Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till skadeersättningar åt vissa fiskexport firmor på grund av inträffat dröjsmål vid transport åt statens järnvägar.

1929-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:70, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till skadeersättningar åt vissa fiskexport firmor på grund av inträffat dröjsmål vid transport åt statens järnvägar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr It).

3

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 2 e.m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till

skadeersättningar åt vissa fiskexport firmor på grund

av inträffat dröjsmål vid transport åt statens järnvägar.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 144, vilken hänvisats till

statsutskottets förberedande behandling, har herr E. Lithander hemställt,

att riksdagen måtte bevilja ett anslag av sammanlagt 96,583 kronor 53 öre,

att såsom ersättning för de skador och förluster, som under angivna förhållanden

åsamkats de i en motionen bifogad tablå upptagna fiskexportfirmor,

utbetalas till samma fiskexportfirmor med det belopp till envar firma, som

finnes angivet i tablåns sista kolumn.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas

till motionen.

Under tiden från och med den 26 februari 1924 till och med den 1 påföljande

mars mottog, enligt vad i motionen närmare omförmäles, statens

järnvägar för befordran som ilgods över Trälleborg och Sassnitz till olika

utländska bestämmelseorter från ett flertal fiskexportfirmor i Göteborg färsk

sill, som i Göteborg inlastades i av järnvägen tillhandahållna järnvägsvagnar.

Dessa vagnar befordrades emellertid icke med färja från Trälleborg förrän

under dagarna den 7, den 8 och 9 mars 1924. Genom dröjsmålet med vagnarnas

avsändande från Trälleborg tog sillen skada, och åsamkades fiskexportfirmorna

därigenom förlust och kostnader till belopp, som enligt uppgift

skulle sammanlagt uppgå till omkring 100,000 kronor.

Ifrågavarande ersättningsanspråk hava varit föremål för domstols prövning,

varvid dock de framställda yrkandena ogillats. I dom den 28 november

1928 har högsta domstolen utlåtit sig sålunda:

»I målet är väl upplyst, att till följd av issvårigheter färjförbindelsen

mellan Trälleborg och Sassnitz under tiden från och med den 25 februari

till och med den 6 mars 1924 varit vissa dagar helt inställd och andra dagar

endast kunnat i begränsad omfattning upprätthållas, samt att till följd härav

de i målet ifrågakomna elva vagnslaster färsk sill, vilka avsänts från Göteborg

under tiden från och med den 26 februari till och med den 1 mars,

icke kunnat vidarebefordras från Trälleborg till Sassnitz förrän den 7, den

8 och den 9 mars.

Med hänsyn till förhallandena, sådana de gestaltat sig under dagarna före

den 2 mars, få emellertid järn vägsmyndigheterna anses dittills icke hava

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottets

yttrande.

saknat fog för sitt antagande, att avbrottet icke skulle bliva av varaktigare

beskaffenhet, utan att färjförbindelsen skulle kunna i erforderlig utsträckningupptagas

inom sådan tid, att fara för godsets försämring icke behövde föreligg3--
vid

sådant förhållande kunna järnvägsmyndigheterna genom att ej låta

sända vagnarna över Danmark eller förrän den 2 mars utsända meddelande,

däri avsändaren underrättats om hindret och hans förfogande över godset

infordrats, icke anses hava åsidosatt vad dem enligt de för befordringen

gällande föreskrifter ålegat.

Då bolaget*) ej heller eljest ådagalagt någon omständighet, på grund varav

järnvägsstyrelsen skulle kunna åläggas ersättningsskyldighet i omstämda

hänseendet, prövar Kungl. Maj:t vidkommande huvudsaken lagligt fastställa

hovrättens domslut.

I fråga om rättegångskostnaderna varder med hänsyn till sakens beskaffenhet

hovrättens dom på det sätt ändrad, att bolaget befrias från den bolaget

i sådant hänseende ålagda betalningsskyldighet.

Bolaget berättigas att återbekomma det till säkerhet för kostnadsersättning

åt motparten nedsatta belopp, etthundrafemtio kronor.»

Av utredningen framgår att såväl de båda underrätterna som högsta domstolen

ogillat framställda krav på ersättning i anledning av det inträffade

dröjsmålet med ifrågavarande godsvagnars befordran. Att riksdagen, sedan

det mot statsverket framställda anspråket på gottgörelse sålunda blivit efter

rättegång i laga ordning ogillat, nu skulle ställa medel till förfogande för

reglering av samma fordringsanspråk, måste av principiella skäl ingiva betänkligheter.

På grund härav och under hänvisning i övrigt till ovan återgivna domsskäl

får utskottet därför avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lithanders förevarande motion (II: 144) ej må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

*) Aktiebolaget Almquists fiskaffär.

Närvarande: se under utlåtandet nr 69.

Stockholm. K. I,. Beckmans Boktr., 1 ''ce''c

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.