Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av inkomsten av statens järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

1929-05-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av inkomsten av statens järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

15

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

framställda förslag angående beräkningen av inkomsten av

statens järnvägar jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag (Inkomsterna. Statens

produktiva fonder), föreslagit riksdagen att å riksstaten för nämnda

budgetår upptaga inkomsttiteln »statens affärsverksamhet (överskott)», i vad

angår statens järnvägar, på följande sätt:

Statens järnvägar .................................................................... 37,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovan åberopade

statsrådsprotokoll sid. 33 ävensom »utgifter för kapitalökning» bil. 2

sid. 2—4.

I fråga om Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i en inom första kammaren

av herr Ch. Lindley väckt motion, nr 75, hemställts, det riksdagen

måtte besluta att höja den i propositionen under rubrik »Inkomster av statens

produktiva fonder» upptagna inkomstberäkningen för statens järnvägar,

37 miljoner kronor, till 40.5 miljoner kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

I riksdagens år 1928 församlade revisorers berättelse angående verkställd

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 hava revisorerna

under § 64, med hänsyn bland annat till de ringa avsättningsmöjligheterna

för träkol med därav följande begränsade tillgång på skogsarbete

i vissa trakter av Norrland, till behandling upptagit frågan om användande

av ved i stället för stenkol som lokbränsle, vilket också vore av betydelse

för skogarnas rationella skötsel.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa

till revisorernas berättelse (del I sid. 188 och 189) samt de häröver avgivna

förklaringarna (del III sid. 298—302).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

Utskottets

yttrande.

Chefen för finansdepartementet har till åberopade statsrådsprotokollet

(inkomsterna sid. 33) anfört följande:

»I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet

upptagna med sammanlagt 90.7 miljoner kronor, därav, från statens

järnvägar 31.5 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen bar beräknat inkomsterna från statsbanedriften under

budgetåret 1929/1930 till 37.0 miljoner kronor. Styrelsen har därvid förutsatt,

att med ingången av år 1930 en ny taxa för järnvägsfrakter skall

träda i kraft, varigenom en minskning i inlevereringen till statsverket

under budgetåret i fråga skulle inträda med omkring 3.5 miljoner kronor.

Den av järnvägsstyrelsen verkställda beräkningen har ej föranlett någon

invändning från riksräkenskapsverkets sida. Såsom framgår av finansplanen

utgår jag ifrån att ifrågavarande taxelättnad kommer att genomföras. I

anledning härav och då jag icke bar någon erinran att göra mot verkens

beräkning, torde inkomsten av statens järnvägar böra i budgetförslaget

upptagas med 37.o miljoner kronor.»

Genom beslut den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen

att skyndsamt inkomma med nytt förslag till taxa för transporter

å statens järnvägar, därvid styrelsen ägde avväga taxenivån på sådant

sätt, att under förutsättning av viss antagen trafikomfattning en nettoinkomstminskning

å tillhopa omkring 8,500,000 kronor kunde beräknas

uppkomma; och hade styrelsen att vid förslagets uppgörande ägna särskild

uppmärksamhet åt att lättnad för näringslivet så långt möjligt bereddes,

därvid dock erforderlig hänsyn borde tagas till de blivande taxesänkningarnas

inverkan på de enskilda järnvägarnas ekonomi.

Chefen för kommunikationsdepartementet har till ovan åberopade statsrådsprotokoll

(»utgifter för kapitalökning» bil. 2 sid. 4) erinrat, att föredragande

departementschefen i föregående års statsverksproposition utgått från

att ny taxa skulle kunna träda i kraft före utgången av innevarande budgetår.

På grund av sambandet med vissa tvistiga samtrafiksfrågor och

med hänsyn till taxearbetets tidskrävande beskaffenhet vore det icke möjligt

att slutföra arbetet till sålunda avsedd tid. Det kunde emellertid förväntas,

att ny godstaxa för statens järnvägar och nya bestämmelser rörande

godssamtrafiken skulle kunna träda i tillämpning med ingången av år 1930.

Järnvägsstyrelsen bar sedermera i utlåtande den 28 mars 1929 inkommit

med det sålunda infordrade taxeförslaget.

Enligt vad utskottet inhämtat, synes numera ovisst, om den nya taxan

för statens järnvägar kan träda i tillämpning vid den av departementschefen

tidigare angivna tidpunkten den 1 januari 1930. Med hänsyn till betydelsen

för näringslivet av att de i utsikt ställda taxelindringarna snarast må kunna

genomföras, synes utskottet önskligt, att de i ärendet erforderliga utredningarna

bedrivas med skyndsamhet, så att ytterligare dröjsmål med de nya

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

17

trafikavgifternas genomförande i möjligaste mån kan undvikas. I övrigt

vill utskottet endast erinra om sitt i utlåtande denna dag, nr 148, avgivna

förslag om viss nedskrivning av statens järnvägars lånekapital. Genom

bifall härtill skulle, enligt vad järnvägsstyrelsen själv ställt i utsikt, öppnas

möjlighet till de ifrågasatta taxenedsättningarnas genomförande utan eftersättande

av skäliga förräntningskrav på denna statens affärsgren.

I ovanberörda av herr Lindley väckta motion har uttalats betänkligheter

mot godstaxornas sänkning, under framhållande av den enligt motionärens

mening olämpliga skärpning i konkurrensen med sjöfarten, som en dylik

sänkning komme att medföra. Motionären har också erinrat om de betydande

särskilda fraktnedsättningar, som på vissa med sjöfarten konkurrerande

järnvägssträckor plägat beviljas. Beträffande det av motionären i

sistnämnda avseende anförda exemplet (frakten för mineralvatten Hälsingborg—Göteborg)

må till rättelse meddelas, att fraktavgiften efter nedsättningen

å nämnda sträcka utgör 160 öre och ej som motionären angivit 60 öre för

100 kilogram (mot normalt 200 öre). De i anslutning härtill gjorda erinringarna

äga alltså icke sakligt underlag.

Enligt vad från järnvägsstyrelsen framhållits, prövas vid beviljande av

nedsättningar i varje enskilt fall noggrant de ifrågasatta nedsättningarnas

verkningar i olika avseenden. Till frågans belysning må ytterligare erinras,

att, medan den inrikes sjöfarten alltsedan 1913 varit stadd i kraftig utveckling,

det å statens järnvägar transporterade godset under motsvarande tid

ej undergått någon ökning.

Såsom utskottet i ovannämnda utlåtande rörande inkomsten av statens

aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (nr 148) omförmält, hava i

väckta motioner I: 142 och II: 249 hemställts om anslags beviljande för

täckning av de förluster, som kunna uppstå för statens järnvägar genom en

ytterligare nedsättning av fraktsatserna från övre Norrland för träkol och

andra för sydligare landsdelars industri nödvändiga råvaror, vilka eljest

icke kunna finna ekonomisk användning.

Icke minst ur norrländsk skogsvårdssynpunkt måste det — såsom också

statsrevisorerna antytt — vara av vikt, att avfallsvirket efter timmerdrivningarna

och gallringsvirket från ungskogarna tillvaratagas. I samband

därmed måste ock framstå som önskligt, att träkolsavsättningen från Norrland,

enkannerligen dess övre delar, kan underlättas genom billiga järnvägsfrakter.

Utan att kunna tillstyrka motionärens förslag om en särskild statssubvention

för detta ändamål vill dock utskottet förutsätta, att de motionsvis

anförda synpunkterna, vilka i första hand synas avse träkolsfrakterna,

skola beaktas vid de nya transportavgifternas avvägning. Det torde ock få

förväntas, att järnvägsstyrelsen allt framgent skall finna angeläget att därutöver

i största möjliga utsträckning söka tillmötesgå de mera avlägsna

produktionsorternas behov av särskilda fraktnedsättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 81 haft. (Nr 1U8—149.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

Beträffande till sist det inkomstbelopp, som bör från statens järnvägar

upptagas i riksstaten för 1929/1930, skulle detta enligt tidigare beräkningar

vid oförändrad taxa böra antagas uppgå till 40.5 miljoner kronor. Vid

genomförande av taxesänkningarna vid tidigare angiven tidpunkt den 1

januari 1930 bör detta belopp, enligt vad i statsverkspropositionen angivits,

minskas med 3.5 miljoner kronor till 37 miljoner kronor. Då emellertid

ytterligare uppskov med den nya taxans ikraftträdande synes vara att förutse

samt också med tagen hänsyn till att enligt inhämtade uppgifter statsbanornas

trafikinkomster på sista tiden börjat visa någon tendens till ökning,

har utskottet ansett ifrågavarande inkomstpost för nästkommande

budgetår kunna upptagas till 40 miljoner kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Lindleys i ämnet väckta motion

(I: 75), må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under

statens affärsverksamhet (överskott) upptaga inkomsten

från statens järnvägar till ett belopp av 40,000,000 kronor;

samt

b) att herrar Asplunds och Högströms samt Ericsons

i Boxholm motioner 1:142 och II: 249, i vad desamma

avse beviljande av anslag för vissa taxenedsättningar,

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 28 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

19

Reservation

av herr Asplund, som ansett att utskottets yttrande och förslag, i vad

detsamma avser väckta motioner om viss taxenedsättning, bort hava följande

lydelse:

»Såsom utskottet--- — användning.

Icke minst — — — järnvägsfrakter. Utskottet förutsätter därför att de

motionsvis — — — särskilda fraktnedsättningar.

Utskottet, som för sin del icke anser sig nu böra taga ståndpunkt till

statsrevisorernas förslag om användande av utefter inlandsbanan befintlig

brännved som lokbränsle, anser emellertid det av statsrevisorerna påpekade

mycket stora behovet av ytterligare arbetstillfällen såväl för inflyttade

kolonister som för befolkningen i övrigt uti i ifrågavarande trakter påkalla

omedelbara åtgärder utan avvaktande av den nya järnvägstaxans införande.

Då härför erforderliga fraktlindringar skulle kunna medföra en viss driftsförlust

för statens järnvägar, vilket även måste bliva fallet med den i år

beslutade billinjen övertorneå—Pajala och dess förläggning till Kiruna, och

då dessa driftsförluster måste i någon mån inverka på de nya transportavgifternas

avvägning, synes ersättning härför böra beredas statens järnvägar.

Då det i herr Asplunds motion härför föreslagna anslaget, 1 miljon kronor,

synes utskottet vara onödigt högt tilltaget, vill utskottet förorda att för nästkommande

budgetår för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande till sist — — — 40 miljoner kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

b) i anledning av det av riksdagens år 1928 församlade

revisorer i deras berättelse under § 64 gjorda uttalande

och de av herrar Asplund m. fl. samt Ericson i

Boxbolm och Högström väckta motionerna (1:142 samt

II: 249) till täckande av ovan angivna driftförluster för

statens järnvägar för budgetåret 1929/1930 bevilja ett

extra reservationsanslag av 500,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av inkomsten av statens järnvägar jämte s. 1 i texten