Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräknandet av tjänstetid i lönehänseendeför ryttmästaren O. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick.

1929-04-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräknandet av tjänstetid i lönehänseendeför ryttmästaren O. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

21

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beräknandet av tjänstetid i lönehänseendeför

ryttmästaren O. Ribbing och kaptenen N. E. Jönnick.

(l:a avd).

Uti eu till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,

(nr 84), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att ryttmästaren vid Livregementet till häst O. Ribbing och kaptenen vid

intendenturkåren N. E. Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas

den tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar vid

krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I 7 § 6 mom. i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen stadgades, att beställningshavare finge för bestämmande

av begynnelselön i beställningen och sedermera för uppflyttning

till högre löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt

eller delvis tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört arbete,

som ur det allmännas synpunkt kunde anses likvärdigt med eller av högre

värde än det, han hade att utföra å beställningen.

I anslutning till den ändrade lydelse, som motsvarande stadgande i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni 1921 (nr 451)

erhållit genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367), har i 7 § 5 mom. av

det nu gällande officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 (nr 170),

vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, stadgats, att beställningshavare må

för dylik placering i löneklass, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall, tillgodoräknas den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete

av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning

finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det, han har att utföra å beställningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

Kibbing och Jönnick hava hos Kungl. Maj:t gjort framställningar om

lönetursrätt för viss av dem fullgjord tjänstgöring vid Finlands försvarsväsen.

Försvarsväsendets lönenämnd har i ett över dessa framställningar

avgivet utlåtande anfört följande.

»Frågan angående rätt för officer att för placering i löneklass tillgodoräkna

sig tid varunder han utfört arbete utom statens tjänst, reglerades, såvitt

avsåge ’ tid före den 1 januari 1928, i 7 § 6 mom. av 1921 års provisoriska

officersavlöningsreglemente samt beträffande senare tid i < § 5 mom. av nu

gällande, 1927 års officersavlöningsreglemente. Den olika a,vfattning, som

ifrågavarande bestämmelser sins emellan företedde, sammanhängde därmed,

att motsvarande stadgande i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente,

vilket ursprungligen varit av samma lydelse som bestämmelsen i 1921 ars

officersavlöningsreglemente, genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 367) i

förtydligande syfte underkastats en omredigering, samt att det nuvarande

officersavlöningsreglementet i hithörande del avfattats i överensstämmelse

med det sålunda omredigerade stadgandet i allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente. , , , „

Börande syftet med och innebörden av ifragavarande stadgande finge

lönenämnden hänvisa till propositionen nr 217/1922, sid. 6 och 7. Ehuru

vad där sades direkt endast hade avseende å allmänna civilförvaltningen,

torde detsamma i tillämpliga delar äga giltighet även för försvarsväsendets

vidkommande. I enlighet härmed torde, pa sätt lönenämnden. tidigare vid

olika tillfällen framhållit och Kungl. Maj:t jämväl konsekvent tillämpat, omförmälda

bestämmelse i 1921 och 1927 års officersavlömngsreglementen icke

avse sådana fall, varom i nu föreliggande ansökningar vore fråga_ På grund

av det sålunda anförda hemställde lönenämnden, att Kungl. Maj:t matte

finna förevarande ansökningar icke kunna av Kungl. Maj:t bifallas.

Vid ärendets behandling inom lönenämnden hava tva ledamöter anmält

från nämndens majoritet avvikande mening och för sin del anfört, att de

ansåge, att Bibbing och Jönnick, som åtagit sig ett såväl för dem själva

som för det egna landet hedrande uppdrag, varunder de varit i tillfälle att

skaffa sig vidgad erfarenhet å områden, som direkt berörde deras militära

tjänst, härigenom utövat en verksamhet, som kunde sägas hava kommit

jämväl vårt eget försvarsväsende till godo. Enär den tid ifrågavarande officerare

varit i finsk statstjänst sålunda syntes böra fullt jämställas med tjänstetid

å ordinarie beställning, syntes — även i betraktande av att staten under

deras bortovaro inbesparat omkring 50 % av deras löner de gjorda framställningarna

vara fullt berättigade och ett bifall till desamma väl föienligt

med hithörande bestämmelser i 6 och 7 §§ i officersavlöningsreglementet.»

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava Bibbing och Jönnick

under vissa tider åren 1925—1928 tjänstgjort vid det finska försvarsväsendet,

den förre såsom lärare vid Finlands krigshögskola och den senare såsom

sakkunnig vid utredning av vissa militärförvaltningen berörande frågor.

Eibbings tjänstgöring har omfattat en tid av omkring 21/2 år och Jönnicks

eu tid av omkring 2 år. Under tiden för tjänstgöringen hava visserligen

såväl Bibbing som Jönnick åtnjutit tjänstledighet från sina befattningar vid

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

23

svenska armén, men med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och övriga

föreliggande omständigheter synes det vara obilligt, att ledigheten ifråga

lägges dem till last vid bedömandet av frågan om till vilken löneklass de

enligt officersavlöniiigsreglementet skola hänföras.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen vid tvenne särskilda

tillfällen under de senare åren med anledning av i ämnet väckta motioner

medgivit försvarsväsendet tillhörande personal rätt att för uppflyttning i

löneklass tillgodoräkna sig till och med sådan tid, varunder samtliga löneförmåner

frånträtts. Salunda har riksdagen enligt skrivelse den 2 maj

1924, nr 121, medgivit, att den personal tillhörande flottan, som deltagit i

yachten Fidras världsomsegling, finge för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas

viss i skrivelsen närmare angiven tid, varunder tjänstledighet av

nämnda anledning åtnjutits. Vidare har riksdagen enligt skrivelse den 25

maj 1925, nr 222, medgivit, att de officerare och underofficerare, som fullgjort

uppdrag att organisera Persiens gendarmeri, och som vore på aktiv

stat vid svenska armén, finge i lönehänsende tillgodoräkna sig den tid, de

med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått

i respektive regementen och kårer.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag mig böra tillstyrka,

att förslag om beredande av motsvarande förmån åt Ribbing och Jönnick

avlåtes till riksdagen.»

Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att ryttmästaren vid Livregementet

till häst O. Ribbing och kaptenen vid intendenturkåren N. E.

Jönnick må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas den

tid, varunder de åtnjutit tjänstledighet från sina beställningar

vid krigsmakten för tjänstgöring vid Finlands försvarsväsende.

Stockholm den 9 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 35.

Reservation

av herrar Jansson i Falun och Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:132 Riksdagens skrivelse Nr .ZS2 a1 i texten