Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående räntetri försträckning åt te1 egraftjänstemännens skatteinbetalning skassa i Stockholm.

1929-02-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående räntetri försträckning åt te1 egraftjänstemännens skatteinbetalning skassa i Stockholm.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

9

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

räntetri försträckning åt te1 egraftjänstemännens

skatteinbetalning skassa i Stockholm.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 12 januari 1929 avlåten proposition, nr 12, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att telegrafstyrelsen må under en tid av fem år, räknat från och med den

1 juli 1929, av tillgängliga medel disponera ett belopp av högst 20,090

kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Efter av Kungl. Maj:t i proposition, nr 148, till 1924 års riksdag under

punkten 2 gjord framställning i ämnet medgav riksdagen (skrivelse nr 199),

att telegrafstyrelsen finge av tillgängliga medel disponera ett belopp av

högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm. Riksdagen uttalade emellertid

därvid, att lånet icke borde lämnas på längre tid än fem år, varunder

det borde successivt återbetalas, samt att frågan om en eventuellt erforderlig

utsträckning av denna tid borde underställas riksdagens prövning.

Skatteinbetalningskassan i Stockholm erhöll sedermera, mot avlämnande

av vederbörlig skuldförbindelse, ett belopp av 35,000 kronor såsom lån för

en tid av fem år, räknat från och med den 1 juli 1924.

En avsevärd del av detta belopp kunde emellertid redan efter kort tid

återbetalas. Då försöket befunnits slå väl ut, i det att ett betydande

antal försumliga skattebetalare inträtt som medlemmar i kassan, ansåg telegrafstyrelsen,

att det till styrelsens disposition ställda beloppet borde, i den

mån det bleve obehövligt för kassan i Stockholm, få under den fastställda

tiden av fem år utlämnas som lån till skatteinbetalningskassor även å andra

orter. Förslag härom förelädes också 1925 års riksdag (prop. nr 26 punkt 2)

och vann riksdagens bifall (skrivelse nr 82). Med stöd härav har telegrafstyrelsen

— inom ramen av det ursprungligen medgivna lånebeloppet å 35,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr IT.

kronor — tilldelat telegraftjänstemännens skatteinbetalniugskassa i Göteborg

ett lån å 10,000 kronor och motsvarande kassa i Norrköping ett lån å 5,000

kronor. Båda dessa lån hava sedermera i sin helhet återbetalats, och ytterligare

försträckning till dessa kassor lärer icke ifrågasättas.

Skatteinbetalningskassan i Stockholm däremot disponerar ännu en mindre

del av sitt ursprungliga lånebelopp. Den av riksdagen fastställda tidsperioden

av fem år för lånets tillgodonjutande utlöper under år 1929. I skrivelse

den 26 september 1928 har emellertid telegrafstyrelsen framhållit önskvärdheten

av att möjlighet beredes denna kassa att fortfarande komma i åtnjutande

av räntefri försträckning av telegrafmedel med ett belopp av 20,000

kronor, vilket belopp beräknats på grundval av inneliggande införselförordnanden.

Departementschefen har i ärendet för egen del anfört följande:

>Resultatet av de försök med räntefria försträckningar till telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassor, som jämlikt riksdagens medgivande gjorts,

måste sägas hava i stort sett motsvarat förväntningarna. Sålunda var exempelvis

tidigare i Göteborg icke mindre än hälften av den till 500 personer uppgående

personal, bland vilken därvarande kassa verkar, nästan regelbundet

besvärad av införsel i lön för ogulden skatt. Det kassan lämnade lånet har

emellertid möjliggjort, att praktiskt taget samtliga dessa försumliga skattebetalare

kunnat värvas som medlemmar av kassan, och härmed hava införselförordnandena

så gott som fullständigt försvunnit.

Yad Stockholm beträffar hava, såsom telegrafstyrelsen anfört, avsevärda

belopp i restförda skatter kunnat tack vare det medgivna lånet gäldas och

skattebetalningen för ett stort antal befattningshavare därigenom för framtiden

ordnas. I sin mån belysande för åtgärdens gynnsamma verkningar

är också, att enbart vid avlöningskassorna för Stockholms telefonstationer

antalet avdrag å lön på grund av införsel minskats från 2,612 för skatteåret

1923/1924 till 1,589 för skatteåret 1927/1928.

Den sistnämnda siffran visar emellertid, att ännu mycket arbete återstår,

innan Stockholmspersonalens skattebetalningsförliållanden ordnats på tillfredsställande

sätt. Särskilt inom de stora personalgrupperna telefonister

och linjearbetare är införselsystemet alltjämt synnerligen utbrett. Enligt

inhämtade upplysningar äro av de omkring 2,000 telefonisterna i Stockholm

endast 510 medlemmar i kassan, och bland de nära 600 linjearbetarna

är medlemsantalet ännu allenast 171. Beträffande sistnämnda personalgrupp

har kassans ledning dock, såsom ovan antytts, hittills med flit framgatt med

viss försiktighet.

Såväl med hänsyn till personalens eget bästa som också för beredande

av lättnad i arbetet hos avlöningskassor och uppbördsmvndigheter synes

det angeläget, att skatteinbetalningskassan fullföljer sin strävan att vinna

nya medlemmar. En väsentlig förutsättning härför är emellertid, att

kassan genom fortsatt lån blir i tillfälle att förskottera resterande skattebelopp.

Jag anser mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens hemställan om bemyndigande

att för ännu en tidsperiod av fem år bereda skatteinbetalningskassan

i Stockholm försträckning av telegrafmedel. Mot det föreslagna beloppet,

20,000 kronor, synes intet vara att erinra.

De närmare villkoren för lånets åtnjutande torde alltjämt få bestämmas

av telegrafstyrelsen. Av vikt är givetvis därvid att tillse, att styrelsen erhåller

möjlighet till kontroll över medlens användning.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr IT. 11

Utskottet, som ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må medgiva, att telegrafstyrelsen må under

en tid av fem år, räknat från och med den 1 juli 1929, av

tillgängliga medel disponera ett belopp av högst 20,000 kronor

att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm.

Stockholm den 12 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 15.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:38 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående räntefri försträckning åt telegraftjänstemännens skattembetalningskassa i Stockholm. a1 i texten