Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-03-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:26, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 26.

1

Nr 2t>.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1929 kl. 11 f. in.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t — jämte det i propositionen förutsatts, att nu gällande grunder för

beviljande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola

äga tillämpning jämväl under budgetåret 1929/1930 — under åberopande

av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,

statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda

verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen samt patentoch

registreringsverket ävensom dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt att, där

arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar

äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för

dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar, som

beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensions- och

indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari 1929

avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1929/1930 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets beBihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 21 höft. (Nr 26.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 26.

handling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg

å extra stat för budgetåret 1929/1930 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet .........

lantförsvaret.............

sjöförsvaret .............

flygvapnet

under femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

............................. kronor 1,650,000

............................. » 260,000

kronor 45,000

» 5,250,000

» 2,150,000

» 150,000 7,595,000

................ » 5,000,000

............................. » 180,000

............................. » 2,900,000

............................. » 6,100,000

............................. » 950,000

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

115, av herr A. J. Bärg m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr

218, av herr E. Hage m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte med anledning

av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående till befattningshavare

i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå för

budgetåret 1929/1930 efter samma grunder, som gälla för budgetåret 1928/

1929, dock med nedanstående ändringar:

1) stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjniugspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett tilllägg

enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare 1 reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens belopp i

k r o n o i

pr år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1-8 ...........................

120

126

132

138

144

150

156

9 12...........................

90

101

106

in

116

121

126

13—14..........................

72

76

80

84

88

92

96

15—16...........................

60

63

66

69

72

75

78

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra

grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade

verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk, ävensom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 26.

3

till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tilllägg

utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående

tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk, vilka åtnjuta motsvarande

avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning är

större än enligt löneklasserna 8, respektive 12 eller 14, men mindre än

nästföljande löneklass, alltid skall hänföras till den löneklassgrupp, där tilllägget

är mindre.

Vidare har herr A. Spångberg m. fl. i eu inom andra kammaren väckt

motion, nr 219, hemställt, att riksdagen må besluta sådan ändring av grunderna

för dyrtidstilläggens utgående till i statens tjänst anställda befattningshavare,

att de vid 1920 års riksdag fastställda grunderna må tillämpas för

löneklasserna 1—16 i kommunikationsverkens lönereglemente och med dem

i fråga om lönebelopp jämställda befattningshavare, samt att för högre avlönade

befattningshavare skola i sådant avseende tillämpas nu gällande

grunder, dock så, att beträffande löneklasserna 16—18 sker den utjämning,

som ur löneteknisk synpunkt är nödvändig för att icke den inbördes löneställningen

för dessa skall förryckas.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Såsom framgår av redogörelsen för grunderna för dyrtidstilläggen hava

nuvarande föreskrifter i ämnet i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan

den 1 juli 1923, och upprepade förslag om ändring i de gällande bestämmelserna

hava av riksdagen avvisats. De skäl, som hittills varit utslagsgivande fölen

oförändrad tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder, synas också

allt fortfarande äga giltighet. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t den 29

juni 1928 tillsatt en kommitté — 1928 års lönekommitté -— med uppdrag

att verkställa utredning och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens

inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. Vid nu

angivna förhållanden synas nuvarande bestämmelser rörande dyrtidstillläggen

böra bibehållas utan ändring även för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1929/1930 komma att

bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna undet budgetårets

olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av

efterföljande tablå:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 26.

Budgetår

Levnadskostnadsindex

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal j

1923/1924 ....................................

174

177

176

173

175

1924/1925 ...................................

171

174

178

177

175

j 1925/1926 ....................................

176

175

174

173

174.5

1926/1927 ....................................

172

171

171

170

171 i

1 1927/1928 ....................................

169

172

171

171

170.8

( 1928/1929 ....................................

173

172

170

i

Enligt tablån utgjorde för de båda senast förflutna budgetåren, 1926/1927

och 1927/1928, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171 och 170.8.

Under innevarande budgetår har levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftena

1 juli och 1 oktober nått upp till 173, respektive 172. Den stegring, för

vilken dessa siffror äro ett uttryck, torde emellertid till väsentlig del hava

orsakats av vissa prishöjningar av tillfällig art. Vid kvartalsskiftet 1

januari innevarande år har index nedgått till 170. Då några särskilda anledningar

att under den närmaste framtiden förvänta prisstegringar icke

anses föreligga, synes medeltalet för levnadskostnadsindex jämväl för innevarande

budgetår med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med

medeltalet för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928. Under sådana omständigheter

synas övervägande skäl föreligga att också vid beräknandet av dyrtidstilläggen

för budgetåret 1929/1930 utgå från en medelkostnadsindex av 171,

vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren 1926/1927

och 1927/1928 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen

för nästkommande budgetår.

De med utgångspunkt från nämnda medelkostnadsindex beräknade kostna
-

derna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................................................... 28.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens

tjänst å huvudtitlarna II—X ............................................... 25.7

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................ 22.5

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X................................. 0.9

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl.................... 9.0

5. Pensionerade båtsmän m. fl................................................................ 1-2

Summa 59.3.

Tillsammans 87.8.

Senare i dag komma vederbörande departementschefer att i enlighet härmed

föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1929/1930 av erforderliga

anslag till dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfalls verk, statens domäner och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2<>.

statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Vidare

gäller, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller

anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde även böra äga tillämpning

för budgetåret 1929/1930.

I detta sammanhang ber jag få påpeka, att jag vid anmälan av finansplanen

— i anledning av förslag från riksräkenskapsverket — förordat

vissa budgettekniska omläggningar dels beträffande inkomsttitlarna inkomst

av myntning och justering samt avgifter för granskning av

biografbilder liksom däremot svarande utgiftsanslag, dels beträffande

inkomsttitlarna bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och försäkringsinspektionen

samt patent-, varumärkes- och registreringsavgifter liksom

däremot svarande utgiftsanslag. I fråga om den förstnämnda gruppen inkomsttitlar

och utgiftsanslag skulle genom omläggningen sambandet mellan

respektive inkomsttitlar och anslag brytas. En följd härav blir, att några

särskilda anslag för dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket och vid

statens biografbyrå icke längre erfordras, utan böra för dessa verk kostnaderna

för dyrtidstilläggen bestridas av respektive huvudtitlars allmänna

dyrtidstilläggsanslag. Vad angår den senare gruppen av inkomsttitlar och

utgiftsanslag innebär omläggningen, att för bank- och fondinspektionen,

försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket särskilda fonder

skola upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna av bidrag eller avgifter

skola, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna skola bestridas.

Vidkommande dessa verk böra kostnaderna för dyrtidstilläggen inräknas

i de utgiftsanslag, som för respektive verk anvisas, samt dessa kostnader

i likhet med verkens övriga utgifter bestridas från respektive fonder.»

I anledning av de yrkanden, som motionsvis framkommit om ändringar i

nuvarande grunder för dyrtidstilläggens beräkning, får utskottet erinra om

den utredning, som på sista tiden igångsatts rörande ifrågavarande tilläggs

inarbetning i de fasta lönerna. I avvaktan på resultaten härav anser utskottet

dyrtidstilläggsgrunderna böra bibehållas oförändrade jämväl för

nästkommande budgetår.

Departementschefen har utgått från att beräkningen av de olika huvudtitlarnas

dyrtidstilläggsanslag skulle ske på grundval av den faktiska belastningen

å motsvarande anslag för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928.

Utskottet har ej funnit anledning frångå den sålunda angivna beräkningsgrunden.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag i de delar,

detsamma nu är föremål för prövning, hemställer utskottet,

Utskottets

utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 26.

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under andra

—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med avslag å

de av herr Bärg in. fl. och herr Hage m. fl. i ämnet

väckta motionerna (I: 115 samt II: 218) ävensom den av

herr Spångberg väckta motionen (II: 219), besluta, att de

för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

skola gälla jämväl för budgetåret 1929/1930;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare och

pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,

statens vattenfallsverk eller vid av nämnda verk

övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen,

försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket

skola utgå av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder

och fabriker in. fl. anläggningar äro uppdelade i

grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen

skola bestridas från vederbörande underhållseller

anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

för budgetåret 1929/1930 såsom extra förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln kronor 1,650,000

» tredje » .................... * 260,000

» fjärde »

departementet kronor 45,000

lantförsvaret » 5,250,000

sjöförsvaret ............ » 2,150,000

flygvapnet ............ » 15(1,000 » 7,595,000

under femte huvudtiteln ....................... » 5,000,000

» sjätte » » 180,000

» sjunde » * 2,900,000

» åttonde » » 6,100,000

» tionde . » * 950,000

Stockholm den 5 mars 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Koarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle,

P. A. Dahl, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, G. Walles och P. A. Bergström; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, P. Nilsson

i Honarp, C. It. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. Carlsson-Frosterud, P. M.

Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren, F. J. Wigforss,

J. Olofsson i Digernäs och ./. Jönsson i Revinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepar s. 1 i texten
  2. Rskr. 1929:76 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 5 i texten