Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående täckande av vissa å järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å lånemedelskapital.

1929-05-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående täckande av vissa å järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å lånemedelskapital.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

7

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående täckande

av vissa å järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster

å lånemedelskapital.

(4:e avd.)

I en den 15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 173, som hänvisats

till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för

täckande av de å järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å

lånemedelskapital må av fonden för statsskuldens amortering tagas i anspråk

ett belopp av 4,743,867 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Enligt åtagande i samband med förvärv av Mora—Vänerns järnväg tecknade

staten aktier i Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag till ett belopp

av 250,000 kronor, för vilket ändamål å tilläggsstat för år 1918 under utgifter

för kapitalökning, statens järnvägar, anvisades ett anslag å nämnda

belopp att utgå av lånemedel. Aktiebreven hava jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 28 juni 1918 överlämnats till järnvägsstyrelsen för förvaltning,

och aktieposten redovisas bland statens järnvägars tillgångar under rubriken

»värdeportfölj».

Jämlikt] Kungl. Maj:ts medgivande den 19 maj 1922 träffades avtal

mellan statens arbetslöshetskommission och järnvägsbolaget om tecknande

för statens räkning av ytterligare aktier i bolaget för 250,000 kronor, vilka

skulle likvideras genom utförande såsom nödhjälpsarbeten av vissa delar av

järnvägsanläggningen; de härav föranledda kostnaderna hava bestritts med

under rubriken verkliga utgifter anvisade anslag för statliga nödhjälpsarbeten.

Jämväl denna aktiepost har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3

april 1925 överlämnats till järnvägsstyrelsen för förvaltning, men har icke

upptagits i järnvägsstyrelsens räkenskaper.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Den 28 augusti 1922 beviljade Kungl. Maj:t Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag

ett statslån å 5,140,000 kronor ur fonden för att underlätta

åstadkommande av] bibanor i vissa delar av riket (bibanelånefonden). Av

detta lånebelopp bar lyftats en summa av 4,797,334 kronor, varav 4,493,867

kronor utgått av till nämnda fond anvisade anslag av lånemedel och

303,467 kronor av fonden tillförda medel av andra statsinkomster än

lånemedel. Återstoden av lånet, 342,666 kronor, skulle jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 23 april 1926 innestå till dess vederbörlig inteckning i

järnvägen fastställts samt järnvägen besiktigats och tillstånd meddelats till

dess öppnande för allmän trafik. Denna del av lånet har avsetts att i sin

helhet utgå av anslag, som härflyta av andra statsinkomster än lånemedel.

Å lånet hava icke gäldats några räntor. Beloppet av de i riksgäldskontorets

räkenskaper debiterade räntorna uppgick den 31 december 1927

till 440,249 kronor 67 öre.

Jämlikt bemyndigande av 1927 års riksdag (skrivelse nr 174) har Kungl.

Maj:t den 14 juni 1928 godkänt ett mellan järnvägsstyrelsen och Limedsforsen—Särna

järnvägsaktiebolag upprättat avtal angående förvärvande för

statens räkning av järnvägen mellan Limedsforsen och Särna.

Förevarande proposition innefattar utredning och förslag angående de

åtgärder, som böra i budget- och bokföringshänseende vidtagas beträffande

dels det kapitalbelopp, som på grund av järnvägens övertagande bör påföras

statens järnvägar, dels statslånet ur bibanelånefonden och dels statens aktier

i bolaget.

I ärendet hava fullmäktige i riksgäldskontoret samt järnvägsstyrelsen

och riksräkenskapsverket avgivit utlåtanden.

Vid ärendets anmälan för Kungl. Maj:t den 15 februari 1929 har departementschefen

anfört följande:

»Av de utredningar, som i samband med förhandlingarna om ifrågavarande

järnvägs trafikerande genom statens järnvägars försorg samt senare

om dess övertagande av staten verkställts inom järnvägsstyrelsen, får anses

framgå, att järnvägens drift icke lärer kunna väntas lämna överskott utan

att snarare direkta förluster å trafiken äro att emotse. Järnvägen lärer

därför få anses sakna affärsvärde. Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolags

tillgångar — däri inbegripen den ännu icke lyftade delen av köpeskillingen

— torde icke överstiga vad som erfordras för täckande av de med järnvägsanläggningens

färdigställande förenade kostnaderna, vadan aktierna i

bolaget torde vara i det närmaste värdelösa. Under sålunda föreliggande

omständigheter torde de i järnvägen nedlagda statsmedlen få anses förlorade.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156. 9

Följande tablå utgör en sammanfattning av de inledningsvis lämnade

uppgifterna.

Kapitalöknings-

medel

Verkliga utgifter

S u in in o

r

Låne-

medel

Andra

stats-

in-

komster

ltiks-

stats-

anslag

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Aktieteckning 1918

250,000

1 250,000

» 1922

—

—

250,000

—

250,000

—

1 500,000

Statslån, utbetalt

4,493,867

303,467

—

—

4,797,334

» att utbetalas

—

342,666

—

—

342,666

3 5,140,000

Räntor å lånet ......

—

—

—

440,249.0 7

—

440,249.6 7

45,580,249.07

Suramor

4,743,867

646,133

250,000

440,249.6 7

—

—

6 6,080,249.0 7

5,390,000

1 Bokfört hos statens järnvägar. 8 Aktieinnehavet. 3 Statslånets kapitalbelopp. 4 Köpeskillingen.

6 Summa statsmedel nedlagda i järnvägen.

Av denna tablå framgår, att av de i järnvägen investerade medlen ett

belopp av sammanlagt 4,743,867 kronor utgöres av lånemedel samt att härav

250,000 kronor hänföra sig till aktier och 4,493,867 kronor till statslån

ur bibanelånefonden. I anslutning till de grundsatser, som vid behandlingen

av frågan angående förluster å statens utlåningsfonder m. m. uttalats

i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, torde täckning för dessa förlorade

lånemedel böra beredas, och lärer detta i enlighet med myndigheternas

förslag böra ske med anlitande av fonden för statsskuldens amortering.

Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas; i enlighet med vad som

i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits beträffande

täckning av andra liknande lånmedelsförluster torde denna åtgärd icke böra

vidtagas över riksstaten.

Jag övergår härefter till frågan, i vad mån avskrivning av de i järnvägen

investerade medlen bör äga rum eller visst belopp påföras statens järnvägar.

Såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som järnvägsstyrelsen hava

förutsatt, att järnvägen bör i statens järnvägars räkenskaper uppföras med

en summa ungefärligen motsvarande statslånets kapitalbelopp. Riksräkenskapsverket

åter har, med utgångspunkt från att någon avkastning av järnvägen

Limedsforsen—Särna icke vore att förvänta, ansett skäl icke föreligga

att i anledning av järnvägens införlivande med statsbanenätet uppskriva

statens järnvägars kapitalkonto, även om på förut nämnt sätt omföring från

lånemedel till skattemedel skedde. I likhet med riksräkenskapsverket finner

jag det opåkallat att i samband med järnvägens övertagande påföra statsbanans

räkenskaper ett fiktivt kapitalbelopp utöver det värde, varmed järnväDihang

till riksdagens protokoll 1029. 6 samt. Si häft. (Sr 155—156.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

gen genom aktieposten å 250,000 kronor redan förekommer i desamma.

Skulle en uppskrivning av statens järnvägars kapitalkonto äga rum, lärer

detta endast kunna ske på så sätt, att å riksstaten uppföres ett anslag för

ändamålet och bibanelånefonden tages i anspråk för motsvarande belopp.

Ett sådant förfarande skulle närmast ansluta sig till vad som tillämpats,

då tidigare till statens järnvägar överförts enskilda banor, som staten måst

övertaga på grund av utlämnade lån. Att på detta sätt belasta riksstaten

med en rent fiktiv post av nu ifrågavarande storlek kan jag emellertid icke

tillstyrka.

Jag ansluter mig alltså till riksräkenskapsverkets förslag, att statens

järnvägars räkenskaper icke skola av det ifrågavarande förvärvet beröras

i annan mån än att det nu under alctiekoiitot uppförda beloppet om 250,000

kronor, omvandlat från lånemedel till skattemedel, överföres till statsbanornas

anläggningskonto. Statslånets kapitalbelopp jämte de debiterade räntorna

torde sålunda böra i sin helhet avskrivas i bibanelånefondens räkenskaper.

För en sådan åtgärd torde emellertid riksdagens medverkan icke erfordras.

De aktier, som erhållits i ersättning för utförda nödhjälpsarbeten å bananläggningen,

påfordra icke någon avskrivningsåtgärd, enär de för desamma

havda utgifterna icke bestritts med kapitalökningsmedel.

I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag torde samtliga aktiebrev böra

överlämnas till riksgäldskontoret samt en eventuell andelsutdelning tillföras

fonden för statsskuldens amortering.»

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär i första hand, att den å järnvägen

Limedsforsen—Särna uppkomna förlusten å lånemedelskapital — vilken

belöper sig till 4,743,867 kronor, varav 250,000 kronor hänföra sig till

aktier och 4,493,867 kronor till statslån ur bibanelånefonden — skall, utanför

rikstaten, täckas ur fonden för statsskuldens amortering. Emot detta

förslag har utskottet intet att erinra. I samband med denna täckning av

förlust i lånemedel bör statslånets kapitalbelopp avskrivas i bibanelånefondens

räkenskaper. Därjämte bör det i statens järnvägars räkenskaper under

aktiekontot uppförda beloppet om 250,000 kronor, omvandlat från lånemedel

till skattemedel, överföras till statsbanornas anläggningskonto.

Departementschefen har funnit det opåkallat att i samband med järnvägens

övertagande påföra statsbanans räkenskaper ett kapitalbelopp utöver det

värde, varmed aktieposten å 250,000 kronor redan förekommer i desamma.

Denna uppfattning kan utskottet icke dela. Med hänsyn till önskvärdheten

av att redovisningen av det i statsbanenätet nedlagda kapitalet må bliva

så fullständig som möjligt, anser utskottet, i likhet med järnvägsstyrelsen

och riksgäldsfullmäktige, att järnvägen bör i statens järnvägars räkenskaper

uppföras med en summa i runt tal svarande mot statslånets kapitalbelopp.

Givetvis förutsättes härvid, att en omföring från lånemedel till skattemedel

äger rum, vilken åtgärd enligt utskottets mening icke behöver verkställas

över riksstaten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

11

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för täckande av de å

järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å

lånemedelskapital må av fonden för statsskuldens amortering

tagas i anspråk ett belopp av 4,743,807 kronor.

Stockholm den 29 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Säruarande: se under utskottets utlåtande nr 155.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående täckande av vissa å järnvägen Limedsforsen—Särna uppkomna förluster å lånemedelskapita s. 1 i texten