Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. iV. Bergman från viss ersättningsskyldighet.

1929-02-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:19, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. iV. Bergman från viss ersättningsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ut.

1

Nr 11).

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1929 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente

P. S. V. iV. Bergman från viss ersättningsskyldighet.

(l:a avd.)

Uti eu till riksdagen avlåten, den 1 februari 1929 dagtecknad proposition

(nr 39), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N.

Bergman må befrias från honom jämlikt högsta domstolens utslag den

30 november 1926 åliggande skyldighet att till kronan utgiva ersättning

för brist i av honom omhänderhaft furageförråd med 8,901 kronor 57

öre, samt att omförmälda belopp må ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N. Bergman tjänstgjorde

under tiden den 14 juli 1920—den 14 juli 1924 såsom uppbördsman

för regementets furageförråd. Vid eu i anledning av Bergmans frånträdande

av uppbördsmannabefattningen den 16—den 31 juli 1924 verkställd

inventering av regementets furagemagasin befanns brist föreligga i

därstädes förvarade förråd av havre, hö och halm. Bristen antecknades

i protokollet över inventeringen utgöra 8,556.5 kilogram havre till ett

värde av 1,540 kronor 17 öre, 38,742 kilogram hö till ett värde av

4,261 kronor 62 öre och 57,638.5 kilogram halm till ett värde av 4,611

kronor 8 öre.

Sedan bristen gjorts till föremål för undersökning vid Norrbottens regementes

krigsrätt, yrkade därstädes krigsfiskalen åläggande för Bergman att

ersätta kronan för bristen med — efter avdrag för enligt § 2 i 1812

års avskrivningsreglemente tillåten, ej förbrukad avskrivningsprocent till

ett värde av 1,270 kronor 88 öre — 9,141 kronor 99 öre.

Inför krigsrätten bestred Bergman den mot honom förda ersättningstalan.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 16 häft. (Nr 19 —20.) 45029 1

Kungl. Majds

förslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 19.

Krigsrätten, som meddelade utslag den 26 september 1925, fann utrett,

att, då Bergman den 14 juli 1924 frånträtt sin befattning som furage

uppbördsman vid regementet, vid därefter under samma månad verkställd

inventering befunnits, att i förrådet förelegat en brist av 8,556.5 kilogram

havre, värd 1,540 kronor 17 öre, 38,742 kilogram hö, värt 4,261

kronor 62 öre, och 57,638.5 kilogram halm, vård 4,611 kronor »18»

öre, samt att sådana omständigheter icke kunnat anses hava förekommit,

som kunde befria Bergman från det honom därutinnan åliggande uppbördsmannaansvaret.

Enär emellertid Bergman, enligt § 5 i 1812 års

avskrivningsreglemente, vore berättigad att, utöver honom i målet medgiven

avskrivning å tillhopa 1,270 kronor 88 öre, å den vid avlämnandet av

förrådet förefintliga behållningen, utgörande 10,688 kilogram havre, 51,147

kilogram hö och 26,741 kilogram halm, åtnjuta halv avskrivning eller

alltså med ll/s % å havren, 3 % å höet och 2 % å halmen, eller sammanlagt

uppgående till ett belopp av 240 kronor 42 öre, prövade krigsrätten rättvist

förplikta Bergman att genast mot kvitto till kronan utgiva ersättning

med 8,901 kronor 57 öre.

Över krigsrättens utslag anförde Bergman besvär hos krigshovr ätten. I

utslag den 18 maj 1926 yttrade krigshovrätten, att enär Bergman vid

sitt tillträde av befattningen som uppbördsman vid furageförrådet tagit

för god den i samband därmed företagna inventeringen av förrådet, han

vid sådant förhållande icke kunde undgå redovisningsskyldighet för de

myckenheter havre, hö och halm, som vid berörda inventering upptagits.

På grund härav och då — med hänsyn tagen dels till sistnämnda myckenheter

och dels till de under tiden efter inventeringen av Bergman emottagna

och av honom från förrådet utlämnade furageartiklar — det vid

Bergmans frånträdande av befattningen förelegat en brist i förrådet till i

krigsrättens utslag angivna omfattning, prövade krigshovrätten på de av

krigsrätten i övrigt anförda skäl lagligt fastställa det slut, krigsrättens

utslag innehölle.

Sedan Bergman härefter fullföljt talan i målet hos Kungl. Maj:t, har

Kungl. Maj:t enligt utslag den 30 november 1926 ej funnit skäl göra

ändring i krigshovrättens utslag.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 28 december 1927 dagtecknad

skrift har nu Bergman anhållit att av nåd varda befriad från att utgiva

det honom ådömda ersättningsbeloppet, 8,901 kronor 57 öre, ävensom

att få återuppbära den av honom hos länsstyrelsen i Norrbottens län nedsatta

fullföljdsavgiften i målet, 150 kronor.

Efter erhållen remiss har arméförvaltningens intendentsdepartement den

26 maj 1928 avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört följande.

Av de vid remissen fogade handlingarna samt de vid målets handläggning

vid domstolarna förda protokollen, vilka varit för intendentsdeparte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 19.

3

mentet tillgängliga, framginge, att Bergman tjänstgjort såsom furageuppbördsman

vid regementet under tiden den 14 juli 1920—den 14 juli 1924;

att varken vid den inventering, som försiggått vid Bergmans tillträde av befattningen

såsom furageuppbördsman eller vid de årligen förekommande inventeringarna

därefter någon uppvägning av de i förrådet inneliggande kvantiteterna

ägt rum, utan uppskattning skett med ledning av en approximativ

beräkning av foderartiklarnas mängd och deras medelvikt; att vid den inventering,

som skett vid Bergmans fråntriidande av befattningen, däremot en

noggrann uppvägning av furageartiklarna blivit verkställd; att vid sistnämnda

inventering, efter avräknande av den Bergman jämlikt § 2 i gällande avskrivningsreglemente

tillkommande, men dittills ej förbrukade avskrivningsprocenten,

en brist av 3,890 kilogram liavre, 38,199 kilogram hö och 53,000

kilogram halm konstaterats; att, då de utlämnade kvantiteterna havre, hö

och halm under den tid Bergman varit furageuppbördsman vid regementet

uppgått för. havre till 362,635.5 kilogram, för hö till 315,787.5 kilogram och

för halm till 521,850 kilogram, den verkliga viktförlusten, med inräknande

av den tillgodogjorda avskrivningsprocenten jämlikt § 2 i avskrivningsreglementet

å respektive 3 %, 6 % och 4 %, under ifrågavarande tid utgjort för

havren omkring 4 %, för höet omkring 18 % och för halmen omkring

14 %■, att den av Bergman under målets handläggning gjorda invändningen,

att omförmälda brister delvis förskreve sig från tiden före

hans tillträdande av uppbördsmannabefattningen, måste falla på den omständigheten,

att furageuppbörden enligt furageredogörelserna uppgått den

1 april 1921 å havre till 66 kilogram, den 1 september 1920 å hö till 7,911

kilogram och den 1 januari 1921 å halm till 132 kilogram och att det således

vid nämnda tider eller jämförelsevis kort tid efter tillträdet av befattningen

ovillkorligen bort hava konstaterats, huruvida brist förelegat eller ej;

att på grund av bestämmelserna, att vid regementet skulle inneligga ett

visst mobiliseringsförråd av furage, en jämn omsättning av furageartiklarna

icke kunnat åstadkommas, vartill komme, att på grund av det trånga utrymmet

i furagemagasinet, som bestode av två höskullar under plåttak, omstuvning

av förrådet av hö och halm i syfte att åtkomma den del av lagret, som

legat till. tiden längst inne, omöjligen låtit sig göra, utan att balarna uttagits

i det fria och omplacerats; att enligt uppgift av flera av de i målet hörda

personerna bristen till stor del måste anses hava uppkommit genom hoptorkning

i de varma förrådslokalerna och därav föranledd viktförlust; att

enligt ett i krigsrättsprotokollet för den 6 mars 1925 intaget intyg vattenhalten

särskilt hos hö och halm av 1923 års skörd varit särdeles hög och

att lagringsförlusten hos hö med relativt hög vattenhalt under ett års lagring

kunde beräknas uppgå till 20 % eller därutöver; att vid inventeringen den

16—den 31 juli 1924 konstaterats, att hö- och halmbalar, som varit försedda

med viktlappar, under tiden från deras intagande i förrådet till inventeringens

verkställande undergått eu betydlig minskning i vikt, uppgående ända

till 20 %\ att vid en den 14 augusti 1921 av dåvarande regementsintendenten

företagen inventering konstaterats ett överskott av havre å 2,000 kilogram,

som i vederbörlig ordning tagits till uppbörd, men att denna kvantitet

sannolikt icke utgjort något verkligt överskott, utan avsett en tillkomst,

som av uppbördsmannen oriktigt kvitterats två gånger; samt att någon omständighet

icke blivit i målet förebragt, som kunde giva stöd för antagandet,

att de uppgivna bristerna å havre, hö och halm uppkommit genom Bergmans

eget förvållande.

På grund av vad sålunda anförts hade departementet ansett omständigheterna

i målet tala för bifall till den av Bergman gjorda ansökningen att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 19.

Utskottets

yttrande.

av nåd befrias från betalningsskyldighet av det i målet ifrågakomna beloppet,

8,901 kronor 57 öre.

I detta sammanhang ville departementet erinra därom, att riksdagen i

tvenne ärenden, däri förhållandena i viss mån överensstämde med de i förevarande

mål föreliggande, enligt skrivelser den 15 maj 1925, nr 176, och

den 23 mars 1928, nr 83, på därom av Kungl. Maj:t avlåtna propositioner

medgivit, att sergeanten vid Livgardet till häst G. P. E. Andéhn och sergeanten

vid intendenturkåren C. A. Svedberg befriades från dem jämlikt högsta

domstolens utslag ålagd skyldighet att ersätta vissa brister å hö.

Av sin ovanberörda skuld till kronan hade Bergman, efter krav av arméförvaltningens

ombudsman, ej förmått att intill (lagen för departementets

förevarande utlåtande återbetala mera än 492 kronor, vilka fortfarande innestode

hos ombudsmannen.

I fråga om den av Bergman gjorda framställningen att återfå den nedsatta

fullföljdsavgiften, funne departementet, med hänsyn till vad uti Kungl.

Maj:ts proposition den 6 mars 1925, nr 88, anförts beträffande efterskänkande

av rättegångskostnader uti visst skadeståndsmål, sig icke kunna tillstyrka

den sålunda gjorda ansökningen.

På grund av det anförda hemställde intendentsdepartementet, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Bergman befriades från honom

jämlikt högsta domstolens utslag den 30 november 1926 åliggande skyldighet

att såsom ersättning för uppkommen brist i ett av honom omhänderhaft

förråd av havre, hö och halm till kronan inbetala 8,901 kronor 57 öre, samt

att omförmälda belopp finge ur vederbörliga räkenskaper avskrivas.

Statskontoret har tillstyrkt, att befrielse måtte utverkas för Bergman

från den honom ådömda ersättningsskyldigheten, varemot efterskänkande

av den nedsatta fullföljdsavgiften, 150 kronor, icke borde ske enligt statskontorets

mening.

Departementschefens förevarande förslag ansluter sig till statskontorets

ifrågavarande yttrande.

Utskottet vill erinra om att, såsom jämväl av arméförvaltningens intendentsdepartements

yttrande i ärendet framgår, liknande frågor tidigare

varit föremål för riksdagens prövning. Härvid har det framför allt gällt

efterskänkande av ersättningsskyldighet för brister i arméns furageförråd.

Med hänsyn härtill har utskottet, som icke velat motsätta sig Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag, ansett sig böra framhålla angelägenheten av

att det tages under övervägande, huruvida icke särskilda åtgärder kunna

vidtagas för att om möjligt för framtiden förebygga nämnda missförhållanden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N.

Bergman må befrias från honom jämlikt högsta domstolens

utslag den 30 november 1926 åliggande skyldighet att till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 19.

5

kronan ntgiva ersättning för brist i av honom omhänderhaft

furageförråd med 8,901 kronor 57 öre,

b) att omförmälda belopp må ur vederbörliga räkenskaper

avskrivas.

Htockholm den 22 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVATtNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L.

Widell, Olof Olsson, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl,

K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, E. A. Lundell och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

L. J. Carlsson-Frosterud, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte och G. Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för sergeanten vid Norrbottens regemente P. S. V. N. Bergman från viss ersät a1 i texten