Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående nedsättning av räntan å vissa län ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörhy.

1929-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående nedsättning av räntan å vissa län ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörhy.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

nedsättning av räntan å vissa län ur lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörhy.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 18 januari 1929 avlåten proposition, nr 18, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att räntan å de

lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, vilka i enlighet med

beslut av 1920 och 1922 års riksdagar lämnats tjänstemannasamhällets vid

Mörby egnahemsförening med begränsad personlig ansvarighet och som avse

antingen byggnader, vilka till huvudsaklig del uppförts under åren 1921—

1924, eller ock anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar,

vilka till huvudsaklig del utförts under nämnda tid, må, räknat

från och med den 1 januari 1929, nedsättas, beträffande byggnadslån,

som avser tomt, vilken innehaves av nämnda förening, statstjänsteman eller

statstjänstemans änka eller barn, från 5 till 4''/2 procent, beträffande byggnadslån,

som avser byggnad å annan tomt, från 6 till 5''/2 procent och beträffande

lån för anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och

avloppsledningar från 5 till 4*/j procent.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Efter medgivanden av 1911 och 1920 års riksdagar har till en av statstjänstemän

för ändamålet bildad förening med tomträtt upplåtits vissa delar

av kronoegendomen Mörby nr 1 i Danderyds socken (numera Stocksunds

köping) av Stockholms län. Från nämnda områden äger föreningen upplåta

tomter. Enligt beslut av 1914 års riksdag må dylika upplåtelser ske även

till andra än statstjänstemän. För ändamålet har också inrättats en särskild

lånefond, avsedd dels för anläggning genom föreningen av vägar samt vattenoch

avloppsledningar, dels ock för utlämnande av byggnadslån till egnahemsbyggare.

Enligt av statskontoret lämnad uppgift hava från lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby till egnahemsföreningen utlämnats lån dels för

bebyggande av tomter å sammanlagt 2,380,250 kronor, dels ock för anläggning

s. 13 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 18.

13

av vägar ocli öppna platser m. m. å tillhopa 530,000 kronor. Storleken av

de räntor, som för närvarande skola erläggas å sådana lån, framgår av följande

sammanställning:

Iläntan utgör, därest

tomten innehaves av

föreningen,

statstjänsteman,

hans annan

änka eller

A. Byggnadslån. barn

% %

I. Lån för bebyggande av tomt å område upplåtet enligt

beslut av 1911 års riksdag

a) därest byggnaden påbörjats före den 16 april

1917 ................................................................... 4 V, 5

b) därest byggnaden påbörjats efter den 15 april

1917 ..................................................................... 5 5 V2

II. Lån för bebyggande av tomt å område upplåtet enligt

beslut av 1920 års riksdag............................. 5 6

B. Väglån. Räntan utgör i %

I. Lån avseende område upplåtet enligt beslut av 1911

års riksdag .............................................................. 4 i/-

II. Lån avseende område upplåtet enligt beslut av 1920

års riksdag .............................................................. 5

Departementschefen har för egen del inledningsvis erinrat, hurusom räntan

å lånen ur statens bostadslånefond, vilken ränta från och med år 1920 varit

5 procent, från och med den 1 januari 1923 utgått efter 4 procent. I anslutning

härtill anföres vidare följande:

»I den proposition, vari riksdagens medgivande till räntesänkningen begärdes

(proposition nr 62 till 1923 års riksdag), framhöll föredragande departementschefen

såsom skäl för räntesänkningen, att den allmänna räntefoten

sedan år 1920 sjunkit avsevärt. Departementschefen anförde vidare,

att den ifrågasatta räntenedsättningen även borde omfatta lån, som lämnats

ur fonden före år 1923. Det skulle, anförde departementschefen, särskilt te

sig obilligt, om sådana företagare, som fått vidkännas de under åren 1920

och 1921 till sin topp uppdrivna byggnadskostnaderna, skulle nödgas erlägga

ränta enligt högre räntefot än andra företagare. En sänkning av räntan å

bostadslånen vore förvisso den förnämsta hjälp, som staten kunde lämna

byggnadsföretagarna från kristiden.

Yad sålunda anfördes har i viss mån sin tillämpning jämväl i föreliggande

fall. Yidare är att märka, att Kungl. Maj:t, såsom förut omförmälts,

beträffande vissa bostadslån, som av statsverket beviljats tjänstemän vid

kommunikationsverken, medgivit en nedsättning av räntan från 5 till 4 procent.1)

De lån från Mörbyfonden, som avses i föreliggande framställning, äro i *)

*) Härmed avses ett av Kungl. Maj:t, efter framställning av styrelserna från de olika

kommunikationsverken, den 24 augusti 1923 fattat beslut att räntan å vissa bostadslån,

som från sagda verk utlämnats, skulle från och med den 1 januari 1923 tills vidare nedsättas

från 5 till 4 procent.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande
-

mycket jämförliga med nyssberörda bostadslån och torde i fråga om räntesatsernas

böjd numera intaga en särställning bland likartade lån. Det var dock

uppenbarligen statsmakternas avsikt, att räntesatserna skulle, i varje fall för

statstjänstemännen, bestämmas så lågt,att lånen innebure en verklig hjälp. Med

hänsyn till anförda förhållanden och då det — såsom ock 1925 års statsutskott

framhållit — givetvis är önskligt, att en viss grad av likställighet blir rådande

mellan jämförliga grupper av egnahemslånetagare, synes mig räntesänkning

beträffande de i framställningen avsedda lånen motiverad. En sådan åtgärd

bör med hänsyn till de särskilda förhållanden, som föreligga, icke kunna

tagas till intäkt för motsvarande framställningar i andra fall. För en räntenedsättning

talar ytterligare den omständigheten att — på sätt framgår av

handlingarna — åtskilliga av ifrågavarande låntagare från Mörbyfonden genom

de höga byggnadskostnaderna råkat i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Den på dessa grunder ifrågasatta räntenedsättningen synes mig böra

omfatta dels lån, som avse byggnader, vilka till huvudsaklig del uppförts

under åren 1921-—1924, dels ock lån för anläggning av vägar m. m., vilka

till huvudsaklig del utförts under nämnda tid. Yad beträffar räntesatsen

finner jag emellertid icke lämpligt att nedsätta densamma så mycket som i

framställningen föreslagits, utan får jag förorda, att räntan för de ifrågavarande

lånen reduceras med ''/2 procent såväl för statstjänstemän som för

andra. Räntesänkningen torde böra få gälla från och med 1929 års ingång.

De nu förordade räntesänkningarna böra icke föranleda någon nedsättning

av sådan ränta, som enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall

utgå, för den händelse till betalning förfallet belopp icke av föreningen i

föreskriven ordning erlägges.

Därest en räntesänkning genomföres, bör, såsom statskontoret påpekat,

jämväl en nedsättning av de årliga annuiteterna äga rum. Dessa annuiteter

böra därvid bestämmas på sådant sätt, att lånen komma att vara återbetalade

vid den tidpunkt, som bestämdes vid deras utlämnande. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att tillse, att de föreskrifter beträffande annuiteterna,

som på grund härav må bliva erforderliga, bliva i vederbörlig ordning

meddelade.

Om den av mig förordade räntenedsättningen kommer till stånd, blir därav

en följd, att statens ränteinkomster från ifrågavarande fond för de närmaste

åren komma att nedgå med omkring 4,750 kronor för år. Härav belöpa

å byggnadslånen ungefär 3,500 kronor och å väglånen ungefär 1,250

kronor. Allt eftersom lånen amorteras, kommer givetvis inkomstminskningen

att småningom reduceras.»

För egen del vill utskottet endast erinra, hurusom förevarande fråga på

grund av motionsvis gjorda framställningar tidigare vid skilda tillfällen varit

föremål för riksdagens behandling. I statsutskottets av 1925 års riksdag

godkända utlåtande (nr 82) framhölls sålunda, att otvivelaktigt, ur synpunkten

av större likställighet mellan nu ifrågavarande låntagare och andra med

dem jämförliga grupper egnahemslåntagare, skäl kunde anföras för vidtagande

av den då motionsvis påyrkade räntesänkningen beträffande Mörbylånen.

Utskottet hade likväl ansett vanskligt att utan närmare utredning

vare sig om vederbörande egnahemsförenings eller myndigheternas ståndpunkt

i frågan därom fatta beslut. Utskottet, som dock förutsatte, att efter

gjord framställning den sålunda för ärendets slutgiltiga bedömande erforder
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18. 15

liga utredningen skulle kunna åstadkommas, hemställde därför, att motionen

i ämnet icke måtte av riksdagen bifallas.

Då nu efter verkställd vederbörlig utredning proposition i ärendet framlagts,

får utskottet, under hänvisning i övrigt till departementschefens uttalanden,

tillstyrka densamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att räntan å de lån ur lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby, vilka i enlighet med

beslut av 1920 och 1922 års riksdagar lämnats tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening med begränsad personlig

ansvarighet och som avse antingen byggnader, vilka

till huvudsaklig del uppförts under åren 1921—1924, eller ock

anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avloppsledningar,

vilka till huvudsaklig del utförts under nämnda tid,

må, räknat från och med den 1 januari 1929, nedsättas, beträffande

byggnadslån, som avse tomt, vilken innehaves av

nämnda förening, statstjänsteman eller statstjänstemans änka

eller barn, från 5 till 4*/2 procent, beträffande byggnadslån, som

avser byggnad å annan tomt, från 6 till 5*/a procent och beträffande

lån för anläggning av vägar och öppna platser samt

vatten- och avloppsledningar från 5 till 4Va procent.

Stockholm den 12 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 15.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:39 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. s. 1 i texten