Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1929-02-08 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1929 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna

under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande

anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

A. Departementet.

1 ro) Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1929 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1929/1930 har Kungl. Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen

till utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden nämnda

dag) att dels medgiva, att det kabinettssekreteraren tillkommande bidrag till

representationskostnader av 3,000 kronor för år må från och med den 1 juli 1929

till kabinettssekreterare, som är gift, utgå med ett belopp av 6,000 kronor, dels

ock i riksstaten för 1929/1930 uppföra ordinarie förslagsanslaget till departementet

med oförändrat belopp av 511,300 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet, sid. 1 och 2.

Departementschefen har anfört följande:

»Vid den lönereglering, som genomfördes vid 1921 års riksdag, hänfördes

kabinettssekreteraren till lönegraden A 3, och bestämdes samtidigt, att till kabinettssekreterare,

som vore gift, skulle utöver de honom såsom tjänsteman i

iörenämnda lönegrad tillkommande avlöningsförmåner utgå ett representationsbidrag

till belopp av 3,000 kronor. I samband med indragningen av vissa

in» • X, , tidigare upphurits av kabinettssekreteraren, medgav sedermera

1922 ars riksdag (skrivelse nr 3 A, sid. 5), att för beredande åt kabinettssekreteraren

av någon ersättning för den förmån, han förlorade genom dessa sportiers

indragning till statsverket, det till honom under viss förutsättning utgående bidraget

till representationskostnader finge höjas från 3,000 kronor till 6 000

kronor för ar.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning

om ändring i villkoren för åtnjutande av kabinettssekreterarens re
*

Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 3 käft. (Nr 3.) 1

Departe
mentet.

[1.*]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Beskickningar

och

konsulat.

[2.1

presentationsbidrag, i syfte att bidraget matte fa utbetalas jämväl till ogift

kabinettssekreterare. Denna framställning blev emellertid av riksdagen avslagen.

I 1926 års statsverksproposition framfördes förnyat förslag om ändring

i berörda villkor. Riksdagen förklarade sig nu icke vidare vilja motsätta

sig förslaget, i vad det avsåg ändring av villkoren för bidragets åtnjutande, men

sänkte i samband härmed bidragsbeloppet från 6,000 kronor till 3,000 kronor.

Med hänsyn till de kabinettssekreteraren åliggande representativa uppgifter,

varmed, i allt fall för gift kabinettssekreterare, följer relativt höga bostadskostnader,

synes mig det belopp, vartill bidraget efter den år 1926 vidtagna

nedsättningen av detsamma numera utgar, vara för knappt beräknat, och finner

jag starka skäl tala för att åtminstone kabinettssekreterare, som är gift, anyo

kommer i åtnjutande av det representationsbidrag, som tidigare under nämnda

förutsättning utgick. Någon höjning av nu förevarande förslagsanslag torde

på grund av anslagets ställning icke böra härav föranledas.»

Utskottet, som icke velat motsätta sig, att kabinettssekreterarens representationsbidrag

höjes från 3,000 till 6,000 kronor, har emellertid ansett,^ att det förhöjda

bidraget icke bör, på sätt föreslagits, inskränkas till att utgå endast till

gift kabinettssekreterare utan att detsamma bör tillkomma även ogift sådan befattningshavare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att det kabinettssekreteraren tillkommande

bidrag till representationskostnader av 3,000 kronor för ar må

från och med den 1 juli 1929 utgå med ett belopp av 6,000

kronor,

b) i riksstaten för 1929/1930 uppföra ordinarie förslagsanslaget

till departementet med oförändrat belopp av 511,300 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

2;o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar

och konsulat på nedanstående sätt:

11

8

7

6

6

4

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.

sändebud ..............

sändebud ..............

generalkonsuler ........

legationsråd ...........

konsuler .............

förste legationssekreterare

Lönegrad.

. A 3

. A 2

. A 2

. B 30

. B 30

. B 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

8

9 vicekonsuler ..............

3 andre legationssekreterare ....

3 andre vicekonsuler ..........

17 förste kanslister eller kanslister

dels godkänna följande stat för beskickningar och konsulat, att tillämpas från

och med den 1 juli 1929:

.... B 26

.... B 21

.... B 21

.... B 16

eller B 12

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 829,100

Expektansarvoden, förslagsanslag........................ » 75,000

Summa kronor 904,100

dels godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från och med den

1 juli 1929:

Belgien.

Bryssel:

Sändebud

Danmark och Island.

Stat för ortstillägg.

Köpenhamn :

Sändebud ...............

Förste legationssekreterare

Vicekonsul .............

Kanslist ...............

Estland.

Reval:

Konsul

Finland.

Helsingfors:

Sändebud ..............................

Förste legationssekreterare ........................

Vicekonsul (alternativt med placering i Ryssland)

Frankrike.

Paris:

Sändebud ..................................

Legationsråd ................................

Kanslist ...................................

Rouen:

Konsul..................

kronor 5,000

» 10,800

» 2,000

» 2,000

» 6,600

-» 10,800

» 2,000

» 2,000

» 30,600

» 6,100

» 1,900

» 5,100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Italien.

Rom:

Sändebud ...............

N eåerländerna.

Haag:

Sändebud .............

Legationssekreterare.....

Rotterdam:

Vicekonsul .............

Norge.

Oslo:

Sändebud .............

Förste legationssekreterare

Ryssland.

Moskva:

Sändebud .............

Legationsråd ...........

Kanslist ...............

Leningrad:

Konsul ...............

Schweiz.

Bern:

Sändebud .............

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud .............

Kanslist ...............

kronor 5,800

» 17,400

»= 3,800

» 3,800

» 10,800

» 2,000

» 30,600

» 6,600

» 2,000

» 8,100

» 13,800

9,000

1,900

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud ......................................

Legationsråd ...............................• • • • •

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Paris) ............................

Kanslist ........................................

Generalkonsul ..................................

Vicekonsul .............................*........

Andre vicekonsul (alternativt med placering på Irland)

Kanslist ........................................

» 45,000

» 6,600

» 4,800

» 2,000

» 14,400

» 3,800

» 3,800

» 2,000

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud

»

9,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

5

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud ......................................

Legationsråd ....................................

Legationssekreterare (alternativt med placering vid beskickningen

i Bern) ...........''.................

Kanslist ........................................

Hamburg:

Generalkonsul ..................................

Vicekonsul ......................................

Liibeck:

Konsul .......................................

kronor 23,400

» 5,100

» 3,800

» 1,800

» 7,400

» 3,300

» 4,100

Österrike, Ungern, Serbokroatoslovenska staten.

Wien:

Sändebud

8,800

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul .................................. » 11,400

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul.................................... » 16,400

Kanslist ........................................ » 4,500

Förenta Staterna.

Washington:

Sändebud .....

Legationsråd ...

Kanslist .......

NewYork:

Generalkonsul

Vicekonsul ....

Andre vicekonsul

Kanslist .......

Chicago:

Konsul .......

Kanslist .......

Minneapolis:

Vicekonsul ....

Omaha:

Vicekonsul ....

San Francisco:

Konsul .......

Kanslist .......

» 35,000

» 7,600

» 4,500

» 18,400

» 6,800

» 5,000

» 4,500

» 12,100

» 4,500

» 6,800

» 6,800

» 12,100

» 4,500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud .................

Kanslist ...................

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud .................

Kanslist ...................

Valparaiso:

Vicekonsul ................

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud .................

Kanslist ...................

Japan, Kina.

Tokio:

Sändebud .................

Legationssekreterare.........

Kanslist ...................

Peking:

Legationsråd ..............

Shanghai:

Generalkonsul .............

Vicekonsul ................

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul ..............

Kanslist ..................

kronor 22,400

» 4,500''

» 36,000

» 4,500''

» 6,800

» 30,000

» 4,500''

» 30,000

» 6,600

» 4,500''

» 12,000

» 19,400

» 6,600

................. » 14,400

................. » 4,500

Summa ortstillägg kronor 717,200

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister » 4,000

Summa kronor 721, 200.

Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Rom, Oslo,

Madrid, London, Konstantinopel, Berlin, Wien och Washington samt generalkonsuln

i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och

belysning av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp,

nämligen

1 Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

7

1.500 kronor för sändebudet

1.500 » » »

4,0n0 » » »

4.000 » » »

1,200 » » »

2,400 » » »

2.000 » » >

3.000 » » »

2.000 » »

4.000 > » »

3 000 » » »

3.000 » > »

1,600 » » generalkonsuln

i Bryssel,

» Köpenhamn,

» Helsingfors,

» Paris,

» Rom,

» Oslo,

» Madrid,

» London,

» Konstantinopel,

» Berlin,

» Wien,

» Washington,

» Hamburg,

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Leningrad.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt

för generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu

1,614,000 kronor, med 11,300 kronor till 1,625,300 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 2—6.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av Motioner.

herrar A. Sundberg och I. Svensson (nr 119) och den andra inom andra kammaren

av herr C. Brännberg m. fl. (nr 211), vilka hänvisats till statsutskottet

för förberedande behandling, har vidare hemställts, att från och med nästkommande

budgetår på ordinarie stat uppföres en konsulsbefattning med placering

i Reykjavik på Island samt att för detta ändamål anslås medel i överensstämmelse

med ovan nämnda beräkning.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:

»Genom till Kungl. Maj:t ingivna underdåniga skrivelser ha Fiskkonservfabrikernas

förening i Lysekil samt Göteborgs sillagenters förening och Göteborgs

sillengrossisters förening gjort framställning i syfte att en lönad svensk

konsul måtte anställas på Island med anledning av de betydande handelsförbindelserna

med detta land.

över denna framställning har kungl. lantbruksstyrelsen avgivit det utlåtande,

som framgår av i avskrift härvid bilagda skrivelse (se bih. vid uti.).

Enligt protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Konungen

den 4 januari 1929, har departementschefen yttrat, att, ehuru framställningarna

i och för sig syntes beaktansvärda, departementschefen ansåge sig av statsfinansiella

skäl och jämväl i syfte att närmare utredning i ärendet må kunna

åvägabringas böra förorda, att med frågans definitiva lösning må anstå till

ett kommande år.

Därefter har till ministern för utrikes ärendena inkommit en den 17 i denna

månad dagtecknad skrivelse från Handelskammaren i Göteborg, som på anförda

skäl instämt i framställningarna.

Sedan föreningarna fått del utav vad i detta ärende förekommit, har från

dessa gjorts gällande, att till följe det år 1928 upprättade ’sillmonopolet’ på

Island sådana svårigheter uppstått för den svenska konservfabriksindustrien

och sillgrosshandeln i fråga om inköp och behandling av den isländska sillen,

att mycket snara åtgärder till avhjälpande härav äro av nöden samt att i följd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Kungl. Maj:t.

härav med inrättande av ifrågavarande konsulsbefattning icke gärna kan anstå

till nästa år. Det har därvid även erinrats om den högst betydande sill*

import, som det här rör sig om och som beräknats till ett värde av omkring 7

miljoner kronor.

Med anledning härav våga undertecknade ifrågasätta, att riksdagen skall

tillmötesgå denna betydande gren av den svenska fiskerinäringen med att redan

i år anslå medel till upprättande av ett lönat konsulat i Reykjavik på Island.

Det anslag, som härför skulle erfordras, beräknas på följande sätt:

Konsulslönen ...................... Kr. 11,46.0: —

Ortstillägg ........................ » 6,600: —

Extra ortstillägg .................. » 1,200: —

vartill komma dyrtidstillägg samt erforderliga belopp för kontorshyra, skrivbiträde

och övriga ämbetsutgifter.»

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att å ordinarie stat skulle uppföras en vicekonsulsbefattning

med placering i Valparaiso. I denna fråga har departementschefen

anfört följande:

»De skäl, som förebragts för upprättandet av den föreslagna vicekonsulsbefattningen,

synas mig så tungt vägande, att ett förslag i ämnet redan till årets

riksdag torde vara att förorda. Jag finner mig härvid böra ytterligare understryka

ett förhållande, som redan förut i detta sammanhang berörts, nämligen

att den nuvarande olönade generalkonsuln i Valparaiso, vilken under en följd

av år innehaft sin post och på det hela taget väl motsvarat de krav, som rimligen

kunna ställas på en olönad representant, nyligen överflyttat till Santiago,

vid vilket förhållande behovet av en lönad tjänsteman i Valparaiso nu gör sig

starkare gällande än vad tidigare varit fallet.

Det må även härvid framhållas, att Chile i Sverige är representerat såväl

av minister i Stockholm som av lönad generalkonsul i Göteborg.

Vad kostnadsfrågan angår, utgör lönen för vicekonsul (B 26, näst högsta

löneklassen) 9,540 kronor. Då ortstillägget synes mig böra fastställas till

samma belopp, 6,800 kronor, som enligt gällande stat utgår till motsvarande

befattningshavare i Nordamerika, nämligen till vicekonsulema i Omaha och

Minneapolis, skulle följaktligen det sammanlagda beloppet av lön och örtstilllägg

komma att belöpa sig till 16,340 kronor. Till dessa kostnader måste visserligen

läggas utgifter för kontorshyra och skrivhjälp, men möjlighet förefinnes

att på vissa andra punkter åstadkomma besparingar, varigenom berörda

utgifter skulle kunna hållas inom ramen för de för dylika utgifter avsedda ordinarie

anslag.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag tillstyrka, att från och med

nästkommande budgetår å ordinarie stat uppföres en vicekonsulsbefattning i

lönegraden B 26 med placering i Valparaiso och med ett ortstillägg av 6,800

kronor.»

I fråga om Sveriges representation på Island har departementschefen anmält,

att en del representanter för fiskerinäringen, nämligen Fiskkonservfabrikernas

förening i Lysekil samt Göteborgs Sillagenters förening och Göteborgs

Sillengrössisters förening i till Konungen ställda skrivelser av den 24 oktober,

den 1 och den 12 november 1928 inkommit med framställningar i syfte att en

lönad konsul måtte anställas på Island, samt att lantbruksstyrelsen, som i en

till Konungen ställd skrivelse den 8 november 1928 yttrat sig i detta ärende,

tillstyrkt framställningen i fråga under framhållande, att en dylik represen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

9

tant skulle kunna i hög grad främja den svenska fiskerinäringens intressen på

Island. Ehuru framställningarna i och för sig syntes departementschefen beaktansvärda,

ansåg han sig emellertid av statsfinansiella skäl och jämväl i syfte

att närmare utredning i ämnet måtte kunna åvägabringas höra förorda, att

med frågans definitiva prövning finge anstå till ett kommande år.

I övrigt har endast en jämkning beträffande ortstillägget för sändebudet i

Wien nu ifrågasatts.

Kungl. Maj:ts förslag till upprättande i Yalparaiso av ett lönat vicekonsulat

finner sig utskottet böra tillstyrka.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet om inrättande av en ordinarie

konsulspost på Island, hava motionärerna åberopat bl. a. ett av lantbruksstyrelsen

i ämnet avgivet yttrande (Bil. vid detta utlåtande), däri styrelsen

vitsordat behovet härav. Utskottet måste visserligen finna de av såväl lantbruksstyrelsen

som motionärerna anförda skälen för en sådan åtgärd vara förtjänta

av beaktande, men utskottet anser sig det oaktat, med hänsyn till vad

departementschefen i ämnet framhållit, icke nu kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga

särskild uppmärksamhet samt till nästa riksdag framlägger förslag i ärendet,

därest den fortsatta utredningen därtill giver anledning.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herrar Sundbergs och I. Svenssons samt Brännbergs

m. fl. förenämnda motioner (1:119 och 11:211)

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för

beskickningar och konsulat på nedanstående sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och

konsulat.

Lönegrad

11 sändebud ............................ A 3

8 sändebud ............................ A 2

7 generalkonsuler ...................... A 2

6 legationsråd ...................... B 30

6 konsuler ............................ B 30

4 förste legationssekreterare .............. B 26

9 vicekonsuler .......................... B 26

3 andre legationssekreterare .............. B 21

3 andre vicekonsuler .................... B 21

17 förste kanslister eller kanslister ........ B 16

eller B 12

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

b) godkänna följande stat för beskickningar och konsulat,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

anslag ......................,.........kronor 829,100

Expektansarvoden, förslagsanslag .......... » 75,000

Summa kronor 904,100

c) godkänna följande stat för ortstillägg, att tillämpas från

och med den 1 juli 1929:

Stat för ortstillägg.

Belgien.

Bryssel:

Sändebud ........................kronor 5,000

Danmark och Island.

Köpenhamn:

Sändebud ........................ » 10,800

Förste legationssekreterare .......... » 2,000

Vicekonsul ........................ » 2,000

Kanslist .......................... » —

Estland.

Reval:

Konsul ..........................

Finland.

Helsingfors:

Sändebud ..... ...................

Förste legationssekreterare ..........

Vicekonsul (alternativt med placering i

Ryssland) ......................

Frankrike.

Paris:

Sändebud ........................

Legation sråd ......................

Kanslist ........................

Rouen:

Konsul ..........................

Italien.

Rom:

Sändebud ........................

»

6,600

»

10,800

»

2,000

»

2,000

»

30,600

»

6,100

»

1,900

»

5,100

»

5,800

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3. 11

Nederländerna.

Haag:

Sändebud ........................ kronor 17,400

Legationssekreterare ....... » 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul ........................ » 3,800

Norge.

Oslo:

Sändebud ........................ » 10,800

Förste legationssekreterare .......... » 2,000

Ryssland.

Moskva:

Sändebud ........................ » 30,600

Legationsråd ...................... » 6,600

Kanslist .......................... » 2,000

Leningrad:

Konsul .......................... » 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud ........................ » 13,800

Spanien, Portugal.

Madrid:

Sändebud ........................ » 9,000

Kanslist .......................... » 1,900

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud ........................ » 45,000

Legationsråd ...................... » 6,600

Legationssekreterare (alternativt med

placering vid beskickningen i Paris) » 4,800

Kanslist .......................... » 2,000

Generalkonsul .................... » 14,400

Vicekonsul ......................... » 3,800

Andre vicekonsul (alternativt med placering

på Irland) ........... » 3,800

Kanslist ....... » 2,000

Turkiet, Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud .......................... » 9,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Tyska riketBerlin:
Sändebud

........................ kronor 23,400

Legationsråd ...................... » 5,100

Legationssekreterare (alternativt med

placering vid beskickningen i Bern) » 3,800

Kanslist ................... » 1,800

Hamburg:

Generalkonsul .................... » 7,400

Vicekonsul . ....................... » 3,300

Lubeck:

Konsul ........................... » 4,100

Österrike, TJngern, Serbokroatoslovenska staten.

Wien:

Sändebud ................. » 8,800

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul .................... » 11,400

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul .................... » 16,400

Kanslist .......................... » 4,500

Förenta Staterna.

Washington:

Sändebud .....

Legationsråd ...

Kanslist .......

NewYork:

Generalkonsul

Vicekonsul .....

Andre vicekonsul

Kanslist .......

Chicago:

Konsul .......

Kanslist .......

Minneapolis:

Vicekonsul .....

Omaha:

Vicekonsul .....

San Francisco:

Konsul .......

Kanslist .......

» 35,000

» 7,600

» 4,500

» 18,400

» 6,800

» 5,000

» 4,500

» 12,100

» 4,500

» 6,800

» 6,800

» 12.100

» 4,500

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3. 13

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud ........................ kronor 22,400

Kanslist ...................... » 4,500''

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud ........................ » 36,000

Kanslist ....................... .. . » 4,500''

Valparaiso:

Vicekonsul ........................ » 6,800

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud .....................u.. » 30,000

Kanslist .......................... » 4,500''

Japan, Kina.

Tokio:

Sändebud ........................ » 30,000

Legationssekreterare ................ » 6,600

Kanslist .......................... » 4,500l

Peking:

Legationsråd ...................... » 12,000

Shanghai:

Generalkonsul .................... » 19,400

Vicekonsul ........................ » 6,600

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul...................... » 14,400

Kanslist .......................... » 4,500

Summa ortstillägg kronor 717,200

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister » 4,000

Summa kronor 721,200.

Anm. 1. Sändebuden i Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors,

Paris, Rom, Oslo, Madrid, London, Konstantinopel, Berlin,

Wien och Washington samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta

fri bostad.

Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för

uppvärmning och belysning av vederbörande beskickningsresp-

konsulathus med följande belopp, nämligen

Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Arvoden och

ortstillägg

åt viss extra

personal i

utrikesrepresentationen.

[3.]

Extra ortstillägg

åt

ordinarie

och extra

personal i

utrikesrepresentationen.

[4.]

1,500 kronor för sändebudet i Bryssel,

1,500

4,000

4.000

1,200

2,400

2.000

3.000

2.000

4.000

3.000

3,000

1,600

» Köpenhamn,

» Helsingfors,

» Paris,

» Rom,

» Oslo,

> Madrid,

» London,

» Konstantinopel,

» Berlin,

» Wien,

» » » Washington,

» generalkonsuln i Hamburg,

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens

fastighet i Leningrad.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter

fri bostad, samt för generalkonsuln i Shanghai avser även

kostnaden för kanslilokal.

d) höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och

konsulat nu 1,614,000 kronor med 11,300 kronor till 1,625,300

kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal

i utrikesrepresentationen för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 239,700 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till extra ortstilllägg

åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 335,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 13—15 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är i rikstaten för innevarande budgetår upptaget med

315,000 kronor.

Den av Kungl. Maj :t nu föreslagna ökningen av anslaget med 20,000 kronor

är avsedd att bereda lättnad i ekonomiskt hänseende för de i Nordamerikas Förenta

stater tjänstgörande befattningshavare, varjämte vid anslagsökningens bestämmande

hänsyn tagits till den förslagna nya lönade vicekonsulsbefattningen

i Valparaiso.

Utskottet, som icke velat motsätta sig den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen

av detta anslag, får hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

att riksdagen må till extra ortstillägg åt ordinarie och extra

personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 335,000 kronor.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

Personliga

gottgörelser

för mistade

konsulatavgifter.

[5.]

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till förstärkning av Förstärkordinarie

reservationsanslaget till attachéer för budgetåret 1929/1930 anvisa re^fat^ns

ett extra anslag av 24,000 kronor. anslaget till

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16 av åberopade statsrådsprotokollet, attachéer.

[6]

För bestridande av arvoden och ortstillägg till attachéer finnes i riksstaten

för nu löpande budgetår uppfört dels ett ordinarie reservationsanslag av 56,000

kronor, dels ett extra förstärkningsanslag av 34,000 kronor.

Med hänsyn till förefintlig reservation å förstnämnda anslag och det medelsbehov,

som under nästkommande budgetår kan förutses, har det synts departementschefen

icke vara erforderligt att av riksdagen nu äska ett högre belopp

än 24,000 kronor till förstärkning av det ordinarie anslaget.

Utskottet får i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till attachéer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 24,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret 1929/1930

bevilja ett extra anslag av 65,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 16 och 17 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Förstärkning

av

reservationsanslaget

till

handelsattachéer.

[7.]

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 äro uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag

till handelsattachéer å 40,000 kronor, dels ett extra anslag å

50,000 kronor till reservationsanslagets förstärkning.

Med hänsyn till medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål under nästkommande

budgetår har departementschefen ansett, att förstärkningsanslaget

bör ökas med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Avlönande

av en socialattaché.

[8.]

Sveriges

andel i kostnaderna

under år

1929 för

Nationernas

förhund.

'' [9.]

Utskottets

yttrande.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till handelsattachéer för budgetåret 1929/1930 bevilja

ett extra anslag av 65,000 kronor.

8:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

C. Internationella byråer m. m.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för gäldande av

Sveriges andel i kostnaderna under år 1929 för Nationernas förbund, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 17—21.

Beträffande fördelningen av kostnaderna för Nationernas förbunds verksamhet

har förbundsförsamlingen beslutat, att de under föregående år gällande provisoriska

grunderna skola tillämpas under åren 1929—1932, varefter en reviderad

skala, som är under utarbetande, skulle komma att införas. Antalet enheter

har i enlighet härmed beräknats till 986, varav 18 falla på Sveriges lott.

Jämlikt denna beräkningsgrund och enligt officiellt meddelande från förbundets

generalsekreterare den 8 sistlidne november uppgår Sveriges bidrag

till förbundet för år 1929, med avdrag för ett belopp av 19,909:40 guldfrancs,

vilket skall återbäras till Sverige av överskottet för år 1928, samt för det belopp,

vilket skall återbäras till Sverige ur byggnadsfonden, 17,698:93 guldfrancs,

till 455,772:03 guldfrancs, som i likhet med vad hittills städse skett

enligt departementschefens mening borde inbetalas i amerikanska dollars. Sistnämnda

belopp motsvarar 87,942:73 dollars, eller, efter en kurs av 3 kronor

75 öre per dollar, 329,785 kronor 24 öre, vilket belopp med hänsyn till eventuella

kursförändringar syntes böra avrundas uppåt till 330,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

under denna punkt framlagda förslag, än att Sveriges andel i kostnaderna för

Nationernas förbund för framtiden bör betalas i schweiziska francs, på grund

varav anslaget efter en franckurs av 0.72 pr krona bör upptagas till i avrundat

tal 328,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna

under dr 1929 för Nationernas förhund för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 328,200 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

17

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 10) Sveriges

hemställer utskottet, representan
ters

delta
att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- g\

getår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges re- förbunds

presentantcrs deltagande i Nationernas förbunds delegerade- församling,

församling för budgetåret 1929/1980 bevilja ett extra anslag [10.]

av 35,000 kronor.

It :o) Med

utsk rttet.

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer Sveriges

deltagande i

internatio
•ii

. nella kon
att

riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande bud- fertnser.

getår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges del- [11.]

tagande i internationella konferenser för budgetåret 1929/1930

bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

12 ro)

På

grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200

kronor.

I nternation

ella skilje

domstolens

b yrå i Haag

[12.]

13 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att såsom bidrag Riksdagens

till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp för interPaTl<fbudgetåret

1929/1930 bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor. grupp

Departementschefen har beträffande detta anslagsäskande anfört följande:

»Riksdagens interparlamentariska grupp, som tidigare under en lång följd

av år erhållit statsanslag dels sasom bidrag till bestridande av Sveriges andel

i kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet,

dels såsom bidrag till kostnaderna för gruppens egen verksamhet, hemställde i

till Konungen den 7 november 1927 om sådana bidrag för budgetåret

1928/1929 med respektive 3,500 och 18,900 kronor, och begärde Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag under särskilda rubriker dels ett

belopp av 2,500 kronor såsom bidrag till interparlamentariska unionens byrå

och generalsekretariat, dels 15,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

föröden svenska gruppen. Motionsvis framfördes yrkanden, att bidra-ii

ok311’ iS°m un<^elj vart och ett av de tre föregående budgetåren uppgått

till 3,500 kronor, måtte bibehållas vid sagda belopp, ävensom att bidraget

till gruppen måtte fastställas till det av gruppen begärda beloppet av 18,900

kronor. Riksdagen,_ som ansåg lämpligt, att då bidraget till interparlamentariska

unionens byrå icke bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan’

l^e^S£)I(lrrlf) för framtiden utginge av de medel, som av riksdagen anvisades

till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp —

vid vilket förhållande särskilt anslag till interparlamentariska unionens byrå

och generalsekretanat icke vidare erfordrades — fann att i anledning härav en

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 3 häft. (Nr 3.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

ökning borde ske i det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till gruppen och beviljade

detta anslag med ett till 18,000 kronor förhöjt belopp.

Gruppens styrelse har nu i skrivelse till Konungen den 18 oktober 1928 begärt

framställning till instundande riksdag om ett anslag a extra stat för budgetåret

1929/1930 till belopp av 18,000 kronor såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för gruppen och därvid anfört bl. a. följande: o

Riksdagens interparlamentariska Grupp får härmed i underdånighet anhalla

om anslag för budgetåret 1929—1930.

Gruppen erhöll i statsanslag för budgetåret 1926—1927 15,000 kronor för

budgetåret 1927—1928 30,000 kronor och för budgetåret 1928—1929 18,000

kronor. Höjningen av anslaget för budgetåret 1927—1928 skedde med hänsyn

särskilt därtill, att gruppen jämlikt gällande stadgar och arbetsplan för Nordiska

Interparlamentariska Förbundet skulle från och med den 1 januari 1927

övertaga presidiet i förbundet, varmed följde skyldighet att anordna förbundets

adertonde delegerademöte, vilket ägde rum i Stockholm den 2 3 juli detta ar.

När riksdagen för innevarande budgetår bestämde anslaget till 18,000 kronor,

beslöt den samtidigt indraga det särskilda anslag, som dittills utgått till Interparlamentariska

Unionens byrå och generalsekretariat och som för vartdera

av de tre föregående budgetåren uppgått till 3,500 kronor. För framtiden ansågs

bidraget till unionen böra bestämmas av Riksdagens Interparlamentariska

Grupp och utgå ur anslaget till denna. — I skrivelser till Konungen den 7 november

1927 hade gruppens styrelse hemställt om anslag till gruppen för det

kommande budgetåret av 18,900 kronor och till Interparlamentariska Unionens

byrå och generalsekretariat av 3,500 kronor, varför alltså det anslag, som riksdagen

beviljade för båda dessa ändamål tillsammantagna, väsentligen understeg

den totalsumma, som av styrelsen begärdes.

Gruppens anslagsbehov för det kommande budgetaret har beräknats enligt

följande grunder.

Förvaltningskostnader, expedition, korrespondens m. m.

För innevarande budgetår beräknades ett belopp av 4,600 kronor komma att

åtgå för förvaltningskostnader, expedition, skrivarbete, expenser^ smärre trycksaker,

porto, telegramavgifter, distribution av litteratur o. d. Någon möjlighet

att under nämnda summa nedpressa hithörande utgifter torde knappast föreligga.

Biblioteket.

Icke heller är det sannolikt, att kostnaderna för inköp och inbindning av

oundgängligen behövliga böcker, tidskrifter och tidningar samt nödvändig katalogisering

skola kunna sänkas under det belopp, vartill de beräknats för innevarande

budgetår, nämligen 800 kronor. I denna summa inräknas då fortfarande

kostnaden för »Bulletin interparlementaire», som distribueras till gruppens

medlemmar.

Deltagandet i Interparlamentariska Unionens arbete.

Den tjugusjätte interparlamentariska konferensen har uppskjutits till år 1930

och torde då sannolikt komma att träda samman först efter ingången av budgetåret

1930—1931, varför något anslag för deltagande i densamma därför icke

lärer behöva begäras för instundande budgetår. I stället för konferens väntas

däremot — i likhet med vad som skedde år 1926 — ett extra sammanträde av

unionens råd och studiekommissioner komma att äga rum — sannolikt i Geneve

— under år 1929. Den svenska gruppen torde vid dessa möten komma ^att representeras

av sina båda ledamöter i rådet samt dessutom av minst två kommissionsledamöter,

alltså sammanlagt fyra personer. Kostnaderna för dem kun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S

19

na beräknas till cirka 700 kronor pr representant eller sammanlagt 2,800 kronor.

— Vidare kommer rådet att våren 1930 hålla sitt sedvanliga sammanträde

för fastställande av den tjugusjätte konferensens program, och torde gruppen

där komma att företrädas av de båda rådsledamöterna. I överensstämmelse

med nyss angivna beräkningsgrunder skulle härför åtgå sammanlagt

1,400 kronor. — Däremot bortfaller varje bidrag till bevistande av exekutivkommitténs

möten, alldenstund svenska gruppen för närvarande icke är representerad

i densamma.

Bidrag till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat.

Med hänsyn till riksdagens ovannämnda beslut att indraga det tidigare anslaget

till unionens byrå och generalsekretariat och i stället öka anslaget till

gruppen, som borde äga att själv fastställa sitt bidrag till unionen, beslöt gruppens

styrelse att till nämnda ändamål för budgetåret 1928—1929 anslå 3,000

kronor, vilken summa motsvarade den ifrågavarande anslagshöjningen. Bidraget

understiger vad Sverige tidigare betalt till unionen. Emellertid anser sig

gruppen av sparsamhetsskäl icke böra på denna punkt räkna med en högre

summa än 3,000 kronor.

Deltagandet i Nordiska Interparlamentariska Förbundets arbete.

Förbundets råd, som sammanträder i Oslo våren 1929, kommer att fatta beslut

om tiden för det nittonde nordiska interparlamentariska delegerademötet,

som enligt gällande ordning skall äga rum i Norge. Den svenska gruppen har

på de nordiska delegerademötena representerats av sina fyra ledamöter i förbundets

råd och femton valda ombud, vartill kommit sekreteraren. Kostnaderna

för deltagande i det nittonde delegerademötet och rådsmöte i samband därmed

torde icke kunna beräknas till lägre belopp än 4,000 kronor.

Härtill^komma kostnaderna för fyra representanter å det rådsmöte, som kommer

att hållas våren 1930. Det torde uppgå till omkring 1,000 kronor.

Slutligen bör för gruppens andel i de arbeten, som utföras gemensamt av de

nordiska gruppernas sekretariat — nämligen bidrag till förbundets årsbok, stenografering

av delegerademötets förhandlingar, distribution av årsboken m. m.

— beräknas ett belopp av minst 1,000 kronor.

De olika utgiftsposterna torde alltså för budgetåret 1929—1930 taga i anspråk

följande belopp:

förvaltningskostnader, expedition, porto m. m................... 4,600:_

biblioteket ............................................... 800:_

deltagandet i ordinarie och extra sammanträden av Interparlamenta
lamentariska

Unionens råd och studiekommissioner............ 4,200:_

bidrag till Interparlamentariska Unionens byrå och generaisekre
tariat

.................................................. 3 qqq .

deltagandet i Nordiska Interparlamentariska Förbundets råds- och

delegerademöten .......................................... 5 000-

andel i nordiska sekretariatets arbeten........................ U000:_

Kronor 18,600: —.

Om gruppens inkomst av medlemsavgifterna (cirka 600 kronor) fråndrages

återstår ett belopp av 18,000 kronor.’»

Departementschefen har ansett, att bidrag av statsmedel för ifrågavarande

ändamål fortfarande påkallades, men att detsamma borde begränsas till 15,000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Motioner. Uti tvenne likalydande, till statsutskottet remitterade motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr E. Hallin m. fl. (nr 15) och den andra inom

andra kammaren av herr A. Engberg m. fl. (nr 66) har vidare hemställts, att

riksdagen måtte såsom bidrag till kostnaderna för riksdagens interparlamentariska

grupp för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Slutligen har uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion

(nr 197) hemställts, bland annat, att riksdagen ville höja det av regeringen

begärda anslaget åt riksdagens interparlamentariska grupp till 18,000

kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottets Då de skäl, som föranlett riksdagen att för budgetåret 1928/1929 bevilja

yttrande, interparlamentariska gruppen ett anslag av 18,000 kronor, allt fortfarande föreligga,

har utskottet i enlighet med de motionsvis gjorda yrkandena funnit sig

böra föreslå, att anslaget även för budgetåret 1929/1930 bestämmes till samma

belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till ovanberörda av herr Hallin m. fl. och herr Engberg

m. fl. väckta motioner (1:15 och II: 66) ävensom den av

herr Lindhagen väckta motionen (1:197), i vad densamma

avser förevarande anslag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret

1929/1930 bevilja ett extra anslag av 18,000 kronor.

14 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till internationella fredsbyrån i Geneve för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

15 :o) Uti en av herr J. Nilsson i Malmö inom första kammaren väckt motion

(nr 120) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslå 100,000 kronor

till bedrivande av ett omfattande upplysningsarbete för freden inom vårt land

och i samråd med utlandet att upptagas i budgeten för 1929 1930; samt att

uppdraga åt Kungl. Maj:t att omhänderhava fördelningen av medlen, pröva

inkomna undersökningar om anslag och tilldela sådana åt föreningar, vilka ha

till uppgift att bedriva upplysning om fredens betydelse i vår tid.

Motionären har till stöd för framställningen anfört följande:

»På tredje huvudtiteln äro i år liksom tidigare upptagna flera anslag, avsedda

att utgöra kostnader för Sveriges samarbete med andra nationer. Samarbetet

går närmast ut på att främja fredssträvandena. Så äro i årets budget

härför upptagna följande poster:

Internationella

fredsbyrån

i

Gentve.

[14]

Motion om

anslag till

upplysningsverksamhet

för

freden.

[15.1

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

21

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund...... Kr. 330,000: —

Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbund . . » 35,000: —

Sveriges deltagande i internationella konferenser .......... » 30,000:—

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag ............ » 4,200: —

Riksdagens interparlamentariska grupp .................. » 15,000: —

Svenska föreningen för Nationernas förbund.............. » 1,500: —

Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av

Nationernas förbunds verksamhet .................... » 1,000: —

Kr 416,700: —

Även om hela denna summa kan anses bliva förbrukad uti fredsarbetets

tjänst, så är beloppet dock jämförelsevis litet, om det ställes vid sidan av

den försvarsbudget, som riksdagen årligen fastställer. Beloppet i fråga är icke

ens så stort som det riksdagen årligen anslår till det frivilliga skytteväsendet.

Att detta samarbete med andra stater har stor betydelse för lösning av eventuella

tvister mellan nationerna torde alla vara ense om. Arbetet i fråga

berör dock i huvudsak endast de olika staternas framskickade representanter

och delvis även parlamentens ledamöter. De stora folklagren lämnas oberörda

härav. Detta är en brist, som bör avhjälpas. En varaktig fred kan aldrig

vinnas med mindre alla medborgare i olika länder inse betydelsen härav.

I fråga om upplysningsarbetet härför bland folken, böra de mindre nationerna

gå före. Ingen medborgare bör lämnas oberörd av upplysningen för fred.

Likasåväl som det hittills inom olika länder bedrivits ett aktivt arbete för

försvaret, bör ett omfattande arbete för freden försiggå. Hittills har svenska

staten gjort litet för att inte säga intet för en mera allmän fredspropaganda

bland folket. Dess bidrag ha såsom under de senare åren inskränkt sig till

ett par ä tre tusen kronor pr år.

o Ett upplysningsarbete med antytt syfte borde egentligen bedrivas av staten,

då det är ett landets intresse att förebygga krig. Något statligt organ lämpligt

härför förefinnes dock icke. Verksamheten bör därför bedrivas av enskilda

föreningar. Staten bör i stället ställa erforderliga medel till förfogande.

Det räcker då ej med de få kronor, som riksdagen hittills beviljat för ändamålet.

Ett avsevärt högre belopp är behövligt. Fredsarbetet får icke allenast

inskränka sig till föredrag, föreläsningar och utgivandet och spridandet av

litteratur i ämnet. För att upplysningsarbetet skall nå ut i de vidaste kretsar

bör även filmen kunna anlitas. Ett anslag på 100,000 kronor bör därför vara

det minsta, som riksdagen torde anvisa för ändamålet.

Riksdagen skulle då icke som hittills behöva pröva förslag om vilka föreningar

som skulle tilldelas anslag. Anslaget i fråga borde kunna omhänderhavas

av något departement eller någon statens styrelse såsom lämpligt förvaltningsorgan.

Föreningar, som ville utföra ett verkligt fredsarbete, borde

till detta organ ingiva ansökningar om anslag. Det borde så tillkomma omnämnda

organ att pröva ansökningarna, upprätta förslag till anslagsbelopp

och underställa detta Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse. Såsom lämpliga

organ kan nämnas social- och utrikesdepartementen samt skolöverstyrelsen.

Då utrikesdepartementet hittills haft uppgiften och då fredsarbetet

även bör bedrivas i samarbete med andra länder, kan det kanske anses lämpligast,

att utrikesdepartementet såsom hittills fick omhänderhava uppgiften

att dela ut medlen. Ett organ, skapat av representanter för flera inom landet

existerande föreningar, hade givetvis varit den bästa lösningen. Men då ett

dylikt organ nu icke står till förfogande, måste staten själv ombesörja fördelningen

av medlen.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottets

yttrande.

Svenska

föreningen

för Natio

nernas för

hund.

[15]

Utskottet vill till en början erinra om att i särskilda motioner gjorts framställningar

om anvisande för fredsrörelsen av följande anslag:

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 10,000 kronor (1:76

och 121) samt 3,000 kronor (I: 197).

Svenska freds- och skiljedomsföreningen 5,000 kronor (I: 197 och II: 137);

samt jj J? ill

Svenska föreningen för Nationernas förbund 3,000 kronor (I: 197).

Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit, att ett anslag av 1,500 kronor måtte,

i likhet med vad som tidigare ägt rum, anvisas åt sistnämnda förening.

Utskottet har i likhet med motionären ansett det vara av vikt att ett tillräckligt

stort anslag ställes till förfogande för åstadkommande av ökad upplysningsverksamhet

rörande fredssaken samt för främjande av fredssträvandena

inom landet. Med anledning av de i sist omförmälda motioner framställda

yrkanden samt för tillgodoseende av behovet av ytterligare upplysning rörande

fredssaken och dess betydelse har utskottet därför funnit sig böra tillstyrka

anvisande för ändamålet av ett extra anslag å 25,000 kronor. Utan att

taga ställning till frågan om skäligheten av de i sistberörda motioner föreslagna

beloppen eller vilka föreningar, som böra komma i fråga till understöd, anser

utskottet, att anslaget bör fördelas av Kungl. Maj :t efter ansökningar från

sådana sammanslutningar, som äro verksamma för fredsrörelsen inom landet.

I främsta rummet torde dock vid fördelningen sådana sammanslutningar böra

tillgodoses, som genom samarbete med motsvarande sammanslutningar i utlandet

kunna internationellt göra sig gällande för befordrande av fredssträvandena.

Under förutsättning av att detta anslag beviljas, synas varken de motionsvis

gjorda yrkandena om anvisande av medel till vissa särskilda sammanslutningar

eller Kungl. Maj:ts förenämnda anslagsäskande beträffande svenska föreningen

för Nationernas förbund behöva föranleda till någon ytterligare åtgärd

från riksdagens sida.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av förevarande motion (1:120)

för bedrivande av upplysningsarbete för freden för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att fördelas

av Kungl. Maj:t bland sådana inom fredsrörelsen verksamma

sammanslutningar, som prövas vara förtjänta av understöd

av statsmedel.

16 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till Svenska

föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1929—1930 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 25—27.

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1928/1929 uppfört

ett anslag till belopp av 1,500 kronor. Motiveringen för anslaget återfinnes

i det vid 1926 års statsverksproposition, tredje huvudtiteln, fogade ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ii.

2a

drag av statsrådsprotokollet för den 7 januari 1926. Ett i statsverkspropositionen

till 1927 års riksdag framfört förslag, att statsbidrag till sagda förening

och till vissa andra sammanslutningar i liknande syfte skulle bestridas ur ett

till främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund äskat

gemensamt anslag till belopp av 2,500 kronor, vars fördelning skulle ankomma

på Kungl. Maj:t, vann icke riksdagens bifall. Föreningen har för nästkommande

budgetår hos statsmakterna anhållit om anslag för föreningens verksamhet

med 2,300 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka samma belopp, som beviljats

av 1928 års riksdag, eller 1,500 kronor.

Uti förenämnda av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta motion

(nr 197) har, bland annat, hemställts, att riksdagen ville höja det av regeringen

för Svenska föreningen för Nationernas förbund äskade anslaget till 3,000

kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer

utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ävensom den av herr

C. Lindhagen väckta motionen 1:197, i vad den avser anslag

till Svenska föreningen för Nationernas förbund, må anses besvarade

genom vad utskottet under punkt 15 :o) hemställt.

17:o) Uti en av herr A. Andersson i Falkenberg och E. Hage inom andra Motioner

kammaren väckt motion (nr 137) har hemställts, att riksdagen måtte besluta^™ Svenska

att till Svenska freds- och skiljedomsföreningen för budgetåret 1929—1930 be- freds- och

vilja ett extra anslag av 5,000 kronor. föreningen.

Samma yrkande har framställts uti ovannämnda av herr C. Lindhagen inom

första kammaren väckta motion nr 197.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer

utskottet,

att herrar Anderssons i Falkenberg och Hages förevarande

motion 11:137 samt herr Lindhagens motion 1:197, i vad

densamma avser anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen,

må anses besvarade genom vad utskottet under punkt

15 :o) hemställt.

18 :o) Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kam- Motioner

maren av fröken K. Hesselgren (nr 121) och den andra inom andra kamma- till svenska

ren av fru A. östlund och fru O. Nordgren (nr 235), har hemställts, att sektionen av

riksdagen måtte besluta att till svenska sektionen av Internationella kvinno- ^ellakvinförbundet

för fred och frihet årligen anslå ett belopp av 10,000 kronor för noförbundel

dess fortsatta upplysningsverksamhet. Ofrihet °C^

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vidare har uti en av herr Olof Olsson inom första kammaren väckt motion

(nr 76) hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1929—1930

till »Den svenska avdelningen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred

och Frihet» bevilja ett extra anslag av 10,000 kronor såsom bidrag till dess

verksamhet.

Slutligen har uti förenämnda av herr C. Lindhagen väckta motion nr 197

hemställts, att riksdagen ville bevilja den svenska kvinnliga fredsföreningen

Fred och Frihet ett anslag på 3,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 15 :o) anfört, hemställer utskottet,

att fröken Hesselgrens samt fru Östlunds och fru Nordgrens

ovanberörda motioner (1:121 och 11:235), herr Olof Olssons

motion (1:76) ävensom herr Lindhagens motion (1:197), i vad

den avser förevarande anslag, må anses besvarade genom vad

utskottet under punkt 15 :o) hemställt.

tillstyrkande av Kungl.. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier åt studerande vid universiteten

för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

Stipendier

åt studerande

vid

universiteten

för

studier av

Nationernas

förbunds

verksamhet.

116.1

19 ro) Med

utskottet,

D. Diverse.

Trycknings- 20 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det ordinakostnader.

rfe förslaganslaget till tryckningskostnader, nu 20,000 kronor, med 10,000 kroJ

nor till 30,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som första gången uppfördes i 1914 års riksstat, har,

alltsedan 1921 års riksdag beviljade en höjning av anslaget från 15,050 till

20,000 kronor, upptagits med sistnämnda årliga belopp.

Till följd av den betydande stegring av tryckningskostnaderna, som ägt rum

under de senare åren, har emellertid anslaget under en följd av år avsevärt

överskridits, på sätt närmare framgår av följande uppgifter rörande anslagets

belastning, nämligen:

Budgetåret Summa utgifter

1923/1924 .................kronor 26,674: —

1924/1925 ................. » 26,685: —

1925/1926 ................. » 31.548: —

1926/1927 ................. » 31,699: —

1927/1928 ................. * 47,474: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

25

Även om utgifterna för ifrågavarande ändamål — med hänsyn därtill att

de delvis varit betingade av behov, som icke regelbundet återkomma — förväntats

kunna något nedbringas under de belopp, som under de tre senaste

åren åtgått, måste man dock enligt departementschefens mening Täkna med,

att de ej kunna hållas inom ramen för nuvarande anslagsbelopp. En höjning

av anslaget med 10,000 kronor har därför föreslagits.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den sålunda begärda anslagsökningen,

får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 20,000 kronor, med 10,000 till 30,000

kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan erfordras

till jämnande av huvudtitelns slutsumma.

21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 18) hemställer utskottet, Upplys
ningsverk
att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- utlandet angetår

ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående gående

Sverige för budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra anslag av

125,000 kronor. *■ ''■*

22:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 19) Förhyrning

hemställer utskottet, aV fastighet

för beskick
att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande bud- Moskva

getår ägt rum, till bestridande av kostnader för förhyrning m- m

av fastighet för beskickningen i Moskva m. m. för budgetåret 11 U-i

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

23 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till vissa ändrings-

och reparationsarbeten å beskickningshuset i Köpenhamn för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 30—35.

Beskickningshuset

i Köpenhamn.

[20 ]

Till grund för det gjorda anslagsäskandet ligger följande beräkning av repa
-

rations- och ombyggnadsarbetena å fastigheten:

Reparation av gatufasaderna.................................... 4,500

Ommålning ut- och invändigt av fönsterbågar och karmar .......... 6,500

Isolering och därav föranledd nyinredning av portvaktsbostaden...... 5,000

Isolering av intill portvaktens bostad belägna källarlokaler.......... 1,500

Reparations- och målningsarbeten i ministerbostaden .............. 2,300

Smärre målningsreparationer, korkmattor, isolering m. m. i konsulatkansliet

.................................................... 2,500

Diverse tätnings- och målningsarbeten i de 2 och 3 trappor upp ävensom

å vinden belägna hyreslägenheterna i kanslihuset................ 2,200

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Motion om

ersättning

åt E. Thermeenius

för

visst arbete

i Baku till

svenska undersåtars

skyddande.

Utskottets

yttrande.

Dyrtids
tillägg.

[21.]

Övriga

ordinarie

anslag.

Utbyte av pannor med flera förändringar av värmeledningssystemet i

hörnhuset .................................................. 4,500

Oförutsedda utgifter och arvoden ................................ 4,000

Summa kronor 33,000

Utskottet har under hand erfarit, att det ansetts önskvärt att kunna vidtaga

vissa förändringar i den uppgjorda planen för ombyggnadsarbetena. Något hinder

härför synes enligt utskottets mening icke föreligga, under förutsättning att

ändringarna kunna verkställas inom ramen av det begärda anslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till vissa ändrings- och reparationsarbeten å

beskickning shuset i Köpenhamn för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 33,000 kronor.

24 :o) Uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion (nr

199) har hemställts, att riksdagen måtte på statsutskottets förslag tillerkänna

E. Thermsenius någon skälig ersättning för det arbete, han efter svenskt uppdrag

under fyra år redligen nedlagt till svenska undersåtars skyddande i Baku

under svåra omständigheter.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet har, med anledning av vad som i motionen anförts, föranstaltat om

utredning rörande det arbete, som Thermsenius utfört i Baku för svenska undersåtars

skyddande, samt rörande hans förhållanden i övrigt. Den verkställda

utredningen har icke givit vid handen, att någon ersättning bör av riksdagen

beviljas.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Lindhagens förevarande motion (1:199) icke må av

riksdagen bifallas.

25 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag ifråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst tillhörande utrikesförvaltningen (punkt 21) kommer

utskottet att framdeles avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

E. Övriga ordinarie anslag.

26 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

27

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 8 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl,

N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, Oscar Olsson, J. G. Wolles och

I. Hj. E. Pauli; Q

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, o.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson- Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, B. F.son Holmgren, E. J. \\ igforss, J. Olofsson i Digernäs,

G. Strindlund, C. A. Anderson i Storegården och K. S. V. Word.

Reservationer:

vid punkt 1 (departementet)

1) av herrar Kvarnzelius och Asplund, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag oförändrat.

2) av herr Strindlund.

vid punkt 13 (riksdagens interparlamentariska grupp) av herrar Kvarnzelius,

Dahl och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

vid punkt 15 (motion om anslag till upplysningsverksamhet för freden)

1) av herrar Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Dahl, Svensson i Kompersmåla,

Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Strindlund och Anderson

i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Utskottet har icke ansett skäl föreligga att frångå det förfaringssätt, som

hittills tillämpats i fråga om fördelningen av de medel, som anses böra ställas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

till förfogande för de på fredsrörelsens område verksamma enskilda sammanslutningarna.

Det torde alltså fortfarande böra tillkomma riksdagen att fatta

beslut beträffande vilka sammanslutningar, som böra komma i åtnjutande av

understöd av statsmedel. På grund härav, och då en ökning av nu utgående

understöd av ifrågavarande art icke synes vara erforderlig, har utskottet funnit

sig böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Nilssons i Malmö förevarande motion (I: 120) icke

må av riksdagen bifallas.»

2) av herr Kvamzelius.

vid punkt 16 (svenska föreningen för Nationernas förbund)

1) De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande

förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har icke ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp, än

som beviljats av 1928 års riksdag och jämväl nu av Kungl. Maj:t äskats.

På grund härav får utskottet avstyrka förenämnda motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majt:s förslag och

med avslag å herr Lindhagens motion I: 197, i vad densamma

avser Svenska föreningen för Naticmernas förbund, till nämnda

förening för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

1,500 kronor.»

2) av herrar Olsson i Blädinge och Anderson i Storegården, vilka ansett, att

utskottet bort avstyrka såväl Kungl. Maj :ts förslag som den i ämnet väckta

motionen.

vid punkt 17 (motioner om anslag till svenska freds- och skiljedomsföreningen).

De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande

förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Frågan om anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen har vid olika

tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens prövning. Riksdagen

har dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande

av föreningens verksamhet.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av

den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka de

väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att herrar Anderssons i Falkenberg och Hages förevarande

motion II: 137 samt herr Lindhagens motion 1:197, i vad densamma

avser anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen,

icke må av riksdagen bifallas.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

29

vid punkt 18 (motioner om anslag till svenska sektionen av internationella

kvinnoförbundet för fred och frihet).

De vid punkt 15 under 1) antecknade reservanterna hava ansett, att beträffande

förevarande punkt utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att tillstyrka riksdagen

att bevilja anslag till ifrågavarande förening, varför utskottet får avstyrka

de väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att fröken Hesselgrens samt fru Östlunds och fru Nordgrens

ovanberörda motioner (1:121 och 11:235), herr Olof Olssons

förenämnda motion (I: 76) ävensom herr Lindhagens motion

(1:197), i vad den avser förevarande anslag, icke må av

riksdagen bifallas.»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bil.

Avskrift.

Till Konungen,

ang. tillsättande av en avlönad svensk konsul å Island.

Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt lntbrstn att avgiva utlåtande över

en utav fiskkonservfabrikernas förening, Lysekil, gjord framställning om ti

sättande av en avlönad svensk konsul å Island.

Därjämte bär till lntbrstn inkommit en till Konungen stalld framställning

från Göteborgs sillagenters förening i enahanda syfte.

Med återställande av remissakten och överlämnande av sistberorda iramställning

får lntbrstn i ämnet anföra följande: „

För närvarande består Sveriges representation pa Island av en generalkon

sul i Reykjavik och vicekonsuler på fyra andra platser^ vilka samtliga aro

oavlönade. Sökandena förmena, att genom de senaste arens isländska. lagstiftning

på fiskeriområdet förhållandena nu kräva anstallande av en avlönad

svensk konsul på Island för att de svenska intressena därstädes skola kunna

i tillbörlig grad tillvaratagas. Såsom ytterligare stöd for sin framställning

anför fiskkonservfabrikernas förening, bl. a., att värdet av den arliga importen

till vårt land av isländsk sill uppginge till över 7 miljoner kronor och

Göteborgs sillagenters förening framhåller, att handelsutbytet mellan Island

och Sverige vore betydande och att värdet av omsättningen torde belöpa sig

till över 7 miljoner kronor årligen. Enligt Sveriges officiella statistik, handel,

för år 1926, hade under nämnda år Sveriges import från Island ett varde av

4 540,422 kronor och vår export till samma land ett varde av 1,263,45b kronor

Importen utgjordes till allra största delen av fiskvaror, särskilt saltad

och kryddad sill. De viktigaste exportartiklarna voro travaror och pappersmassa,

maskiner, metallarbeten och spånadsämnen. _ T i a +-ru™„OT

Det torde sålunda vara sillfisket och sillhandeln, vangenoin Island tilldrager

sig det största intresset från svensk sida. Genom de senare arens lagstiftning

har emellertid fisket vid Island blivit alltmer försvarat för svenskar liksom

för andra utlänningar, och genom det nyligen pa Island upprattade sillhandelsmonopolet

hava såväl för saltning och kryddnmg av sill som for handeln

med sill å Island uppstått stora svårigheter för svenska firmor

Särskilt synes nämnda monopol hava vallat stora olagenheter för vart lands

konservfabrikanter, som tidigare själva eller genom ombud brukat kopa och

krydda sill på Island efter sina särskilda metoder för att sedan lora den till

konservfabrikerna i Sverige för vidare beredning till konserver. ^ De svenska

konservfabrikerna förbruka årligen omkring 45,000 tunnor sil från Island.

Av saltad islandssill importeras emellertid till Sverige betydligt storre mängder

än som framgår av handelsstatistiken, beroende på att en stor del av denna

import går över Danmark och Norge. o ... ,

Det svenska sillfisket vid Island är för närvarande icke av nagon storre betydelse,

men under de senaste åren har dock ärligen dit utgått ett antal ex
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

31

peditioner från Sverige för sillfiske. Trots de ovan antydda svårigheterna

för utlänningars fiske vid Island torde de senaste båda årens resultat i vissa

tall kunna ingiva förhoppning om att det svenska sillfisket vid Island skall

kunna ökas.

Under de nuvarande förhållandena på Island torde, såsom av sökandeförenmgen

oek framhålles, friktioner lätt nog kunna uppstå, som föranleda vissa

iörhandlingar mellan svenska företagare och vederbörande på Island. Därvid

torde det för de svenska parterna givetvis vara av stort värde att hava stödet

av en speciellt svensk representant, som dessutom väl känner till den isländska

lagstiftningen och dess tillämpning.

Ur anförda synpunkter och på grund av de svårigheter, som numera äro tillfinnandes

för tillvaratagande av den svenska fiskerinäringens intressen på Island,

vill lntbrstn vitsorda behovet av en avlönad svensk konsul därstädes.

Möjligt torde också vara, att vår exporthandel på Island skulle kunna draga

nytta av en sådan.

„ På grund av det anförda hemställer lntbrstn, att Kungl. Maj:t ville vidtaga

åtgärder för tillmötesgående i en eller annan form av sökandens önskemal

i förevarande avseende.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören Insulander

samt byråcheferna Bjurstedt och Andersson. Stockholm den 8 november

1928.

K. A. Andersson.

Underdånigst

Erik Insulander.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

:

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

|

1

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ...

40,000

2

Departementet, förslagsanslag ........................................

511,300

Säger för departementet

551,300

B. Sveriges representation i utlandet.

i

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag....................

1,625,300

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-

rikesrepresentationen, förslagsanslag............................

239,700

:i

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i

utrikesrepresentationen ...........................

335,000

4

Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat ........

385,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ...........................

20,000

ti

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler............

98,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag ........

120,000

8

Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter....

5,000

9

Attachéer, reservationsanslag ....................................

56,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer ....

24,000

11

Handelsattacliéer, reservationsanslag................................

40,000

12

Förstärkning av reservationsanslaget till handelsattachéer

65,000

13

Avlönande av en socialattaché, reservationsanslag........

1 5,000

14

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och

konsulat ........................................................................

95,000

Säger för Sveriges representation i utlandet

2,439,300

683,700

!

C. Internationella byråer in. in.

1

Sveriges andel i kostnaderna under år 1929 för Na tio-

nernas förbund, förslagsanslag .........................

328,200

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-

bunds delegeradeförsamling ............

35,000

3

Sveriges deltagande i internationella konferenser........

30,000

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G sand. 3 höft. (Nr 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

j

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-

i

anslag ............................................................................i

4,200

5

Riksdagens interparlamentariska grupp ......................

18,000

G

Internationella fredsbyrån i Geneve ............................

1,000

7

Upplysningsarbete för freden ........................................

25,000

8

Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av

Nationernas förbunds verksamhet, reservationsanslag

1,000)

Säger för internationella byråer m. m.

442,400

D. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

100,000

2

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................................

100,000

1 3

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag...............

60,000

1 4

Skrivmaterialier, expenser in. m., reservationsanslag....

275,000

, »

Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............

135,000

1

i

Uppvärmning, belysning m. m., förslagsanslag ...........

50,000

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

30.000

8

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

i

svenska undersåtar, förslagsanslag ............................

100,000

9

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

125,000

10

Hemliga utgifter...............................................................

75,000

1 It

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,

reservationsanslag ........................................................

10,000

; 12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

30,000

13

I Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva

m. m., förslagsanslag....................................................

4 5,000

1 14

j Ändrings- och reparationsarbeten å beskickningsliuset

i Köpenhamn...........................................................

33,000

; in

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slaqsanslag ...................................................................

* 260,000

Säger för diverse

965,000

463,000

Summa) 3,955,600

1,589,100

* Av Kungl. Maj-.t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepar s. 1 i texten