Sök i Ratio Lex

iStatsutskottets utlåtande Nr 15

1929-02-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:15, iStatsutskottets utlåtande Nr 15

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1929 kl. 1 e. m.

Uflätande rörande väckta förslag om anslag för kapitalökning

å statens under kommunikationsdepartementet

hörande utlånings fonder.

(4:e avd.)

1 :o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930

har Kungl. Majt beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande av

det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 2»

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen (punkt 31) besluta, att med de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle ske under

budgetåren 1929/1932, må tills vidare anstå.

Utredningen återfinnes å sid. 88 i åberopade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till

Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag att i enlighet med av

riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar.

Senast skedde detta år 1923, då riksdagen, i enlighet med

Kungl. Majris i ämnet gjorda framställning, till låneunderstöd för enskilda

järnvägar beviljade och ställde till Kungl. Maj ris förfogande ett

anslag av 5,000,000 kronor, att utgå under budgetåren 1924/1929 med

1,000,000 kronor för varje budgetår, dock så att belopp, som ej blivit

till utgående under ett av dessa budgetår anvisat, finge för ett efterföljande

budgetår av samma femårsperiod disponeras. Därefter har riksdagen

för avsättning till ifrågavarande fond anvisat för budgetåret 1924/1925

1,000,000 kronor och för budgetåret 1925/1926 1,000,000 kronor. Vidare

har riksdagen på förslag av Kungl. Majri beslutat, att de avsättningar till

fonden, som skolat ske under budgetåren 1926/1929, i stället skola äga

rum under budgetåren 1929/1932.

Av ovannämnda belopp, 2,000,000 kronor, hava hittills tagits i anspråk

224,000 kronor, vadan 1,776,000 kronor återstå odisponerade.

I anslutning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uttalade mening har

departementschefen funnit avsättning till fonden under budgetåret 1929 1930

icke böra ske utan ansett, att med anvisande av återstående av riksdagen

beslutade avsättningar borde anstå, tills behov därav yppas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 15 haft. (Nr 15—18.)

Allmänna

järnvägs
lånefonden.

358 SI)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Fonden för

bibanor i

vissa delar

av riket.

Utskottets

yttrande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att med de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle

ske under budgetåren 1929/1932, må tills vidare anstå.

2:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 127, av herr K. Mellén m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 216, av herr A. Gustafson i Kasenberg m. fl., har hemställts att riksdagen

måtte till den s. k. bibanelånefonden avsätta ett ytterligare belopp

å 175,000 kronor samt att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att

öka statsunderstödet till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag ur denna fond

med intill 175,000 kronor för inköp av milan de materiel, att utgå i den

mån bolaget fullgör de för erhållande av statsunderstöd ur fonden av

riksdagen föreskrivna villkoren.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I det under punkt 1 omnämnda statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1929 omförmäles (sid. 87), hurusom ur

ifrågavarande fond för bibanor i vissa delar av riket (västra delarna av

Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och

Dalsland) disponerats såsom låneunderstöd åt Billingsfors—Arvika järnväg

med bibana från Järnskog till Skillingsfors tillsammans 8,636,400

kronor, åt Åmål—Årjängs järnväg tillhopa 5,783,000 kronor och åt

Limedsforsen—Särna järnväg 5,140,000 kronor eller sammanlagt 19,559,400

kronor.

Någon avsättning till fonden för budgetaret 1929/1930 har ej ansetts

behövlig.

Som motivering för det motionsvis begärda anslaget å 175,000 kronor

för lån till Åmål—Årjängbanan har i motionerna upplysts, att enligt uppgjort

kostnadsförslag den nödvändigaste rullande materielen till banan

skulle kunna förvärvas för 375,000 kronor, varav emellertid ett belopp

av 200,000 kronor redan funnes disponibelt som överskott å det tidigare

anskaffade byggnadskapitalet.

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag har, efter det att frågan om den

ifrågasatta trafikeringen genom Bergslagernas järnvägsaktiebolag förfallit,

anskaffat oundgängligen erforderlig rullande materiel för driftens bedrivande

1 egen regi, och järnvägen har, enligt vad av motionerna inhämtas, den

2 december 1928 öppnats för allmän trafik.

Utan att taga ståndpunkt till frågan, huruvida den av Bergslagernas

järnvägsaktiebolag tillstyrkta överenskommelsen varit av beskaffenhet att

böra godtagas av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag, får utskottet erinra,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

3

att det ej torde vid beviljande av tidigare låneunderstöd för ifrågavarande

järnväg vara förutsatt att järnvägstrafiken ej skulle besörjas i egen drift.

Fastmera utmärker statsverkspropositionen 1927, att det räknats med förutsättning

jämväl av egen drift. Då statsmedel beviljats till så betydande

belopp som 5,783,000 kronor samt det enligt motionärernas framställning

ytterligare erforderliga belopp av statsunderstöd är begränsat till 175,000

kronor, synes det ej föreligga tillräckligt skäl att förvägra denna försträckning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av herrar Melléns m. fl. och

Gustafsons i Kasenberg m. fl. ovanberörda motioner (I: 127

och II: 216) må

a) såsom avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor i vissa delar av riket för budgetåret

1929/1930 anvisa ett reservationsanslag av 175,000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att bevilja Åmål—Årjängs

järnvägsaktiebolag ett ytterligare låneunderstöd från bibanelånefonden

till belopp av 175,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 12 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widéll, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gräneho, C. A. Carlsson i Gävle,

P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson. J G

Walles och I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona"

B. F:son Holmgren, E. J. Wig forss, O. Nilsson i Örebro, E. G. E. Eriksson i Stockholm,

A. Danielsson, G. Strindlund och C. A. Anderson i Storegården.

Reservationer:

1) av herrar Kvarnzelius, Widell, Nilsson i Gränebo, Carlsson i Gävle,

Oscar Olsson, Wigforss och Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr lo.

»I avseende å de sålunda motionsvis gjorda framställningarna om ökat

statslån till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag för inköp av rullande materiel

får utskottet erinra, att förevarande spörsmål redan tidigare varit

föremål för riksdagens prövning. I 1927 års statsverksproposition omförmäldes,

att förhandlingar inför en av Kungl. Maj:t förordnad särskild

delegerad igångsatts rörande Åmål—Årjängsbanans trafikering genom Bergslagernas

järnvägsaktiebolag; i avvaktan på dessa förhandlingars slutförande

ansågs likväl medgivande böra begäras av riksdagen att få utlämna

ytterligare lån för rullande materiel, vilket medgivande dock var avsett att

användas endast för den händelse något resultat ej uppnåddes. Under

den följande riksdagsbehandlingen av frågan upplystes emellertid, att de

förda förhandlingarna utmynnat i ett förslag till trafikavtal, vilket dock

Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag vägrat godkänna, trots att den delegerade

för sin del funnit det godtagligt. Vid sådant förhållande fann riksdagen

något medgivande om ytterligare statslån till bolaget ej böra lämnas.

Erinras må vidare om de trafikeringssvåriglieter med därav följande

ytterligare försämring av ekonomien, som i allmänhet visat sig föreligga

för små och i sin isolering svagt ställda bandelar. Ett bland de verksammaste

medlen för att stärka de enskilda järnvägarnas ekonomiska ställning

har överhuvud befunnits vara deras sammanförande till större driftsenheter;

i detta avseende framkomna strävanden hava också ansetts förtjäna

statsmakternas särskilda stöd. I motsättning till ifrågavarande rationaliseringssträvanden

står ovedersägligen Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags

åtgärd att genom anskaffning av egen rullande materiel söka åvägabringa

en självständig trafikenhet av den allenast omkring 7 mil långa bansträcka

nämnda järnväg utgör, och utskottet kan för sin del ej tillstyrka,

att riksdagen med frångående av sin tidigare uttalade uppfattning nu genom

utlämnande av ytterligare statslån till bolaget medverkar till en sådan

åtgärd.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att de av herr Mellén m. fl. och herr Gustafson i Kasenberg

m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 127 och II:

216) ej må av riksdagen bifallas.»

2) av herrar Nilsson i Malmö och Bengtsson i Norup, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Åmål—Årjängsbanans åtgärd att öppna egen trafik med delvis tillsvidare

förhyrd rullande materiel lärer visserligen i sin mån kunna förklaras

av de enligt utskottets mening ej oberättigade farhågor man hyst

för möjligheterna att inom en med Bergslagernas järnvägsaktiebolag gemensam

förvaltning med tillräcklig kraft kunna hävda den nytillkomna

mindre banans intressen och fortsatta framtida bestånd.

Utan att underkänna dessa synpunkters värde måste dock utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

5

anse ilen trafiktekniskt och järnvägsekonomiskt mest lämpliga lösningen

av Åmål—Årjängsbanans trafikeringsfråga vara en samförvaltning med

Bergslagernas järnvägsaktiebolag, vilket företag torde hava goda möjligheter

att på det rationellaste sätt lösa en sådan uppgift, och utskottet

finner sig för sin del ej utan vidare kunna tillstyrka motionärernas framställning

om statens medverkan för Åmål—Årjängsbanans fortsatta trafikering

som en självständig förvaltning. Erinras må om de trafikeringssvårigheter

med därav följande }7tterligare försämring av ekonomien, som

i allmänhet visat sig föreligga för små och i sin isolering svagt ställda

bandelar. Ett bland de verksammaste medlen för att stärka de enskilda

järnvägarnas ekonomiska ställning har överhuvud befunnits vara deras

sammanförande till större driftsenheter; i detta avseende framkomna strävanden

hava också ansetts förtjäna statsmakternas särskilda stöd.

Enligt utskottets mening synes förtjänt att ytterligare övervägas, huruvida

ej ett samtrafikavtal kan astadkommas, som i erforderlig grad tillgodoser

den mindre banans intressen. Med hänsyn tagen också till statens

stora ekonomiska insats i Åmål—Årjängbanan måste utskottet finna befogat,

att genom statens bemedling förnyade förhandlingar mellan nämnda bolag

och Bergslagernas järnvägsaktiebolag i sådant syfte igångsättas.

Skulle dessa förhandlingar ej leda till åsyftat resultat, lärer emellertid

få undersökas, huruvida ej, på sätt motionärerna påyrkat, staten bör genom

utlämnande av ytterligare statslån till Åmål—Årjängbanan underlätta dess

inköp av erforderlig egen rullande materiel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av de av herr Mellén m. fl.

och herr Gustafson i Kasenberg m. fl. i ämnet väckta

motionerna (I: 127 och II: 216), må hos Kungl. Maj:t

anhålla om förnyad utredning rörande trafikering av Åmål

—Årjängs järnväg genom Bergslagernas järnvägsaktiebolags

försorg, varvid dock, för fall att ett i detta avseende tillfredsställande

avtal ej kan astadkommas, därjämte bör övervägas

frågan om ytterligare statslån till Åmål—Årjängs

järnvägsaktiebolag för inköp av rullande materiel.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:90 Skrivelse till Konungen rörande väckta förslag om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder. a1 i texten