Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli jämte en i ämnet väckt motion.

1929-04-26 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 2f> april 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

medel för påbörjande av nybyggnad för

Kungl. Maj:ts kansli jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 1 mars 1929 avlåten proposition, nr 177, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att av fonden för anordnande av lokaler

för statens ämbetsverk i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000

kronor för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig

överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omförmält förslag.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I anledning av förevarande proposition har herr C. Lindhagen i eu inom

första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad motion, nr 275, hemställt,

att riksdagen ville

bo) med avslag å propositionen nr 177 om anslag till nytt kanslihus

hos Kungl. Maj.t begära underhandlingar med Stockholms stad om en stadsplanereglering

i syfte att bereda kanslihuset möjligheter till en värdig fasad

mot Riddarhustorget och eventuellt något ökat utrymme samt därigenom

tillika för framtiden tillvarataga för landet och dess huvudstad de oskattbara

skönhetsvärdena på denna plats;

2:o) i varje fall hemställa om övervägande av konstnärligare exteriörer

till byggnaden på denna krävande belägenhet eller åtminstone av en arkitektonisk

utformning av flygelhusets fasader i anslutning till den bibehållna

fasaden av det gamla i kanslihusbyggnaden ingående polishuset;

3:o) eller, i händelse yrkandena under punkt bo) och 2:o) ej bifallas, med

godkännande av propositionen i övrigt omedelbart utan återremiss till regeringen

fatta beslut i det under punkt 2:o) berörda syftet samt bevilja förslagsvis

en förhöjning i anslaget för ändamålet, därest en sådan förhöjning

anses erforderlig.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 42 haft. (Nr 76_ 78.) 847 au 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 76.

»Behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj:ts kansli,

ådagalagt sedan årtionden tillbaka, har under de senare åren blivit alltmer

trängande; ett uppskov med detta behovs tillgodoseende skulle föranleda

betydande olägenheter, bland annat med hänsyn till nödvändigheten att bereda

lokaler för ecklesiastikdepartementet till den tidpunkt, då fastigheten

nr 1 i kvarteret Brandklipparen, varest departementet nu är inrymt, skall

överlämnas till staden.

Förevarande förslag till nytt kanslihus, vars genomförande möjliggjorts

genom det med Stockholms stad träffade avtalet angående vissa markbyten

m. m., förelåg i sina huvuddrag redan nästlidet år och vann då i princip

riksdagens godkännande. Förslaget har nu i en del detaljer ytterligare bearbetats,

varjämte vissa erforderliga utredningar och undersökningar verkställts.

Bitningarna, av vilka vissa torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende, synas mig utvisa, att förslaget innefattar eu ändamålsenlig

lösning av statsdepartementens lokalfråga. I den föreslagna byggnaden inrymmas

lokaler för — utom statsrådsberedningen — samtliga statsdepartement

med undantag av utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, vilket

sistnämnda departement år 1921 inflyttade i för detsamma iordningställda

lokaler på obetydligt avstånd från kanslihuset. Därjämte har hänsyn tagits

till önskemålet att i det nya kanslihuset bereda utrymme även för regeringsrätten.

Med de lokalreserver, som komma att förefinnas, torde den nya byggnaden

för avsevärd tid framåt bliva tillräcklig för sitt ändamål. Den föreslagna

lokaldispositionen synes mig i allt väsentligt väl avvägd. Uppenbarligen

kunna emellertid under den relativt långa b}*ggnadstiden förhållanden yppa

sig, som kunna föranleda ändringar härutinnan; jag förutsätter också att

sådana ändringar skola kunna ske. I sin helhet synes mig förslaget med

en för kostnadernas begränsning erforderlig enkelhet förena tillgodoseende

av de särskilda krav, som torde få ställas på ifrågavarande ämbetsbyggnad.

Det nu framlagda förslaget innebär, att, samtidigt med att huvudbyggnaden

för det tillvunna tomtutrymmets tillgodogörande framföres intill den

nya tomtgränsen vid Kanslikajen, norra flygelpartiets hörnpunkter något utflyttas.

Såsom byggnadsstyrelsen påpekat, kräver sistnämnda, av estetiska

skäl önskvärda åtgärd ändring av den för området fastställda stadsplanen

och föranleder också viss jämkning av ägolinjerna, så att kronan av staden

skulle förvärva två smärre markstycken, vilkas sammanlagda areal emellertid

uppgår till endast några få kvadratmeter.

Enligt nu verkställda beräkningar skulle kostnaden för byggnadsföretaget

komma att uppgå till 4,875,000 kronor, vilket innebär eu ökning i tidigare

beräknad kostnad med 375,000 kronor, delvis hänförlig till att jämväl den

till tomten lagda markremsan vid Kanslikajen avses skola bebyggas och delvis

beroende på att kostnaden nu kunnat säkrare än tidigare kalkyleras.

Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra.

T detta sammanhang torde böra beaktas det betydande värdet av de staten

tillhöriga lokaler, vari regeringsrätten samt finans- och handelsdepartementen

nu äro inrymda och som vid inflyttningen i kanslihuset bliva disponibla för

andra statliga ändamål. Det med ledning av hyresvärdet kapitaliserade värdet

av dessa lokaler uppgår enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning

till omkring 1,500,000 kronor.

Jämlikt förslaget skulle rivningen av byggnaderna i förra kvarteret Mars —

till den del de ej skola kvarstå och ingå i det blivande kanslihuskomplexet —

påbörjas omkring den 1 instundande juli samt grundläggningen för flygelbyggnaderna

igångsättas på hösten innevarande år. Flygelbyggnaderna beräknas

kunna vara färdigställda sommaren 1932, då statsrådsberedningen

och de departement, som nu äro inrymda i kanslihuset, ävensom ecklesiastik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

iStat.iulnkoU,et.i utlåtande Nr 7ti. 3

departementet skulle — delvis provisoriskt — taga de nya byggnaderna i

anspråk. Därmed skulle dels rivningen av det gamla kanslihuset kunna påbörjas,

dels fastigheten Brandklipparen nr 1 kunna avträdas till Stockholms

stad ä. tid, som i markavtalet förutsatts, varvid staten enligt avtalet utbekommer

2,(100,000 kronor av den i detsamma bestämda mellangiften. Byggnaden

i sin helhet skulle kunna vara färdigställd år 1935. Mot detta byggnadsprogram

synes intet vara att erinra.

Jag vill alltså tillstyrka, att medel beredas för igångsättande av ifrågavarande

byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda

förslaget. Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag antytts,

lärer emellertid särskilt anslag härtill ej behöva äskas för nästkommande

budgetår. För bestridande av de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna

för arbetenas bedrivande under nämnda budgetår synes nämligen

kunna disponeras fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden. Denna fond upplades jämlikt beslut av 1893 års riksdag

(proposition nr 30, riksdagens skrivelse nr 78). Fonden skulle bildas av

inflytande köpeskillingar för veterinärinstitutets förra tomter å Östermalm

samt användas för tillgodoseende av behovet av nya lokaler för ämbetsverken;

i propositionen erinrades i detta avseende bland annat om Kungl.

Maj:ts kansli, vars lokalfråga redan då var föremål för uppmärksamhet. Behållningen

å fonden, som sedermera tillförts ytterligare försäljningsmedel, uppgår

för närvarande till 572,406 kronor 7 öre. Jämlikt meddelade bestämmelser

skall fråga om disposition av fondens medel i varje fall underställas

riksdagens prövning.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag till nytt kanslihus förelåg i sina huvuddrag

redan sistlidet år och vann, såsom departementschefen erinrat, då i

princip riksdagens godkännande. Sådant förslaget numera utformats, skulle

inom den nya byggnaden inrymmas lokaler för statsrådsberedningen ävensom

regeringsrätten samt för samtliga statsdepartement utom utrikes- och försvarsdepartementen,

vilka äro avsedda att kvarbliva i sina nuvarande lokaler.

Utskottet har funnit den framlagda planen för byggnadsföretaget vara avbeskaffenhet

att böra i stort sett godtagas.

Vid behandlingen av ärendet har dock utskottet uppmärksammat, att

enligt de framlagda ritningarna det s. k. Olivebladska huset (gamla polishuset,

Myntgatan 4) är avsett att alltjämt bibehållas. Värdet av att sagda

gamla byggnad bevaras — om än som en infogad del i det i övrigt nya

kanslihuskomplexet — bör visserligen ur arkitekturhistorisk synpunkt ej

underskattas. Ej heller bör förbises, hurusom härigenom -— liksom ock

genom bibehållandet av själva kanslihusfasaden mot Mynttorget med dess

kända pelarkolonnad — vinnes en i och för sig önskvärd utsmyckning av

den nya kanslihusbyggnadens i övrigt tämligen strävt utformade och nakna

fasadytor.

Det gamla polishusets rivning har dock sedan länge förutsetts. Ifrågavarande

fastighet, som först i samband med kanslihusavtalet övergått på

staten men hittills varit i stadens ägo och vård, befinner sig för närvarande

i ytterst förfallet skick. Byggnadens ursprungliga 1600-tals arkitektur

har också genom senare verkställda påbyggnader förvanskats. Ett fortsatt

bevarande av huset lärer förutsätta vissa kostnadsfördyrande grundförstärk
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

ningsåtgärder, vartill också torde komma andra svårigheter för det gamla

husets inkomponering i den nya byggnaden.

Under sådana förhållanden kan ifrågasättas, huruvida ej estetiska hänsyn

böra i detta fall få vika för kraven på att den nya kanslihusbyggnaden må

alltigenom kunna uppföras på ett enhetligt sätt med undvikande tillika av

onödiga merkostnader. Vid husets rivning skulle också öppnas möjlighet

till en utvidgning av Myntgatan framför den gamla fastigheten till samma

bredd som framför det nya kanslihusets övriga del. Utskottet vill förutsätta,

att förevarande spörsmål tages under förnyat övervägande av Kungl. Maj:t,

som torde äga fatta beslut i ärendet utan riksdagens hörande.

I herr Lindhagens ovannämnda motion har ånyo framförts den tidigare

tanken på att även det gamla rådhuset skulle tagas i anspråk för kanslihusbyggnaden.

Utskottet måste dock anse det lyckligt att kanslihusfrågan

kunnat vinna sin lösning utan att rådhusfastigheten behövt förvärvas. Utskottet

saknar anledning här närmare ingå på spörsmålet, i vad mån en rivning

av den gamla rådhusbyggnaden kan ur stadsplanesynpunkt anses önsklig

och i övrigt tillrådlig. Gentemot motionärens krav på ytterligare förhandlingar

på denna punkt med Stockholms stad vill dock utskottet framhålla,

att ett avvaktande av stadens ståndpunkttagande till hithörande stadsplanespörsmål

måste innebära ytterligare uppskov med kanslihusfrågans lösning

och detta med all sannolikhet till en synnerligen oviss tidpunkt. Utan

underskattande av de erinringar motionären anfört beträffande det nya byggnadskomplexets

rent arkitektoniska utformning, vill dock utskottet framhålla,

att byggnadsförslaget framgått som resultat av en omfattande förprövning,

därvid frågan om det blivande byggnadskomplexets infogande i den

nuvarande stadsbilden tillmätts stor betydelse, samt att förslaget av sakkunniga

allmänt vitsordats vara ur såväl konstnärlig som teknisk synpunkt

tillfredsställande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å den av herr Lindhagen i ämnet väckta

motionen (I: 275) må medgiva, att av fonden för statens ämbetsverk

i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000 kronor

för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig

överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 1 mars 1929 omförmält förslag.

Stockholm den 26 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutsk ottets utlåtande Nr 7 ti.

:>

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i

Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V.

Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, G. I. Asplund, G. Kobb, A. Thelin och

K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Ä:son

Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp,

G. A. Anderson i Storegården, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. E. Andersson i

Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:142 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj: ts kansli. s. 6 i texten