Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa motioner om förnyad utredning rörande försvarsväsendet m. m.

1929-03-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:34, Utlåtande i anledning av vissa motioner om förnyad utredning rörande försvarsväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

3

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av vissa motioner om förnyad utredning

rörande försvarsväsendet m. m.

(l:a avd.)

Uti tvenne likalydande, till statsutskottets förberedande behandling överlämnade

motioner, väckta den ena inom första kammaren (I: 60) av herr

G. Möller och den andra inom andra kammaren (II: 139) av herr P. A.

Hansson i Stockholm har föreslagits, att riksdagen måtte, med avslag på

det i punkt 23 i fjärde huvudtiteln äskade anslaget till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande, hos Kungl. Maj:t hemställa om en snar förnyad omprövning

om hela vårt militärväsendes ändamålsenlighet.

Vidare har uti en av herrar O. E. Sandberg och A. Wikström inom

andra kammaren väckt, likaledes till statsutskottet remitterad motion

(nr 225) hemställts, att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts anslagsäskanden

för militära ändamål, måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om ny försvarsutredning,

varvid frågan om vårt lands avrustning jämväl bör förutsättningslöst

prövas.

Herrar Möller och Hansson hava till stöd för sin framställning anfört

följande:

»Under de senaste tio åren har en oavbruten minskning ägt rum i utgifterna

för militära ändamål, vilket framgår av följande sammanställning

av dessa utgifter i avrundade tal:

1920 224 000 000 kronor,

1921 223 000 000

1922 204 000 000

1923— 1924 .............. 161 000 000

1924— 1925 .............. 156 000 000 »

1925— 1926 .............. 152 000 000

1926— 1927 .............. 140 000 000 »

1927— 1928 .............. 138 000 000 »

1928— 1929 .............. 134 000 000 »

Denna betydande nedgång i utgifterna under fjärde huvudtiteln beror

visserligen delvis på förändringen i penningvärdet. Men till större delen

torde den dock vara resultatet av bemödanden, som gjorts av regering och

riksdag att pressa ned kostnaden. Redan den liberal-socialistiska regeringen

1917 -1920 föreslog vissa provisoriska åtgärder — minskning av de värn
-

Motionerna

I: 60 och

II: 139.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

pliktigas övningstid, inställande av byggnadsarbeten och begränsning av

materielanskaffningen — vilka voro ägnade att hålla utgifterna nere i avvaktan

på en revision av hela försvarsordningen. De socialdemokratiska

regeringarna togo nva initiativ till provisoriska åtgärder för kostnadernas

nedbringande, såsom ytterligare minskning av övningstiden, begränsning

av rekryteringen, vakanssättning av ledigblivna beställningar o. s. v. Slutligen

skapades genom 1925 års försvarsrevision möjligheter till betydande

nedsättningar i kostnaderna för den militära organisationen. Dessa kostnader

utgöra för närvarande blott en femtedel av de verkliga statsutgifterna,

medan de år 1920 utgjorde närapå en tredjedel av dessa utgifter. Ett fullföljande

av 1925 års beslut kommer att ytterligare betydligt minska såväl

utgifterna till militära ändamål i och för sig som dessa utgifters procentuella

andel av statsutgifterna i deras helhet.

Ett godkännande av under fjärde huvudtiteln i år gjorda äskanden skulle

innebära ett avbrytande av det senaste decenniets utveckling till alltmera

begränsade kostnader. Huvudtitelns slutsumma är nämligen omkring 4

miljoner kr. högre än slutsumman för de militära utgifterna i nu löpande

statsbudget. Denna omständighet har tolkats såsom ett försök från den

nuvarande regeringens sida att leda in utvecklingen i en motsatt riktning

till det senaste årtiondets. Mot dessa försök inlades redan vid remissen av

statsverkspropositionen bestämda gensagor och från denna debatt beledsagades

fjärde huvudtiteln av förhoppningar, att statsutskottet skall vid sin

granskning finna möjlighet att föreslå sådana besparingar som kunna ställa

in även det kommande budgetårets fjärde huvudtitel såsom ett led i den

successiva nedrustningen.

Det är en känd sak, att den sittande regeringen är fiende till 1925 års

försvarsordning. Av denna regering kan man således icke förvänta något

fullföljande av 1925 års beslut i den anda, vari detta beslut fattades, även

om regeringen icke nu vågat framlägga några till söndersprängande av

1925 års ram syftande förslag. Det tillkommer alltså den riksdagsmajoritet,

som närmast bär ansvaret för beslutet 1925, att sörja för ett fullföljande

av detta beslut i dess anda, vilken är nedrustningens.

För enskilda motionärer är det icke möjligt att på den ringa tiden av

tio dagar åstadkomma en sådan prövning av de framställda äskandena, som

kan läggas till grund för detaljerade ändringsförslag. Det förefaller emellertid

som om på åtskilliga punkter en beskäring av äskandena kan ske.

Av de s. k. öresanslagen äro åtskilliga rätt betydligt ökade. Detta sammanhänger

närmast med förslaget, att för det kommande budgetåret beräkna

250 000 handräckningsdagar mera än för närvarande. Behovet av en sådan

ökning kan ifrågasättas. Det förefaller ganska orimligt att mer än var

fjärde tjänstgöringsdag skall gå åt till handräckning. Kunna handräckningsdagarna

hållas nere vid det nuvarande antalet, öppnas därigenom möjlighet

till besparing på en halv miljon. De starka ökningarna på bränsle-,

byggnads- och övningsanslagen äro också ägnade att väcka uppmärksamhet

och föranleda en ingående undersökning rörande möjligheter till besparingar.

Anskaffningsanslagen böra kunna betydligt beskäras. Sålunda torde

den föreslagna ökningen av anslaget till engångskostnader för anskaffande

av artillerimateriel böra avslås. Likaså det nya äskandet om ett reservationsanslag

på 380 000 kronor till nyanskaffning av fältartillerimateriel. Även

anslagen till anskaffning av flygmateriel böra beskäras. De nu begärda

anslagen till flygvapnet överstiga med tre miljoner kronor de 1925 beräknade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 34. 5

kostnaderna. Ökningen faller på materielanskaffningen. Det är emellertid

rimligt alt denna begränsas åtminstone så länge som man icke kan på andra

områden tillgodogöra sig möjligheterna till kostnadsminskningar. Även vissa

andra anslag kunna anstå, såsom t. ex. det begärda anslaget på 200 000

kronor för utvidning av skjutfältet vid Skillingaryd. I enlighet med den av

socialdemokraterna vid föregående riksdagar hävdade uppfattningen bör

också anslaget på en halv miljon kr. till den frivilliga skytterörelsen utgå

ur budgeten.

Även om sålunda eu rad besparingar kunna göras i Kungl. Maj:ts förslag

synes det ändock icke bli möjligt att inhösta de ekonomiska vinsterna av

1925 års beslut i den takt. som vid beslutets fattande beräknades. I någon

män beror detta på att förutsättningarna för beräkningarna brustit. Utvecklingen

på flygvapnets område har t. ex. medfört, att anskaffningen av

modern flygmateriel är vida kostsammare än anskaffningen av den materiel,

som man 1925 hade anledning att räkna med. Även om detta i förhållande

till det stora hela icke betyder så mycket, så framkallar det dock frågan,

huruvida en ny avvägning av kostnaderna är nödvändig. För oss socialdemokrater

var 1925 kostnadsfrågan en av de viktigaste. Vi hade genom

tidigare framställningar givit tillkänna, att enligt vår mening de militära

anstalterna kunde begränsas i större utsträckning än vad som skedde 1925.

När vi ändock medverkade till 1925 års beslut, var det, emedan även genom

detta mycket betydande besparingar möjliggjordes. Skulle det visa sig,

att dessa besparingar icke fullt ut kunna uppnås, är det från vår utgångspunkt

naturligt att påkalla en ny ingående prövning av frågan om det militära

försvarets kostnader och organisation.

Redan en sådan prövning leder till ny undersökning av hela vårt försvarsproblem.

Enligt en utbredd mening påkallas en sådan undersökning också

av den utveckling av krigstekniken, som särskilt under de senaste åren tilldragit

sig stor uppmärksamhet även här hemma. Fjolårets socialdemokratiska

partikongress uttalade sålunda, att denna utveckling i luft- och gaskrigets

tecken skapar nya problem, om vilkas fruktansvärda perspektiv

hela världen maste göras medveten och som böra föranleda en snar förnyad

omprövning av hela vårt militärväsendes ändamålsenlighet. Denna uppfattning

är icke specifikt socialdemokratisk. Den delas av stora grupper

medborgare även inom andra läger.

Från andra utgångspunkter har från högerhåll framförts krav på eu nv

försvarsutredning. Statsministerns uttalanden under remissdebatten gåvo

också vid handen, att man i sinom tid kan förvänta åtgärder i detta syfte.

Det kan emellertid befaras, att hos regeringen icke finnes eu tillräckligt stark

känsla för nödvändigheten av att göra en ny försvarsutredning allsidig. Det

*°r<?e.. f*nnas för riksdagen att hävda denna nödvändighet. En enbart

militär utredning skulle för ärendets behandling vara till ringa gagn. Problemet

bör tagas upp till granskning ur alla synpunkter och från grunden.

Det är icke blott nödvändigt att de icke militära synpunkterna få möjlighet

att göra sig gällande. Det vore också högeligen önskvärt, att militärer, som

haft modet att träda tram med från de officiella avvikande militära synpunkter,

bleve i tillfälle att deltaga i undersökningen. Det synes föreligga

goda skäl för riksdagen att i samband med behandlingen av fjärde huvudtiteln

uttala sig rörande kravet på en ny försvarsutredning och formerna

för denna. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har därför velat framföra

förslag om en sådan utredning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 3i.

Motion

It: 225.

Utskottets

yttrande.

I det föregående har framhållits svårigheterna för enskilda motionärer att

framställa direkta förslag till justeringar, som kunna och böra göras i den

föreliggande fjärde huvudtiteln. För att emellertid få frågan om ny försvarsutredning

prövad i samband med försvarsbudgeten måste ett yrkande

härom formellt knytas till förslag rörande något regeringens äskande. Detta

kan ske genom ett avslagsyrkande beträffande skytteanslaget.»

Herrar Sandberg och Wikström hava anfört följande:

»Av de upplysningar, som under remissdebatten lämnades av regeringens

ledamöter, fick man den uppfattningen, att regeringen ämnade anordna en

ny utredning i försvarsfrågan. Enligt senare i pressen lämnade meddelanden

skulle dock denna utredning komma att verkställas inom försvarsdepartementet,

och då med all sannolikhet väsentligen omfatta endast militärtekniska

detaljer och s. k. ''strategiska synpunkter’.

En utredning av försvaret, som icke på allvar upptager till grundlig prövning,

huruvida det militära försvaret överhuvudtaget — med hänsyn till flygoch

gasvapnens nu uppnådda utveckling — är ineffektivt och ändamålslöst,

anse vi emellertid fullständigt värdelös och saknande alla förutsättningar att

mötas av folkmajoritetens förtroende.

Det kan möjligtvis råda tvekan om rätta tidpunkten ännu är inne att ånyo

sätta i gång den stora försvarsutredningen, men därom borde icke tvekan

råda, att om den skall igångsättas, så bör den göras allsidig och grundlig och

alltså innefatta även problemet avrustning.»

Vad först beträffar den i herrar Möllers och Hanssons motion berörda

frågan om anslaget till det frivilliga skytteväsendet, behandlas denna av

utskottet under punkt 17 av dess denna dag avgivna utlåtande nr 4.

Vidkommande härefter yrkandet om en ny försvarsutredning får utskottet,

som icke delar den uppfattning, åt vilken i förevarande motioner

givits uttryck, hemställa,

att herrar Möllers och Hanssons förevarande motioner

(1:60 och II: 139), i vad de avse frågan om ny försvarsutredning,

ävensom herrar Sandbergs och Wikströms motion

(II: 225) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 33.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

7

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Malmö, Rydén, Wulles, Bergström, Pauli, Anderson i

Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Wigforss, Ward och Högström, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening påkallas en ny ingående prövning av hela vårt

törsvarsproblem redan genom de ådagalagda svårigheterna att nå ned till

eu rnnlig kostnadsram för försvarsväsendet. En sådan undersökning föranledes

emellertid även och i än högre grad av det förändrade läge, vari hela

försvarsfrågan försatts genom krigsteknikens snabbt fortgående utveckling.

De nya och fruktansvärda perspektiv, som härigenom öppnas, synas motivera

en snar förnyad omprövning av hela vårt militärväsendes ändamålsenlighet.

De utredningar, vilka av Kungl. Maj:t igångsatts och vilka innebära,

att hithörande spörsmål så gott som helt överlämnas till den militära

sakkunskapens bedömande, anser utskottet icke vara tillräckliga. Det är

nämligen icke blott nödvändigt, att de icke-militära synpunkterna få en

mera vidsträckt möjlighet att göra sig gällande i en fråga, som i så hög

grad berör den civila befolkningens vitala intressen, utan det synes även

önskvärt, att militära fackmän, som på problemet anlägga från de officiella

avvikande synpunkter i fråga om olika till försvaret hörande frågor, få tillfälle

att i en eller annan form deltaga i undersökningen.

Av det anförda framgår, att utskottet ansluter sig till de motionsvis framställda

yrkandena om åvägabringande av eu allsidig och fullständig utredning

rörande vårt lands försvar.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av herrar Möllers och P. A.

Hanssons förevarande motioner (1:60 och 11:139), i vad

de avse frågan om ny försvarsutredning, ävensom herrar

Sandbergs och Wikströms motion (11:225) må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att spörsmålet om ändamålsenligheten

av vårt lands försvarsväsende upptages till förnyad

prövning.»;

2) av herrar Carlsson i Gävle, Hansén, Danielsson och Jönsson i Revinge,

vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Den försvarsordning Sverige för närvarande äger och som, antagen år

1925, först innevarande år mera fullständigt trätt i tillämpning, innebar

enligt riksdagens mening en av det militärpolitiska läget möjliggjord och

till de finansiella förhållandena anknuten modernisering och begränsning

av landets försvarskrafter. I dessa utgångspunkter har enligt utskottets mening

sedan dess icke någon sådan förskjutning skett, som motiverar en

allsidig utredning rörande en förnyad omläggning av försvarsväsendet. Där
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3i.

emot synes ögonblicket just nu vara inne att med all kraft söka internationellt

främja en allmän rustningsminskning.

Till förmån för utredningskravet har anförts, att flygvapnets utveckling

och gaskrigets verkningar samt behovet av försvars- och skyddsmedel på

dessa områden böra föranleda en nyprövning av hela försvarsfrågan.

Utskottet, som icke kan finna denna mening äga tillräckligt bärande skäl,

vill erinra om att en luftförsvarsutredning pågår och förutsätter, att de

behov, som därav kunna förväntas framgå, bliva tillgodosedda inom den

kostnadsram, som följer av 1925 års försvarsbeslut.»;

3) av herrar Nilsson i Gränebo och Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett,

att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Enär 1925 års försvarsordning först med innevarande år trätt i full tilllämpning

och följaktligen ej ännu kan sägas hava visat vad den duger till

samt ingenting i stort sett förändrat sig i försvarshänseende sedan år 1925,

anse vi ej bärande skäl vara för handen att igångsätta en ny utredning av

hela vår försvarsfråga.»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1923

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.