ämnet.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts omförmälda proposition nr 137. I sammanhang därmed

uttalade riksdagen, att det enligt riksdagens mening vore önskligt att, innan

de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet vunnits

för att en överenskommelse om anstaltsverksamhetens drivande genom

en enskild förening kunde åstadkommas.

1117 211

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

Genom brev den 9 juni 1927 fattade Kungl. Maj:t beslut bland annat

därom att förenämnda till vanföreanstalt avsedda område om ungefär 40,800

kvadratmeter skulle från och* med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet

och tills vidare, jämte därå befintliga byggnader, ställas under

byggnadsstyrelsens förvaltning.

I 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 67) meddelade

föredragande departementschefen i samband med behandling av frågan om

äskande av ytterligare medel till förevarande ändamål, att den 15 november

1927 bildats en förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,

med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å statens

vägnar omhändertaga driften av ifrågavarande vanföreanstalt, ävensom att,

efter vissa inom socialdepartementet förda överläggningar, förslag till dylik

överenskommelse förelåge. Detta förslag kunde enligt departementschefens

mening anses innebära trygghet för att överenskommelse rörande anstaltens

omhändertagande av den nybildade föreningen kunde komma till stånd. I

överensstämmelse med vad 1927 års riksdag anfört syntes alltså förberedelserna

till ombyggnadsarbetena kunna påbörjas inom en nära framtid. Följaktligen

borde fortsatt anslag till dessa arbeten beräknas för budgetåret

1928/1929. I sådant hänseende framhöll departementschefen, att de förberedande

åtgärderna beträffande formerna för anstaltens drivande medfört

tidsutdräkt med byggnadsarbetenas igångsättande och att det därför skulle

behövas viss forcering, för att arbetena skulle bliva färdiga till den ar 1927

beräknade tidpunkten. Då det vid ärendets behandling icke förutsatts, att

driften vid anstalten skulle behöva vara igångsatt förrän den 1 juli 1931,

syntes det icke vara nödvändigt att på sådant sätt forcera arbetet. Det borde

vara tillräckligt, att ombyggnadsarbetena vore avslutade vid 1930 års utgång.

Vid sådant förhållande skulle det erforderliga kostnadsbeloppet kunna fördelas

på tre budgetår, därvid för budgetåret 1928/1929 icke syntes behöva

beviljas större anslag än 200,000 kronor.

I sin skrivelse den 27 april 1928, nr 5 A, anförde riksdagen — under

punkt 53 — bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen

funne föreningens för bistånd åt vanföra i Norrland beslut att förklara sig

villig att övertaga driften av anstalten i fråga tillsammans med det från föreningsstyrelsen

inkomna förslaget till överenskommelse innebära trygghet

för att avtal rörande anstaltens omhänderhavande av den nybildade föreningen

kunde komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin

skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anfört syntes alltså förberedelserna till

ombyggnadsarbetena, så snart ske kunde, böra påbörjas.

I samband med behandling i 1929 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 67) av frågan om medel till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1929/1930 erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 10 februari 1928 för Kungl. Maj:ts och kronans del godkänt ett från

styrelsen för föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland med skrivelse

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146. 27

den 6 februari 1928 överlämnat förnyat förslag till överenskommelse under

visst förbehåll, som i detta sammanhang icke lärer behöva beröras.

Vidare erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t genom brev den

16 mars 1928 anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen

och föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland låta i huvudsaklig

överensstämmelse med förut omförmälda, av arkitekten Giiettler i augusti

1926 uppgjorda ritningar för en kostnad av högst 960,000 kronor utföra

erforderliga byggnadsarbeten för ifrågavarande kasernetablissements omändring

till vanföreanstalt, därvid borde beaktas dels vad byggnadsstyrelsen i

utlåtande den 5 januari 1927 anfört därom, att vid arbetsritningarnas utarbetande

vissa jämkningar borde vidtagas med hänsyn till den befintliga

byggnadsstommen, dels ock vad 1927 års besparingsnämnd i promemoria av

den 7 mars 1928 yttrat beträffande jämkningar och förenklingar, vilka vore

ägnade att nedbringa byggnadskostnaden; därvid byggnadsstyrelsen skulle

äga att efter samråd med medicinalstyrelsen och nämnda förening företaga

de smärre ändringar i ritningarna, som i angivna %eller andra hänseenden

kunde visa sig behövliga eller lämpliga och av medicinalstyrelsen efter föreningens

hörande godkändes samt icke medförde ökning av kostnaden. Departementschefen

erinrade därjämte, att Kungl. Maj:t genom särskilda brev

ställt till byggnadsstyrelsens förfogande de anslag å respektive 75,000 och

200.000 kronor, som riksdagen för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 anvisat

till vanföreanstalt i Härnösand.

I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag äskade Kungl. Maj:t i överensstämmelse

med departementschefens förslag till vanföreanstalt i Härnösand

ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor. Detta förslag har av

riksdagen bifallits.

I en den 23 april 1929 till Kungl. Maj:t inkommen skrivelse har nu

byggnadsstyrelsen anmält, att sedan ritningsarbetet och erforderliga specialutredningar

avslutats samt infordrade entreprenadanbud avgivits, det blivit

klart, att ombyggnadsarbetet icke skulle kunna utföras för den av riksdagen

godkända kostnadssumman, trots det att avsevärda jämkningar och förenklingar

genomförts. Styrelsen ansåge sig fördenskull förhindrad att igångsätta

arbetena utan särskilt bemyndigande och hade därför velat underställa frågan

Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar komme kostnaderna att uppgå till

1.204.000 kronor.

Vid anmälan av förevarande skrivelse inför Kungl. Maj:t har departementschefen

anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att det är först under den senaste

tiden som det blivit klarlagt, att den beräknade kostnadssumman för vanföreanstalten

i Härnösand icke är tillräcklig, därest anstalten skall utföras

i den beslutade omfattningen. Ännu vid tiden för avlåtandet av den framställning,

på vilken äskandet i årets statsverksproposition om fortsatt anslag

till ändamålet grundade sig, torde byggnadsstyrelsen hava haft den uppfatt
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

ningen, att med hänsyn till de förenklingar och jämkningar, som kunde

komma att vidtagas, den bestämda kostnadssumman sannolikt icke skulle

behöva överskridas. Att det nu emellertid måste förutses, att nämnda belopp

icke kommer att förslå, beror enligt byggnadsstyrelsen — utom på

de anförda betydande kostnadsökningarna beträffande vissa specialarbeten

— även på den omständigheten att de numera definitivt föreslagna modifikationerna

i den ursprungliga planen icke kunnat erhålla den omfattning, som

förut antagits. Det för helt kort tid sedan inkomna entreprenadanbud, på

vilket byggnadsstyrelsen grundat sina senaste beräkningar, ligger avsevärt

under övriga anbud och torde, enligt vad från byggnadsstyrelsen anförts,

kunna anses fullt rimligt med hänsyn till nu rådande priser, varför man nu

torde hava att i likhet med byggnadsstyrelsen utgå från detsamma.

Vid det förnyade övervägande, som i anledning av vad sålunda inträffat

ägnats ifrågavarande angelägenhet, har jag till en början funnit, att det redan

med hänsyn till det av riksdagen godkända avtalet med Härnösands stad

samt andra redan träffatle, i det föregående omförmälda dispositioner näppeligen

kan ifrågakomma, att statsmakterna skulle på grund av den nu till

synes oundvikliga merkostnaden frångå sitt beslut rörande inrättande av

ifrågavarande anstalt. En sådan omläggning skulle för övrigt enligt nyssnämnda

avtal medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket samt på

ett beklagligt sätt försvåra eller i varje fall avsevärt fördröja lösningen av

den trängande frågan om förbättring av vanföreväsendet i Norrland. Å

andra sidan böra tydligen arbetena med kasernetablissementets omändring

icke igångsättas i den omfattning, att det redan från början är klart, att de

avsedda medlen icke komma att förslå.

Med utgångspunkt från den sålunda uttalade uppfattningen, och då det

på grund av det starka behovet av en vanföreanstalt i Norrland samt

med hänsyn till den i avtalet med Härnösands stad bestämda, med viss

skadeståndsplikt förknippade tidsfristen för anstaltens färdigställande skulle

vara synnerligen olägligt, därest med arbetenas påbörjande måste få anstå

under någon längre tid, har jag till en början undersökt, huruvida det

skulle låta sig göra att nu igångsätta arbetena endast i så begränsad omfattning,

att den anvisade kostnadsramen icke skulle behöva överskridas.

Detta skulle alltså innebära, att viss inskränkning skulle göras i ombyggnadsarbetena;

det skulle sedermera bliva nästa års riksdags sak att på framställning

av Kungl. Maj:t pröva, huruvida en sådan inskränkning borde bliva

definitiv eller om riksdagen ville anvisa det belopp, som ytterligare erfordrades

för byggnadsarbetets fullföljande i dess ursprungligen avsedda omfattuing.

Vid den sålunda avsedda undersökningen har det framgått, att den enda

inskränkning, som kan ifrågakomma, därest icke fullständig omläggning skall

ske av planen för anstalten, skulle bestå i att inrättandet av det för 48

elever avsedda skolhemmet skulle undanskjutas. Detta skolhem skulle, såsom

förut anförts, enligt den ursprungliga planen inredas i matinrättningsbyggnaden,

vars källarvåning emellertid skulle tagas i anspråk för ekonomilokaler

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14(i.

29

för hela anstaltens räkning. Den kostnadsminskning, som skulle uppkomma,

därest arbetena beträffande nämnda byggnad inskränktes till att avse de

för anstalten i dess lielhet erforderliga anordningarna, hava beräknats till

126,000 kronor. Jämväl på eu del andra punkter skulle det, enligt vad den

verkställda undersökningen givit vid handen, vara möjligt att genom vissa

inskränkningar åstadkomma kostnadsminskning. Sålunda skulle exempelvis

tills vidare antalet hissar i huvudbyggnaden kunna begränsas till det ursprungligen

avsedda samt anskaffandet av stängsel kring området samt dettas

planering kunna undanskjutas. Med tillägg av på sådant sätt åstadkomna

mindre kostnadsbesparingar skulle det sannolikt vara möjligt att, vid uteslutande

av skolhemmet, genomföra byggnadsarbetena för den anvisade

summan.

Emellertid har jag icke funnit den sålunda antydda utvägen vara att tillråda.

Visserligen skulle, även med uteslutande av skolhemmets elevantal,

anstaltens storlek bliva betydligt större än den, som i avtalet med Härnösands

stad stadgats såsom minimum. Skolhemmet utgör emellertid en så

väsentlig del av en för sitt ändamål väl lämpad vanföreanstalt, att dess

undanskjutande måste vara ägnat att väcka betänkligheter. Vid valet mellan

Sundsvalls- och Härnösandsförslagen ansågs för övrigt vid frågans behandling

år 1927 ett av det senare förslagets mest betydande företräden vara, att

därmed skulle vinnas ett dylikt hem. Dettas betydelse är också särskilt

stor i Norrland, där de stora avstånden göra det ännu svårare än eljest för

vanföra barn att kunna följa den allmänna undervisningen.

Av dessa skäl har jag alltså icke ansett mig kunna tillstyrka sådana inskränkningar

i byggnadsarbetena, att den beviljade kostnadssumman skulle

bliva tillräcklig. Enligt vad förut anförts, har jag icke heller ansett det böra

ifrågakomma att uppskjuta arbetenas igångsättande över huvud i avvaktan

på beslut i ämnet vid nästa riksdag. Vid sådant förhållande har jag funnit

mig nödsakad att tillstyrka, att oaktat den sena tidpunkten frågan måtte få

liänskjutas till den nu samlade riksdagen. Redan i detta sammanhang vill

jag emellertid därvid understryka, att, såsom byggnadsstyrelsen framhållit,

det icke är behövligt att för nästa budgetår bevilja medel utöver det i

statsverkspropositionen föreslagna och av riksdagen redan anvisade beloppet.

Erågan har således icke någon betydelse för riksstaten för nästa budgetår

utan avser endast ett principbeslut rörande de sammanlagda kostnaderna

för ombyggnadsföretaget.

Den ifrågasatta kostnadsökningen hänför sig, såsom av det föregående

framgår, till två särskilda omständigheter, å ena sidan ökade kostnader för

de i den redan godkända planen ingående arbetena och å andra sidan behovet

av vissa i denna plan icke ingående kompletteringsarbeten eller särskilda

anordningar. Vad angår kostnadsökningen av förstnämnda anledning

har vid den granskning, som ägnats de till grund för byggnadsstyrelsens

sista skrivelse liggande, i stor utsträckning på specialutredningar grundade

beräkningarna, någon anledning till erinran icke förekommit i vidare mån

än att det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke — i anslutning till den upp
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 146

fattning som kom till synes i 1927 års proposition — det till administrationskostnader

samt arkitekt- och kontrollantarvoden beräknade beloppet skulle

kunna något sänkas. Emellertid synes det mig därjämte böra övervägas,

huruvida icke vid ett ombyggnadsarbete av förevarande art kostnaderna för

själva byggnadsarbetenas utförande skulle kunna i någon mån nedbringas,

därest de arbeten, som nu äro avsedda att utlämnas till entreprenad, åtminstone

i viss utsträckning utfördes under byggnadsstyrelsens egen regi.

Såväl härutinnan som i andra hänseenden komma givetvis vid ärendets

vidare behandling alla möjliga åtgärder att vidtagas för kostnadernas begränsande.

Yad angår de föreslagna s. k. kompletteringsarbetena, må beträffande

posten å 40,000 kronor till linoleummattor anmärkas, att denna post avser

samtliga dylika mattor inom anstalten. Då på sätt byggnadsstyrelsen anfört

det synes lämpligt att jämväl cementgolv i viss utsträckning förses med

dylik golvbetäckning, synes anledning till erinran icke finnas mot ifrågavarande

post. Yad härefter beträffar förslaget om insättande av en elektrisk

ångpanna, avsedd att i viss utsträckning användas för uppvärmningsändamål

och varmvattenberedning jämsides med de förut planerade, koleldade pannorna,

har jag funnit de från byggnadsstyrelsen inhämtade kompletterande upplysningarna

giva vid handen, att genom den elektriska ångpannans utnyttjande

framför allt vid tillfällen, då billig kraft erhålles samt ångvärme till

rumsuppvärmning ej erfordras, en minskning i driftkostnaderna skulle komma

att ske. Ehuru några närmare upplysningar icke ännu kunnat lämnas om

storleken av den vinst, som härigenom skulle kunna ernås, har jag ansett,

att möjlighet borde beredas till genomförande av ifrågavarande förslag. Yad

slutligen angår den ytterligare ifrågasatta hissen i huvudbyggnaden framgår

av den lämnade redogörelsen, att densamma huvudsakligen är avsedd för

underlättande av transporten av sjuka till operationsavdelningen. Med hänsyn

härtill synes erinran icke vara att göra mot planens kompletterande med

sagda hiss.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle kostnaderna för utförande

av anstalten i enlighet med den senast upprättade planen komma att uppgå

till högst 1,204,000 kronor, vilket belopp emellertid, med hänsyn bland annat

till vad jag anfört rörande posten till administrationskostnader m. in., synes

kunna avrundas till 1,200,000 kronor. Detta belopp — som enligt det föregående

är att anse som ett maximum — motsvarar eu kostnad per plats av

4,918 kronor. Till jämförelse vill jag erinra, att platskostnaden för Sundsvallsförslaget,

vilket — utan inrättande av skolhem — avsåg fullständig nybyggnad,

år 1926 beräknades uppgå till 7,898 kronor. Om man inräknar de

på kasernetablissementets uppförande förut nedlagda kostnaderna 1,100,000

kronor, blir kostnaden för plats 9,426 kronor, vilket vid jämförelse med kostnaderna

för den ifrågasatta anstalten i Sundsvall utvisar, att även med den

nu ifrågasatta kostnadsökningen Härnösandsanstaltens anordnande innebär

ett ekonomiskt sett ganska fördelaktigt utnyttjande av de redan befintliga

kasernbyggnaderna. Ytterligare må för övrigt i detta sammanhang erinras,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nv 14f).

31

att enligt vad 1927 års proposition utvisar någon annan ändamålsenlig användning

av kasernerna för civilt ändamål icke ifrågakommit.»

Med hänsyn till i ärendet förekommande omständigheter har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må — med ändring av vad 1927 års riksdag

liärutinnan bestämt — medgiva, att omändringen till vanföreanstalt

av det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen avsedda

kasernetablissementet i Härnösand må ske i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten K. Giiettler upprättade,

den 31 oktober 1928 och den 2 mars 1929 dagtecknade

ritningar och för en beräknad kostnad av högst 1,200,000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 145.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräknade kostnader för vanföreanstalt i Härnösand. a1 i texten