Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa staten tillhöriga markområden.

1929-04-12 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa staten tillhöriga markområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1929 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning av vissa staten tillhöriga markområden.

(4:e avd.)

1:°) Uti en till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten proposition, nr 50, Försäljning

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsproto- kvarteret

kollet över kommunikationsärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen Axevaii i

dels medgiva, att den telegrafverket tillhöriga tomten nr 11 i femte kvar- G°r!b^

teret Axevall i stadsdelen Lorensberg i Göteborg må försäljas under villkor, ^ "

som av Kungl. Maj:t fastställas;

dels ock besluta, att de medel, som i anledning av försäljningen inflyta,

skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet (sid. 1—4).

År 1917 framlade telegrafstyrelsen, med hänsyn till den inträdda starka

ökningen av antalet telefonabonnenter i Göteborg, förslag om anordnande

av vissa understationer för betjäning av särskilda stadsdelars abonnenter.

Med anledning härav hemställde Kungl. Maj:t till 1918 års riksdag (Statsverksprop.

Utgifter för kapitalökning, bil. 1 sid. 25), bland annat, om anvisande

av medel till inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 1 i femte

kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote samt för påbörjande av en telefonstationsbyggnad

därstädes (den s. k. Yasastationen). Den till inköp ifrågasatta

tomten, som var obebyggd, höll i areal ej mindre än 1,184.4 kvadratmeter.

Då med dess förvärvande skulle följa skyldighet att uppföra en

blivande byggnad till samma höjd som övriga byggnader i kvarteret och

upptagande tomtens hela gatufasad, måste den tilltänkta byggnaden planeras

avsevärt större än telefonstationens lokalbehov krävde. De för stationen

icke erforderliga utrymmena an sågos emellertid kunna med fördel uthyras.

Riksdagen beviljade (skrivelse nr 434 p. 8) ett belopp av 74,900 kronor

för inköp av tomten, men lät med frågan om anvisande av medel för nybyggnadens

uppförande anstå. Den ifrågavarande tomten förvärvades sedermera

för en köpeskilling av 74,870 kronor och tillträddes den 1 juli 1918.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 9 samt. 29 haft. (Nr 42—44.)

721 29 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Statsutskottets utlåtande JVr 42.

Byggandet av telefonstationen blev emellertid uppskjutet, huvudsakligen

av statsfinansiella skäl. Sedan i samband med beslutad automatisering av

telefonnätet i Göteborg frågan om Yasastationens uppförande åter blivit

aktuell, har telegrafstyrelsen i skrivelse den 13 november 1928 anfört, att

styrelsen funnit en uppdelning av den inköpta tomten vara den bästa lösningen

för erhållande av en tomt av eu storlek, som medgåve uppförandet

av en byggnad, vilken närmare motsvarade behovet av lokal för telefonstationen.

En sådan uppdelning hade redan verkställts. De nya tomterna, benämnda

nr 10 och 11 i femte kvarteret Axevall i stadsdelen Lorensberg,

hölle i areal 342.4 respektive 842.0 kvadratmeter. Tomten nr 10 vore tillräcklig

för telefonstationsbyggnaden. Tomten nr 11 bleve därmed icke erforderlig

för telegrafverkets behov.

Telegrafstyrelsen har därför i samband med begäran om anslag för uppförande

av en ny telefonstationsbyggnad i Göteborg hemställt, att tomten

nr 11 i femte kvarteret Axevall därstädes finge försäljas.

Pdksräkenskap sverket har i utlåtande den 14 januari 1929 förklarat sig icke

hava något att erinra mot den ifrågasatta försäljningen, varjämte verket avgivit

förslag beträffande dispositionen av den vid försäljningen inflytande

köpeskillingen.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

under rubriken »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet» vid

punkten 8 framlagt förslag angående uppförande av en telefonstationsbyggnad

å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 10 i femte kvarteret Axevall i

Göteborg.

I nu förevarande ärende har departementschefen anfört följande:

»Den telefonstationsbyggnad å tomten nr 10 i femte kvarteret Axevall i

stadsdelen Lorensberg i Göteborg, till vars påbörjande anslag äskats av

innevarande års riksdag, kommer att inrymma tillräckliga lokaler för den

automatiska telefonstation för 10,000 abonnenter, som anses böra omedelbart

anordnas, samt dessutom reservutrymmen — tillsvidare utnyttjade som bostäder

— för mottagande av ytterligare 10,000 abonnenter. Därest berörda

förslag vinner riksdagens bifall, blir den ifrågavarande understationens lokalbehov

tillgodosett. Anledning att för telegrafverkets disposition behålla den

bredvidliggande tomten nr 11 synes då icke förefinnas. Enligt vad införskaffade

upplysningar giva vid handen, lärer denna tomt icke heller komma att erfordras

för annat statsändamål. Yid sådant förhållande torde densamma

böra avyttras. Något köpeanbud, som telegrafstyrelsen funnit godtagbart,

föreligger visserligen icke; för att emellertid de tillfällen till ernående av

gynnsamma försäljningsvillkor, som må erbjuda sig, skola kunna vederbörligen

tillvaratagas, synes det önskvärt, att liksom i tidigare liknande fall

Kungl. Maj:t erhåller möjlighet att besluta om tomtens försäljning utan att

behöva underställa eventuellt anbud riksdagens prövning.

Yad frågan om dispositionen av den blivande köpeskillingen beträffar ansluter

jag mig till riksräkenskapsverkets förslag. Därest försäljningen kommer

till stånd innan slutanslag begärts för den nya telefonstationsbyggnaden,

torde köpeskillingen böra användas till bestridande av kostnader för nybyggnaden

och alltså kommande anslagsäskanden för detta ändamål minskas

med motsvarande belopp; i annat fall torde medlen få inlevereras till riksgäldskontoret

för att i sinom tid redovisas i riksstaten såsom återbetalade

lånemedel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42. 3

Utskottet får erinra, att riksdagen numera, i enlighet med vad utskottet

hemställt i sitt utlåtande nr 9 punkt 9, bifallit Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag om anvisande av medel för uppförande av en

telefonstationsbyggnad å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 10 i femte

kvarteret Axevall i Göteborg.

Kungl. Majrts förevarande förslag om medgivande till försäljning av den

angränsande tomten nr 11 i samma kvarter samt om dispositionen av den

vid försäljningen inflytande köpeskillingen hava ej givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att den telegrafverket tillhöriga tomten nr 11

i femte kvarteret Axevall i stadsdelen Lorensberg i Göteborg

må försäljas under villkor, som av Kungl. Maj:t fastställas;

b) besluta, att de medel, som i anledning av försäljningen

inflyta, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 1 februari 1929 angivna

grunder.

2:o) Kungl. Maj.t har vidare (punkt 2 av åberopade statsrådsprotokollet)

föreslagit riksdagen

dels medgiva, att de telegrafverket tillhöriga tomterna nr 6, 7, 8 och 9 i

kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande gatumark må försäljas

för ett belopp av 10,000 kronor och under de villkor i övrigt, som av

Kungl. Maj:t godkännas;

dels och besluta, att köpeskillingeu jämte ett belopp av 10,000 kronor av

telegrafverkets förnyelsefond skall inlevereras till riksgäldskontoret på sätt

i statsrådsprotokollet föreslagits.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av statsrådsprotokollet.

Förslag om inköp av ifrågavarande tomter framlades av telegrafstyrelsen i

skrivelse den 22 september 1916. Tomterna voro avsedda att bereda plats för

en förrådsbyggnad för femte linjedistriktets distriktsförråd, som då inrymdes

i en otillräcklig befunnen förrådsbyggnad i Gävle och vilket ansågs böra

flyttas till en centralt belägen ort inom distriktet. 1917 års riksdag medgav,

att tomterna ifråga finge inköpas för en summa av 20,000 kronor och att å

desamma finge uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av

65,000 kronor, samt anvisade till bestridande av dessa jämte andra utgifter

ett anslag av 620,000 kronor att utgå av lånemedel. Tomterna, vilka i areal

innehålla 6,566.1 kvadratmeter, inköptes också för en köpeskilling av 20,000

kronor och tillträddes den 1 oktober 1917.

Enligt vad telegrafstyrelsen nu i skrivelse den 4 januari 1929 meddelar,

hava emellertid tomterna icke kommit till användning för det avsedda ändamålet.

Under de gångna åren hade upprepade försök gjorts att försälja

tomterna i fråga, utan att likväl något antagligt anbud kunnat erhållas.

Viskottets

yttrande.

Försäljning

av tomterna

nr 6, 7, 8

och 9 i kvarteret

nr XXII

Telegrafen 1

Krylbo.

[2-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

Emellertid hade nu Krylbo konsumtionsförening anmält sig som spekulant,

och efter det att styrelsen förvissat sig om att varken postverket eller statens

järnvägar hade någon användning för områdena, hade styrelsen —

under förbehåll att Kungl. Maj:ts godkännande erhölles före den 1 juli 1929

— upprättat kontrakt med föreningen om tomternas försäljning för ett belopp

av 10,000 kronor. Denna köpeskilling överensstämde med det numera

gällande priset å likvärdiga tomter i Krylbo, vilket enligt vad som inhämtats

av ordföranden i byggnadsnämnden i Krylbo skulle utgöra 1 krona 40 öre

per kvadratmeter (motsvarande för de ifrågavarande tomterna med en areal

av 6,566.1 kvadratmeter omkring 9,192 kronor).

Under åberopande av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt

att få försälja ifrågavarande tomter jämte tillhörande gatumark för ett belopp

av 10,000 kronor.

I sammanhang därmed har styrelsen hemställt, att för täckande av skillnaden

mellan tomternas bokförda värde, 20,000 kronor, och den nu bjudna

köpeskillingen, 10,000 kronor, måtte få användas 10,000 kronor av telegrafverkets

förnyelsefond, samt att sålunda i anledning av försäljningen till

riksgäldskontoret måtte få inlevereras dels försäljningssumman, dels 10,000

kronor av förnyelsefondsmedel.

Över telegrafstyrelsens framställning har riksräkensJcapsverket avgivit utlåtande

den 14 januari 1929.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att de för uppförande av en förrådsbyggnad

inköpta tomterna i Krylbo ej komma att tagas i anspråk för

det avsedda ändamålet och att de ej torde bliva behövliga för andra verks

räkning. De torde därför böra försäljas. Yad beträffar den erbjudna köpeskillingen,

torde densamma, ehuru endast utgörande hälften av den av statsverket

på sin tid erlagda, likväl få godtagas med hänsyn till vad telegrafstyrelsen

meddelat om nu å orten rådande prisförhållanden.

Då tomtköpet på sin tid gäldats med till telegrafverkets disposition ställda

kapitalökningsanslag av lånemedel, torde vid tomternas avhändande summan

av de i verket investerade lånemedlen böra minskas med tomternas bokförda

värde, vilket överensstämmer med inköpspriset. I enlighet med telegrafstyrelsens

av riksräkenskapsverket tillstyrkta förslag lärer detta böra ske genom

att till riksgäldskontoret såsom återbetalning av lånemedel inlevereras dels

köpeskillingen å 10,000 kronor, dels ett lika stort belopp av telegrafverkets

förnyelsefond. Ett sådant förfarande innebär visserligen, såsom riksräkenskapsverket

påpekat, tagande i anspråk av förnyelsefondsmedel till större

belopp än de för tomterna gjorda avsättningarna medgiva. Om så anses

nödigt lärer likväl detta kunna tillrättaläggas genom att vid fastställande

av telegrafverkets kostnadsstat för nästkommande år ett belopp motsvarande

merdispositionen eller alltså 8,600 kronor tillgodoföres förnyelsefonden utöver

de regelmässiga avsättningarna. o .....

Ifrågavarande återbetalning torde icke böra föranleda någon jämkning i

det riksdagen förelagda förslaget till riksstat för nästkommande budgetår,

utan torde medlen få jämte övriga under innevarande år skeende återbetalningar

av lånemedel redovisas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förevarande förslag hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

5

att riksdagen må

a) medgiva, att de telegrafverket tillhöriga tomterna nr 6,

7, 8 och 9 i kvarteret nr XXII Telegrafen i Krylbo jämte tillhörande

gatumark må försäljas för ett belopp av 10,000 kronor

och under de villkor i övrigt, som av Kungl. Maj:t godkännas;

b) besluta, att köpeskillingen jämte ett belojip av 10,000

kronor av telegrafverkets förnyelsefond skall inlevereras till

riksgäldskontoret på sätt i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 1 februari 1929 föreslagits.

3:o) Kungl. Maj: t har ytterligare (punkt 3) föreslagit riksdagen

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna avtal angående försäljning

av ett jämlikt byggnadsnämndens i Stockholm beslut den 6 oktober

1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje för utläggning till Rimbogatan

avstyckat område;

dels ode besluta, att de medel, som i anledning av områdets upplåtelse

inflyta, skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna

grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6—9 av statsrådsprotokollet.

Efter framställning från Stockholms stads fastighetsnämnd och sedan

kammarkollegium yttrat sig i ärendet, har mellan byggnadsstyrelsen, å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar, samt fastighetsnämnden träffats följande preliminära

kontrakt om försäljning av ifrågavarande kronan tillhöriga, för utläggning

till gata avsedda markområde:

Mellan Kungl. byggnadsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å

ena, samt Stockholms stads fastighetsnämnd, å andra sidan, är upprättat

följande

Köpekontrakt.

l:o.

Kronan försäljer härigenom till Stockholms stad det enligt byggnadsnämndens

beslut den 6 oktober 1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje

för utläggning till Rimbogatan avstyckade, å här bilagda karta1) med blå

färg angivna område med en areal av 48.8 kvm. för en köpeskilling av Tiotusen

(10,000) kronor.

2:o.

Området tillträdes den 1 augusti 1929, och skall köpeskillingen samma

dag kontant betalas emot det att säljaren till staden avlämnar köpebrev å

det försålda området ävensom håller för staden tillgängliga de för områdets

lagfarande nödiga åtkomsthandlingar jämte gällande designation samt bevis,

att området ej besväras av inteckning.

3:o.

Staden betalar kostnaderna för lagfart å detta fång ävensom nödiga arealavmätningar

i följd av överlåtelsen.

Försäljning

av ett från

tomten nr 14

1 kvarteret

Norrtälje 1

Stockholm

avstyckat

område.

[3.]

b Här utesluten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

4:o.

Det skall åligga staden att i samband med områdets ordnande som gata

till den nya gatulinjen inflytta de i gränsen mot Rimbogatan nu befintliga

stängsel, ävensom att bekosta gatans framtida underhåll.

5:o.

Därest Kungl. Maj:t och riksdagen icke före den 1 juli 1929 godkänt detta

kontrakt, har detsamma till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade.

Stockholm den 20 april och 25 maj 1928.

För Kungl. Maj:t och kronan.

Dess Byggnadsstyrelse:

IT ÅR TENGBOM.

På fastighetsnämndens vägnar:

HARRY SANDBERG.

M. Sdlberg.

Georg A. Nilsson.

H Öhman.

Bevittnas:

Karl W. Ericsson. Alice Hallberg.

Köpeskillingen motsvarar ett pris av omkring 205 kronor per kvadratmeter.

Då det varit angeläget för staden att redan före köpets avslutande kunna

slutligt ordna ifrågavarande gatudel, har byggnadsstyrelsen med fastighetsnämnden

överenskommit, att staden må för tiden den 1 augusti 1928

1 augusti 1929 för gatuändamål disponera området mot det att staden till

kronan erlägger ett belopp av 500 kronor, motsvarande 5 procent ränta å

det försäljningsvärde, som åsatts området.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för att det preliminära köpekontraktet måtte före den 1 juli 1929 vinna statsmakternas

godkännande.

Riksräkenskapsverket har avgivit utlåtande i ärendet den 14 januari 1929.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom i kammarkollegii yttrande i ärendet erinrats, har Stockholms stad

möjlighet att genom expropriationsförfarande förvärva ifrågavarande Kronan

tillhöriga, för utläggning till gata avsedda markområde. Denna omständighet

synes mig emellertid icke böra utgöra skäl för avvisande av stadens önskemål

om en frivillig överenskommelse rörande områdets upplåtelse. De mellan

byggnadsstyrelsen och fastighetsnämnden förberedelsevis överenskomna köpevillkoren

synas mig godtagbara.

Det årligen av riksdagen lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t att

utan riksdagens hörande medgiva avstående av kronan tillhörig mark för

ändamål, för vars tillgodoseende expropriationsförfarande eljest är medgivet,

har enligt uttrycklig föreskrift icke avseende å mark, som erfordras för i

fastställd stadsplan upptagna gator m. m. För att den nu föreslagna markförsäljningen

skall kunna komma till stånd erfordras alltsa riksdagens särskilda

medgivande.

Enligt vad jag inhämtat har ifrågavarande markupplåtelse icke nagot sammanhang

med eller någon betydelse i avseende å de mellan staten och

Stockholms stad pågående förhandlingarna i fråga om markdispositioner

m. m.

Köpeskillingen för området, 10,000 kronor, ävensom den omförmälda avgiften

å 500 kronor för områdets disponerande intill tiden för dess till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 42.

7

trädande torde i enligliet med riksräkenskapsverkets förslag böra tillgodoföras

inkomsttiteln »A, Egentliga statsinkomster: III, Diverse inkomster».

Med liänsyn till de obetydliga belopp, det bär gäller, lärer emellertid någon

jämkning av det riksdagen förelagda förslaget till riksstat icke böra ifrågasattas.

»

I enlighet med Kungl. Maj:ts länder förevarande punkt framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 1 februari 1929 intagna avtal angående försäljning

av ett jämlikt byggnadsnämndens i Stockholm beslut

den 6 oktober 1920 från tomten nr 14 i kvarteret Norrtälje för

utläggning till Himbogatan avstyckat område;

b) besluta, att de medel, som i anledning av områdets upplåtelse

inflyta, skola disponeras i enlighet med de i nämnda

statsrådsprotokoll angivna grunder.

4:o) Kungl. Maj:t har slutligen (punkt 4) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att sju till liemmansdelen Utmeland 702 om 13.315 kappland

reducerad jord i Mora socken av Kopparbergs län hörande skogsskiften

må, under de villkor Kungl. Maj:t fastställer, vart för sig å offentlig auktion

försäljas till den högstbjudande;

dels oclc besluta, att de i anledning av försäljningen inflytande medlen

skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—13 av statsrådsprotokollet.

År 1808 förvärvade Kungl. Maj:t och Kronan genom köp den s. k. kungskällaren

»jämte tillhörande stuvuplats» i Utmelands by i Mora socken, d. v. s.

den källare, där Gustav Yasa enligt sägnen dolts undan danskarnas förföljelser.

För utvidgande av området kring kungskällaren inköpte sedermera »Bestyrelsen

för upprättande av ett monument åt Gustav Yasa i Dalarna» år

1859 dels av gårdsmeden Johan Forsberg och Lisbeth Forsberg deras jordegendom

i Utmeland, utgörande i areal 25.6 kappland och i reducerat tal

13.315 kappland eller 161.814 grader under nr 29, litt. Ba, jämte därtill

hörande skifte i byns samfällda, då ännu odelade skog, dels och av änkan

Bogg Carin Matsdotter in. fl. ett markområde om 13.9 6 kappland avsett till

utfartsväg. Genom nämnda bestyrelses försorg uppfördes vidare för insamlade

medel ett monument över kungskällaren samt en byggnad, avsedd att

tjäna som bostad åt en tillsyningsman. Sedan monumentet färdigställts,

övertogs från och med år 1863 monumentet med tillhörigheter, däribland de

inköpta markområdena, av Kronan som dess egendom. Monumentet har

alltsedan dess stått under överintendentsämbetets — numera byggnadsstyrelsens

— förvaltning; vården och underhållet bestridas av anslaget till

byggnader och reparationer.

Enligt en av lantmäteristyrelsen den 13 juni 1924 avgiven utredning

Utskottets

yttrande.

Försälj ning

av vissa till

området för

Gustav Vasamonumentet

vid Utmeland

hörande

skogsskiften.

[4-]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

skulle den ursprungliga, år 1808 inköpta monumentsplatsen ävensom det av

förenämnda bestyrelse för vägändamål inköpta jordområdet hava ansetts såsom

från respektive hemman avsöndrade lägenheter. Däremot hade det från

Utmeland litt. Ba förvärvade området om 13.315 kappland reducerad jord,

motsvarande inägorna till fastigheten Utmeland sub nr 29 litt. Ba om 14.12 3

kappland reducerad jord, ansetts som hemmansdel och vid verkställda delningar

av skogsmark i Utmelands by erhållit anpart i skog efter sitt jordtal.

För denna fastighet hade sålunda enligt lantmäteristyrelsens uppgifter

utbrutits

dels, vid år 1900 förrättad delning av vissa hem-, fäbod- och utskogar,

följande fem skiften nämligen

1) hemskogskiftet vid byn........................................................ om 3.9 4 hektar

2) » » Amberg ................................................ » 2.2 4 »

3) västra fäbodskogskiftet vid Gruvan ............................... » 14.4 6 »

4) östra » » » .................................... » 0.816 »

5) utskogsskiftet vid Södra Garberg...................................... » 5-4 2 » ,

eller tillhopa 26.8 7 6 hektar,

dels oclc, vid åren 1908—1920 verkställd delning av vissa utskogar, följande

två skiften nämligen:

1) skiftet vid Suggfäbodarna.................................................. om 6.169 hektar

2) » » Ulvsjön ............................................................ » 12.6 5 »

eller tillhopa 18.819 hektar.

Samtliga sju skogsskiften innehölle eu areal av 45.6 9 5 hektar, varav

42.0 9 5 hektar avrösningsjord och 3.6 hektar impediment.

Enligt lantmäteristyrelsen skulle därmed samtliga Kungl. Maj:t och Kronan

för Yasamonumentet i Utmeland tillhöriga skogslotter vara lagligen utbrutna.

I jordregistret för Mora socken, som förklarats upplagt den 30 oktober

1928, har hemmansdelen 13.315 kappland reducerad jord av Utmeland sub

nr 29 litt. Ba upptagits under beteckningen Utmeland 702.

Fråga har numera uppkommit angående sättet för förvaltningen i kronans

hand av de utbrutna skogsskiftena. Under utredningen i ärendet hava

emellertid vederbörande myndigheter funnit lämpligt, att skiftena ifråga försäljas.

En genom domänstyrelsen verkställd saluvärdering av skogsskiftena

har givit till resultat ett sammanlagt värde av 6,230 kronor.

Departementschefen delar denna ståndpunkt och anför:

»Ifrågavarande sju skogsskiften, vilka vid delning av skogsmark inom Utmelands

by tillagts en till statsverket i samband med Utmelandsmonumentets

tillblivelse såsom gåva överlämnad fastighet, äro var för sig av obetydlig omfattning,

utgöras av långa smala ägofigurer och ligga spridda inom ett stort

område. De kunna sålunda i statens hand näppeligen bliva föremål för

någon rationell och lönande skogshushållning. Skogsskiftena torde alltså

böra försäljas.

Då ifrågavarande markområden tillfallit kronan genom donation, torde,

såsom justi ti ekanslersämbetet föreslagit, försäljningsmedlen enligt i dylika

fall gängse praxis böra fonderas, varvid med hänsyn till kapitalbeloppets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1)

jämförelsevis ringa storlek avkastningen tillsvidare torde få läggas till kapitalet

för att, sedan detta i erforderlig grad tillvuxit, enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande användas för lämpligt, monumentet avseende ändamål. Förvaltningen

av fonden torde böra uppdragas åt statskontoret.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj.ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att sju till liemmansdelen Utmeland 702 om

13.315 kappland reducerad jord i Mora socken av Kopparbergs

län hörande skogsskiften må, under de villkor Kungl.

Maj:t fastställer, vart för sig å offentlig auktion försäljas till

den högstbjudande;

b) besluta, att de i anledning av försäljningen inflytande

medlen skola disponeras i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 1 februari 1929 angivna

grunder.

Stockholm den 12 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, 0. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, P. A.

Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, Oscar Olsson

och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, 0. Olsson i Kullenbergstorp, L. J.

Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son

Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, E. G. E. Eriksson i Stockholm och P. C. Jonsson

i Eskilstuna.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa staten tillhöriga markområden. s. 8 i texten