Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter i Göteborg rn. m.

1929-04-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter i Göteborg rn. m.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

13

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter

i Göteborg rn. m.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition

(nr 222), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att till Göteborgs stad för en köpeskilling

av 545,000 kronor och i övrigt på av departementschefen angivna villkor

försälja fastigheterna nr 1 och 2 i 19. kvarteret Kronliuset i stadsdelen

Nordstaden i Göteborg, dels ock medgiva, att, därest sådan försäljning

kommer till stånd, för uppförande av ny tyganstalt för Göta artilleriregemente

vid Kviberg må av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av 385,000 kronor, att

ersättas fonden av den inflytande köpeskillingen.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sin år 1913 avgivna berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under

år 1912 fäste riksdagens revisorer uppmärksamheten på det förhållandet, att då

Göta artilleriregemente år 1895 förflyttats från den inom staden Göteborg belägna

gamla kasernen till det nuvarande etablissemanget å Kviberg, den huvudsakligen

för reparation av regementets materiel avsedda tygstationen med tillhörande

förråd bibehållits å en sedan gammalt till tygstation upplåten tomt,

belägen inom Göteborgs stad. Det långa avståndet mellan tygstationen och

kasernen, omkring 7 kilometer, medförde enligt revisorernas mening redan

i och för sig åtskilliga olägenheter, och hänvisade revisorerna sålunda till

att viss personal vid regementet erliölle sin dagliga utbildning å tygstationen

eller kommenderades till tjänstgöring därstädes, varjämte transporter av

materiel och persedlar ofta nog förekomme mellan kasernen och tygstationen.

Tomten i fråga — i det följande benämnd tyghustomten — omfattade en

areal av omkring 3,703 kvadratmeter. Revisorerna påpekade vidare, att omedelbart

intill tyghustomten funnes en annan kronan likaledes tillhörig tomt —

här nedan benämnd fortifikationstomten — med en areal av omkring 2,563

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

kvadratmeter, som disponerades av armeförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med hänsyn till ifrågavarande tomters fördelaktiga läge inom staden

ansåge revisorerna, att det syntes böra verkställas undersökning i syfte att

utröna, huruvida icke dessa tomter skulle kunna utnyttjas på ett för kronan

ekonomiskt fördelaktigare sätt än sålunda skedde, i sammanhang varmed

det även borde tagas under omprövning, huruvida icke lämpligare plats

skulle kunna beredas tygstationen med tillhörande förråd och verkstäder.

I yttrande över revisorernas berörda uttalande anförde arméförvaltningens

artilleri- och fortifiJcationsdepartement, bland annat, att departementen biträdde

revisorernas mening i avseende å olämpligheten av tygstationens bibehållande

å dess nuvarande plats inom staden, varigenom förbindelsen med det å Kviberg

förlagda regementet försvårades. I likhet med revisorerna ansåge därför

departementen, att en undersökning borde företagas angående tygstationens

förflyttning och den nuvarande tyganstaltens utnyttjande pa annat sätt,

varvid först fråga om försäljning av densamma i sammanhang med försäljning

av fortifikationstomten syntes böra tagas under prövning. Departementen

förklarade sig emellertid hava för avsikt att i särskild skrivelse

underställa den väckta frågan om tygstationens förflyttning till Kviberg samt

tyghus- och fortifikationstomternas försäljning Kungl. Maj:ts prövning.

I anslutning till vad artilleri- och fortifikationsdepartementen i omförmälda

yttrande sålunda anfört framlade arméförvaltningens forlifkationsdepartenient

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 december 1918 förslag om försäljning av

den s. k. fortifikationstomten för ett pris av minst 205,500 kronor. Fortifikationsdepartementet

framhöll därvid till en början, att den uppfattningen

gjort sig gällande, att förflyttningen av tyganstalten (tidigare benämnd tygstationen)

måste göras beroende av tillgång å medel till uppförande av nja byggnader

vid Kviberg, vilka medel borde beredas genom försäljning av tyghustomten.

Enligt beslut den 4 april 1919 fann Kungl. Maj:t berörda framställning

om fortifikationstomtens försäljning icke föranleda någon Kungl. Maj.ts åtgärd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 december 1922 framlade arméförvaltningens

fortifikationsdepartement ånyo förslag om försäljning a\ fortifikationstomten

därvid 322,000 kronor ansågs böra utgöra minimipris föi fastigheten.

Sedan jämväl berörda framställning icke föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd, uppdrog fortifikationsdepartementet åt chefen för Göta artilleriregemente

att med Göteborgs stad upptaga underhandlingar angående försäljning

till staden av fortifikations- och tyghustomterna. Ifrågavarande underhandlingar

ledde till avslutandet av ett den 7 februari 1928 dagtecknat köpeavtal

mellan regementschefen å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena sidan,

samt staden genom dess drätselkammare, å andra sidan. Detta avtal godkändes

av stadsfullmäktige i Göteborg den 16 februari 1928 under

att detsamma godkändes från kronans sida före den 1 juni 1928.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

15

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 mars 1928 hemställde artilleri- och

fortifikationsdepartementen i anslutning härtill, att Kungl. Maj.t måtte föreslä

1928 års riksdag att dels godkänna det träffade preliminära avtalet angående

försäljning av fastigheterna nr 1 och 2 i 19. kvarteret Kronliuset i stadsdelen

Nordstaden i Göteborg, dels ock medgiva, att för uppförande av ny

tyganstalt för Göta artilleriregemente vid Kviberg och därmed sammanhängande

åtgärder finge av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av högst 545,000 kronor,

att ersättas fonden av den enligt avtalet bestämda köpeskillingen.

Statskontoret och byggnadsstyrelsen, som i ärendet avgivit utlåtanden,

hava tillstyrkt förberörda hemställan.

Genom skrivelse den 11 maj 1928 anmodade härefter dåvarande chefen

för försvarsdepartementet arméförvaltningens fortifikationsdepartement att

med Göteborgs stad inleda underhandlingar angående vidtagande i det upprättade

preliminära köpeavtalet av de ändringar i avseende å tiden för avtalets

godkännande från kronans sida m. m., vilka vore erforderliga, därest

ärendet skulle kunna underställas 1929 års riksdags prövning.

I en till försvarsdepartementet inkommen skrivelse den 14 mars 1929

meddelade arméförvaltningens fortifikationsdepartement, att efter förhandlingar

mellan chefen för Göta artilleriregemente och drätselkammaren i

Göteborg träffats ett fönyat preliminärt köpeavtal, innefattande samma bestämmelser

som i det tidigare preliminära avtalet, med de ändringar, som

betingades av sakens framflyttande ett års tid. Dock hade därvid för

avtalets godkännande av staden måst göras det medgivande av kronan, att

Göteborgs stad berättigades att, därest och i den mån staden därtill fimne

anledning, avröja de till fastigheterna hörande byggnaderna med undantag

av kronliuset.

Beträffande ifrågavarande förbehåll erinrade fortifikationsdepartementet om

vad artilleri- och fortifikationsdepartementen i dithörande avseende tidigare

anfört nämligen att det enligt departementens åsikt icke vore erforderligt

att i samband med försäljningen stadga något villkor, som skulle inskränka

stadens dispositionsrätt över fastigheterna. Något tvivel kunde icke råda

däiom, att Göteborgs stad med de a tyghustomten befintliga byggnaderna

icke vidtoge andra dispositioner, än som av sakkunskapen funnes förenliga

med vederbörlig pietet mot deras egenskap av historiska minnesmärken.

Departementen hade salunda ansett olämpligt att med försäljningsfrågan

kombinera frågan, huruvida det invid Postgatan belägna tyghuset borde

såsom historiskt minnesmärke bevaras eller på grund av estetiska hänsyn

rivas.

Vad slutligen beträffar de erforderliga kostnaderna för uppförande av eu

nJ tyganstalt för Göta artilleriregemente uppskattar fortifikationsdepartementet

sagda kostnader till 385,000 kronor och ifrågasätter därvid, om ej

denna summa kunde för ifrågavarande ändamål förskottsvis bestridas av lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål, att sedermera

ersättas fonden av den från Göteborgs stad inflytande köpeskillingen. Beträffande

återstoden av köpeskillingen anser fortifikationsdepartementet, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

16

densamma borde ställas till disposition för uppförande av nya lokaler för

ammunitions- och gevärsförråden vid Göta artilleriregemente.

För egen del bär departementschefen anfört följande.

»Av det anförda torde framgå, att här ifrågavarande, i den centrala delen

av Göteborg belägna fastigheter för närvarande utnyttjas på ett föga ändamålsenligt

sätt. Såsom av riksdagens revisorer redan år 1913 framhållits

och av myndigheterna vid upprepade tillfällen understrukits, har det efter

Göta artilleriregementes förflyttning till Kviberg varit förenat med betydande

olägenheter att hava de till regementets tyganstalt hörande verkstäder och

förråd förlagda i byggnader å den s. k. tyghustomten. Vid nu angivna^ förhållanden

och då fastigheterna i fråga icke synas kunna komma till någon

lämpligare användning för statsverkets räkning, finner jag intet vara att erinra

mot att de försäljas till Göteborgs stad.

Det i ämnet upprättade förnyade preliminära köpeavtalet mellan kronan

och Göteborgs stad, som är dagtecknat den 3 januari 1929 och försett med

visst tillägg av den 22 i samma månad, torde få fogas såsom bilaga (Bil. A)

vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende. Sasom nämnts, hava stadsfullmäktige

i Göteborg den 28 nästlidna februari beslutit godkänna avtalet

under villkor, att staden berättigas att, därest och i den mån staden därtill

finner anledning, avröja de till fastigheterna hörande byggnaderna med undantag

av kronhuset.

Enligt avtalet, som gäller under förutsättning, att detsamma från kronans

sida godkännes före den 1 juni 1929, skola fastigheterna försäljas för en

köpeskilling av 545,000 kronor och. av staden tillträdas den 1 januari 1931,

vid vilken tidpunkt köpeskillingen skall erläggas. Mot den föreslagna köpeskillingen

har från myndigheternas sida icke gjorts någon erinran. Härvid

är att märka, att byggnadsstyrelsen utgått ifrån att tyghustomten kominer

att användas för allmännyttigt ändamål. Aven jag bär ansett den erbjudna

köpeskillingen kunna av kronan godtagas under förutsättning, att tyghustomten

icke avses för bebyggande. Vad angår övriga bestämmelser i köpeavtalet,

vilka äro av enahanda innebörd som stadgandena i det den t februari

1928 träffade avtalet, bär jag icke funnit anledning till någon erinran mot

I anslutning till nyssnämnda utav stadsfullmäktige i Göteborg gjorda särskilda

förbehåll för avtalets godkännande får jag framhålla följande. Enligt

vad fortifikationsdepartementet i sin framställning upplyst, bär riksantikvarien

_ i syfte att de kulturhistoriska intressena måtte bliva tillgodosedda

föreslagit att i köpekontraktet skulle införas en bestämmelse, att stadgandena

i 8 21 i kungörelsen den 26 november 1920 (nr 744) med föreskrifter

rörande det offentliga byggnadsväsendet skulle med avseende a tyghusfastigheten

vara gällande, även sedan densamma övergått i stadens ägo. Emellertid

har byggnadsstyrelsen, såsom inhämtas av en den 16 januari 1929 dagtecknad

skrivelse från styrelsen till Göteborgs stads fastighetskontor, förklaiat sig

för sill del icke hava något att erinra mot att tyghustomten anordnades till

öppen plats och att för detta ändamål eventuellt de a tomten befintliga

byggnaderna med undantag av kronhuset finge avröjas.. Med hänsyn härtill

och i betraktande av vad fortifikationsdepartementet i ämnet anfört, torde

förbehåll i syfte att inskränka stadens dispositionsrätt över fastigheterna

icke böra göras i vidare mån, än att kronhusets bevarande sasom byggnadsminnesmärke

säkerställes, ävensom att — såsom ock av staden synes liava

förutsatts — tyghustomten, med undantag av den del därav, vara kronhuset

är beläget, kommer att utnyttjas till allmän plats. I sistnämnda

syfte torde staden tillförbindas att så snart ske kan till Kungi. Mapt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

17

inkomma mod förslag till sådan ändring i stadsplanen, som härav hetingas.

Jag vill i detta sammanhang meddela, att drätselkammaren i Göteborg

uti skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den (i mars 1929

uttalat, att drätselkammaren icke ämnade vidtaga några åtgärder för avröjning

av någon av de till tyghusfastigheten hörande byggnaderna utan att

först hava i saken rådgjort med riksantikvarien samt att drätselkammaren

givetvis, innan framställning hos stadsfullmäktige gjordes om sådan avröjning,

komme att i möjligaste mån taga hänsyn till de skäl, som ur kulturhistorisk

och estetisk synpunkt kunde tala för byggnadernas å tyghusfastigheten

bibehållande.

Eu förutsättning för tyghustomtens försäljning i enlighet med det föreliggande

förslaget är, att en ny tyganstalt för Göta artilleriregemente

färdigställes före den 1 januari 1931. Den nya tyganstalten är avsedd att

uppföras å av regementet disponerat område å Kviberg. För ändamålet

skulle behöva nyuppföras dels en verkstadsbyggnad innehållande, förutom

verkstäder, erforderliga expeditionslokaler samt bostadslägenheter, dels en

tygförrådsbyggnad. Härtill kommer anskaffning av en del maskinella anordningar

för verkstäderna samt anläggning av vatten-, avlopps- och elektriska

ledningar, vägar m. m. De härmed förenade kostnaderna hava av

fortifikationsdepartementet uppskattats till 385,000 kronor enligt förande

beräkning:

Verkstadsbyggnad av tegel ...........................

Sprängningsarbeten för denna byggnad .....

Tygförrådsbyggnad av korrugerad plåt ... .

Undergrund av betong för denna byggnad

Yttre vatten- och avloppsledningar...............

Yttre elektriska ledningar...........................

Vägar, planering och stängsel .....................

Maskinella anordningar ................................

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll

............. kronor 200,000: —

............. » 12,000: —

............ » 45,000: —

8,000: —

............ > 15,000: —

............ » 2,000: —

............ » 25,000: —

............ » 50,000: —

............ x- 28,000: —

Summa kronor 385,000: —

Vidkommande sättet för bestridande av ifrågavarande kostnader, 385,000

kronor, har jag icke något att erinra mot att, såsom av fortifikationsdepartementet

föreslagits, nämnda belopp förskottsvis gäldas av lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål och att fonden sedermera

beredes ersättning härför av den från Göteborgs stad inflytande köpeskillingen.

Vad angår återstående del av köpeskillingen, 160,000 kronor, har

fortifikationsdepartementet ansett, att detta belopp borde få i sinom tid,

sedan pågående utredning rörande vissa markbyten mellan kronan och Göteborgs

stad slutförts, disponeras för uppförande av nya lokaler för ammunitions-.

och gevärsförråden vid Göta artilleriregemente, vilken nybyggnadsfråga

angivits delvis sammanhänga med markbytet. Frågan om dispositionen av

sistnämnda belopp lärer framdeles böra underställas riksdagens prövning.»

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t föreslagit,

får alltså hemställa,

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj.t att till Göteborgs stad för en

köpeskilling av 545,000 kronor och i övrigt på av departementschefen

angivna villkor försälja fastigheterna nr 1 och 2 i 19.

kvarteret Kronhuset i stadsdelen Nordstaden i Göteborg.

Itihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 34 haft. (Nr 61- 63.) 8is 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

b) medgiva, att, därest sådan försäljning kommer till stånd,

för uppförande av ny tyganstalt för Göta artilleriregemente vid

Kviberg må av lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål förskottsvis tagas i anspråk ett belopp av

385,000 kronor, att ersättas fonden av den inflytande köpeskillingen.

Stockholm den 19 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 61.

t

Stockholm, K. L Beckmans Boktryckeri. 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:135 Riksdagens-skrivelse Nr 135 a1 i texten