Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929j1930 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslaget) till finansdepartementet.

1929-02-19 · 44 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:7, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929j1930 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslaget) till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den IS) februari 1929 kl. B e. in.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929j1930 av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslaget)

till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

Iso) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) Departement

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Kungl. tet“v

Maj:t i avseende å sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 1 av det Maj:ts kansli.

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda t1-*]

dag) att, med tillämpning från och med den 1 juli 1929, ur personalförteckningen

för finansdepartementet utesluta den å departementets övergångsstat

uppförda kanslirådsbefattningen.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med tillämpning från och med den

1 juli 1929, ur personalförteckningen för finansdepartementet

utesluta den å departementets övergångsstat uppförda

kanslirådsbefattningen.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande ökad. föreav

kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning i regerings- draanina *

rätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 52,000 kronor. ^Vatten

[2.]

För nedbringande av arbetsbalansen i regeringsrätten beslöt 1928 års riksdag

en tillfällig ökning av regeringsrådens antal. Därav föranleddes inom åtskilliga

departement, bland dem finansdepartementet, ett stegrat behov av arbetskrafter

för beredning av ärendena i regeringsrätten. I sin skrivelse den 29 maj

1928, nr 320, anförde riksdagen i sådant hänseende, att det knappast läte sig

göra att i detalj fastställa arten och antalet av de ytterligare arbetskrafter,

som sålunda kunde bliva erforderliga, förrän fördelningen av föredragningsturerna

mellan de olika departementen under år 1929 blivit av regeringsrätten

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 hd fl. (Sr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Kammarkollegium.

Kamma r - kollegii verksamhet.

[3 och 4.]

Mynt- och

just er ing sverket.

[5.]

2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

bestämd. Försiktigheten hade därför synts riksdagen bjuda, att för det dåvarande

endast vissa belopp ställdes till vederbörandes förfogande till täckande

av kostnaderna för den ökade föredragningen. Riksdagen förutsatte härvid,

att, sedan någon erfarenhet rörande dessa frågor vunnits, detaljerade förslag

skulle kunna föreläggas 1929 års riksdag.

Till bestridande under tiden 1 januari—30 juni 1929 av kostnaderna

inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten anvisade

riksdagen under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag

å 26,000 kronor.

Enligt numera verkställda beräkningar skulle från nämnda anslag komma

att under första halvåret 1929 avlönas 4 extra föredragande, 4 andre

amanuenser eller amanuensaspiranter med halvtidstjänstgöring samt 2 extra

ordinarie kontorsbiträden. Den årliga kostnaden härför har uppskattats till

i runt tal 50,000 kronor. Om hänsyn jämväl tages till behovet av någon

marginal för avlöningsförhöjningar in. m., erfordras emellertid ett anslag å

52,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom

finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 52,000 kronor.

De centrala ämbetsverken.

3:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till kammarkollegium

(punkt 3) samt till upprätthållande av kammarkollegii verksamhet

(punkt 4) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att, med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de

med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, i riksstaten uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till mynt- och justeringsverket med 600,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 3—5 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade

kostnaderna har alltsedan år 1912 i riksstaten varit uppfört ett ordinarie

reservationsanslag. För sagda år ävensom för vart och ett av åren 1913—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 3

1918 var anslaget upptaget med 915,000 kronor. Vid 1918 års lagtima

riksdag höjdes anslaget med hänsyn till ökade kostnader för inköp av

metaller samt höjningar i avlöningarna till hos verket anställda arbetare

till 1,060,000 kronor, med vilket belopp anslaget jämväl npptogs i senare

budgetårs riksstater till och med budgetåret 1923/1924. För vartdera av

budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 anvisades 600,000 kronor. För budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 upptogs anslaget med 500,000 kronor, med

vilket belopp anslaget ock är uppfört i innevarande budgetårs riksstat.

Efter av Kungl. Maj:t i ämnet gjord framställning godkände 1921 års

riksdag viss stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med

är 1922, och förklarade riksdagen, att det för statens tillämpning erforderliga

beloppet, förslagsvis 69,800 kronor, skulle utgå av förevarande anslag.

Såsom av statsverkspropositionen (Inkomsterna, sid. 11) framgår, kar

riksräkenskapsverket i sin skrivelse med inkomstberäkning för budgetåret

1929/1930 föreslagit avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter.

Riksräkenskapsverkets förslag avse bl. a. följande inkomsttitlar och däremot

svarande utgiftsanslag, nämligen:

inkomst av myntning och justering och avgifter för granskning av biografbilder,

bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen och bidrag till

försäkringsinspektionen,

patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt automobilskattemedel.

Riksräkenskapsverket har i sin skrivelse framhållit, hurusom det numera

ej läte sig göra att bedöma statsregl eringens utfall endast genom att

angiva dess inverkan på kassafonden i ena eller andra riktningen. Man

måste även särskilt taga i betraktande de delar av budgeten, som bestode

i mot vissa utgiftsanslag helt eller delvis och enligt skiftande regler korresponderande

inkomster. Överblicken över statsregleringen bleve härigenom

i hög grad försvårad och budgetens enhetlighet rubbad. Den

största olägenheten av systemet vore emellertid den rent praktiska, vilken

sammanhängde därmed, att utgifter, för vilka särskilda inkomstmedel ansåges

stå till buds, i allmänhet ej bleve föremål för samma ingående prövning

som de på allmänna inkomster anvisade anslagen. Ett typiskt exempel

härpå vore automobilskattemedlens väsentligen rent automatiska användning

till kostnader för vägväsendet.

I sin revisionsberättelse för år 1926 hade riksräkenskapsverket närmare

redogjort för de olika huvudtyperna av korresponderande inkomst- och

utgiftstitlar samt framställt en del förslag till avveckling av ifrågavarande

specialbudgeter. I den nu gällande riksstaten hade ock genomförts

den reform härutinnan, som riksräkenskapsverket ansåg närmast böra

ske, nämligen slopandet av den typ av förslagsanslag, som »i första band»

utginge av viss inkomsttitel men för vilkas täckning kassafonden måste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

anlitas, då utgifterna överstege de motsvarande inkomsterna. Ännu återstode

emellertid huvuddelen av ifrågavarande anslagsgrupp oförändrad.

De huvudtyper, som nu återstode, vore väsentligen två. Enligt den ena,

äldre typen motsvarades inkomsterna på utgiftssidan av reservationsanslag,

vilka vore avsedda för uppsamling av de inkomstmedel, vilka tills

vidare icke erfordrades för utgifternas bestridande. Reservationen finge

här karaktären av en verklig, permanent fond. Den andra, mindre enhetliga

huvudtypen utmärktes därav, att utgifternas storlek automatiskt bestämdes

efter inkomstbeloppet. Eventuellt uppstående reservation vore

därför avsedd att snarast möjligt förbrukas.

Helt och hållet syntes man ej kunna ur budgeten utesluta de korresponderande

inkomsterna och utgifterna, men i stora delar syntes tiden vara

mogen härför. Där gemensamheten ej kunde alldeles upphävas, borde dock

det formella anvisandet i riksstaten av visst anslag från viss inkomst såsom

regel upplösas. I fråga om. utgifter anvisade å lånemedel samt anslag,

vilka skulle utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, borde emellertid

hänvisning till inkomsttäckningen fortfarande göras. Detta sammanhängde

därmed, att inga på förhand givna regler bestämde, att ifrågavarande

utgifter skulle bestridas med de nämnda båda slagen av inkomster.

Beträffande uppkomsten av och möjligheten att avveckla den förstberörda

huvudgruppen av varandra motsvarande inkomster och utgifter

har riksräkenskapsverket framhållit, bland annat, följande.

»I det av riksstatskommitterade år 1910 framlagda förslaget angående

riksstatens uppställning ingingo icke några specialbudgeter. På grund

av gjorda erinringar mot betänkandet i vissa delar föreslogs i statsverkspropositionen

till 1911 års riksdag införandet av anslagstypen reservationsanslag

att »direkt utgå» av motsvarande inkomsttitel. Förslaget

härutinnan omfattade försäkrings- och bankinspektionerna, patent- och

registreringsverket samt myntverket. Anledningen till tillämpandet av

denna anslagstyp — tidigare använd beträffande anslagen till lots- och

fyrinrättningarna, vilka till och med 1914 direkt finansierades av fyr- och

båkmedlen — var beträffande de tre förstnämnda verken, att inkomsterna

i fråga ansågos kunna användas endast för verkens egna utgifter. Beträffande

myntverket åter torde huvudsyftet hava varit att undvika

olägenheten för statsregleringen därav, att verkets inkomster och utgifter

voro svåra att på förhand beräkna, vilket skulle neutraliseras därigenom,

att överskott å inkomstsidan finge täcka merutgift å utgiftssidan och

brist å inkomstsidan ersättas från förefintlig reservation.

Vad först angår bidragen till bank- (numera även fond-) inspektionen

samt till försäkringsinspektionen, så torde det måhända icke låta sig göra

att helt frigöra utgifterna från inkomsterna, enär dessa lära få anses

vara bundna allenast för utgifterna i fråga. Då det emellertid synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

mindre lämpligt utt i budgetredovisningen såsom reservation frän ar till

är överföra anslagsbehållningar, som ej få disponeras för andra ändamål,

bör det nuvarande förfaringssättet undras, förslagsvis sålunda. I riksstaten

uppföres såsom hittills en inkomsttitel beräknad till samma belopp

som de väntade utgifterna. Dessa täekas med ett anslag, som erhåller

förslagsanslags beteckning. Hos statskontoret upplägges eu särskild fond

motsvarande den nuvarande reservationen å vederbörande anslag. Vid

rekvisition hos statskontoret av medel för täckning av inspektionens kostnader

avför statskontoret utbetalningarna icke från respektive anslag

utan från fonden. Vid slutet av budgetåret belastar nämnda ämbetsverk

anslaget med det belopp, vartill inkomsterna under budgetåret uppgått,

och tillgodolor fonden samtidigt detta belopp såsom inkomst. Formellt

får kassafonden anlitas för regleringen. Reellt blir dock kassafonden

orubbad, då en brist å inkomsttiteln motsvaras av en besparing å utgiftsanslaget

och tvärtom. Med denna anordning avskiljas inspektionernas

inkomster i sin helhet för den egna verksamheten. Överskotten å bidragen

till bank- och fondinspektionen, vilka nu uppsamlas å ett gemensamt reservationsanslag,

skulle måhända lämpligen kunna uppdelas på tveune

fonder, eu för vartdera slaget av inspektionens båda verksamhetsgrenar.

Vidkommande härefter patent- och registreringsverket synas ej fullt

lika starka skäl tala för att de ifrågavarande inkomsterna — patent och

varumärkes- samt registreringsavgifter — reserveras för verkets egna

utgifter. Här är i verkligheten fråga om ej mindre än tre huvudslag av

inkomster, nämligen patentavgifter samt avgifter för registrering dels

av varumärken och dels av aktiebolag. Dessa avgifter äro ingalunda så.

tillmätta, att de täcka var sin del av ämbetsverkets motsvarande förvaltningskostnader.

Sålunda kan utan vidare sägas, att avgifterna för

bolagsregistreringen till en väsentlig del få bidraga till kostnaderna för

patentavdelningen. Under sådana förhållanden synes tillräcklig anledning

att bibehålla sambandet mellan berörda inkomster och utgifterna

för nämnda verk saknas, helst som det även efter en upplösning av sambandet

finnes möjlighet att lätt fastställa, i vad mån faktisk täckning

för ifrågavarande förvaltningskostnader erhålles genom berörda inkomster.

Göres en dylik förändring, bör även tagas under övervägande

att såsom särskild inkomsttitel upptaga de avgifter, som utgå för länsstyrelsernas

befattning med registreringar och anmälningar till föreningsm.

fl. register och som ingå såsom särskilda uppbördsmedel å vederbörande

anslag under tionde huvudtiteln (1928/1929 X B 18). Skulle det emellertid

anses nödvändigt att tillsvidare bibehålla sambandet mellan patent-

och registreringsverkets inkomster och utgifter, kan saken ordnas

på i stort sett likartat sätt som beträffande bank- och fondinspektionen

samt försäkringsinspektionen.

Vad beträffar mynt- och justeringsverket, äro statsmakterna fullt fria

att ordna detta verks budgettekniska behandling efter gottfinnande. Så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

som redan vid genomförandet av 1911 års budgetreform förutsattes, har

myntverket upprepade gånger fått avstå en del av den hopsamlade reserv

vationen till allmänna budgetändamål. Häri ligger ju ett klart erkännande

av att myntverkets inkomster ej intaga någon verklig särställning

i budgethänseende. Den nuvarande ordningen är förenad med direkta

olägenheter ur redovisningssynpunkt, vilket framträtt i samband med att

för budgetåret 1927/1928 tagits i anspråk icke likvid del av reservationen.

Den a anslaget redovisade behållningen har härigenom kommit att delvis

överflyttas till kassafonden. En förändring av anslagets beteckningtill

förslagsanslag skulle upphäva nämnda irrationella uppdelning. I anslutning

till vad riksstatskommitterade på sin tid förordade, vill riksräkenskapsverket

fördenskull föreslå, att för mynt- och justeringsverkets

drift uppföres ett förslagsanslag, som ställes oberoende av inkomsterna

vid verket.

Från en senare tid härstamma de korresponderande titlarna avgifter

för granskning av biografbilder, respektive anslaget till statens biografbyrå,

samt totalisatonnedel, respektive anslaget till hästavelns befrämjande.

Vad biografmedlen angår, hava dessa på sistone stigit betydligt utöver

utgifterna, vadan reservation samlats till sådant belopp, att 250,000

kronor därav disponerats för riksstaten 1927/1928. Härav framgår ju tydligt,

att något reellt band mellan inkomst- och anslagstitel ej förefinnes.

Riksräkenskapsverket förordar fördenskull, att jämväl det formella beroendet

upplöses, och alltså utgiftstiteln fastställes utan hänsyn till inkomsttiteln.

»---- —--- — ----------— — —--

Riksräkenskapsverket har härefter övergått till den i det förestående

berörda andra huvudgruppen av kommunicerande inkomster och utgifter

och därom anfört, bland annat, följande:

»Såsom antytts är denna grupp mindre enhetlig än den förut behandlade.

Varje inkomstitel svarar sålunda icke mot ett visst reservationsanslag

(eventuellt ett avlöningsanslag jämte dyrtidstilläggsanslag) och de mot inkomsttitlarna

korresponderande anslagen hava delvis reservations- och

delvis förslagsanslags karaktär.

En betydelsefull kategori av korresponderande inkomster och utgifter,

som tillkommit under senare år, utgöres av automobilskattemedlen och de

anslag, som bestridas av dessa inkomster. Av de anslag för vägväsendet,

som skola, bestridas med automobilskattemedel, äro de båda anslagen för

förbättring och underhåll av för. automobiltrafiken viktiga gator och

vägar i städerna, respektive vägar å landsbygden reservationsanslag, medan

det anslag för ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, som

utgår av automobilskattemedel, är av förslagsanslags natur. Det är emellertid

att märka, att från anslaget till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar på landsbygden även utgå bidrag till vissa

vägdistrikt för vanligt vägunderhåll, vilka bidrag för innevarande budgetår

torde komma att uppgå till minst samma belopp som det av automobih

skattemedel bestridda anslaget till vägunderhåll på landet. Härtill kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

mer, att eu dei utgifter skola bestridas direkt från inkomsttiteln. Den

nu gällande ordningen för automobilskattemedlens behandling kan med

skäl betecknas såsom ett budgettekniskt kaos, och än mer skulle detta

bliva fallet om — såsom på sin tid föreslagits —- kostnaderna för de tilltänkta

vägingen;jörerna i länen skulle bestridas från nya anslag av auto

mobilskattemedel. Särskilt otillfredsställande måste förfaringssättet beträffande

den allmänna vägunderhållskostnadens uppdelning på automobilskattemedel

och andra medel anses vara.

Såvitt riksräkenskapsverket kan finna, hava automobilskattemedlen

under åren efter dessa beskattningsformers införande vuxit till belopp

av en storleksordning, som ej kunnat tänkas vid skattens påläggande.

För det första hela budgetår, varunder dessa skatter uppburos, eller

1923/1924 uppgick inkomsten till något över 9 miljoner kronor, medan

för nästkommande budgetår inkomsten enligt riksräkenskapsverkets mening

icke kan upptagas till lägre belopp än 42 miljoner kronor. Under

sådana förhållanden synes det riksräkenskapsverket orimligt att i längden

fortsätta med att reservera den stora huvuddelen av dessa medel för

speciella ändamål. En sådan ordning leder tämligen ofrånkomligt till en

rundhänthet med statens medel, som icke låter sig förena med de sparsamhetskrav,

vilka eljest med alltmer ökad skärpa uppställas beträffande

användningen av statens medel. Riksräkenskapsverket förbiser icke, att

mot användningen av automobilskattemedlen för andra utgifter än sådana,

som nu bestridas med dessa medel, kan riktas den erinran, att skatterna

ifråga äro pålagda motorfordonsägarna för att bereda fördelar för automobiltrafiken.

Härtill bör emellertid genmiilas, att automobilskatterna i

regel icke stanna å dem, som erlägga skatterna, utan övervältras på allmänheten

— i form av höjda trafikavgifter eller högre priser å transporterade

varor än som eljest vore nödvändigt o. s. v. Den skattedragande befolkningen

har därför berättigade anspråk på, att även automobilskatterna

bidraga till att lindra skattebördan i allmänhet. Rent budgetteoretiskt sett

äro sålunda automobilskatterna ej artskilda från andra skatter.

Riksräkenskapsverket kan för sin del icke anse annan rationell lösning

förefinnas än att automobilskattemedlen i sin helhet frigöras för allmänna

budgetändamål. Härigenom skulle det ock bliva möjligt att genomföra

önskvärda förenklingar i bestämmelserna rörande användningen

av anslagen till vägväsendet liksom ock att vidtaga eu genomgående, synnerligen

välbehövlig revidering av ifrågavarande anslagsgrupp beträffande

såväl benämningar som ändamål. Framför allt skulle emellertid vinnas,

att statens utgifter för vägväsendet komme att avvägas efter ett såsom

riktigt prövat behov och under jämförelse med andra utgiftskrav i stället

för att automatiskt utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning.

Skulle Kungl. Maj:t finna avgörande skäl föreligga för att icke nu

frigöra automobilskattemedlen från vissa bestämda utgifter, bör i huvud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

sak samma budgettekniska anordning genomföras beträffande nu avhandlade

inkomster och utgifter, som ovan förordats för bank- och fondinspektionen.

Genom att stora reservationer till skiftande belopp balanserats å

de av automobilskattemedel utgående reservationsanslagen, hava de senast

upprättade budgetredovisningarna blivit synnerligen missvisande vid jämförelse

mellan olika år. Detta gäller icke blott reservationerna utan även

nettoutgifterna sammanlagt för verkliga utgifter, vilka för budgetåren

1925/1926—1927/1928 visat — i stället för en tämligen jämn serie — följande

belopp respektive: 625.n, 682.5 och 654.o miljoner kronor. Dessa olägenheter

skulle upphöra i och med att inkomsterna ej längre reserverades på anslagen

utan inginge i en särskild fond.»

Departementschefen har för sin del tillstyrkt, att det hittillsvarande sambandet

mellan inkomsttiteln inkomst av myntning och justering och avgifter

för granskning av biografbilder, å ena, samt däremot svarande utgiftsanslag, å

andra sidan, brytes. Likaså har departementschefen biträtt ämbetsverkets

förslag beträffande bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen,

varigenom särskilda fonder skulle upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna

av bidrag skulle, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna

skulle bestridas. Eu motsvarande anordning har synts departementschefen,

i enlighet med riksräkenskapsverkets alternativa förslag, böra

åtminstone tillsvidare komma till användning jämväl för patent- och registreringsverket.

Vad angår riksräkenskapsverkets primära förslag i avseende a automobilskattemedlen,

har departementschefen visserligen ansett detsamma medföra önskvärd

reda och förenkling i budgettekniskt hänseende. Departementschefen liar

emellertid på anförda skäl tillstyrkt bifall till riksräkenskapsverkets alternativa

förslag, enligt vilket, med bibehållande av det hittillsvarande sambandet

mellan inkomster av automobilskattemedel och vissa utgifter för vägväsendet,

inkomsterna skola, över utgiftsanslagen, som böra erhålla förslagsanslags

natur, ingå till en särskild fond i stället för att uppsamlas å vederbörande

reservationsanslag, varigenom budgetredovisningarna vid jämförelse

mellan olika år skulle bliva mera rättvisande än vad nu är fallet.

Såsom nämnts har departementschefen vid behandling av frågan om

uppställningen av årets statsverksproposition efter förslag av riksräkenskapsverket

ifrågasatt avveckling i viss omfattning av förefintliga specialbudgeter.

Departementschefens förslag avse bland annat följande inkomsttitlar

och däremot svarande utgiftsanslag: inkomst av myntning och justering,

avgifter för granskning av biografbilder, bidrag till bank- och fondinspektionerna

samt försäkringsinspektionen, patent-, varumärkes- och registreringsavgifter

samt automobilskattemedel.

I fråga om sättet för avvecklingen av sambandet mellan inkomster och

utgifter har departementschefen, vad beträffar inkomst av myntning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. !)

justering samt avgifter för granskning av biografbilder och däremot svarande

anslag för mynt- och juster i ngsver ket samt statens biografbyrå, föreslagit

ett särskiljande av inkomster och utgifter, så att utgifterna skulle beräknas

självständigt att täckas av förslagsanslag i vanlig ordning och inkomsterna

göras disponibla för budgeten i allmänhet. Beträffande åter bidragen till

bank- och fondinspektionen och försäkringsinspektionen samt motsvarande

anslag skulle såsom hittills i riksstaten uppföras inkomsttitlar, beräknade

till samma belopp som de väntade utgifterna, vilka skulle täckas med

anslag, som erhölle förslagsanslags beteckning. Inspektionernas kostnader

skulle emellertid icke avföras från respektive anslag utan från särskilda

fonder för vartdera slaget av bidrag, och inkomsterna, över anslagen, tillgodoföras

fonderna. En motsvarande anordning har ifrågasatts för patentoch

registreringsverket samt automobilskattemedlen.

Utskottet vill giva sin principiella anslutning till det system, som sålunda

nu föreslagits till genomförande. Denna utskottets ståndpunkt utesluter

emellertid icke, att utskottet beträffande vart och ett av förenämnda olika

slag av medel, som beröras av omläggningen, anser sig böra undersöka, om

den föreslagna anordningen lämpligen bör komma till användning. Vid

behandling av frågan ur denna synpunkt har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag såväl under förevarande punkt som i avseende

å övriga under sjunde huvudtiteln förekommande medel av den beskaffenhet,

varom nu är fråga (bank- och fondinspektionens medel).

Utskottet får alltså nu hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av

det ordinarie reservationsanslaget till bestridande av de

med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader,

i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till mynt- och justering sverket med 600,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att

dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1929, ur personalförteckningen

för kammarrätten utesluta 2 kammarrättsråd med revisionsrotel i

lönegraden B 30 och 1 advokatfiskal i lönegraden B 26 samt bestämma, att

antalet kammarrättsråd i lönegraden B 30 skall vara 18;

dels godkänna följande ordinarie stater för kammarrätten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

Kammarrätten.

[6.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Överflyttningsstat:

Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ kronor 28,500;

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten, nu 374,200

kronor, med 2,000 kronor till 376,200 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—42 i

statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten är i riksstaten uppfört med

ett belopp av 374,200 kronor. Härjämte finnes för upprätthållande av kammarrättens

verksamhet för hudgetåret 1928/1929 anvisat ett extra anslag å

114,500 kronor.

I fråga om användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie

anslaget gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1925 och den 5 mars

1926, att antalet ordinarie befattningar i kammarrätten jämte de för vederbörande

befattningar avsedda lönegrader skall vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 president ................................................

15 kammarrättsråd ................................

2 kammarrättsråd (med revisionsrotel)

1 advokatfiskal ........................................

1 sekreterare ............................................

1 aktuarie ................................................

8 notarier...................................................

1 kansliskrivare .....................................

1 förste expeditionsvakt...........................

2 kanslibiträden........................................

3 expeditionsvakter ...............................

3 kontorsbiträden ...................................

1 skrivbiträde............................................

Lönegrad

A 3

B 30

B 30

B 26

B 24

B 21

B 21

. B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

. B 2

samt att å överflyttningsstat skola vara upptagna följande befattningar,

nämligen:

Befattning

1 byråchef .......................

1 förste kanslisekreterare

1 andre kanslisekreterare

Lönegrad

B 30

B 26

B 21.

Kungl. Maj:t har vidare den 5 mars 1926 fastställt följande ordinarie

stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli 1926:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 11

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 329,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in......... » 13,000

Förslagsanslag kronor 345,700;

B. överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag kronor 28,500.

Vad angår det för budgetåret 1928/1929 anvisade extra anslaget till upprätthållande

av kammarrättens verksamhet har Kungl. Maj:t den 1 juni

1928 förklarat bland annat,

att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare under

budgetåret 1928/1929 vara anställda

dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,

nämligen:

Befattning

7 assessorer .....................

2 extra föredragande.....

2 extra kontorsbiträden

2 extra skrivbiträden.....

Lönegrad

B 27

B 24

B 4

B 2;

dels ock 8 amanuenser;

samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov, använda

dels högst 4,000 kronor till ersättning åt vikarier för de från anslaget

avlönade befattningshavare m. m., dels högst 3,000 kronor till bestridande

av ökad renskrivningskostnad i ämbetsverket.

Såsom framgår av 1928 års statsverksproposition, motsvarar den nu nämnda

arbetsförstärkningen ett anslagsbelopp av 107,300 kronor. Därutöver skola

av det anvisade extra anslaget under innevarande budgetår täckas vissa

kostnader, vilka föranledas av handläggningen av mål angående 1928 års

fastighetstaxering. Dessa kostnader -— i runt tal 7,200 kronor — motsvara

dels en assessorslön för en tid av två månader och vad som erfordras för

att för samma tid utfylla avlöningen för en extra föredragande till assessorslön,

dels avlöning för en tid av sex månader till en extra kansliskrivare,

dels ock 4,000 kronor till gäldande av kostnad för biträde av kansli- och

vaktpersonal samt ökad renskrivning under beredningen av ifrågavarande mål.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär till en början, att kammarrättens

ledamotspersonal — som för närvarande består av 17 kammarrättsråd,

7 assessorer och 2 tjänstemän å överflyttningsstat med tjänstgöring

såsom assessorer — vartill komma 2 extra föredragande, skulle förändras

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

sålunda, att en assessor utbytes mot ett kammarrättsråd, varjämte för budgetåret

1929/1930 ännu en assessor torordnas, en extra föredragande utbytes

mot en assessor samt, under vissa förutsättningar, ytterligare en assessor

beräknas tjänstgöra under eu tid av högst 6 månader. Vid bifall härtill

skulle ifrågavarande personal alltså komma att under budgetåret 1929/1930

bestå av 18 kammarrättsråd, 8 assessorer och 2 tjänstemän å överflyttningsstat

med tjänstgöring såsom assessorer. Härtill kommer en extra föredragande

ävensom tillfälligtvis ytterligare en assessor såsom föredragande å

fastighetstaxeringsdivisionen. I sammanhang härmed må nämnas, att den

särskilda beteckningen »kammarrättsråd med revisionsrotel» ansetts böra

bortfalla.

Medel har ytterligare beräknats för anställande av dels en amanuens med

halvtidstjänstgöring och dels ett kontorsbiträde å extra stat.

Vidare har föreslagits indragning av advokatfiskalstjänsten.

Vad angår divisionen för fastighetstaxeringsmål, innebär det föreliggande

förslaget slutligen, att ett arvode å 500 kronor skulle utgå till ordföranden

å divisionen, anvisandet av ett anslag å 12,000 kronor till kostnader för

icke lagfarna ledamöter samt beräknande av dels 3,000 kronor till bestridande

av ökade kostnader för biträde av icke-ordinarie personal och dels

2,000 kronor för det ökade vaktmästarbiträde, som erfordras å fastighetstaxeringsdivisionen.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag erfordras å ena sidan eu ökning av

anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän med avlöningen åt

ett kammarrättsråd eller 11,460 kronor, under det att samma post å andra

sidan kan minskas med lönen för en advokatfiskal eller 9,540 kronor. Nettoökningen

utgör alltså 1,920 kronor eller i runt tal 2,000 kronor. I övriga

å verkets ordinarie stat och å överflyttningsstaten uppförda poster har någon

ändring icke ifrågasatts.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle under budgetåret 1929/1930

från ett extra anslag till upprätthållande av kammarrättens verksamhet

bestridas dels avlöning till följande personal, nämligen: 8 assessorer, 1 extra

föredragande, 3 extra kontorsbiträden, 2 extra skrivbiträden samt 9 amanuenser,

dels ersättning till vikarier för befattningshavare å extra stat m. m.

med högst 4,000 kronor samt ökad renskrivningskostnad med högst 3,000

kronor, dels ock arvode åt ordföranden å den särskilda divisionen för fastighetstaxeringsmålen

med 500 kronor, avlöning under ett halvt år åt eu

assessor vid tillfällig föredragning å denna division med 4,290 kronor, ökad

kostnad för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal med 3,000 kronor och

ökad kostnad för vakthållning med 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål

skulle erfordras ett anslag av i runt tal 123,200 kronor eller 8,700

kronor mera än för löpande budgetår. Rörande detta anslag har framställning

gjorts under nästföljande punkt.

Kostnaderna för de icke lagfarna ledamöterna å fastighetstaxeringsdivi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 13

sionen liava ansetts böra bestridas från ett särskilt, extra förslagsanslag,

varom hemställan gjorts under punkten 8 i statsrådsprotokollet.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag i avseende å

anslag till kammarrätten och dess verksamhet, har utskottet, vad angår

kammarrättens ordinarie stat, funnit sig böra tillstyrka förslagen härutinnan.

I anledning av det i samband med frågan om advokatfiskalstjänstens indragning

uppkomna spörsmålet angående sättet för granskning av riksräkenskapsverkets

räkenskaper vill utskottet emellertid hava uttalat, att utskottet

förutsätter, att denna granskning icke bör, på sätt ifrågasatts, överflyttas

till någon befattningshavare inom riksräkenskapsverket, utan torde densamma

böra anförtros åt annat ämbetsverk. Enligt utskottets mening synes den

lämpligaste lösningen av frågan vara den av statskontoret förordade eller

att granskningen överflyttas till någon av kammarrättens befattningshavare.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anvisande av ett extra anslag till kammarrättens

verksamhet å 123,200 kronor samt beviljande av medel till rese- och

traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning

av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering har icke givit

utskottet anledning till erinran*

Under nu förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med tillämpning frän och med den 1 juli 1929

ur personalförteckningen för kammarrätten utesluta 2

kammarrättsråd med revisionsrotel i lönegraden B 30

och 1 advokatftskal i lönegraden B 26 samt bestämma,

att antalet kammarrättsråd i lönegraden B 30 skall vara 18;

b) godkänna följande ordinarie stater för kammarrätten,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................. » 13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

B. överflyttningsstat:

Avlöningar och vikariatsersättningar,

förslagsanslag ........................................ kronor 28,500;

samt

c) höja ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten,

nu 374,200 kronor, med 2,000 kronor till 376,200 kronor.

Ut skottet*

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Kammarrättens

verksamhet.

[7.]

Hese- och

trakt amentsersättning

åt

särskilda

ledamöter i

kammarrätten

vid handläggning

av mål

angående

1928 års

allmänna

fastighetstaxering.

[8.]

Statistiska

centralbyrån.

Bibliotekets

under
hållande.

Statistiska

centralbyråns

verksamhet.

Bankinspek
tionen.

[12.]

6:o) I anledning av Kungl. Ma.j:ts därom gjorda framställning (punkt 7)

och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av kammarrättens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 123,200 kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hänvisning

till vad utskottet under punkt 5 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till rese- och traktamentsersättning

åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning

av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 12,000 kronor.

8:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie anslagen till

statistiska centralbyrån (punkt 9) och till bibliotekets underhållande (punkt

10) samt extra reservationsanslaget till statistiska centralbyråns verksamhet

(punkt 11) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att, med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie reservationsanslaget till bank- och fondinspektionens

verksamhet, under rubriken »Bank- och fondinspektionen» i

riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till bankinspektionen med

109,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 och 45 i statsrådsprotokollet.

För bank- och fondinspektionen äro i riksstaten för budgetåret 1928/1929

uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag å 160,500 kronor till bankoch

fondinspektionens verksamhet, dels ett extra reservationsanslag å 15,000

kronor till dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen. Båda anslagen

skola direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.

Dessa bidrag finnas för samma budgetår upptagna å riksstatens

inkomstsida med 109,000 kronor, respektive 66,500 kronor. Summan av

inkomsttitlarna överensstämmer alltså med sammanlagda beloppet av de två

reservationsanslagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 15

Enligt eu anmärkning vid gällande stat för bank- ocli fondinspektionen

skola de i staten ingående avlönings- och omkostnadsbeloppen utgå, bland

annat, dels av bidrag till bankinspektionen och dels av bidrag till fondinspektionen

efter en i anmärkningen angiven fördelning. Denna fördelning,

som saknar motsvarighet i riksstat och budgetredovisning, har tillkommit

med hänsyn därtill, att vartdera slaget av inflytande bidragsmedel må komma

till användning allenast för det därmed avsedda ändamålet.

I skrivelse den Öl) augusti 1928 har bank- och fondinspektionen

— som icke för sin del funnit anledning göra framställning om ändring

för budgetåret 1929/1930 i anslagen till inspektionen, i vad angår själva

anslagsbeloppen — hemställt om förändring i riksstatens uppställning beträffande

inspektionen, i syfte att därav skulle framgå, vilka medel skulle

anlitas för vederbörligt ändamål. Inspektionen, som framlagt förslag till

ändrad rubricering av anslagen, har därvid beräknat, att anslaget till bankoch

fondinspektionens verksamhet skulle utgå med 99,000 kronor av bidrag

till bankinspektionen och med 61,500 kronor av bidrag till fondinspektionen,

samt att anslaget till dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen

skulle täckas med 10.000 kronor av de förra och med 5,000 kronor av de

senare bidragen.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av det under förevarande punkt framlagda

förslaget bär departementschefen anfört följande:

»Vid anmälan förut denna dag av finansplanen har jag tillstyrkt ett av

riksräkenskapsverket framlagt förslag om förändrad ordning för upptagande

i riksstaten av bank- och fondinspektionen. I enlighet med vad jag därvid

föreslagit, skulle i staten såsom hittills uppföras två inkomsttitlar »bidrag

till bankinspektionen» och »bidrag till fondinspektionen», beräknade till

samma belopp som de väntade utgifterna, vilka skulle täckas med anslag,

som erliölle förslagsanslags natur. Inspektionernas inkomster skulle fortfarande

i sin helhet avskiljas för den egna verksamheten. Bidragen, vilkas

överskott för närvarande uppsamlas å ett gemensamt reservationsanslag,

skulle emellertid nu i stället, över anslagen, tillföras två fonder, en för

vartdera slaget av bank- och fondinspektionens båda verksamhetsgrenar.

I och för genomförandet av berörda förslag bör ordinarie reservationsanslaget

till bank- och fondinspektionens verksamhet uteslutas ur riksstaten,

varefter den vid utgången av budgetåret 1928/1929 förefintliga behållningen

å anslaget överföres till nämnda båda fonder. Under rubriken »Bank- och

fondinspektionen» böra i stället uppföras två ordinarie förslagsanslag, som

torde böra benämnas »Bankinspektionen» och »Fondinspektionen». Ett utmärkande

av de bidragsmedel, varav anslagen skola täckas, torde icke

vidare erfordras i riksstaten. Kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen böra givetvis även i fortsättningen

utgå av vederbörliga bidragsmedel. Särskilda anslag för detta ändamål torde

emellertid icke vara behövliga, utan synas kostnaderna ifråga böra avföras

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Fondinspek
tionen
[13.

]

Utskottets

yttrande.

Hiksräken
skapsverkets
verksamhet.

[15.]

Allmänna

civilförvalt
ningens
lönenämnd.

[16.]

å de ordinarie anslagen, vilka därför böra i motsvarande grad höjas. Genom

denna anordning tillgodoses tydligen det önskemål, som bank- och fondinspektionen

med sitt förslag om ändrad rubricering av anslagen för inspektionen

velat vinna. I avseende å den av ämbetsverket föreslagna fördelningen

av utgifterna å bankinspektionen, respektive fondinspektionen har

jag ingen erinran att göra.»

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 anfört och då utskottet

icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag om uppdelning av

ordinarie reseservationsanslaget till bank- och fondinspektionens verksamhet

på två anslag, får utskottet hemställa.

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det

ordinarie reservationsanslaget till bank- och fondinspektionens

verksamhet, under rubriken »Bank- och fondinspektionen»

i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till bankinspektionen med 109,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att under rubriken

»Bank- och fondinspektionen» i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till fondinspektionen med 66,500 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 samt under punkt 9

här ovan anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må under rubriken »Bank- och fondiuinspektionen»

i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till fondinspektionen med 66,500 kronor.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 15)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 46—49) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 12,100 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till allmänna

civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 49—53 i

statsrådsprotokollet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

1 enlighet med Kungl. Maj:t förslag i proposition nr 105 till 1923 års

riksdag beviljade riksdagen för allmänna civilförvaltningens lönenämnd för

budgetåret 1923/1924 ett extra anslag av 40,000 kronor. För ett vart av

de därpå följande budgetåren har anslaget bestämts till 25,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av det för allmänna

civilförvaltningens lönenämnd äskade anslaget, får alltså — under betonande

av önskvärdheten av att genom de av departementschefen antydda åtgärderna

kostnaderna för lönenämndernas verksamhet i möjligaste mån begränsas —

hemställa,

att riksdagen må till allmänna civilförvaltningens

lönenämnd för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

13:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 17)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till avlönande

av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 27,200 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 53 och 54 i statsrådsprotokollet.

För anställande av en statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden

m. m. hava 1921 års riksdag och därefter följande riksdagar, efter förslag

av Kungl. Maj:t, anvisat medel. För innevarande budgetår är ett extra

anslag å 25,000 kronor beviljat för ändamålet i fråga.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd därav, att åt tryckerisakkunniginstitutionen,

för vilken lokalutrymme hittills beretts i en statens

fastighet, vari en del av finansdepartementet är inrymt, lokal hädanefter

måste anskaffas annorstädes. Till hyra av denna lokal samt städning och

lyse har beräknats en årskostnad av i runt tal 2,200 kronor.

Utskottet har inhämtat, att åt tryckerisakkunnige numera upplåtits erforderligt

utrymme inom riksräkenskapsverkets ämbetslokal. Vid sådant förhållande

lärer någon hyra icke behöva beräknas utan endast böra avses

visst belopp för bestridande av kostnader för städning och lyse. Detta belopp

torde icke behöva sättas högre än 700 kronor, vadan det av Kungl. Maj:t

äskade anslaget synes kunna nedsättas till 25,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 häft. (Nr 1.) 2

Utskottets

yttrande.

Statens

bostadsnämnd.

[17.]

Statens tryckeriiakkunniqe

m. m.

[18.]

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tullverket.

[19.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till avlönande av statens tryckerisakkunnige

jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,700

kronor.

Skatteomkostnader.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de

för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet

med vad av departementschefen föreslagits,

dels för budgetåret 1929/1930 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

................................................................. kr. 525,500

Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag .................. >>__ 160,000 kr. 687,500

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................ kr. 10,245,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 120,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................................... » 2,082,000 kr. 12,449,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 26,548

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 850,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ........................................ kr. 13,000 i{r_ 888,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslags
-

anslag ................................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000

Hemliga utgifter.................................................... » 4,000

Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,655,952 kr>

2,117,252

Summa förslagsanslag kr. 16,168,500,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,168,500 kronor.

dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1929/1930 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter förslag

av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande eller Kungl. Maj:t eljest

kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än som

genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg

åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 55—80 i

statsrådsprotokollet.

I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom

bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsbeloppen

sammanställts. För jämförelse bar utskottet i denna specifikation vid de

poster, i vilka ändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t för

budgetåret 1928/1929 upptagna posterna, inom parentes infört de för sagda

budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej upptagits,

bar någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

A. Avlöning sstaten.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Förslagsanslag....................................................

Arvode till tullverkets ombudsman:

Anslag

Kronor

Kronor

525,500

2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Förslagsanslag.................................................................

160,000

687,500

1 (694,600)

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,

förslagsvis............................................... kr. 10,135,700

Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 50,000

Felräkningspenningar, förslagsvis ...................... » 10,000

Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna

extra inkomster, förslagsvis........................... » 10,000

(27,000)

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis ......................................... »_40,000

Vikariatsersättningar :

F örslagsanslag...........................................................

Arvoden till två laboratorieföreståndare:

Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr.

10,245,700

(10,262,700)

120,000

1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
Arvoden

åt tullexpeditions- och tullstationsföre
ståndare,

förslagsvis .................................... kr. 15,000

Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra

befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 2,000,000

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis ........... » 2,000

Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis _» 65,000

B. Indragningsstaten.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ■

2,082,000

12,449,200

(12,466,200)

26,548

(48,970)

1 Ett i avlöningsstaten för innevarande budgetår upptaget anslag å 7,100 kronor till avlöningar

till tjänstemän å övergångsstat i generaltullstyrelsen har bortfallit.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

21

1

Kronor

Kronor

C. Pensionsstaterna.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag..................

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade

andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................

850,000

(700,000)

25.000

13.000

888,000

(738,000)

D. Omkostnadsstaten.

Kostnader för avdömande av tullmål:

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten

inom Norrbottens län ............................... kr. 2,000

Arvode till tolk för finska språket vid samma

gränstullrätt............................................... *

1 Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tull-

mål. förslagsvis .......................................... * 35,000

37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:

Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000

Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis......... » 400,000

(250,000)

420,000

(270,000)

Hemliga utgifter:

j Anslag ............................................................................

4,000

Övriga kostnader för tullverket:

Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr. 140,000

66 (125,000)

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel,

förslagsvis ................................................... * 350,000

Expenser, förslagsvis ....................................... » 600,000

(550.000)

Telegramporto, förslagsvis................................. » 20,000

Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,

förslagsvis................................................ * 1,000

Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... » 180,000

Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis.................. » 30,000

Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... » 30,000

Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensions-

inrättnings andelar av böter, förslagsvis ......... » 160,000

Diverse utgifter, förslagsvis ............................. » 144,952

(144,930)

1,655,952

2,117,252

(1,902,230)

(1,590,930)

Summa kronor

I6,lh8,n0o

1 (15,877,300)

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två motioner, väckta inom andra kammaren, den ena, nr

113, av herr C. Lovén m. fl. och den andra, nr 242, av herr A. Forssell.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte i förteckningen

över antalet ordinarie befattningshavare i tullverket under budgetåret

1929/1930, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag, upptaga bland andra:

1 EU anslag å 27,300 kronor till avlöningar till å övergångsstat uppförda 10 tullvakttjänster

har bortfallit.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets yttrande.

103 tullkontorister,

461 tulluppsyningsmän,

793 tillsyningsmän.

I den senare motionen har föreslagits, att riksdagen måtte i tullverkets

utgiftsstater utöver i statsverkspropositionen upptagna tjänster uppföra 16

nya tullkontrollörstjänster, 35 nya ordinarie kammarskrivaretjänster samt 3

revisorstjänster å generaltullstyrelsens revisionsbyrås revisionsavdelning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag i avseende å personalförteckningen för

tullverket för budgetåret 1929/1930 skiljer sig från motsvarande förteckning

för budgetåret 1928/1929 allenast därutinnan, att i enlighet med anmärkningar

vid sistnämnda förteckning antalet tullmästartjänster upptagits till

22 i stället för 23 och antalet tullöveruppsyningsmanstjänster till 120 i

stället för 119 samt antalet kustöveruppsyningsmanstjänster upptagits till

22 i stället för 23 och antalet kustuppsyningsmanstjänster till 44 i stället

för 43.

Motionsvis har emellertid ifrågasatts utökning av antalet ordinarie tjänster.

Sålunda har föreslagits, att antalet revisorstjänster (lönegrad B 21)

i generaltullstyrelsen måtte ökas från 9 till 12, antalet tullkontrollörer (lönegrad

B 21) från 99 till 115, antalet kammarskrivare (lönegrad B 16) vid

tullstaten från 385 till 420, tullkontoristerna (lönegrad B 12) från 92 till

103, tulluppsyningsmännen (lönegrad B 8) från 446 till 461 och tillsyningsmännen

(lönegrad B 6) från 773 till 793.

Utskottet får erinra om, att frågan rörande den ordinarie personalens vid

tullverket antal var föremål för ingående behandling vid sistlidet års riksdag,

varvid ett av statsutskottet framställt förslag om utökning av nämnda

personal, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, blev av riksdagen i gemensam

omröstning avslaget med stor majoritet. Då ingen omständighet inträffat,

som kan giva riksdagen anledning frånträda sin så nyligen intagna ståndpunkt,

kan utskottet icke biträda de motionsvis gjorda yrkandena utan ansluter

sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Då utskottet funnit sig böra tillstyrka de framlagda förslagen till stater

för tullverket samt icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t i

övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Lovéns m. fl. och herr Forssells

ovanberörda motioner, II: 113 och 242,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

23

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte

de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader

skall bestämmas i enlighet med vad av departementschefen

föreslagits,

b) för budgetåret 1929/1930 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

........................... kr. 525,500

Arvode till tullverkets

ombudsman .................... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 160,000 kr. 687,500

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

.............................. kr. 10,245,700

Vi kar iatsersättningar, förslagsanslag

.................... » 120,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare

å högst

l, 000, respektive 500 kronor

för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 2,082,000 kr. 12,449,200

B. Indragning sstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.

.................................................. kr. 26,548

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade

tjänstemän, förslagsanslag

................................. kr. 850,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor och barn,

förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens

enskilda pensionsinrätt- ning för mistade andelar

av avlöning vid vakanta

kr.

25,000

tjänster ..........................

»

13,000 kr.

888,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande

av tullmål, förslagsan-

slag .............................

Resekostnads- och trak- tamentsersättningar m.

kr.

37,300

m., förslagsanslag

»

420,000

Hemliga utgifter ..........

Övriga kostnader för tull-

»

4,000

verket, förslagsanslag

»

1,655,952 kr.

2,117,252

Summa förslagsanslag kr. 16,168,500,

c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för

tullverket till ett mot statens slutsumma svarande belopp

av 16,168,500 kronor, samt

d) förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande

ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid tullverket,

som ej anmält sig icke vilja övergå på den nya

staten, må under budgetåret 1929/1930 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket

Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,

prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.

Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall

till högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen

den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga

lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922

blivit bestämt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 20) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till särskilda åtgärder för bekämpande

genom tullverkets försorg av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

dels besluta att, med uteslutande från personalförteckningen för kontrollstyrelsens

övergångsstat av en sekreterare och en aktuarie, å denna stat

skall från och med den 1 juli 1929 vara uppförd en aktuarie i lönegraden

B 21;

dels ock godkänna följande ändrade övergångsstat för kontrollstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 7,200.

Ordinarie förslagsanslaget till kontrollstyrelsen är i gällande riksstat upptaget

med ett belopp av 205,800 kronor. För styrelsen äro fastställda dels

en ordinarie avlöningsstat å 198,600 kronor, dels en övergångsstat å 14,400

kronor. Å övergångsstaten äro uppförda en sekreterar- och två aktuariebefattningar.

Då innehavaren av sekreterarbefattningen haft förordnande å

sekreterartjänst i kammarkollegium och därunder åtnjutit avlöning från

anslag å kollegii stat, hava några avlöniugsmedel för hans del icke beräknats

å övergångsstaten. Att anslaget bestämts till belopp, som med 7,200

kronor understiger staternas slutsumma, är beroende därav, att en å ordinarie

stat befintlig notariebefattning (lönegrad B 21) enligt Kungl. Maj:ts

beslut icke skulle få tillsättas, så länge en sekreterarbefattning vore uppförd

å styrelsens övergångsstat.

Sedan sekreteraren sedermera utnämnts till ordinarie innehavare av tjänst

i kammarkollegium, har kontrollstyrelsen, med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande

den 7 december 1928, förklarat, att den fullmakt, som utfärdats för

en av de å övergångsstaten uppförda aktuarierna, skulle från och med

den 1 januari 1929 gälla såsom fullmakt å notariebefattningen. På grund

härav kommer hädanefter allenast en befattning att kvarstå å övergångsstaten,

nämligen en aktuarie i lönegraden B 21, och anslagsposten för sagda

stat kan minskas med i runt tal 7,200 kronor. I den ordinarie staten ingår

redan avlöning för notariebefattningen och då det ordinarie förslagsanslaget

till kontrollstyrelsen för närvarande är bestämt till 7,200 kronor lägre belopp

än staternas slutsumma, har anslaget i riksstaten uppförts med oförändrat

belopp.

Särskilda

åtgärder för

bekämpande

genom tullvirkets

försorg

av olovlig

införsel av

spritdrycker

m. m.

[20.]

Kontroll
styrelsen.

[21.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

KontroUatyrelsens

verksamhet.

[22.]

Kontroll å

t illvei k ning savgiper.

[23.]

Stämpelr

omkostnoder.

[24.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta att, med uteslutande från personalförteckningen

för kontrollstyrelsens övergångsstat av en sekreterare

och en aktuarie, å denna stat skall från och med

den 1 juli 1929 vara uppförd en aktuarie i lönegraden

B 21; samt

b) godkänna följande ändrade övergångsstat för kontrollstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1929.

Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag ........................ kronor 7,200.

18:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 82 och 83) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av kontrollstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 22,900 kronor.

19:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter (punkt 23) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att höja ordinarie förslagsanslaget

till stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 50,000 kronor

till 400,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader har från och med

budgetåret 1926/1927 anvisats med 350,000 kronor. Nettoutgifterna från

anslaget hava uppgått till, i runda tal, 307,600 kronor för budgetåret 1926/

1927 och 329,400 kronor för budgetåret 1927/1928.

Enligt vad statsrådspfotokollet utvisar, har en inom generalpoststyrelsen

verkställd uppskattning synts giva vid handen, att anslaget innevarande

budgetår skall komma att belastas av utgifter till omkring 385,000 kronor,

av vilket belopp dock cirka 20,000 kronor hänföra sig till engångsutgifter

för anskaffande av sådana makuleringsstämplar, som avses i kungörelsen

den 26 oktober 1928 (nr 441) med närmare föreskrifter angående makulering

av vissa stämplar. Jämväl för nästkommande budgetår skulle man, enligt

samma uppskattning, hava att räkna med engångsutgifter till belopp

av omkring 25,000 kronor för tillverkning av tryckplåtar för enkla och

dubbla beläggningsstämplar samt för nya stämpelsorter, nämligen helarks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

27

stämplar, avsedda för utdrag ur inteckningsprotokoll, och inteckningskontrollstämplar.

Med hänsyn härtill och till den stigande tendens, som kostnaderna

under ifrågavarande anslag förete, har anslaget för budgetåret

1929/1930 ansetts böra beräknas till 400,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 50,000

kronor, till 400,000.

21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att, med uteslu- Kostnader för

tande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxe- århi/Uu:<*ing

ring till skatt å inkomst och förmögenhet, i riksstaten uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till kostnader för årlig taxering med 3,300,000 kronor.

Till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet är i riksstaten

uppfört ett ordinarie förslagsanslag, som för nedan angivna budgetår

anvisats med följande belopp, jämte vilka ställts nettoutgifterna, i runda tal

från anslaget:

Budgetår

Anslag

kronor

Nettoutgifter

kronor

1923/1924 ................

................ 2,500,000

2,955,000

1924/1925 ................

................ 2,500,000

3,023,000

1925/1926 ................

................ 3,000,000

3,077,000

1926/1927 ................

................ 3,000,000

3,028,000

1927/1928 ................

................ 2,800,000

2,785,000.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 2,800,000 kronor.

Härjämte hava till kostnader för allmän fastighetstaxering år 1928 anvisats

för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 extra förslagsanslag å 1,000,000

kronor respektive 600,000 kronor.

Beträffande beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande nu nämnda

båda anslag avsetts, torde få hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1927 års

statsverksproposition, sid. 34—37, och i 1928 års statsverksproposition,

sid. 119.

Då 1928 års allmänna fastighetstaxering nu avslutats, föreligger icke

vidare något anslagsbehov för detta ändamål. De mindre kostnader, som

föranledas av arbetet med taxering av fastighet under löpande taxeringsperiod,

hava, såsom tidigare varit fallet, ansetts böra drabba det ordinarie

anslaget för taxeringskostnader.

Vad angår sistnämnda anslag har en väsentlig höjning av beloppet,

huvudsakligen beroende av de vid 1928 års riksdag antagna nya skatteoch

taxeringsförfattningarna, synts ofrånkomlig. Främst kommer härvid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Observationsoch

uppbördsprocenter.

[26.]

— utom nyssberörda omständighet, att anslaget nu också skall belastas med

kostnaderna för den årliga fastighetstaxeringen — i betraktande, att taxeringsnämnderna

skola övertaga virkestaxeringen, vilken hittills omhänderhafts

av kommunala organ samt helt bekostats av kommunerna och skogsvårdsstyrelserna.

Ytterligare är att beakta tillkomsten av en ny institution i

taxeringsarbetet, den mellankommunala prövningsnämnden, vilken för med

sig icke obetydliga utgifter. Den nya taxeringsförordningen utgår vidare

från att bokföringsexperter och skogssakkunniga skola anlitas i vidgad utsträckning

för taxeringen. Vissa stadganden i samma förordning medföra

slutligen, att prövningsnämndernas granskningsarbete erhåller ökad omfattning

och därmed kräver mera arbetsbiträde.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter hava betydande svårigheter

mött att med tillräcklig säkerhet beräkna anslagsbehovet för taxeringsarbetet.

En approximativ uppskattning har emellertid givit vid handen,

att kostnaderna svårligen kunna understiga 3,300,000 kronor. Skulle

det visa sig, att anslaget icke kan täcka därmed avsedda oundgängligen

nödvändiga utgifter, har självfallet ett överskridande av anslaget, som är

av förslagsanslags natur, ansetts böra begränsas till det minsta möjliga.

I anslutning till den nya taxeringsförordningens terminologi har anslaget

upptagits under den förändrade benämningen »Kostnader för årlig taxering».

I likhet med departementschefen anser utskottet betydande svårigheter

möta att beräkna anslagsbehovet för taxeringsarbetet nästkommande budgetår.

Att, innan någon erfarenhet vunnits angående detta behov, bestämma anslaget

till ett belopp, som med 500,000 kronor överstiger motsvarande,

för innevarande budgetår beviljade anslag, kan utskottet dock icke tillstyrka.

Utskottet, som förväntar att all möjlig sparsamhet iakttages vid anslagets

disposition, vill för sin del förorda, att anslaget begränsas till 3,200,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av

det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering

till skatt å inkomst och förmögenhet, i riksstaten uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till kostnader för årlig

taxering med 3,200,000 kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att höja ordinarie

förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m., nu 15,000

kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m.

har i riksstaten för nedan angivna budgetår varit uppfört med följande belopp,

jämte vilka ställts nettoutgiftema, i runda tal, från anslaget:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

29

Budgetår

1923/1924

1924/1925

1925/1926 .

1926/1927 .

1927/1928

Anslag

Netloutgitter

kronor

kronor

30,000

36,300

40,000

31,600

40,000

23,000

40,000

13,400

30,000

66,800.

För innevarande budgetår är anslaget anvisat med ett till 15,000 kronor

nedsatt belopp. Med hänsyn till de nyss angivna belastningssiffrorna har

anslaget ansetts böra höjas till det nu äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

observations- och uppbördsprocenter m. m., nu 15,000

kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.

Diverse.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att höja ordinarie Ersättning Ull

förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag, nu 6,400,000 8täde™°‘ fär

mist aa tolag.

kronor, med 1,400,000 kronor till 7,800,000 kronor. [27.]

Det ordinarie förslagsanslaget för ersättning till städerna för mistad tolag

har i riksstaten för härefter angivna budgetår varit uppfört med följande

belopp, i runda tal, jämte vilka ställts nettoutgifterna under samma budgetår:

Budgetår

Anslag

kronor

Nettomgitter

kronor

1924/1925

6,000,000

7,235,000

1925/1926

6,200,000

6,824,000

1926/1927

6,600,000

6,079,000

1927,1928

6,400,000

8,007,000.

Nettoutgiften för budgetåret 1927/1928 inbegriper ett belopp av i runt tal

1,178,000 kronor, som utgör under budgetåret förskottsvis utbetalade ersätt-

ningar och som enligt Kungl.

Maj:ts beslut den

22 juni 1928 avförts å an-

slaget. Detta sammanhänger

med den vid utgången av nämnda budgetår

verkställda omläggningen av generaltullstyrelsens huvudbokföring. Återstående

tolagsersättning har alltså utgjort omkring 6,829,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget uppfört med 6,400,000

kronor.

Det för budgetåret 1929/1930 erforderliga anslaget, som väsentligen beror

av tulluppbörden under innevarande budgetår, har med stöd av en inom

generaltullstyrelsen verkställd överslagsberäkning ansetts böra bestämmas till

ett betydligt högre belopp än det nu anvisade, förslagsvis till 7,800,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ersättning till

vissa städer

och köpingar

för till stats

verk t indragna

brännvinsförsäljnings

medel.

[28.]

In lösen av

och ersättning

för t kattefrälser

än t or

tamt avlösning

av

frälseskatteräntor.

[29.]

30 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget för

ersättning till städerna för mistad tolag, nu 6,400,000

kronor, med 1,400,000 kronor till 7,800,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att i riksstaten uppföra

ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 2,024,724 kronor.

Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning

till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket till de i

nämnda paragraf angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt

sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordinarie anslag

anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp skola enligt 5 § i samma förordning,

sådan denna paragraf lyder enligt förordning den 9 juni 1922 (nr

363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under juli månad.

För år 1929 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 2,024,724 kronor.

Med detta belopp bör alltså anslaget för ersättning till vissa städer och

köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel upptagas

i riksstaten för budgetåret 1929/1930.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget

för ersättning till vissa städer och köpingar för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med

2,024,724 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för budgetåret

1929/1930 såsom extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 250,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 50,000 kronor samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 50,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 88 och 89

i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å

växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning

för skattefrälseräntor och dels till avlösning av frälseskatteräntor. För

närmare kännedom om beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande

anslagen avsetts, samt om de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,

hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositioner.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

31

I riksstaten för innevarande budgetår är vart och ett av ifrågavarande

anslag upptaget med 50,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget till inlösen av skattefrälseräntor

är beroende därav, att ökad inlösen av sådana räntor förväntas komma att

äga rum under det kommande budgetåret.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 såsom extra

förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 250,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 50,000 kronor

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 50,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att i riksstaten uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till skattetyngda kommuner med

5,000,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 och 90 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket

bidrag lämnats åt synnerligt skattetyngda landskommuner. Till bestridande

av kostnaderna härför har av den kommunala progressivskattens utjämningsandel,

som utgjort en fjärdedel av skattens grundbelopp, varje år uttagits

så stor del, som varit för ändamålet erforderlig. Av influtna medel har

bildats en fond, »skatteutjämningsmedlens fond», som förvaltas av stats
kontoret

och från vilken de av länsstyrelserna förskottsvis bestridda skatteutjämningsbidragen

ersatts. De bidrag, som med stöd av hittills gällande

bestämmelser utdelats under de senare åren, då 75 procent av utjämningsandelen

uttagits, angivas i runda tal i följande tabell:

1924 ............................................................kronor 4,474,000

1925 ............................................................ » 3,989,000

1926 ............................................................ » 3,983,000

1927 ............................................................ » 4,082,000

1928 ............................................................ » 4,424,000.

De bestämmelser, som i fortsättningen skola tillämpas vid utdelande av

understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner, innefattas i en förordning

den 16 december 1927 (nr 462). Bland nyheterna i denna förordning

märkes, att numera jämväl städerna äro delaktiga i skatteutjämningen. Det

möter under sådana förhållanden svårigheter att nu bedöma behovet av

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

skattetyngda

kommuner.

[30.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

skatteutjämningsmedel. Försiktigheten har emellertid synts departementschefen

bjuda, att det erforderliga beloppet icke beräknas lägre än till 5,000,000

kronor.

Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) om utjämningsskatt

och förordningen samma dag (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster

ställas medel till förfogande för skatteutjämning, nämligen dels vad som

för sådant ändamål behöver uttagas i utjämningsskatt och dels hälften av

lotterivinstskatten. I samband med inkomstberäkningen har departementschefen

föreslagit uppförande å riksstatens inkomstsida av »utjämningsskatt»

med 4,200,000 kronor och bland stämpelmedlen förutsatt en intäkt av lotterivinstskatten

å 1,600,000 kronor, varav sålunda 800,000 kronor skola avses

för skatteutjämning.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket i sin skrivelse med inkomstberäkning

för nästa budgetår förordat, har anslaget å riksstaten för ifrågavarande

ändamål ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag, från vilket

utgifterna skulle bestridas över en fortfarande hos statskontoret bibehållen

fond. Det första gången å riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda

extra reservationsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner skulle sålunda

upphöra såsom självständigt anslag. Behållningen å anslaget vid utgången

av nämnda budgetår har ansetts böra överföras till fonden och det

nya anslaget uppföras såsom ordinarie anslag.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att jämlikt 71 § kommunalskattelagen

för skatteutjämning även avses skatt, som utgöres för s. k.

gemensamt kommunalt ändamål. Då emellertid avkastningen av denna skatt

för närvarande undandrager sig varje tillförlitlig beräkning, har hänsyn här

icke tagits till densamma.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr G. Olsson i Ramsta

m. fl. väckt motion, nr 63, vari hemställts,

att riksdagen för sin del behagade besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förordning, nr 462/1927, angående understöd av skatteutjämningsmedel åt

synnerligen skattetyngda kommuner, att § 2, 1 mom. b) får följande ändrade

lydelse:

att de utgifter för kommunområdets kyrko-, folkskole-, fattigvårds- och

barnavårdsväsen, för vilkas bestridande uttaxering beslutats under det

löpande året, skola motsvara ett skattetryck av mer än fyra kronor och 50

öre för etthundra kronor beskattningsbar inkomst; samt

ävensom

att § 4, 1 mom. måtte erhålla följande ändrade lydelse: Understöd, som

i 2 § 1 mom. avses, — — —--angivna belopp av fyra kronor och

50 öre.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

33

Med iakttagande av vad nu stadgats skall angående tilldelning av understöd,

som nu avses, gälla följande:

a) understöd utgår, därest ej bestämmelserna i b) och c) här nedan annat

föranleda, med det belopp, som erfordras för att skattetrycket, beräknat för

etthundra kronor beskattningsbar inkomst, må kunna lättas med:

40 procent i den mån det överstiger 10 men icke 12 kronor,

50 procent i den mån det överstiger 12 men icke 14 kronor och

60 procent i den mån det överstiger 14 kronor;

b) kan det höga---— till lägre belopp än i a) sägs;

c) på Kungl. Maj:t ankommer att —---bevilja högre understöd än

i a) sägs.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad först nyssnämnda motion angår, synas motionärerna med sitt förslag

närmast hava avsett att, i avvaktan på en mera definitiv lösning av frågan

om en effektivare skatteutjämning, nu gällande bestämmelser för utdelande

av understöd till skattetyngda kommuner skulle provisoriskt modifieras i

syfte att i vidgad omfattning bereda sådana kommuner skatteutjämningsbidrag.

Utskottet får i anledning härav erinra om, att de gällande bestämmelserna

i ämnet inrymma en vidsträckt befogenhet för Kungl. Maj:t, att, där särskilda

skäl därtill äro, bevilja högre understöd än de enligt de fastställda

huvudgrunderna normalt utgående. Enligt vad utskottet inhämtat, hava ock

på grund av detta bemyndigande särskilda bidragsbelopp i viss utsträckning

fördelats. För såvitt skäl därtill visa sig vara för handen, torde det även

vara antagligt och enligt utskottets mening önskvärt, att ett dylikt förfarande

i vidgad omfattning kommer att tillämpas jämväl hädanefter, därest

omständigheterna så medgiva. Vid sådant förhållande och då utskottet

icke kunnat finna några hållpunkter för ett bedömande av de ekonomiska

konsekvenser, ett bifall — helt eller delvis — till motionen skulle medföra,

har utskottet funnit sig icke kunna förorda ändring av bestämmelserna

ifråga. Utskottet håller tillika före, att verkningarna av de vidtagna förändringarna

på skattelagstiftningens område måste avvaktas, innan frågan

kan närmare bedömas. Uppmärksammas måste ock, att även städerna numera

äro berättigade till understöd av skatteutjämningsmedel.

Slutligen vill utskottet ifråga om en mera definitiv ordning å nu förevarande

område framhålla, att vid den av 1928 års riksdag påkallade utredningen

av frågan om en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna,

vilken utredning enligt utskottets mening torde böra utan dröjsmål

igångsättas, det i motionen berörda spörsmålet icke kan undgå att uppuppmärksammas.

Rihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 7 hd fl. (Nr 7.) it

Utskottat

yttrande

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Staten åliggande

kommunala

och andra

utskylder.

[31.]

Bidrag till

svenska stadsförbundet.

[32.]

Bidrag till

svenska landskommunernas

förbund.

[33.]

Bidrag till in

ternationella

statistiska institutets

permanenta

byrå

i Haaq.

[34.]

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,

I) att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till bidrag till skattetyngda kommuner

med 5,000,000 kronor; samt

II) att herr Olssons i Ramsta m. fl. ovanberörda motion,

II: 63, icke må vinna riksdagens bifall.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 91) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande

kommunala och andra utskylder för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

28:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91 och 92) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 4,000 kronor.

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 92) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 2,000 kronor.

30:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

statistiska institutets permanenta byrå i Haag för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för fortsatt

utgivande av kammarrättens årsbok år 1930 för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 93 och 94 i statsrådsprotokollet.

Å staten för budgetåret 1926/1927 finnes för första gången upptaget ett

anslag till kammarrättens årsbok. Rörande den närmare motiveringen för

tillkomsten av detta anslag hänvisas till 1926 års statsverksproposition,

sjunde huvudtiteln, sid. 102—110. Anslaget, som upptogs såsom extra förslagsanslag,

uppfördes med 6,700 kronor. Med anslaget bestrides kostnaden

för utgivande av två prejudikatsamlingar, omfattande den ena utslag i avlöningsmål

m. m. och den andra utslag i fattigvårdsmål m. m.

För sistlidet budgetår anvisades ett anslag av 8,200 kronor till utgivande

av motsvarande prejudikatsamlingar för åren 1927 och 1928 samt för innevarande

budgetår ett anslag av 4,100 kronor till prejudikatsamlingarna för

år 1929.

Nettoutgiften å anslaget för budgetåret 1927/1928 har enligt budgetredovisningen

utgjort omkring 3,800 kronor.

I händelse Kungl. Maj:ts förut framlagda förslag om uppförande å ordinarie

stat av ytterligare ett kammarrättsråd vinner riksdagens bifall, torde

såsom följd härav samlingen av utslag i avlöningsmål komma att till omfånget

ökas. En höjning av nu utgående anslag för utgivande av kammarrättens

årsbok har därför synts departementschefen befogad.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utgivande av kammarrättens

årsbok år 1930 för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att höja ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 124,980 kronor, med 24,996

kronor till 149,976 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har under senast förflutna

fem budgetår anvisats med följande belopp, jämte vilka ställts nettoutgifterna

under samma budgetår (beloppen för anslag och utgifter upptagas

i runda tal):

Budgetår

1923/1924 ....

Anslag

kronor

...... 200,000

Nettoutgifter

kronor

173,900

1924/1925 ....

...... 150,000

119,500

1925/1926 ....

...... 150,000

129,700

1926/1927 ....

....... 125,000

182,400

1927/1928 ....

....... 125,000

145,000.

Kammarrättens

årsbok.

[35.]

Utskottets

yttrande.

Trycknings
kostnader.

[36.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniqa.

[37.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[38.]

Avlönings förhöjningar

åt

vissa ickeordinarie

befattningshavare

inom

den civila

statsforvaltninqen.

[39.]

För innevarande budgetår är anslaget anvisat med 124,980 kronor.

Då nettoutgifterna för anslaget under senaste femårsperiod utgjort i genomsnitt

150,100 kronor årligen, har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts

böra upptagas till i runt tal 150,000 kronor med den jämkning, som erfordras

för utjämning av huvudtitelns slutsumma.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader,nu 124,980 kronor, med 24,996 kronor

till 149,976 kronor; dock att i anslaget må göras den

jämkning, som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu

280,000 kronor, med 20,000 kronor till 260,000 kronor.

34:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst vid

de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt 38) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

35:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 39)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 95 och 96) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för

avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37

Övriga ordinarie anslag.

36:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon ändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 19 februari 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelias, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, E. A. Lundell, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. TV. Björck; samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson

i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B.

F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, O. Andersson i Höör

och J. Jönsson i Revinge.

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Reservationer:

vid punkt 4 (mynt- och justeringsverket) av herrar Kvarnzelius, Olof

Olsson, Nilsson i Malmö, Rydén, Björck, Jansson i Falun, Olsson i Kullenbergstorp,

Carlsson-Frosterud, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör och

Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Såsom nämnts — — — samt automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts under nu förevarande punkt framlagda förslag utgör alltså

ett led i den avveckling av specialbudgeterna, som i innevarande års statsverksproposition

ifrågasatts. Utskottet har i anledning härav funnit sig

böra i detta sammanhang angiva sin principiella ståndpunkt till förslagen

i fråga.

Av många skäl är det önskvärt, att största möjliga stabilitet vidmakthålles

i fråga om riksstatens uppställning. År efter år förekommande detaljändringar

äro ägnade att på förevarande område åstadkomma en osäkerhet,

som icke är önskvärd. Därjämte försvåra sådana ofta återkommande

förändringar i hög grad möjligheten att från år till annat göra

jämförelser mellan olika års riksstater. Därest förändringar å förevarande

område prövas vara nödiga eller önskvärda, synes det normala tillvägagångssättet

därvid böra vara, att spörsmålet föregås av en ingående och allsidig

utredning, omfattande samtliga de ändringar i riksstaten, som av vederbörande

myndigheter äro under övervägande. Härigenom beredes riksdagen

tillfälle att i ett större sammanhang pröva dessa ärenden.

Givetvis utesluter denna utskottets allmänna principiella uppfattning icke,

att i särskilt trängande fall även detaljändringar i riksstatens uppställning

kunna förekomma. Men de böra i så fall avse antingen undanröjande av

olägenheter av mera avsevärd betydenhet eller ock beredande av så avgjorda

fördelar i och för sig, att ändringarna härav äro till fullo motiverade.

Då utskottet nu går att pröva förevarande förslag ur här ovan angivna

synpunkter, kan utskottet ej fmna vare sig att några större olägenheter

äro förenade med den hittills tillämpade ordningen eller att några mera

betydande fördelar genom den föreslagna uppställningen äro att ernå.

Även om vissa skäl ur budgetredovisningssynpunkt kunna anföras till förmån

för framställningen i fråga, synas ur andra synpunkter minst lika

starka skäl tala däremot. Den föreslagna anordningen med upprättande i

vissa fall av särskilda fonder för varje anslag i stället för de hittillsvarande

reservationerna synes sålunda knappast innebära någon förbättring

ur praktisk synpunkt. I detta hänseende vill utskottet jämväl framhålla,

att den i ärendet förebragta utredningen icke klart angiver, huruvida för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

39

valtningen av samtliga de till inrättande ifrågasatta fonderna skall förläggas

till statskontoret eller fördelas å olika ämbetsverk. Vidare har utskottet

ej kunnat underlåta att fästa sig vid det förhållandet, att genom den

föreslagna anordningen i viss mån en ändrad typ eller i vart fall en ändring

i användningen av förslagsanslag skulle komma i tillämpning. Det

har tagit en lång tid, innan omsider en fast och klar terminologi och en

regelrätt tillämpning i fråga om anslagen å riksstaten utkristalliserats, och

utskottet måste finna betänkligheter resa sig mot att i detta hänseende vidtaga

förändringar, som i någon mån frångå kraven på klarhet och otvetydighet.

Vad särskilt mynt- och justeringsverket vidkommer, har utskottet ej heller

känt sig övertygat om, att ett övergivande i viss mån av den för verket tilllämpade

självhushållningsprincipen ur sparsamhetssynpunkt innebär en fördel.

Visserligen vinnes genom omläggningen för ögonblicket, att ett belopp

av 750,000 kronor av mynt- och justeringsverkets reservationer och inkomstmedel

kunna tagas i anspråk för statsregleringsändamål, men utskottet finner

knappast de nuvarande statsfinansiella förhållandena vara av den beskaffenhet,

att man för vinnande av detta ändamål bör frångå en form för

anslagens uppställning och beteckning, som dock visat sig äga vissa praktiska

fördelar. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att tidigare

för statsregleringsändamål tagits i anspråk genom mynt- och justeringsverkets

verksamhet uppkomna reservationer av mycket betydande omfattning.

Senast hände detta år 1927, då av verkets reservationer 750,000 kronor tillgodogjordes

för allmänna budgetändamål. För vinnande av det ändamålet

att medel från verkets konto i skälig omfattning göras tillgängliga för statsregleringen

lära sålunda ej åtgärder av nu föreslagen art vara erforderliga.

När utskottet sålunda mot varandra vägt fördelar och nackdelar, som äro

förenade med den nuvarande och den föreslagna uppställningen av riksstaten

och därvid jämväl tagit i betraktande de allmänna principiella synpunkter,

som ovan framhållits, har utskottet funnit sig böra stanna vid

att beträffande de under sjunde huvudtiteln föreslagna förändringarna i

anslagens uppställning avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och förty förorda bibehållandet

av hittillsvarande uppställning.

Vad nu angår anslag till mynt- och justeringsverket för nästkommande

budgetår, torde i följd av utskottets nyssnämnda ståndpunkt i riksstaten

böra upptagas dels ett ordinarie reservationsanslag till bestridande av de

med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, vilket anslag torde

böra bestämmas till det av Kungl. Maj:t nu föreslagna beloppet, 600,000

kronor, och dels ett extra reservationsanslag å samma belopp, som för innevarande

budgetår beviljats, 34,000 kronor, till täckande av kostnader för

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid mynt- och justeringsverket. Att frågan

om dyrtidstillägg för statens befattningshavare för budgetåret 1929/1930

ej ännu varit föremål för riksdagens prövning, har utskottet med hänsyn

till anslagets jämförelsevis ringa storlek ansett icke böra föranleda till upp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

skov med detsammas beviljande. Utskottet förutsätter givetvis, att samma

grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tillämpas å mynt- och

justeringsverkets personal som å statens befattningshavare i övrigt. Liksom

hittills bör det för tillämpning av verkets stat erforderliga beloppet, förslagsvis

69,800 kronor, utgå av verkets ordinarie anslag.

Utskottet vill slutligen i detta sammanhang erinra om, att i följd av utskottets

förenämnda ståndpunkt inkomsttiteln »inkomst av myntning och

justering» bör upptagas till samma belopp som de beräknade utgifterna eller

till 634,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra ordinarie reservationsanslaget

till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets

drift förenade kostnader med 600,000 kronor, att direkt

utgå av inkomst av myntning och justering; samt

b) till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt

befattningshavare vid mynt- och justeringsverket för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 34,000 kronor, att direkt utgå av inkomst av

myntning och justering.»;

vid punkt 9 (bankinspektionen). Samma reservanter som de vid punkt A

antecknade hava ansett, att utskottets yttrande och förslag under förevarande

punkt bort hava följande lydelse;

»Under punkt 4 av förevarande utlåtande har utskottet såsom sin mening

uttalat, att några ändringar ifråga om uppställningen av gällande riksstat,

såvida angår förhållandet mellan vissa inkomst- och utgiftstitlar under sjunde

huvudtiteln, nu icke böra vidtagas. Detta uttalande gäller sålunda även det

framlagda förslaget om förändrad ordning för upptagande i riksstaten av bankoch

fondinspektionen. I enlighet härmed torde det ordinarie reservationsanslaget

till bank- och fondinspektionens verksamhet böra uppföras med oförändrat

belopp, 160,500 kronor, att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen, och bör, i likhet med vad för innevarande

budgetår är fallet, ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor

anvisas för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid inspektionen,

likaledes att direkt utgå av nyssnämnda bidrag. Att frågan om dyrtidstillägg

för statens befattningshavare under nästkommande budgetår icke

ännu varit föremål för riksdagens prövning synes utskottet alltså av skäl,

som anförts beträffande motsvarande anslag till befattningshavare vid myntoch

justeringsverket, icke böra föranleda uppskov med nyssnämnda anslags

beviljande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7,

41

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten upptaga ordinarie reservationsanslaget

till bank- och fondinspektionens verksamhet med oförändrat

belopp, 160,500 kronor, att direkt utgå av bidrag

till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen;

samt

b) till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt

befattningshavare vid bank- och fondinspektionen för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor, att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen.»;

vid punkt 10 (fondinspektionen). Samma reservanter som de vid punkt 4

antecknade hava ansett, att utskottet, under hänvisning till vad under näst

föregående punkt anförts, bort hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen

bifallas;

vid punkt 15 (tullverket) av herrar Nilsson i Malmö, Rydén, Björck,

Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud och Andersson

i Höör.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt

7 häft.

(Nr 7.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...............................................................

229,900

3

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

52,000

Säger för departementet

253,900

52,000

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

1

Kammarkollegium, förslagsanslag................................

* 302,100

2

Kammarkollegii verksamhet ........................................

* 34,500

3

Statskontoret, förslagsanslag ............................................

317,400

4

Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ....................

600,000

Kammarrätten:

5

Kammarrätten, förslagsanslag........................................

376,200

6

Kammarrättens verksamhet ........................................

123,200

7

Rese- och traktamentsersättning åt särskilda leda-

möter i kammarrätten vid handläggning av mål

angående 1928 års allmänna fastighetstaxering,

förslagsanslag ............................................................

12,000

376,200

135,200

Statistiska centralbyrån:

8

Slatistiska centralbyrån, förslagsanslag.......................

* 284,300

9

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag...........

* 3,000

10

Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan-

slag ............................................................................

* 22,400

287,300

22,400

Bank- och fondinspektionen:

11

Bankinspektionen, förslagsanslag ................................

109,000

12

Fondinspektionen, förslagsanslag ................................

66,500

175,500

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

43

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Riksräkenskapsverket:

13

Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................

423,700

i 14

Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................

12,100

15

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................

20,000

10

Statens bostadsnämnd ...................................................

10,000

17

Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden

m. m.......................................................................

25,700

Säger för de centrala ämbetsverken

2,482,200

259,900

C. Skatteomkostnader.

1

Tullverket, förslagsanslag ...............................................

10,168,500

2

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusd rycksmed el ...........................................................

125,000

Kontrollstyrelsen:

3

Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ................................

205,800

4

Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................

22,900

5

Kontroll å tillverkningsavgilter, förslagsanslag ............

* 350,000

6

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ...............................

400,000

7

Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag..................

3,200,000

8

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-

anslag .................................................................

30,000

Säger för skatteomkostnader

20,354,300

147,900

D. Diverse.

‘

1

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

7,800,000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................

40,000

3

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............

2,024,724

4

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsför-

säljningsmedel...... ............................................

3,100,000

5

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

50,000

;

6

Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................

250,000

7

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............

50,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............

50,000

9

Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag........

5,000,000

10

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-

slagsanslag ....................................................................

40,000

11

Svenska stadsförbundet...................................................

4,000

12

Svenska landskommunernas förbund ............................

2,000

13

Internationella statistiska institutets permanenta byrå

1,500

14

Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

110,000

! 15

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag............................

5,000

16

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

35,000

17

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

180,000

18

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

149,976

19

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

1

vationsanslag ............................................................

260,000

20

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

40,000

21

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

* 2,900,000

22

Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-

ningsbavare inom den civila statsförvaltningen, för-

slausanslag ..................................................................

40,000

Säger för diverse

18,789,700

3,342,500

Summa

41,880,100

3,802,300

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1929:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1929/1930 under s. 1 i texten