Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till ledamöter av vattenfallsstyrelsen oriktigt utbetalta dyrtid stillägg.
1929-04-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till ledamöter av vattenfallsstyrelsen oriktigt utbetalta dyrtid stillägg.
Dokumentets text
22
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
tfr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1929 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av återbetalning sskyldigheten
beträffande till ledamöter av vattenfallsstyrelsen oriktigt
utbetalta dyrtid stillägg.
(4:e avd.)
Uti en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten proposition, nr
152, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att återbetalningsskyldigheten beträffande vissa till ledamöter av
vattenfallsstyrelsen oriktigt utbetalta dyrtid stillägg må efterskänkas.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Sedan under år 1923 vid granskning inom riksräkenskapsverket framställts
anmärkningar mot att dyrtidstillägg utbetalts till vissa ledamöter
av vattenfallsstyrelsen å dem i sådan egenskap tillkommande arvoden, har
kammarrätten genom särskilda utslag ålagt de för utbetalningsbesluten
ansvariga ledamöterna att till statsverket inbetala de anmärkta beloppen
med öppen lämnad rätt för dem att hos vederbörande söka sitt åter efter
befogenhet. I utslagen har kammarrätten åberopat av riksräkenskapsverket
anförda grunder samt i de utslag, som avse anmärkningar vid räkenskaper
för tid efter den 1 juli 1920, därjämte, att i allt fall arvodenas belopp,
i vad de belöpte på tiden efter sistnämnda dag, bestämts med hänsyn
därtill, att dyrtidstillägg ej därå skulle utgå.
De till återbetalning utdömda beloppen uppgå till sammanlagt 29,295
kronor 61 öre.
Över kammarrätttens ovanberörda utslag har anförts besvär hos regeringsrätten,
dock utan att ändring vunnits (regeringsrättens utslag den 11 september
1928). En ledamot av regeringsrätten har dock funnit, att klagandena i sin egenskap
av ledamöter i vattenfallsstyrelsen måste anses vara att hänföra till
befattningshavare i statens tjänst, vilka i åberopade kungörelser avsåges, samt
— vad beträffar samtliga mål utom målet rörande vattenfallsstyrelsens räkenskaper
för år 1919 — att icke, såvitt visats, i annan ordning för i målen
ifrågakomna tider meddelats bestämmelse, att dyrtidstillägg enligt kungörei
-
Statsutskottets utlåtande Nr 49. 23
serua ej skulle till ledamot i vattenfallsstyrelsen utgå. På grund liärav
fann bemälde ledamot av regeringsrätten skäligt att med ändring av kammarrättens
utslag förklara riksräkenskapsverkets i målet förda talan icke
kunna bifallas.
I utlåtande den 29 januari 1929, avgivet i anledning av gjorda framställningar
om befrielse från den ådömda ersättningsskyldigheten, bär
statskontoret hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande, till ledamöter i vattenfallsstyrelsen utbetalta dyrtidstillägg
måtte efterskänkas.
Regeringsrätten har hemställt, att vederbörande måtte beredas ersättning
för vad de på grund av utslagen kunde få utgiva.
Repat tementschefen, som inhämtat, att någon återbetalning på grund av
regeringsrättens och kammarrättens omförmälda utslag ännu icke ägt rum,
har anfört, att han med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall
ansett sig böra tillstyrka, att den vederbörande genom nämnda utslag
ålagda återbetalningsskyldigheten beträffande till ledamöter av vattenfallsstyrelsen
oriktigt utbetalta dyrtidstillägg må efterskänkas. Härtill syntes
riksdagens medgivande böra inhämtas.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att återbetalningsskyldigheten
beträffande ifrågavarande, i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 15 februari 1929 angivna, till
ledamöter av vattenfallsstyrelsen oriktigt utbetalta dyrtidstillägg
må efterskänkas.
Stockholm den 12 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDEKS ANDERSON.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 45.
Reservation:
av herrar Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Kullenbergstorp
och Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om avslag
å Kungl. Maj:ts proposition.
Utskottets
yttrande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:232 Riksdagens skrivelse Nr 2S2 s. 1 i texten