Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.

1929-05-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

1

Nr 155.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning

å statsskulden.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

1) till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

belopp av förslagsvis 26,126,800 kronor, därav för avsättning till fonden för

statsskuldens amortering dels ett förslagsanslag å 16,100,000 kronor enligt

1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock

ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens inkomst från LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag; samt

2) medgiva, att för täckande av de i statsrådsprotokollet angivna förluster

å lånemedelskapital må tagas i anspråk erforderligt belopp av fonden

för statsskuldens amortering.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet »utgifter för kapitalökning» bil. 3 sid. 10—13.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen anfört följande:

»I skrivelse den 1 november 1928 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

meddelat mig en beräkning av utbetalningar under budgetåret 1929/1930

förj avbetalning å statsskulden, vilken beräkning slutar å ett sammanlagt

belopp av 8,226,800 kronor. I denna summa ingå 7,907,800 kronor för

amortering av statens obligationslån samt 319,000 kronor för avbetalning

å lån, som av staten övertagits. Mot fullmäktiges ifrågavarande beräkningar

har jag intet att erinra.

Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel, sådant nämnda författningsrum lyder enligt förordning

den 28 maj 1926 (nr 135; jfr 1927 nr 228), skall under statsregleringsåret

1929/1930 för statsskuldens amortering användas den del av de i

samma paragraf omförmälda inkomster av rusdrycksmedel, som efter viss

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 84 håft. (Nr 155—156.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

avsättning till rusdrycksmedelsfonden må överstiga 79 miljoner kronor.

Sagda inkomster hava för budgetåret 1929/1930 beräknats till ett sammanlagt

behållet belopp av 96. i miljoner kronor. Under punkten 1 bar jag

gjort hemställan om äskande av anslag för budgetåret 1929/1930 för avsättning

till rusdrycksmedelsfonden från nämnda inkomster med 1 miljon

kronor. För avsättning till fonden för statsskuldens amortering torde därför

i budgetförslaget böra uppföras ett förslagsanslag å 16. i miljoner kronor.

Senare i dag kommer jag att närmare utveckla skälen för framställning

till riksdagen därom att viss del, beräknad till 1,800,000 kronor, av statens

inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, motsvarande merinkomsterna

av den på grund av 1927 års avtal ökade malmbrytningen,

avsättes till fonden för statsskuldens amortering. I förevarande sammanhang

får jag under hänvisning härtill föreslå, att bland anslagen för avbetalning

å statsskulden uppföres ett förslagsanslag å nyssnämnda belopp.

I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t dels att vissa anslag

måtte av riksdagen anvisas till täckande av uppkomna kapitalförluster

å statens utlåningsfonder, i den mån förlusterna hänförde sig till av vederbörande

fond disponerade lånemedel, dels ock att medel till förlusternas

täckande skulle beredas därigenom, att erforderligt belopp toges i anspråk

från fonden för statsskuldens amortering. Förslaget blev av riksdagen bifallet.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1928 erinrade

chefen för finansdepartementet, att de förluster, om vilkas ersättande

då var fråga, vore sådana, som bokförts i räkenskaperna till och med budgetåret

1926/1927. De kapitalförluster å lånemedel, som för framtiden komme

att avskrivas i räkenskaperna för respektive utlåningsfond eller låneunderstöd,

borde, enligt vad han vidare framhöll, ersättas på samma sätt som då

föreslagits beträffande dittills konstaterade kapitalförluster, varvid till grund

för amorteringsfondens användning för nämnda ändamål borde ligga av

riksdagen i varje särskilt fall fattat beslut. För varje räkenskapsår borde

därför upprättas redogörelser över förlusterna under året, och täckning av

eventuella förluster borde beredas över den riksstat, som fastställdes närmast

efter räkenskapsårets utgång.

I statsråd den 29 juni 1928 upptog departementschefen ånyo frågan om

dylika redogörelser över förluster på utlåningsfonderna eller på låneunderstöd

och anförde bland annat följande. Dessa redogörelser syntes böra upprättas

genom statskontorets, respektive riksgäldskontorets försorg. Redogörelserna,

vilka jämväl borde omfatta eventuellt uppkomna förluster å andra statens

lånemedelsplaceringar, borde avgivas årligen, förslagsvis före den 1 november,

och skulle avse de förluster, som vid utgången av nästföregående räkenskapsår

bokförts såsom definitiva. Med hänsyn till de grunder, som skulle följas vid

förlusternas täckande, borde i redogörelserna angivas, i vad mån förlusterna

borde hänföras till lånemedel — fasta eller tillfälliga — eller till andra

statsinkomster. Önskvärt vore vidare, att utredning förebragtes angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

3

orsaken till uppkommen förlust samt om vad från vederbörande myndighets

sida åtgjorts för begränsning av förlusten.

I enlighet med departementschefens hemställan anbefallde Kungl. Maj:t

nämnda den 29 juni 1928 statskontoret att årligen före den 1 november till

Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse i enlighet med de angivna riktlinjerna

över sådana förluster å statens utlåningsfonder, låneunderstöd och andra lånemedelsplaceringar,

vilka bokförts i statskontorets räkenskaper för närmast förflutet

räkenskapsår, varjämte Kungl. Maj:t hemställde till fullmäktige i riksgäldskontoret

att årligen inom samma tid till Kungl. Maj:t inkomma med

liknande redogörelse, såvitt anginge fullmäktiges verksamhetsområde.

Statskontoret och riksgäldskontoret hava nu överlämnat redogörelser av

nämnda slag, avseende förluster, som bokförts i räkenskaperna för budgetåret

1927/1928.

Statskontoret har därvid lämnat följande uppgift å kapitalförluster å

statens utlåningsfonder under sagda budgetår:

Förluster hänförliga till andra statsinkomster än lånemedel

Statens avdikningslånefond (avskrivning) ........................ kronor 589: 4 7

Fonden för räntefria studielån (avskrivningar)................ » 14,316: 6 8

Förluster hänförliga till fasta lånemedel

Industrilånefonden (avskrivning) ........................................ » 12,306:12

Förluster hänförliga till tillfälliga lånemedel

Täckdikningslånefonden (förvaltningsbidrag till vederbörande

hushållningssällskap) ...................................... » 39,841: o 7

Dräneringsfonden (gottgörelse till låneförmedlare för

låneförluster)........................................................................ » 5,806:0 2.

Tillika har statskontoret anmält, att förluster å låneunderstöd och andra

lånemedelsplaceringar icke under nämnda tid förekommit hos ämbetsverket.

Riksgäldskontoret har meddelat nedanstående uppgifter angående de

förluster, som under budgetåret 1927/1928 bokförts i riksgäldskontoret,

samtliga uppkomna å lån, som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden.

I räkenskaperna

avskrivna belopp:

Mjölby-Hästholmens nya järnvägsaktiebolag:

kapital............................................................ kr. 419,600: —

ränta................................................................ » 488,069: 9 6

överränta........................................................ » 179,129:48

anståndsränta................................................ » 105,687: 3 5 kr. 1,192,486:7 4

Skövde-Axvalls järnvägsaktiebolag :

överränta .................................................................................... kr. 37,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Falkenbergs järnvägsaktiebolag:

....................................... kr. 130,481: 31

....................................... » 17,931:8 8

....................................... » 44,300: — » 192,713: 19

Summa avskrivning kr. 1,422,199: 9 3

Av de avskrivna beloppen utgöres endast det under »Mjölby-Hästholmens

nya järnvägsaktiebolag» upptagna kapitalbeloppet å 419,600 kronor av fasta

lånemedel; återstoden är att hänföra till andra statsinkomster än lånemedel.

I överensstämmelse med de i 1928 års statsverksproposition angivna grunder

böra nu medel ställas till riksgäldskontorets förfogande för täckning av

de förluster å lånemedelskapital, som enligt dessa redogörelser uppkommit.

De lämnade uppgifterna utvisa, att förlusterna uppgå till (12,306:12+39,841:0 7

+ 5,806: 02 =) 57,953 kronor 21 öre för statskontorets och 419,600 kronor för

riksgäldskontorets förvaltning. Det sammanlagda beloppet av förlusterna

utgör alltså 477,553 kronor 21 öre. Täckningen, som skall ske medelst

andra statsinkomster än lånemedel, bör i anslutning till vad som skett för

budgetåret 1928/1929 verkställas på det sätt, att erforderligt belopp tages

i anspråk av fonden för statsskuldens amortering.

I avseende å den budgetmässiga behandlingen av denna täckning vill jag

nämna, hurusom fullmäktige i riksgäldskontoret i utlåtande den 22 november

1928 angående fråga om malminkomsternas användning för kapitalökning

anfört, att det syntes onödigt, att dessa avskrivningar verkställdes

över riksstaten, då ju fonden för statsskuldens amortering numera bildades

av belopp, som redan en gång passerat densamma, samt att det borde

vara tillräckligt, att riksdagen i det årligen utfärdade reglementet för riksgäldskontoret

införde ett medgivande för riksgäldskontoret att med anlitande

av fonden i fråga år för år verkställa av riksdagen godkända avskrivningar

å statens utlåningsfonder. Uti infordrat utlåtande över vad fullmäktige sålunda

anfört har riksräkenskapsverket meddelat, att ämbetsverket för sin

del icke hade något att erinra mot riksgäldsfullmäktiges förslag, att täckning

för förluster å statens utlåningsfonder bereddes direkt från fonden för statsskuldens

amortering utan att särskilt anslag å riksstaten härför anvisades.

Då riksdagen icke syntes böra fatta beslut om själva avskrivningarna, syntes

Kungl. Maj:t allenast böra inhämta riksdagens medgivande, att fonden för

statsskuldens amortering finge tagas i anspråk för de ifrågavarande förlusternas

täckande. I anslutning härtill tillstyrker jag, att framställning

göres till riksdagen om täckning, på sätt nyss angivits, av de förluster å

lånemedelskapital, vilka jag i det föregående omnämnt.

Det sammanlagda anslagsbeloppet för avbetalning å statsskulden skulle,

enligt vad jag i det föregående anfört, komma att uppgå till (8,226,800 +

16,100,000 + 1,800,000 =) 26,126,800 kronor.»

ränta................

överränta........

anståndsränta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.5.

5

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om beräkning

av anslagen för amortering å statens obligationslån samt för avbetalning

å lån, som av staten övertagits. Enligt från riksgäldskontoret

lämnad uppgift bör beteekningen förslagsanslag utgå vid anslaget för avbetalning

å 1880 års lån.

Kungl. Maj:ts förslag om avsättning av ett belopp om 16. i miljoner

kronor från rusdry eksmed len till fonden för statsskuldens amortering är

grundat därå, att nämnda inkomster i statsverkspropositionen uppförts med

tillhopa 96.i miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor må enligt gällande

bestämmelser användas för finansieringen av 1929/1930 års budget samt 1

miljon kronor i enlighet med sagda bestämmelser bör avsättas till rusdryeksmedelsfonden.

Enligt verkställda beräkningar kunna emellertid nyssnämnda

inkomster nu uppskattas till sammanlagt 98. i miljoner kronor eller

2 miljoner kronor mer än enligt statsverkspropositionen. I följd härav

och då utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att av rusdrycksmedlen

avsätta 1 miljon kronor till rusdrycksmedelsfonden, torde avsättningen av

samma medel till fonden för statsskuldens amortering böra beräknas till

18.i miljoner kronor.

I enlighet med vad utskottet hemställt i sitt utlåtande i anledning av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkning

av statens inkomst från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. m.

jämte i ämnet väckta motioner (nr 148), bör bland anslagen för avbetalning

å statsskulden uppföras ett anslag å 2,300,000 kronor till nedskrivning av

statens järnvägars icke räntabla kapital.

Slutligen tillstyrker utskottet, att erforderligt belopp av fonden för statsskuldens

amortering tages i anspråk för täckande av de utav departementschefen

angivna förlusterna å lånemedelskapital samt att denna täckning

beredes direkt från fonden utan anvisande av anslag å riksstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till avbetalning å statsskulden för budgetåret

1929/1930 anvisa de anslag, tillsammans 28,626,800

kronor, vilka finnas upptagna i bifogade tabell (Bil. I);

samt

2) medgiva, att för täckande av de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 4 januari 1929 angivna

förluster å lånemedelskapital må tagas i anspråk erforderligt

belopp av fonden för statsskuldens amortering.

Stockholm den 29 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

Utskottets

yttrande.

S. H. KVARNZELIUS.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Vid lörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, P. A. Dahl, N. J. it. Svensson i Kompersmåla,

C. 1. Asplund, G. Kobb och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P. Nilsson

i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,

B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, E. G. E. Eriksson i Stockholm, G. Strindlund,

O. Andersson i Höör och J. Jönsson i Revinge.

Bilaga I.

Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

A. Av staten upptagna obligationslån.

1

1880 års 3V2 % lån ...................................

5,408,373

2

1886 » 3''/a X » > förslagsanslag............

816,000

3

1890 » 31/, % » ....................................

1,038,667

4

1899 » 372 % » ....................................

644,760

7,907,800

B. Av staten övertagna lån.

1

Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags obliga- tionslån .......................................................

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

29,000

obligationslån:

2

Av år 1898 ................................... 55,000

3

» » 1902 .................................... 27,000

82,000

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags obliga-

tionslån:

4

Av 7, 1896 ................................ 80,000

5

» 79 1896 ................................ 20,000

6

» år 1903 ................................ 108,000

208,000

319,000

C. Fonden för statsskuldens amortering.

1

Avsättning enligt 1 § i förordningen angående

statsverkets fond av rusdryeksmedel, för- slagsanslag ....................................................

18,100,000

2

Avsättning för nedskrivning av statens järn-

vägars icke räntabla kapital ....................

2,300,000

20,400,000

Summaj..........

28,626,800

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden. s. 8 i texten