Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.
1929-05-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
1
Nr 155.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1929 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning
å statsskulden.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att
1) till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
belopp av förslagsvis 26,126,800 kronor, därav för avsättning till fonden för
statsskuldens amortering dels ett förslagsanslag å 16,100,000 kronor enligt
1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock
ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens inkomst från LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag; samt
2) medgiva, att för täckande av de i statsrådsprotokollet angivna förluster
å lånemedelskapital må tagas i anspråk erforderligt belopp av fonden
för statsskuldens amortering.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet »utgifter för kapitalökning» bil. 3 sid. 10—13.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande
departementschefen anfört följande:
»I skrivelse den 1 november 1928 hava fullmäktige i riksgäldskontoret
meddelat mig en beräkning av utbetalningar under budgetåret 1929/1930
förj avbetalning å statsskulden, vilken beräkning slutar å ett sammanlagt
belopp av 8,226,800 kronor. I denna summa ingå 7,907,800 kronor för
amortering av statens obligationslån samt 319,000 kronor för avbetalning
å lån, som av staten övertagits. Mot fullmäktiges ifrågavarande beräkningar
har jag intet att erinra.
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel, sådant nämnda författningsrum lyder enligt förordning
den 28 maj 1926 (nr 135; jfr 1927 nr 228), skall under statsregleringsåret
1929/1930 för statsskuldens amortering användas den del av de i
samma paragraf omförmälda inkomster av rusdrycksmedel, som efter viss
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 84 håft. (Nr 155—156.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
avsättning till rusdrycksmedelsfonden må överstiga 79 miljoner kronor.
Sagda inkomster hava för budgetåret 1929/1930 beräknats till ett sammanlagt
behållet belopp av 96. i miljoner kronor. Under punkten 1 bar jag
gjort hemställan om äskande av anslag för budgetåret 1929/1930 för avsättning
till rusdrycksmedelsfonden från nämnda inkomster med 1 miljon
kronor. För avsättning till fonden för statsskuldens amortering torde därför
i budgetförslaget böra uppföras ett förslagsanslag å 16. i miljoner kronor.
Senare i dag kommer jag att närmare utveckla skälen för framställning
till riksdagen därom att viss del, beräknad till 1,800,000 kronor, av statens
inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, motsvarande merinkomsterna
av den på grund av 1927 års avtal ökade malmbrytningen,
avsättes till fonden för statsskuldens amortering. I förevarande sammanhang
får jag under hänvisning härtill föreslå, att bland anslagen för avbetalning
å statsskulden uppföres ett förslagsanslag å nyssnämnda belopp.
I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t dels att vissa anslag
måtte av riksdagen anvisas till täckande av uppkomna kapitalförluster
å statens utlåningsfonder, i den mån förlusterna hänförde sig till av vederbörande
fond disponerade lånemedel, dels ock att medel till förlusternas
täckande skulle beredas därigenom, att erforderligt belopp toges i anspråk
från fonden för statsskuldens amortering. Förslaget blev av riksdagen bifallet.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1928 erinrade
chefen för finansdepartementet, att de förluster, om vilkas ersättande
då var fråga, vore sådana, som bokförts i räkenskaperna till och med budgetåret
1926/1927. De kapitalförluster å lånemedel, som för framtiden komme
att avskrivas i räkenskaperna för respektive utlåningsfond eller låneunderstöd,
borde, enligt vad han vidare framhöll, ersättas på samma sätt som då
föreslagits beträffande dittills konstaterade kapitalförluster, varvid till grund
för amorteringsfondens användning för nämnda ändamål borde ligga av
riksdagen i varje särskilt fall fattat beslut. För varje räkenskapsår borde
därför upprättas redogörelser över förlusterna under året, och täckning av
eventuella förluster borde beredas över den riksstat, som fastställdes närmast
efter räkenskapsårets utgång.
I statsråd den 29 juni 1928 upptog departementschefen ånyo frågan om
dylika redogörelser över förluster på utlåningsfonderna eller på låneunderstöd
och anförde bland annat följande. Dessa redogörelser syntes böra upprättas
genom statskontorets, respektive riksgäldskontorets försorg. Redogörelserna,
vilka jämväl borde omfatta eventuellt uppkomna förluster å andra statens
lånemedelsplaceringar, borde avgivas årligen, förslagsvis före den 1 november,
och skulle avse de förluster, som vid utgången av nästföregående räkenskapsår
bokförts såsom definitiva. Med hänsyn till de grunder, som skulle följas vid
förlusternas täckande, borde i redogörelserna angivas, i vad mån förlusterna
borde hänföras till lånemedel — fasta eller tillfälliga — eller till andra
statsinkomster. Önskvärt vore vidare, att utredning förebragtes angående
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
3
orsaken till uppkommen förlust samt om vad från vederbörande myndighets
sida åtgjorts för begränsning av förlusten.
I enlighet med departementschefens hemställan anbefallde Kungl. Maj:t
nämnda den 29 juni 1928 statskontoret att årligen före den 1 november till
Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse i enlighet med de angivna riktlinjerna
över sådana förluster å statens utlåningsfonder, låneunderstöd och andra lånemedelsplaceringar,
vilka bokförts i statskontorets räkenskaper för närmast förflutet
räkenskapsår, varjämte Kungl. Maj:t hemställde till fullmäktige i riksgäldskontoret
att årligen inom samma tid till Kungl. Maj:t inkomma med
liknande redogörelse, såvitt anginge fullmäktiges verksamhetsområde.
Statskontoret och riksgäldskontoret hava nu överlämnat redogörelser av
nämnda slag, avseende förluster, som bokförts i räkenskaperna för budgetåret
1927/1928.
Statskontoret har därvid lämnat följande uppgift å kapitalförluster å
statens utlåningsfonder under sagda budgetår:
Förluster hänförliga till andra statsinkomster än lånemedel
Statens avdikningslånefond (avskrivning) ........................ kronor 589: 4 7
Fonden för räntefria studielån (avskrivningar)................ » 14,316: 6 8
Förluster hänförliga till fasta lånemedel
Industrilånefonden (avskrivning) ........................................ » 12,306:12
Förluster hänförliga till tillfälliga lånemedel
Täckdikningslånefonden (förvaltningsbidrag till vederbörande
hushållningssällskap) ...................................... » 39,841: o 7
Dräneringsfonden (gottgörelse till låneförmedlare för
låneförluster)........................................................................ » 5,806:0 2.
Tillika har statskontoret anmält, att förluster å låneunderstöd och andra
lånemedelsplaceringar icke under nämnda tid förekommit hos ämbetsverket.
Riksgäldskontoret har meddelat nedanstående uppgifter angående de
förluster, som under budgetåret 1927/1928 bokförts i riksgäldskontoret,
samtliga uppkomna å lån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden.
I räkenskaperna
avskrivna belopp:
Mjölby-Hästholmens nya järnvägsaktiebolag:
kapital............................................................ kr. 419,600: —
ränta................................................................ » 488,069: 9 6
överränta........................................................ » 179,129:48
anståndsränta................................................ » 105,687: 3 5 kr. 1,192,486:7 4
Skövde-Axvalls järnvägsaktiebolag :
överränta .................................................................................... kr. 37,000: —
4 Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Falkenbergs järnvägsaktiebolag:
....................................... kr. 130,481: 31
....................................... » 17,931:8 8
....................................... » 44,300: — » 192,713: 19
Summa avskrivning kr. 1,422,199: 9 3
Av de avskrivna beloppen utgöres endast det under »Mjölby-Hästholmens
nya järnvägsaktiebolag» upptagna kapitalbeloppet å 419,600 kronor av fasta
lånemedel; återstoden är att hänföra till andra statsinkomster än lånemedel.
I överensstämmelse med de i 1928 års statsverksproposition angivna grunder
böra nu medel ställas till riksgäldskontorets förfogande för täckning av
de förluster å lånemedelskapital, som enligt dessa redogörelser uppkommit.
De lämnade uppgifterna utvisa, att förlusterna uppgå till (12,306:12+39,841:0 7
+ 5,806: 02 =) 57,953 kronor 21 öre för statskontorets och 419,600 kronor för
riksgäldskontorets förvaltning. Det sammanlagda beloppet av förlusterna
utgör alltså 477,553 kronor 21 öre. Täckningen, som skall ske medelst
andra statsinkomster än lånemedel, bör i anslutning till vad som skett för
budgetåret 1928/1929 verkställas på det sätt, att erforderligt belopp tages
i anspråk av fonden för statsskuldens amortering.
I avseende å den budgetmässiga behandlingen av denna täckning vill jag
nämna, hurusom fullmäktige i riksgäldskontoret i utlåtande den 22 november
1928 angående fråga om malminkomsternas användning för kapitalökning
anfört, att det syntes onödigt, att dessa avskrivningar verkställdes
över riksstaten, då ju fonden för statsskuldens amortering numera bildades
av belopp, som redan en gång passerat densamma, samt att det borde
vara tillräckligt, att riksdagen i det årligen utfärdade reglementet för riksgäldskontoret
införde ett medgivande för riksgäldskontoret att med anlitande
av fonden i fråga år för år verkställa av riksdagen godkända avskrivningar
å statens utlåningsfonder. Uti infordrat utlåtande över vad fullmäktige sålunda
anfört har riksräkenskapsverket meddelat, att ämbetsverket för sin
del icke hade något att erinra mot riksgäldsfullmäktiges förslag, att täckning
för förluster å statens utlåningsfonder bereddes direkt från fonden för statsskuldens
amortering utan att särskilt anslag å riksstaten härför anvisades.
Då riksdagen icke syntes böra fatta beslut om själva avskrivningarna, syntes
Kungl. Maj:t allenast böra inhämta riksdagens medgivande, att fonden för
statsskuldens amortering finge tagas i anspråk för de ifrågavarande förlusternas
täckande. I anslutning härtill tillstyrker jag, att framställning
göres till riksdagen om täckning, på sätt nyss angivits, av de förluster å
lånemedelskapital, vilka jag i det föregående omnämnt.
Det sammanlagda anslagsbeloppet för avbetalning å statsskulden skulle,
enligt vad jag i det föregående anfört, komma att uppgå till (8,226,800 +
16,100,000 + 1,800,000 =) 26,126,800 kronor.»
ränta................
överränta........
anståndsränta
Statsutskottets utlåtande Nr 15.5.
5
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om beräkning
av anslagen för amortering å statens obligationslån samt för avbetalning
å lån, som av staten övertagits. Enligt från riksgäldskontoret
lämnad uppgift bör beteekningen förslagsanslag utgå vid anslaget för avbetalning
å 1880 års lån.
Kungl. Maj:ts förslag om avsättning av ett belopp om 16. i miljoner
kronor från rusdry eksmed len till fonden för statsskuldens amortering är
grundat därå, att nämnda inkomster i statsverkspropositionen uppförts med
tillhopa 96.i miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor må enligt gällande
bestämmelser användas för finansieringen av 1929/1930 års budget samt 1
miljon kronor i enlighet med sagda bestämmelser bör avsättas till rusdryeksmedelsfonden.
Enligt verkställda beräkningar kunna emellertid nyssnämnda
inkomster nu uppskattas till sammanlagt 98. i miljoner kronor eller
2 miljoner kronor mer än enligt statsverkspropositionen. I följd härav
och då utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att av rusdrycksmedlen
avsätta 1 miljon kronor till rusdrycksmedelsfonden, torde avsättningen av
samma medel till fonden för statsskuldens amortering böra beräknas till
18.i miljoner kronor.
I enlighet med vad utskottet hemställt i sitt utlåtande i anledning av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkning
av statens inkomst från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m.
jämte i ämnet väckta motioner (nr 148), bör bland anslagen för avbetalning
å statsskulden uppföras ett anslag å 2,300,000 kronor till nedskrivning av
statens järnvägars icke räntabla kapital.
Slutligen tillstyrker utskottet, att erforderligt belopp av fonden för statsskuldens
amortering tages i anspråk för täckande av de utav departementschefen
angivna förlusterna å lånemedelskapital samt att denna täckning
beredes direkt från fonden utan anvisande av anslag å riksstaten.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) till avbetalning å statsskulden för budgetåret
1929/1930 anvisa de anslag, tillsammans 28,626,800
kronor, vilka finnas upptagna i bifogade tabell (Bil. I);
samt
2) medgiva, att för täckande av de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 4 januari 1929 angivna
förluster å lånemedelskapital må tagas i anspråk erforderligt
belopp av fonden för statsskuldens amortering.
Stockholm den 29 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
Utskottets
yttrande.
S. H. KVARNZELIUS.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 155.
Vid lörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, P. A. Dahl, N. J. it. Svensson i Kompersmåla,
C. 1. Asplund, G. Kobb och D. A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P. Nilsson
i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,
B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, E. G. E. Eriksson i Stockholm, G. Strindlund,
O. Andersson i Höör och J. Jönsson i Revinge.
Bilaga I.
Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.
Att täckas av
lånemedel
andra stats- inkomster
Summa
Kronor
Kronor
Kronor
A. Av staten upptagna obligationslån.
1
1880 års 3V2 % lån ...................................
5,408,373
2
1886 » 3''/a X » > förslagsanslag............
816,000
3
1890 » 31/, % » ....................................
1,038,667
4
1899 » 372 % » ....................................
644,760
7,907,800
B. Av staten övertagna lån.
1
Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags obliga- tionslån .......................................................
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
29,000
obligationslån:
2
Av år 1898 ................................... 55,000
3
» » 1902 .................................... 27,000
82,000
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obliga-
tionslån:
4
Av 7, 1896 ................................ 80,000
5
» 79 1896 ................................ 20,000
6
» år 1903 ................................ 108,000
208,000
319,000
C. Fonden för statsskuldens amortering.
1
Avsättning enligt 1 § i förordningen angående
statsverkets fond av rusdryeksmedel, för- slagsanslag ....................................................
18,100,000
2
Avsättning för nedskrivning av statens järn-
vägars icke räntabla kapital ....................
2,300,000
20,400,000
Summaj..........
28,626,800
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden. s. 8 i texten