Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1929-02-08 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1929 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.
(l:a avd.)
A. Departementet.
1 ro) Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1929 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1929/1930 har Kungl. Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden nämnda
dag) att dels medgiva, att det kabinettssekreteraren tillkommande bidrag till
representationskostnader av 3,000 kronor för år må från och med den 1 juli 1929
till kabinettssekreterare, som är gift, utgå med ett belopp av 6,000 kronor, dels
ock i riksstaten för 1929/1930 uppföra ordinarie förslagsanslaget till departementet
med oförändrat belopp av 511,300 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet, sid. 1 och 2.
Departementschefen har anfört följande:
»Vid den lönereglering, som genomfördes vid 1921 års riksdag, hänfördes
kabinettssekreteraren till lönegraden A 3, och bestämdes samtidigt, att till kabinettssekreterare,
som vore gift, skulle utöver de honom såsom tjänsteman i
iörenämnda lönegrad tillkommande avlöningsförmåner utgå ett representationsbidrag
till belopp av 3,000 kronor. I samband med indragningen av vissa
in» • X, , tidigare upphurits av kabinettssekreteraren, medgav sedermera
1922 ars riksdag (skrivelse nr 3 A, sid. 5), att för beredande åt kabinettssekreteraren
av någon ersättning för den förmån, han förlorade genom dessa sportiers
indragning till statsverket, det till honom under viss förutsättning utgående bidraget
till representationskostnader finge höjas från 3,000 kronor till 6 000
kronor för ar.
I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning
om ändring i villkoren för åtnjutande av kabinettssekreterarens re
*
Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 3 käft. (Nr 3.) 1
Departe
mentet.
[1.*]
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottets
yttrande.
Beskickningar
och
konsulat.
[2.1
presentationsbidrag, i syfte att bidraget matte fa utbetalas jämväl till ogift
kabinettssekreterare. Denna framställning blev emellertid av riksdagen avslagen.
I 1926 års statsverksproposition framfördes förnyat förslag om ändring
i berörda villkor. Riksdagen förklarade sig nu icke vidare vilja motsätta
sig förslaget, i vad det avsåg ändring av villkoren för bidragets åtnjutande, men
sänkte i samband härmed bidragsbeloppet från 6,000 kronor till 3,000 kronor.
Med hänsyn till de kabinettssekreteraren åliggande representativa uppgifter,
varmed, i allt fall för gift kabinettssekreterare, följer relativt höga bostadskostnader,
synes mig det belopp, vartill bidraget efter den år 1926 vidtagna
nedsättningen av detsamma numera utgar, vara för knappt beräknat, och finner
jag starka skäl tala för att åtminstone kabinettssekreterare, som är gift, anyo
kommer i åtnjutande av det representationsbidrag, som tidigare under nämnda
förutsättning utgick. Någon höjning av nu förevarande förslagsanslag torde
på grund av anslagets ställning icke böra härav föranledas.»
Utskottet, som icke velat motsätta sig, att kabinettssekreterarens representationsbidrag
höjes från 3,000 till 6,000 kronor, har emellertid ansett,^ att det förhöjda
bidraget icke bör, på sätt föreslagits, inskränkas till att utgå endast till
gift kabinettssekreterare utan att detsamma bör tillkomma även ogift sådan befattningshavare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att det kabinettssekreteraren tillkommande
bidrag till representationskostnader av 3,000 kronor för ar må
från och med den 1 juli 1929 utgå med ett belopp av 6,000
kronor,
b) i riksstaten för 1929/1930 uppföra ordinarie förslagsanslaget
till departementet med oförändrat belopp av 511,300 kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
2;o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar
och konsulat på nedanstående sätt:
11
8
7
6
6
4
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.
sändebud ..............
sändebud ..............
generalkonsuler ........
legationsråd ...........
konsuler .............
förste legationssekreterare
Lönegrad.
. A 3
. A 2
. A 2
. B 30
. B 30
. B 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
8
9 vicekonsuler ..............
3 andre legationssekreterare ....
3 andre vicekonsuler ..........
17 förste kanslister eller kanslister
dels godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från
och med den 1 juli 1929:
.... B 26
.... B 21
.... B 21
.... B 16
eller B 12
Stat för avlöning utom ortstillägg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 829,100
Expektansarvoden, förslagsanslag........................ » 75,000
Summa kronor 904,100
dels godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den
1 juli 1929:
Belgien.
Bryssel:
Sändebud
Danmark och Island.
Stat för ortstillägg.
Köpenhamn :
Sändebud ...............
Förste legationssekreterare
Vicekonsul .............
Kanslist ...............
Estland.
Reval:
Konsul
Finland.
Helsingfors:
Sändebud ..............................
Förste legationssekreterare ........................
Vicekonsul (alternativt med placering i Ryssland)
Frankrike.
Paris:
Sändebud ..................................
Legationsråd ................................
Kanslist ...................................
Rouen:
Konsul..................
kronor 5,000
» 10,800
» 2,000
» 2,000
» 6,600
-» 10,800
» 2,000
» 2,000
» 30,600
» 6,100
» 1,900
» 5,100
4
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Italien.
Rom:
Sändebud ...............
N eåerländerna.
Haag:
Sändebud .............
Legationssekreterare.....
Rotterdam:
Vicekonsul .............
Norge.
Oslo:
Sändebud .............
Förste legationssekreterare
Ryssland.
Moskva:
Sändebud .............
Legationsråd ...........
Kanslist ...............
Leningrad:
Konsul ...............
Schweiz.
Bern:
Sändebud .............
Spanien, Portugal.
Madrid:
Sändebud .............
Kanslist ...............
kronor 5,800
» 17,400
»= 3,800
» 3,800
» 10,800
» 2,000
» 30,600
» 6,600
» 2,000
» 8,100
» 13,800
9,000
1,900
Storbritannien och Irland.
London:
Sändebud ......................................
Legationsråd ...............................• • • • •
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Paris) ............................
Kanslist ........................................
Generalkonsul ..................................
Vicekonsul .............................*........
Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland)
Kanslist ........................................
» 45,000
» 6,600
» 4,800
» 2,000
» 14,400
» 3,800
» 3,800
» 2,000
Turkiet, Bulgarien.
Konstantinopel:
Sändebud
»
9,000
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
5
Tyska riket.
Berlin:
Sändebud ......................................
Legationsråd ....................................
Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen
i Bern) ...........''.................
Kanslist ........................................
Hamburg:
Generalkonsul ..................................
Vicekonsul ......................................
Liibeck:
Konsul .......................................
kronor 23,400
» 5,100
» 3,800
» 1,800
» 7,400
» 3,300
» 4,100
Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.
Wien:
Sändebud
8,800
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden:
Generalkonsul .................................. » 11,400
Brittiska Nordamerika.
Montreal:
Generalkonsul.................................... » 16,400
Kanslist ........................................ » 4,500
Förenta Staterna.
Washington:
Sändebud .....
Legationsråd ...
Kanslist .......
NewYork:
Generalkonsul
Vicekonsul ....
Andre vicekonsul
Kanslist .......
Chicago:
Konsul .......
Kanslist .......
Minneapolis:
Vicekonsul ....
Omaha:
Vicekonsul ....
San Francisco:
Konsul .......
Kanslist .......
» 35,000
» 7,600
» 4,500
» 18,400
» 6,800
» 5,000
» 4,500
» 12,100
» 4,500
» 6,800
» 6,800
» 12,100
» 4,500
6
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, övre Sydamerika.
Mexico:
Sändebud .................
Kanslist ...................
Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.
Buenos Aires:
Sändebud .................
Kanslist ...................
Valparaiso:
Vicekonsul ................
Brasilien.
Rio de Janeiro:
Sändebud .................
Kanslist ...................
Japan, Kina.
Tokio:
Sändebud .................
Legationssekreterare.........
Kanslist ...................
Peking:
Legationsråd ..............
Shanghai:
Generalkonsul .............
Vicekonsul ................
Brittiska Australien.
Sydney:
Generalkonsul ..............
Kanslist ..................
kronor 22,400
» 4,500''
» 36,000
» 4,500''
» 6,800
» 30,000
» 4,500''
» 30,000
» 6,600
» 4,500''
» 12,000
» 19,400
» 6,600
................. » 14,400
................. » 4,500
Summa ortstillägg kronor 717,200
Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister » 4,000
Summa kronor 721, 200.
Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,
Madrid, London, Konstantinopel, Berlin, Wien och Washington samt generalkonsuln
i Hamburg åtnjuta fri bostad.
Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och
belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,
nämligen
1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
7
1.500 kronor för sändebudet
1.500 » » »
4,0n0 » » »
4.000 » » »
1,200 » » »
2,400 » » »
2.000 » » >
3.000 » » »
2.000 » »
4.000 > » »
3 000 » » »
3.000 » > »
1,600 » » generalkonsuln
i Bryssel,
» Köpenhamn,
» Helsingfors,
» Paris,
» Rom,
» Oslo,
» Madrid,
» London,
» Konstantinopel,
» Berlin,
» Wien,
» Washington,
» Hamburg,
varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.
Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt
för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu
1,614,000 kronor, med 11,300 kronor till 1,625,300 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 2—6.
Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av Motioner.
herrar A. Sundberg och I. Svensson (nr 119) och den andra inom andra kammaren
av herr C. Brännberg m. fl. (nr 211), vilka hänvisats till statsutskottet
för förberedande behandling, har vidare hemställts, att från och med nästkommande
budgetår på ordinarie stat uppföres en konsulsbefattning med placering
i Reykjavik på Island samt att för detta ändamål anslås medel i överensstämmelse
med ovan nämnda beräkning.
Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:
»Genom till Kungl. Maj:t ingivna underdåniga skrivelser ha Fiskkonservfabrikernas
förening i Lysekil samt Göteborgs sillagenters förening och Göteborgs
sillengrossisters förening gjort framställning i syfte att en lönad svensk
konsul måtte anställas på Island med anledning av de betydande handelsförbindelserna
med detta land.
över denna framställning har kungl. lantbruksstyrelsen avgivit det utlåtande,
som framgår av i avskrift härvid bilagda skrivelse (se bih. vid uti.).
Enligt protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Konungen
den 4 januari 1929, har departementschefen yttrat, att, ehuru framställningarna
i och för sig syntes beaktansvärda, departementschefen ansåge sig av statsfinansiella
skäl och jämväl i syfte att närmare utredning i ärendet må kunna
åvägabringas böra förorda, att med frågans definitiva lösning må anstå till
ett kommande år.
Därefter har till ministern för utrikes ärendena inkommit en den 17 i denna
månad dagtecknad skrivelse från Handelskammaren i Göteborg, som på anförda
skäl instämt i framställningarna.
Sedan föreningarna fått del utav vad i detta ärende förekommit, har från
dessa gjorts gällande, att till följe det år 1928 upprättade ’sillmonopolet’ på
Island sådana svårigheter uppstått för den svenska konservfabriksindustrien
och sillgrosshandeln i fråga om inköp och behandling av den isländska sillen,
att mycket snara åtgärder till avhjälpande härav äro av nöden samt att i följd
8
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Kungl. Maj:t.
härav med inrättande av ifrågavarande konsulsbefattning icke gärna kan anstå
till nästa år. Det har därvid även erinrats om den högst betydande sill*
import, som det här rör sig om och som beräknats till ett värde av omkring 7
miljoner kronor.
Med anledning härav våga undertecknade ifrågasätta, att riksdagen skall
tillmötesgå denna betydande gren av den svenska fiskerinäringen med att redan
i år anslå medel till upprättande av ett lönat konsulat i Reykjavik på Island.
Det anslag, som härför skulle erfordras, beräknas på följande sätt:
Konsulslönen ...................... Kr. 11,46.0: —
Ortstillägg ........................ » 6,600: —
Extra ortstillägg .................. » 1,200: —
vartill komma dyrtidstillägg samt erforderliga belopp för kontorshyra, skrivbiträde
och övriga ämbetsutgifter.»
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att å ordinarie stat skulle uppföras en vicekonsulsbefattning
med placering i Valparaiso. I denna fråga har departementschefen
anfört följande:
»De skäl, som förebragts för upprättandet av den föreslagna vicekonsulsbefattningen,
synas mig så tungt vägande, att ett förslag i ämnet redan till årets
riksdag torde vara att förorda. Jag finner mig härvid böra ytterligare understryka
ett förhållande, som redan förut i detta sammanhang berörts, nämligen
att den nuvarande olönade generalkonsuln i Valparaiso, vilken under en följd
av år innehaft sin post och på det hela taget väl motsvarat de krav, som rimligen
kunna ställas på en olönad representant, nyligen överflyttat till Santiago,
vid vilket förhållande behovet av en lönad tjänsteman i Valparaiso nu gör sig
starkare gällande än vad tidigare varit fallet.
Det må även härvid framhållas, att Chile i Sverige är representerat såväl
av minister i Stockholm som av lönad generalkonsul i Göteborg.
Vad kostnadsfrågan angår, utgör lönen för vicekonsul (B 26, näst högsta
löneklassen) 9,540 kronor. Då ortstillägget synes mig böra fastställas till
samma belopp, 6,800 kronor, som enligt gällande stat utgår till motsvarande
befattningshavare i Nordamerika, nämligen till vicekonsulema i Omaha och
Minneapolis, skulle följaktligen det sammanlagda beloppet av lön och örtstilllägg
komma att belöpa sig till 16,340 kronor. Till dessa kostnader måste visserligen
läggas utgifter för kontorshyra och skrivhjälp, men möjlighet förefinnes
att på vissa andra punkter åstadkomma besparingar, varigenom berörda
utgifter skulle kunna hållas inom ramen för de för dylika utgifter avsedda ordinarie
anslag.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag tillstyrka, att från och med
nästkommande budgetår å ordinarie stat uppföres en vicekonsulsbefattning i
lönegraden B 26 med placering i Valparaiso och med ett ortstillägg av 6,800
kronor.»
I fråga om Sveriges representation på Island har departementschefen anmält,
att en del representanter för fiskerinäringen, nämligen Fiskkonservfabrikernas
förening i Lysekil samt Göteborgs Sillagenters förening och Göteborgs
Sillengrössisters förening i till Konungen ställda skrivelser av den 24 oktober,
den 1 och den 12 november 1928 inkommit med framställningar i syfte att en
lönad konsul måtte anställas på Island, samt att lantbruksstyrelsen, som i en
till Konungen ställd skrivelse den 8 november 1928 yttrat sig i detta ärende,
tillstyrkt framställningen i fråga under framhållande, att en dylik represen
-
Statsutskottets utlåtande Nr S.
9
tant skulle kunna i hög grad främja den svenska fiskerinäringens intressen på
Island. Ehuru framställningarna i och för sig syntes departementschefen beaktansvärda,
ansåg han sig emellertid av statsfinansiella skäl och jämväl i syfte
att närmare utredning i ämnet måtte kunna åvägabringas höra förorda, att
med frågans definitiva prövning finge anstå till ett kommande år.
I övrigt har endast en jämkning beträffande ortstillägget för sändebudet i
Wien nu ifrågasatts.
Kungl. Maj:ts förslag till upprättande i Yalparaiso av ett lönat vicekonsulat
finner sig utskottet böra tillstyrka.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet om inrättande av en ordinarie
konsulspost på Island, hava motionärerna åberopat bl. a. ett av lantbruksstyrelsen
i ämnet avgivet yttrande (Bil. vid detta utlåtande), däri styrelsen
vitsordat behovet härav. Utskottet måste visserligen finna de av såväl lantbruksstyrelsen
som motionärerna anförda skälen för en sådan åtgärd vara förtjänta
av beaktande, men utskottet anser sig det oaktat, med hänsyn till vad
departementschefen i ämnet framhållit, icke nu kunna tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga
särskild uppmärksamhet samt till nästa riksdag framlägger förslag i ärendet,
därest den fortsatta utredningen därtill giver anledning.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt hava icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herrar Sundbergs och I. Svenssons samt Brännbergs
m. fl. förenämnda motioner (1:119 och 11:211)
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för
beskickningar och konsulat på nedanstående sätt:
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och
konsulat.
Lönegrad
11 sändebud ............................ A 3
8 sändebud ............................ A 2
7 generalkonsuler ...................... A 2
6 legationsråd ...................... B 30
6 konsuler ............................ B 30
4 förste legationssekreterare .............. B 26
9 vicekonsuler .......................... B 26
3 andre legationssekreterare .............. B 21
3 andre vicekonsuler .................... B 21
17 förste kanslister eller kanslister ........ B 16
eller B 12
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
b) godkänna följande stat för beskickningar och konsulat,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:
Stat för avlöning utom ortstillägg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
anslag ......................,.........kronor 829,100
Expektansarvoden, förslagsanslag .......... » 75,000
Summa kronor 904,100
c) godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från
och med den 1 juli 1929:
Stat för ortstillägg.
Belgien.
Bryssel:
Sändebud ........................kronor 5,000
Danmark och Island.
Köpenhamn:
Sändebud ........................ » 10,800
Förste legationssekreterare .......... » 2,000
Vicekonsul ........................ » 2,000
Kanslist .......................... » —
Estland.
Reval:
Konsul ..........................
Finland.
Helsingfors:
Sändebud ..... ...................
Förste legationssekreterare ..........
Vicekonsul (alternativt med placering i
Ryssland) ......................
Frankrike.
Paris:
Sändebud ........................
Legation sråd ......................
Kanslist ........................
Rouen:
Konsul ..........................
Italien.
Rom:
Sändebud ........................
»
6,600
»
10,800
»
2,000
»
2,000
»
30,600
»
6,100
»
1,900
»
5,100
»
5,800
Statsutskottets utlåtande Nr 3. 11
Nederländerna.
Haag:
Sändebud ........................ kronor 17,400
Legationssekreterare ....... » 3,800
Rotterdam:
Vicekonsul ........................ » 3,800
Norge.
Oslo:
Sändebud ........................ » 10,800
Förste legationssekreterare .......... » 2,000
Ryssland.
Moskva:
Sändebud ........................ » 30,600
Legationsråd ...................... » 6,600
Kanslist .......................... » 2,000
Leningrad:
Konsul .......................... » 8,100
Schweiz.
Bern:
Sändebud ........................ » 13,800
Spanien, Portugal.
Madrid:
Sändebud ........................ » 9,000
Kanslist .......................... » 1,900
Storbritannien och Irland.
London:
Sändebud ........................ » 45,000
Legationsråd ...................... » 6,600
Legationssekreterare (alternativt med
placering vid beskickningen i Paris) » 4,800
Kanslist .......................... » 2,000
Generalkonsul .................... » 14,400
Vicekonsul ......................... » 3,800
Andre vicekonsul (alternativt med placering
på Irland) ........... » 3,800
Kanslist ....... » 2,000
Turkiet, Bulgarien.
Konstantinopel:
Sändebud .......................... » 9,000
12
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Tyska riketBerlin:
Sändebud
........................ kronor 23,400
Legationsråd ...................... » 5,100
Legationssekreterare (alternativt med
placering vid beskickningen i Bern) » 3,800
Kanslist ................... » 1,800
Hamburg:
Generalkonsul .................... » 7,400
Vicekonsul . ....................... » 3,300
Lubeck:
Konsul ........................... » 4,100
Österrike, TJngern, Serbokroatoslovenska staten.
Wien:
Sändebud ................. » 8,800
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden:
Generalkonsul .................... » 11,400
Brittiska Nordamerika.
Montreal:
Generalkonsul .................... » 16,400
Kanslist .......................... » 4,500
Förenta Staterna.
Washington:
Sändebud .....
Legationsråd ...
Kanslist .......
NewYork:
Generalkonsul
Vicekonsul .....
Andre vicekonsul
Kanslist .......
Chicago:
Konsul .......
Kanslist .......
Minneapolis:
Vicekonsul .....
Omaha:
Vicekonsul .....
San Francisco:
Konsul .......
Kanslist .......
» 35,000
» 7,600
» 4,500
» 18,400
» 6,800
» 5,000
» 4,500
» 12,100
» 4,500
» 6,800
» 6,800
» 12.100
» 4,500
Statsutskottets utlåtande Nr 3. 13
Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, övre Sydamerika.
Mexico:
Sändebud ........................ kronor 22,400
Kanslist ...................... » 4,500''
Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.
Buenos Aires:
Sändebud ........................ » 36,000
Kanslist ....................... .. . » 4,500''
Valparaiso:
Vicekonsul ........................ » 6,800
Brasilien.
Rio de Janeiro:
Sändebud .....................u.. » 30,000
Kanslist .......................... » 4,500''
Japan, Kina.
Tokio:
Sändebud ........................ » 30,000
Legationssekreterare ................ » 6,600
Kanslist .......................... » 4,500l
Peking:
Legationsråd ...................... » 12,000
Shanghai:
Generalkonsul .................... » 19,400
Vicekonsul ........................ » 6,600
Brittiska Australien.
Sydney:
Generalkonsul...................... » 14,400
Kanslist .......................... » 4,500
Summa ortstillägg kronor 717,200
Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister » 4,000
Summa kronor 721,200.
Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors,
Paris, Rom, Oslo, Madrid, London, Konstantinopel, Berlin,
Wien och Washington samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta
fri bostad.
Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för
uppvärmning och belysning av vederbörande beskickningsresp-
konsulathus med följande belopp, nämligen
Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.
14
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Arvoden och
ortstillägg
åt viss extra
personal i
utrikesrepresentationen.
[3.]
Extra ortstillägg
åt
ordinarie
och extra
personal i
utrikesrepresentationen.
[4.]
1,500 kronor för sändebudet i Bryssel,
1,500
4,000
4.000
1,200
2,400
2.000
3.000
2.000
4.000
3.000
3,000
1,600
» Köpenhamn,
» Helsingfors,
» Paris,
» Rom,
» Oslo,
> Madrid,
» London,
» Konstantinopel,
» Berlin,
» Wien,
» » » Washington,
» generalkonsuln i Hamburg,
varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens
fastighet i Leningrad.
Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter
fri bostad, samt för generalkonsuln i Shanghai avser även
kostnaden för kanslilokal.
d) höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och
konsulat nu 1,614,000 kronor med 11,300 kronor till 1,625,300
kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal
i utrikesrepresentationen för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 239,700 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till extra ortstilllägg
åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 335,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 13—15 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Förevarande anslag är i rikstaten för innevarande budgetår upptaget med
315,000 kronor.
Den av Kungl. Maj :t nu föreslagna ökningen av anslaget med 20,000 kronor
är avsedd att bereda lättnad i ekonomiskt hänseende för de i Nordamerikas Förenta
stater tjänstgörande befattningshavare, varjämte vid anslagsökningens bestämmande
hänsyn tagits till den förslagna nya lönade vicekonsulsbefattningen
i Valparaiso.
Utskottet, som icke velat motsätta sig den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen
av detta anslag, får hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
att riksdagen må till extra ortstillägg åt ordinarie och extra
personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 335,000 kronor.
5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
Personliga
gottgörelser
för mistade
konsulatavgifter.
[5.]
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till förstärkning av Förstärkordinarie
reservationsanslaget till attachéer för budgetåret 1929/1930 anvisa re^fat^ns
ett extra anslag av 24,000 kronor. anslaget till
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16 av åberopade statsrådsprotokollet, attachéer.
[6]
För bestridande av arvoden och ortstillägg till attachéer finnes i riksstaten
för nu löpande budgetår uppfört dels ett ordinarie reservationsanslag av 56,000
kronor, dels ett extra förstärkningsanslag av 34,000 kronor.
Med hänsyn till förefintlig reservation å förstnämnda anslag och det medelsbehov,
som under nästkommande budgetår kan förutses, har det synts departementschefen
icke vara erforderligt att av riksdagen nu äska ett högre belopp
än 24,000 kronor till förstärkning av det ordinarie anslaget.
Utskottet får i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till attachéer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 24,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret 1929/1930
bevilja ett extra anslag av 65,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 16 och 17 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Förstärkning
av
reservationsanslaget
till
handelsattachéer.
[7.]
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 äro uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag
till handelsattachéer å 40,000 kronor, dels ett extra anslag å
50,000 kronor till reservationsanslagets förstärkning.
Med hänsyn till medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål under nästkommande
budgetår har departementschefen ansett, att förstärkningsanslaget
bör ökas med 15,000 kronor till 65,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,
Avlönande
av en socialattaché.
[8.]
Sveriges
andel i kostnaderna
under år
1929 för
Nationernas
förhund.
'' [9.]
Utskottets
yttrande.
16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till handelsattachéer för budgetåret 1929/1930 bevilja
ett extra anslag av 65,000 kronor.
8:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
C. Internationella byråer m. m.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för gäldande av
Sveriges andel i kostnaderna under år 1929 för Nationernas förbund, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 17—21.
Beträffande fördelningen av kostnaderna för Nationernas förbunds verksamhet
har förbundsförsamlingen beslutat, att de under föregående år gällande provisoriska
grunderna skola tillämpas under åren 1929—1932, varefter en reviderad
skala, som är under utarbetande, skulle komma att införas. Antalet enheter
har i enlighet härmed beräknats till 986, varav 18 falla på Sveriges lott.
Jämlikt denna beräkningsgrund och enligt officiellt meddelande från förbundets
generalsekreterare den 8 sistlidne november uppgår Sveriges bidrag
till förbundet för år 1929, med avdrag för ett belopp av 19,909:40 guldfrancs,
vilket skall återbäras till Sverige av överskottet för år 1928, samt för det belopp,
vilket skall återbäras till Sverige ur byggnadsfonden, 17,698:93 guldfrancs,
till 455,772:03 guldfrancs, som i likhet med vad hittills städse skett
enligt departementschefens mening borde inbetalas i amerikanska dollars. Sistnämnda
belopp motsvarar 87,942:73 dollars, eller, efter en kurs av 3 kronor
75 öre per dollar, 329,785 kronor 24 öre, vilket belopp med hänsyn till eventuella
kursförändringar syntes böra avrundas uppåt till 330,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts
under denna punkt framlagda förslag, än att Sveriges andel i kostnaderna för
Nationernas förbund för framtiden bör betalas i schweiziska francs, på grund
varav anslaget efter en franckurs av 0.72 pr krona bör upptagas till i avrundat
tal 328,200 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
under dr 1929 för Nationernas förhund för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 328,200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
17
10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 10) Sveriges
hemställer utskottet, representan
ters
delta
att
riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- g\
getår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges re- förbunds
presentantcrs deltagande i Nationernas förbunds delegerade- församling,
församling för budgetåret 1929/1980 bevilja ett extra anslag [10.]
av 35,000 kronor.
It :o) Med
utsk rttet.
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer Sveriges
deltagande i
internatio
•ii
. nella kon
att
riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande bud- fertnser.
getår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges del- [11.]
tagande i internationella konferenser för budgetåret 1929/1930
bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.
12 ro)
På
grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200
kronor.
I nternation
ella skilje
domstolens
b yrå i Haag
[12.]
13 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att såsom bidrag Riksdagens
till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp för interPaTl<fbudgetåret
1929/1930 bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor. grupp
Departementschefen har beträffande detta anslagsäskande anfört följande:
»Riksdagens interparlamentariska grupp, som tidigare under en lång följd
av år erhållit statsanslag dels sasom bidrag till bestridande av Sveriges andel
i kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet,
dels såsom bidrag till kostnaderna för gruppens egen verksamhet, hemställde i
till Konungen den 7 november 1927 om sådana bidrag för budgetåret
1928/1929 med respektive 3,500 och 18,900 kronor, och begärde Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag under särskilda rubriker dels ett
belopp av 2,500 kronor såsom bidrag till interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariat, dels 15,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
föröden svenska gruppen. Motionsvis framfördes yrkanden, att bidra-ii
ok311’ iS°m un<^elj vart och ett av de tre föregående budgetåren uppgått
till 3,500 kronor, måtte bibehållas vid sagda belopp, ävensom att bidraget
till gruppen måtte fastställas till det av gruppen begärda beloppet av 18,900
kronor. Riksdagen,_ som ansåg lämpligt, att då bidraget till interparlamentariska
unionens byrå icke bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan’
l^e^S£)I(lrrlf) för framtiden utginge av de medel, som av riksdagen anvisades
till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp —
vid vilket förhållande särskilt anslag till interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretanat icke vidare erfordrades — fann att i anledning härav en
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 3 häft. (Nr 3.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
ökning borde ske i det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till gruppen och beviljade
detta anslag med ett till 18,000 kronor förhöjt belopp.
Gruppens styrelse har nu i skrivelse till Konungen den 18 oktober 1928 begärt
framställning till instundande riksdag om ett anslag a extra stat för budgetåret
1929/1930 till belopp av 18,000 kronor såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för gruppen och därvid anfört bl. a. följande: o
Riksdagens interparlamentariska Grupp får härmed i underdånighet anhalla
om anslag för budgetåret 1929—1930.
Gruppen erhöll i statsanslag för budgetåret 1926—1927 15,000 kronor för
budgetåret 1927—1928 30,000 kronor och för budgetåret 1928—1929 18,000
kronor. Höjningen av anslaget för budgetåret 1927—1928 skedde med hänsyn
särskilt därtill, att gruppen jämlikt gällande stadgar och arbetsplan för Nordiska
Interparlamentariska Förbundet skulle från och med den 1 januari 1927
övertaga presidiet i förbundet, varmed följde skyldighet att anordna förbundets
adertonde delegerademöte, vilket ägde rum i Stockholm den 2 3 juli detta ar.
När riksdagen för innevarande budgetår bestämde anslaget till 18,000 kronor,
beslöt den samtidigt indraga det särskilda anslag, som dittills utgått till Interparlamentariska
Unionens byrå och generalsekretariat och som för vartdera
av de tre föregående budgetåren uppgått till 3,500 kronor. För framtiden ansågs
bidraget till unionen böra bestämmas av Riksdagens Interparlamentariska
Grupp och utgå ur anslaget till denna. — I skrivelser till Konungen den 7 november
1927 hade gruppens styrelse hemställt om anslag till gruppen för det
kommande budgetåret av 18,900 kronor och till Interparlamentariska Unionens
byrå och generalsekretariat av 3,500 kronor, varför alltså det anslag, som riksdagen
beviljade för båda dessa ändamål tillsammantagna, väsentligen understeg
den totalsumma, som av styrelsen begärdes.
Gruppens anslagsbehov för det kommande budgetaret har beräknats enligt
följande grunder.
Förvaltningskostnader, expedition, korrespondens m. m.
För innevarande budgetår beräknades ett belopp av 4,600 kronor komma att
åtgå för förvaltningskostnader, expedition, skrivarbete, expenser^ smärre trycksaker,
porto, telegramavgifter, distribution av litteratur o. d. Någon möjlighet
att under nämnda summa nedpressa hithörande utgifter torde knappast föreligga.
Biblioteket.
Icke heller är det sannolikt, att kostnaderna för inköp och inbindning av
oundgängligen behövliga böcker, tidskrifter och tidningar samt nödvändig katalogisering
skola kunna sänkas under det belopp, vartill de beräknats för innevarande
budgetår, nämligen 800 kronor. I denna summa inräknas då fortfarande
kostnaden för »Bulletin interparlementaire», som distribueras till gruppens
medlemmar.
Deltagandet i Interparlamentariska Unionens arbete.
Den tjugusjätte interparlamentariska konferensen har uppskjutits till år 1930
och torde då sannolikt komma att träda samman först efter ingången av budgetåret
1930—1931, varför något anslag för deltagande i densamma därför icke
lärer behöva begäras för instundande budgetår. I stället för konferens väntas
däremot — i likhet med vad som skedde år 1926 — ett extra sammanträde av
unionens råd och studiekommissioner komma att äga rum — sannolikt i Geneve
— under år 1929. Den svenska gruppen torde vid dessa möten komma ^att representeras
av sina båda ledamöter i rådet samt dessutom av minst två kommissionsledamöter,
alltså sammanlagt fyra personer. Kostnaderna för dem kun
-
Statsutskottets utlåtande Nr S
19
na beräknas till cirka 700 kronor pr representant eller sammanlagt 2,800 kronor.
— Vidare kommer rådet att våren 1930 hålla sitt sedvanliga sammanträde
för fastställande av den tjugusjätte konferensens program, och torde gruppen
där komma att företrädas av de båda rådsledamöterna. I överensstämmelse
med nyss angivna beräkningsgrunder skulle härför åtgå sammanlagt
1,400 kronor. — Däremot bortfaller varje bidrag till bevistande av exekutivkommitténs
möten, alldenstund svenska gruppen för närvarande icke är representerad
i densamma.
Bidrag till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat.
Med hänsyn till riksdagens ovannämnda beslut att indraga det tidigare anslaget
till unionens byrå och generalsekretariat och i stället öka anslaget till
gruppen, som borde äga att själv fastställa sitt bidrag till unionen, beslöt gruppens
styrelse att till nämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 anslå 3,000
kronor, vilken summa motsvarade den ifrågavarande anslagshöjningen. Bidraget
understiger vad Sverige tidigare betalt till unionen. Emellertid anser sig
gruppen av sparsamhetsskäl icke böra på denna punkt räkna med en högre
summa än 3,000 kronor.
Deltagandet i Nordiska Interparlamentariska Förbundets arbete.
Förbundets råd, som sammanträder i Oslo våren 1929, kommer att fatta beslut
om tiden för det nittonde nordiska interparlamentariska delegerademötet,
som enligt gällande ordning skall äga rum i Norge. Den svenska gruppen har
på de nordiska delegerademötena representerats av sina fyra ledamöter i förbundets
råd och femton valda ombud, vartill kommit sekreteraren. Kostnaderna
för deltagande i det nittonde delegerademötet och rådsmöte i samband därmed
torde icke kunna beräknas till lägre belopp än 4,000 kronor.
Härtill^komma kostnaderna för fyra representanter å det rådsmöte, som kommer
att hållas våren 1930. Det torde uppgå till omkring 1,000 kronor.
Slutligen bör för gruppens andel i de arbeten, som utföras gemensamt av de
nordiska gruppernas sekretariat — nämligen bidrag till förbundets årsbok, stenografering
av delegerademötets förhandlingar, distribution av årsboken m. m.
— beräknas ett belopp av minst 1,000 kronor.
De olika utgiftsposterna torde alltså för budgetåret 1929—1930 taga i anspråk
följande belopp:
förvaltningskostnader, expedition, porto m. m................... 4,600:_
biblioteket ............................................... 800:_
deltagandet i ordinarie och extra sammanträden av Interparlamenta
lamentariska
Unionens råd och studiekommissioner............ 4,200:_
bidrag till Interparlamentariska Unionens byrå och generaisekre
tariat
.................................................. 3 qqq .
deltagandet i Nordiska Interparlamentariska Förbundets råds- och
delegerademöten .......................................... 5 000-
andel i nordiska sekretariatets arbeten........................ U000:_
Kronor 18,600: —.
Om gruppens inkomst av medlemsavgifterna (cirka 600 kronor) fråndrages
återstår ett belopp av 18,000 kronor.’»
Departementschefen har ansett, att bidrag av statsmedel för ifrågavarande
ändamål fortfarande påkallades, men att detsamma borde begränsas till 15,000
kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Motioner. Uti tvenne likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr E. Hallin m. fl. (nr 15) och den andra inom
andra kammaren av herr A. Engberg m. fl. (nr 66) har vidare hemställts, att
riksdagen måtte såsom bidrag till kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
Slutligen har uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion
(nr 197) hemställts, bland annat, att riksdagen ville höja det av regeringen
begärda anslaget åt riksdagens interparlamentariska grupp till 18,000
kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottets Då de skäl, som föranlett riksdagen att för budgetåret 1928/1929 bevilja
yttrande, interparlamentariska gruppen ett anslag av 18,000 kronor, allt fortfarande föreligga,
har utskottet i enlighet med de motionsvis gjorda yrkandena funnit sig
böra föreslå, att anslaget även för budgetåret 1929/1930 bestämmes till samma
belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till ovanberörda av herr Hallin m. fl. och herr Engberg
m. fl. väckta motioner (1:15 och II: 66) ävensom den av
herr Lindhagen väckta motionen (1:197), i vad densamma
avser förevarande anslag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret
1929/1930 bevilja ett extra anslag av 18,000 kronor.
14 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till internationella fredsbyrån i Geneve för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
15 :o) Uti en av herr J. Nilsson i Malmö inom första kammaren väckt motion
(nr 120) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslå 100,000 kronor
till bedrivande av ett omfattande upplysningsarbete för freden inom vårt land
och i samråd med utlandet att upptagas i budgeten för 1929 1930; samt att
uppdraga åt Kungl. Maj:t att omhänderhava fördelningen av medlen, pröva
inkomna undersökningar om anslag och tilldela sådana åt föreningar, vilka ha
till uppgift att bedriva upplysning om fredens betydelse i vår tid.
Motionären har till stöd för framställningen anfört följande:
»På tredje huvudtiteln äro i år liksom tidigare upptagna flera anslag, avsedda
att utgöra kostnader för Sveriges samarbete med andra nationer. Samarbetet
går närmast ut på att främja fredssträvandena. Så äro i årets budget
härför upptagna följande poster:
Internationella
fredsbyrån
i
Gentve.
[14]
Motion om
anslag till
upplysningsverksamhet
för
freden.
[15.1
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
21
Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund...... Kr. 330,000: —
Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbund . . » 35,000: —
Sveriges deltagande i internationella konferenser .......... » 30,000:—
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag ............ » 4,200: —
Riksdagens interparlamentariska grupp .................. » 15,000: —
Svenska föreningen för Nationernas förbund.............. » 1,500: —
Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av
Nationernas förbunds verksamhet .................... » 1,000: —
Kr 416,700: —
Även om hela denna summa kan anses bliva förbrukad uti fredsarbetets
tjänst, så är beloppet dock jämförelsevis litet, om det ställes vid sidan av
den försvarsbudget, som riksdagen årligen fastställer. Beloppet i fråga är icke
ens så stort som det riksdagen årligen anslår till det frivilliga skytteväsendet.
Att detta samarbete med andra stater har stor betydelse för lösning av eventuella
tvister mellan nationerna torde alla vara ense om. Arbetet i fråga
berör dock i huvudsak endast de olika staternas framskickade representanter
och delvis även parlamentens ledamöter. De stora folklagren lämnas oberörda
härav. Detta är en brist, som bör avhjälpas. En varaktig fred kan aldrig
vinnas med mindre alla medborgare i olika länder inse betydelsen härav.
I fråga om upplysningsarbetet härför bland folken, böra de mindre nationerna
gå före. Ingen medborgare bör lämnas oberörd av upplysningen för fred.
Likasåväl som det hittills inom olika länder bedrivits ett aktivt arbete för
försvaret, bör ett omfattande arbete för freden försiggå. Hittills har svenska
staten gjort litet för att inte säga intet för en mera allmän fredspropaganda
bland folket. Dess bidrag ha såsom under de senare åren inskränkt sig till
ett par ä tre tusen kronor pr år.
o Ett upplysningsarbete med antytt syfte borde egentligen bedrivas av staten,
då det är ett landets intresse att förebygga krig. Något statligt organ lämpligt
härför förefinnes dock icke. Verksamheten bör därför bedrivas av enskilda
föreningar. Staten bör i stället ställa erforderliga medel till förfogande.
Det räcker då ej med de få kronor, som riksdagen hittills beviljat för ändamålet.
Ett avsevärt högre belopp är behövligt. Fredsarbetet får icke allenast
inskränka sig till föredrag, föreläsningar och utgivandet och spridandet av
litteratur i ämnet. För att upplysningsarbetet skall nå ut i de vidaste kretsar
bör även filmen kunna anlitas. Ett anslag på 100,000 kronor bör därför vara
det minsta, som riksdagen torde anvisa för ändamålet.
Riksdagen skulle då icke som hittills behöva pröva förslag om vilka föreningar
som skulle tilldelas anslag. Anslaget i fråga borde kunna omhänderhavas
av något departement eller någon statens styrelse såsom lämpligt förvaltningsorgan.
Föreningar, som ville utföra ett verkligt fredsarbete, borde
till detta organ ingiva ansökningar om anslag. Det borde så tillkomma omnämnda
organ att pröva ansökningarna, upprätta förslag till anslagsbelopp
och underställa detta Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse. Såsom lämpliga
organ kan nämnas social- och utrikesdepartementen samt skolöverstyrelsen.
Då utrikesdepartementet hittills haft uppgiften och då fredsarbetet
även bör bedrivas i samarbete med andra länder, kan det kanske anses lämpligast,
att utrikesdepartementet såsom hittills fick omhänderhava uppgiften
att dela ut medlen. Ett organ, skapat av representanter för flera inom landet
existerande föreningar, hade givetvis varit den bästa lösningen. Men då ett
dylikt organ nu icke står till förfogande, måste staten själv ombesörja fördelningen
av medlen.»
22
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottets
yttrande.
Svenska
föreningen
för Natio
nernas för
hund.
[15]
Utskottet vill till en början erinra om att i särskilda motioner gjorts framställningar
om anvisande för fredsrörelsen av följande anslag:
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 10,000 kronor (1:76
och 121) samt 3,000 kronor (I: 197).
Svenska freds- och skiljedomsföreningen 5,000 kronor (I: 197 och II: 137);
samt jj J? ill
Svenska föreningen för Nationernas förbund 3,000 kronor (I: 197).
Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit, att ett anslag av 1,500 kronor måtte,
i likhet med vad som tidigare ägt rum, anvisas åt sistnämnda förening.
Utskottet har i likhet med motionären ansett det vara av vikt att ett tillräckligt
stort anslag ställes till förfogande för åstadkommande av ökad upplysningsverksamhet
rörande fredssaken samt för främjande av fredssträvandena
inom landet. Med anledning av de i sist omförmälda motioner framställda
yrkanden samt för tillgodoseende av behovet av ytterligare upplysning rörande
fredssaken och dess betydelse har utskottet därför funnit sig böra tillstyrka
anvisande för ändamålet av ett extra anslag å 25,000 kronor. Utan att
taga ställning till frågan om skäligheten av de i sistberörda motioner föreslagna
beloppen eller vilka föreningar, som böra komma i fråga till understöd, anser
utskottet, att anslaget bör fördelas av Kungl. Maj :t efter ansökningar från
sådana sammanslutningar, som äro verksamma för fredsrörelsen inom landet.
I främsta rummet torde dock vid fördelningen sådana sammanslutningar böra
tillgodoses, som genom samarbete med motsvarande sammanslutningar i utlandet
kunna internationellt göra sig gällande för befordrande av fredssträvandena.
Under förutsättning av att detta anslag beviljas, synas varken de motionsvis
gjorda yrkandena om anvisande av medel till vissa särskilda sammanslutningar
eller Kungl. Maj:ts förenämnda anslagsäskande beträffande svenska föreningen
för Nationernas förbund behöva föranleda till någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av förevarande motion (1:120)
för bedrivande av upplysningsarbete för freden för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att fördelas
av Kungl. Maj:t bland sådana inom fredsrörelsen verksamma
sammanslutningar, som prövas vara förtjänta av understöd
av statsmedel.
16 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till Svenska
föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1929—1930 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 25—27.
För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1928/1929 uppfört
ett anslag till belopp av 1,500 kronor. Motiveringen för anslaget återfinnes
i det vid 1926 års statsverksproposition, tredje huvudtiteln, fogade ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr ii.
2a
drag av statsrådsprotokollet för den 7 januari 1926. Ett i statsverkspropositionen
till 1927 års riksdag framfört förslag, att statsbidrag till sagda förening
och till vissa andra sammanslutningar i liknande syfte skulle bestridas ur ett
till främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund äskat
gemensamt anslag till belopp av 2,500 kronor, vars fördelning skulle ankomma
på Kungl. Maj:t, vann icke riksdagens bifall. Föreningen har för nästkommande
budgetår hos statsmakterna anhållit om anslag för föreningens verksamhet
med 2,300 kronor.
Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka samma belopp, som beviljats
av 1928 års riksdag, eller 1,500 kronor.
Uti förenämnda av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta motion
(nr 197) har, bland annat, hemställts, att riksdagen ville höja det av regeringen
för Svenska föreningen för Nationernas förbund äskade anslaget till 3,000
kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer
utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ävensom den av herr
C. Lindhagen väckta motionen 1:197, i vad den avser anslag
till Svenska föreningen för Nationernas förbund, må anses besvarade
genom vad utskottet under punkt 15 :o) hemställt.
17:o) Uti en av herr A. Andersson i Falkenberg och E. Hage inom andra Motioner
kammaren väckt motion (nr 137) har hemställts, att riksdagen måtte besluta^™ Svenska
att till Svenska freds- och skiljedomsföreningen för budgetåret 1929—1930 be- freds- och
vilja ett extra anslag av 5,000 kronor. föreningen.
Samma yrkande har framställts uti ovannämnda av herr C. Lindhagen inom
första kammaren väckta motion nr 197.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer
utskottet,
att herrar Anderssons i Falkenberg och Hages förevarande
motion 11:137 samt herr Lindhagens motion 1:197, i vad
densamma avser anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen,
må anses besvarade genom vad utskottet under punkt
15 :o) hemställt.
18 :o) Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kam- Motioner
maren av fröken K. Hesselgren (nr 121) och den andra inom andra kamma- till svenska
ren av fru A. östlund och fru O. Nordgren (nr 235), har hemställts, att sektionen av
riksdagen måtte besluta att till svenska sektionen av Internationella kvinno- ^ellakvinförbundet
för fred och frihet årligen anslå ett belopp av 10,000 kronor för noförbundel
dess fortsatta upplysningsverksamhet. Ofrihet °C^
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vidare har uti en av herr Olof Olsson inom första kammaren väckt motion
(nr 76) hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1929—1930
till »Den svenska avdelningen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred
och Frihet» bevilja ett extra anslag av 10,000 kronor såsom bidrag till dess
verksamhet.
Slutligen har uti förenämnda av herr C. Lindhagen väckta motion nr 197
hemställts, att riksdagen ville bevilja den svenska kvinnliga fredsföreningen
Fred och Frihet ett anslag på 3,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer utskottet,
att fröken Hesselgrens samt fru Östlunds och fru Nordgrens
ovanberörda motioner (1:121 och 11:235), herr Olof Olssons
motion (1:76) ävensom herr Lindhagens motion (1:197), i vad
den avser förevarande anslag, må anses besvarade genom vad
utskottet under punkt 15 :o) hemställt.
tillstyrkande av Kungl.. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier åt studerande vid universiteten
för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.
Stipendier
åt studerande
vid
universiteten
för
studier av
Nationernas
förbunds
verksamhet.
116.1
19 ro) Med
utskottet,
D. Diverse.
Trycknings- 20 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det ordinakostnader.
rfe förslaganslaget till tryckningskostnader, nu 20,000 kronor, med 10,000 kroJ
nor till 30,000 kronor.
Ifrågavarande anslag, som första gången uppfördes i 1914 års riksstat, har,
alltsedan 1921 års riksdag beviljade en höjning av anslaget från 15,050 till
20,000 kronor, upptagits med sistnämnda årliga belopp.
Till följd av den betydande stegring av tryckningskostnaderna, som ägt rum
under de senare åren, har emellertid anslaget under en följd av år avsevärt
överskridits, på sätt närmare framgår av följande uppgifter rörande anslagets
belastning, nämligen:
Budgetåret Summa utgifter
1923/1924 .................kronor 26,674: —
1924/1925 ................. » 26,685: —
1925/1926 ................. » 31.548: —
1926/1927 ................. » 31,699: —
1927/1928 ................. * 47,474: —
Statsutskottets utlåtande Nr S.
25
Även om utgifterna för ifrågavarande ändamål — med hänsyn därtill att
de delvis varit betingade av behov, som icke regelbundet återkomma — förväntats
kunna något nedbringas under de belopp, som under de tre senaste
åren åtgått, måste man dock enligt departementschefens mening Täkna med,
att de ej kunna hållas inom ramen för nuvarande anslagsbelopp. En höjning
av anslaget med 10,000 kronor har därför föreslagits.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den sålunda begärda anslagsökningen,
får hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 20,000 kronor, med 10,000 till 30,000
kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan erfordras
till jämnande av huvudtitelns slutsumma.
21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 18) hemställer utskottet, Upplys
ningsverk
att
riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- utlandet angetår
ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående gående
Sverige för budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra anslag av
125,000 kronor. *■ ''■*
22:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 19) Förhyrning
hemställer utskottet, aV fastighet
för beskick
att
riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- Moskva
getår ägt rum, till bestridande av kostnader för förhyrning m- m
av fastighet för beskickningen i Moskva m. m. för budgetåret 11 U-i
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.
23 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till vissa ändrings-
och reparationsarbeten å beskickningshuset i Köpenhamn för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 30—35.
Beskickningshuset
i Köpenhamn.
[20 ]
Till grund för det gjorda anslagsäskandet ligger följande beräkning av repa
-
rations- och ombyggnadsarbetena å fastigheten:
Reparation av gatufasaderna.................................... 4,500
Ommålning ut- och invändigt av fönsterbågar och karmar .......... 6,500
Isolering och därav föranledd nyinredning av portvaktsbostaden...... 5,000
Isolering av intill portvaktens bostad belägna källarlokaler.......... 1,500
Reparations- och målningsarbeten i ministerbostaden .............. 2,300
Smärre målningsreparationer, korkmattor, isolering m. m. i konsulatkansliet
.................................................... 2,500
Diverse tätnings- och målningsarbeten i de 2 och 3 trappor upp ävensom
å vinden belägna hyreslägenheterna i kanslihuset................ 2,200
26
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Utskottets
yttrande.
Motion om
ersättning
åt E. Thermeenius
för
visst arbete
i Baku till
svenska undersåtars
skyddande.
Utskottets
yttrande.
Dyrtids
tillägg.
[21.]
Övriga
ordinarie
anslag.
Utbyte av pannor med flera förändringar av värmeledningssystemet i
hörnhuset .................................................. 4,500
Oförutsedda utgifter och arvoden ................................ 4,000
Summa kronor 33,000
Utskottet har under hand erfarit, att det ansetts önskvärt att kunna vidtaga
vissa förändringar i den uppgjorda planen för ombyggnadsarbetena. Något hinder
härför synes enligt utskottets mening icke föreligga, under förutsättning att
ändringarna kunna verkställas inom ramen av det begärda anslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till vissa ändrings- och reparationsarbeten å
beskickning shuset i Köpenhamn för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 33,000 kronor.
24 :o) Uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion (nr
199) har hemställts, att riksdagen måtte på statsutskottets förslag tillerkänna
E. Thermsenius någon skälig ersättning för det arbete, han efter svenskt uppdrag
under fyra år redligen nedlagt till svenska undersåtars skyddande i Baku
under svåra omständigheter.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet har, med anledning av vad som i motionen anförts, föranstaltat om
utredning rörande det arbete, som Thermsenius utfört i Baku för svenska undersåtars
skyddande, samt rörande hans förhållanden i övrigt. Den verkställda
utredningen har icke givit vid handen, att någon ersättning bör av riksdagen
beviljas.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Lindhagens förevarande motion (1:199) icke må av
riksdagen bifallas.
25 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag ifråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst tillhörande utrikesförvaltningen (punkt 21) kommer
utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
E. Övriga ordinarie anslag.
26 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
27
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 8 februari 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl,
N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, Oscar Olsson, J. G. Wolles och
I. Hj. E. Pauli; Q
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, o.
Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson- Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren, E. J. \\ igforss, J. Olofsson i Digernäs,
G. Strindlund, C. A. Anderson i Storegården och K. S. V. Word.
Reservationer:
vid punkt 1 (departementet)
1) av herrar Kvarnzelius och Asplund, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag oförändrat.
2) av herr Strindlund.
vid punkt 13 (riksdagens interparlamentariska grupp) av herrar Kvarnzelius,
Dahl och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.
vid punkt 15 (motion om anslag till upplysningsverksamhet för freden)
1) av herrar Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Dahl, Svensson i Kompersmåla,
Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Strindlund och Anderson
i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Utskottet har icke ansett skäl föreligga att frångå det förfaringssätt, som
hittills tillämpats i fråga om fördelningen av de medel, som anses böra ställas
28
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
till förfogande för de på fredsrörelsens område verksamma enskilda sammanslutningarna.
Det torde alltså fortfarande böra tillkomma riksdagen att fatta
beslut beträffande vilka sammanslutningar, som böra komma i åtnjutande av
understöd av statsmedel. På grund härav, och då en ökning av nu utgående
understöd av ifrågavarande art icke synes vara erforderlig, har utskottet funnit
sig böra avstyrka motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Nilssons i Malmö förevarande motion (I: 120) icke
må av riksdagen bifallas.»
2) av herr Kvamzelius.
vid punkt 16 (svenska föreningen för Nationernas förbund)
1) De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande
förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet har icke ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp, än
som beviljats av 1928 års riksdag och jämväl nu av Kungl. Maj:t äskats.
På grund härav får utskottet avstyrka förenämnda motion.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majt:s förslag och
med avslag å herr Lindhagens motion I: 197, i vad densamma
avser Svenska föreningen för Naticmernas förbund, till nämnda
förening för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
1,500 kronor.»
2) av herrar Olsson i Blädinge och Anderson i Storegården, vilka ansett, att
utskottet bort avstyrka såväl Kungl. Maj :ts förslag som den i ämnet väckta
motionen.
vid punkt 17 (motioner om anslag till svenska freds- och skiljedomsföreningen).
De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande
förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Frågan om anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen har vid olika
tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens prövning. Riksdagen
har dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande
av föreningens verksamhet.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av
den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka de
väckta motionerna.
Utskottet hemställer,
att herrar Anderssons i Falkenberg och Hages förevarande
motion II: 137 samt herr Lindhagens motion 1:197, i vad densamma
avser anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen,
icke må av riksdagen bifallas.»
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
29
vid punkt 18 (motioner om anslag till svenska sektionen av internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet).
De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande
förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet har icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att tillstyrka riksdagen
att bevilja anslag till ifrågavarande förening, varför utskottet får avstyrka
de väckta motionerna.
Utskottet hemställer,
att fröken Hesselgrens samt fru Östlunds och fru Nordgrens
ovanberörda motioner (1:121 och 11:235), herr Olof Olssons
förenämnda motion (I: 76) ävensom herr Lindhagens motion
(1:197), i vad den avser förevarande anslag, icke må av
riksdagen bifallas.»
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bil.
Avskrift.
Till Konungen,
ang. tillsättande av en avlönad svensk konsul å Island.
Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt lntbrstn att avgiva utlåtande över
en utav fiskkonservfabrikernas förening, Lysekil, gjord framställning om ti
sättande av en avlönad svensk konsul å Island.
Därjämte bär till lntbrstn inkommit en till Konungen stalld framställning
från Göteborgs sillagenters förening i enahanda syfte.
Med återställande av remissakten och överlämnande av sistberorda iramställning
får lntbrstn i ämnet anföra följande: „
För närvarande består Sveriges representation pa Island av en generalkon
sul i Reykjavik och vicekonsuler på fyra andra platser^ vilka samtliga aro
oavlönade. Sökandena förmena, att genom de senaste arens isländska. lagstiftning
på fiskeriområdet förhållandena nu kräva anstallande av en avlönad
svensk konsul på Island för att de svenska intressena därstädes skola kunna
i tillbörlig grad tillvaratagas. Såsom ytterligare stöd for sin framställning
anför fiskkonservfabrikernas förening, bl. a., att värdet av den arliga importen
till vårt land av isländsk sill uppginge till över 7 miljoner kronor och
Göteborgs sillagenters förening framhåller, att handelsutbytet mellan Island
och Sverige vore betydande och att värdet av omsättningen torde belöpa sig
till över 7 miljoner kronor årligen. Enligt Sveriges officiella statistik, handel,
för år 1926, hade under nämnda år Sveriges import från Island ett varde av
4 540,422 kronor och vår export till samma land ett varde av 1,263,45b kronor
Importen utgjordes till allra största delen av fiskvaror, särskilt saltad
och kryddad sill. De viktigaste exportartiklarna voro travaror och pappersmassa,
maskiner, metallarbeten och spånadsämnen. _ T i a +-ru™„OT
Det torde sålunda vara sillfisket och sillhandeln, vangenoin Island tilldrager
sig det största intresset från svensk sida. Genom de senare arens lagstiftning
har emellertid fisket vid Island blivit alltmer försvarat för svenskar liksom
för andra utlänningar, och genom det nyligen pa Island upprattade sillhandelsmonopolet
hava såväl för saltning och kryddnmg av sill som for handeln
med sill å Island uppstått stora svårigheter för svenska firmor
Särskilt synes nämnda monopol hava vallat stora olagenheter för vart lands
konservfabrikanter, som tidigare själva eller genom ombud brukat kopa och
krydda sill på Island efter sina särskilda metoder för att sedan lora den till
konservfabrikerna i Sverige för vidare beredning till konserver. ^ De svenska
konservfabrikerna förbruka årligen omkring 45,000 tunnor sil från Island.
Av saltad islandssill importeras emellertid till Sverige betydligt storre mängder
än som framgår av handelsstatistiken, beroende på att en stor del av denna
import går över Danmark och Norge. o ... ,
Det svenska sillfisket vid Island är för närvarande icke av nagon storre betydelse,
men under de senaste åren har dock ärligen dit utgått ett antal ex
-
Statsutskottets utlåtande Nr S.
31
peditioner från Sverige för sillfiske. Trots de ovan antydda svårigheterna
för utlänningars fiske vid Island torde de senaste båda årens resultat i vissa
tall kunna ingiva förhoppning om att det svenska sillfisket vid Island skall
kunna ökas.
Under de nuvarande förhållandena på Island torde, såsom av sökandeförenmgen
oek framhålles, friktioner lätt nog kunna uppstå, som föranleda vissa
iörhandlingar mellan svenska företagare och vederbörande på Island. Därvid
torde det för de svenska parterna givetvis vara av stort värde att hava stödet
av en speciellt svensk representant, som dessutom väl känner till den isländska
lagstiftningen och dess tillämpning.
Ur anförda synpunkter och på grund av de svårigheter, som numera äro tillfinnandes
för tillvaratagande av den svenska fiskerinäringens intressen på Island,
vill lntbrstn vitsorda behovet av en avlönad svensk konsul därstädes.
Möjligt torde också vara, att vår exporthandel på Island skulle kunna draga
nytta av en sådan.
„ På grund av det anförda hemställer lntbrstn, att Kungl. Maj:t ville vidtaga
åtgärder för tillmötesgående i en eller annan form av sökandens önskemal
i förevarande avseende.
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Insulander
samt byråcheferna Bjurstedt och Andersson. Stockholm den 8 november
1928.
K. A. Andersson.
Underdånigst
Erik Insulander.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
:
Ordinarie
1
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
|
1
1
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ...
40,000
2
Departementet, förslagsanslag ........................................
511,300
Säger för departementet
551,300
B. Sveriges representation i utlandet.
i
Beskickningar och konsulat, förslagsanslag....................
1,625,300
2
Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-
rikesrepresentationen, förslagsanslag............................
239,700
:i
Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i
utrikesrepresentationen ...........................
335,000
4
Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat ........
385,000
5
Ekiperingspenningar, förslagsanslag ...........................
20,000
ti
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler............
98,000
7
Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag ........
120,000
8
Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter....
5,000
9
Attachéer, reservationsanslag ....................................
56,000
10
Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer ....
24,000
11
Handelsattacliéer, reservationsanslag................................
40,000
12
Förstärkning av reservationsanslaget till handelsattachéer
65,000
13
Avlönande av en socialattaché, reservationsanslag........
1 5,000
14
Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och
konsulat ........................................................................
95,000
Säger för Sveriges representation i utlandet
2,439,300
683,700
!
C. Internationella byråer in. in.
1
Sveriges andel i kostnaderna under år 1929 för Na tio-
nernas förbund, förslagsanslag .........................
328,200
2
Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-
bunds delegeradeförsamling ............
35,000
3
Sveriges deltagande i internationella konferenser........
30,000
Bihang till riksdagens protokoll 1929. G sand. 3 höft. (Nr 3.)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
j
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
4
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-
i
anslag ............................................................................i
4,200
5
Riksdagens interparlamentariska grupp ......................
18,000
G
Internationella fredsbyrån i Geneve ............................
1,000
7
Upplysningsarbete för freden ........................................
25,000
8
Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av
Nationernas förbunds verksamhet, reservationsanslag
1,000)
Säger för internationella byråer m. m.
442,400
D. Diverse.
1
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
100,000
2
Flyttningsersättning, förslagsanslag ................................
100,000
1 3
Underhåll och reparationer av statens fastigheter i
utlandet, möbler m. m., reservationsanslag...............
60,000
1 4
Skrivmaterialier, expenser in. m., reservationsanslag....
275,000
, »
Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............
135,000
1
i
Uppvärmning, belysning m. m., förslagsanslag ...........
50,000
7
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................
30.000
8
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
i
svenska undersåtar, förslagsanslag ............................
100,000
9
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
125,000
10
Hemliga utgifter...............................................................
75,000
1 It
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,
reservationsanslag ........................................................
10,000
; 12
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
30,000
13
I Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva
m. m., förslagsanslag....................................................
4 5,000
1 14
j Ändrings- och reparationsarbeten å beskickningsliuset
i Köpenhamn...........................................................
33,000
; in
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slaqsanslag ...................................................................
* 260,000
Säger för diverse
965,000
463,000
Summa) 3,955,600
1,589,100
* Av Kungl. Maj-.t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepar s. 1 i texten