Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Inftf artsväsendet.
1929-04-30 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Inftf artsväsendet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr SS.
5
Nr 88.
Ankom til) riksdagens kansli den 30 april 1929 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till
Inftf artsväsendet.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har
Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 31 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag) att
1) till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor,
2) till belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor,
3) dels besluta, att för uppförande av en hangar och en lyftkran vid Stockholms
stads flyghamn vid Lindarängen skall utgå statsbidrag, motsvarande
halva kostnaden, dock högst med 244,000 kronor;
dels och för berörda ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 50,000 kronor; samt
4) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 40—62.
I skrivelse, nr 106, angående anslag till luftfarten har 1928 års riksdag
anhållit om utredning rörande den utsträckning, i vilken understöd åt den
civila luftfarten hädanefter borde lämnas, ävensom beträffande de lämpliga
formerna för dylikt understöds beviljande. Med anledning därav hava, enligt
Kungl. Maj:ts den 9 november 1928 givna bemyndigande, fem sakkunniga
tillkallats för att inom kommunikationsdepartementet verkställa den
sålunda begärda utredningen.
Börande understödet åt civila luftfarten har departementschefen anfört
följande:
»Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att anslaget till understöd av
regelbunden luftfart, vilket hittills utgått med 500,000 kronor för budgetår,
måtte, för nästa budgetår ökas till 750,000 kronor. Härigenom skulle bolagets
organisation och materiel bättre kunna utnyttjas. En ökning av bolagets
Understöd åt
regelbunden
luftfart m. m.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
luftfart, som skulle erfordra förhöjt statsbidrag, anser jag emellertid icke
böra äga rum. I stället torde, såsom framhölls i statsverkspropositionen
till 1928 års riksdag, man böra inrikta sig på att anpassa bolagets organisation
efter den luftfart, som kan bedrivas med hittills utgående anslag, samt
att över huvud taget handhava luftfarten så ekonomiskt som möjligt. De
ansträngningar, som gjorts i denna riktning, hava också, såsom framgår av
bolagets skrivelse, medfört, att resultatet av rörelsen under år 1928 kan
väntas bli gynnsammare än det varit föregående år. Ett särskilt skäl att
icke nu öka den statsunderstödda luftfarten lärer vara, att någon väsentlig
ändring av densamma ej bör äga rum, innan ovan omförmälda sakkunniga
avgivit sitt yttrande. _ _ ... „
I ett avseende synes dock en mindre jämkning böra komma ifraga.
Generalpoststyrelsen har i sitt utlåtande meddelat, att lufttrafikens inställande
under söndagarna ur postal synpunkt medfört vissa olägenheter.
Då det, för att luftfarten med tiden må kunna bliva räntabel, är av betydelse,
att turerna så anordnas, att de bliva lämpliga för postbefordran, och att
ökade postmängder till följd därav erhållas, är det avsett att under den tid
år 1929, då aktiebolaget Aerotransport upprätthåller luftfart på Amsterdamocli
Helsingforslinjerna, trafikera desamma även under sön- och helgdagar.
Därvid skulle det''holländska bolaget Koninklijke Luchtvaart Maatschappij
voor Nederland en Kolonien och det finska aktiebolaget Aero O/Y, med vilka
samtrafik även under år 1929 skall äga rum, fullgöra hälften jämväl av sönocli
helgdagsturerna. Luftfarten å nämnda leder är i övrigt avsedd att fortgå
ungefär på samma sätt som under år 1928. I den mån så är nödvändigt
för att kunna utbetala understöd för sön- och helgdagsturerna får inskränkning
göras beträffande den tid på sommaren, då aktiebolaget Aerotransport
varje dag utför en tur fram och åter mellan Malmö och Amsterdam. Let
torde förfarande vara nödvändigt att öka understödet något utöver vad som
bestämts i avtalet mellan staten och aktiebolaget Aerotransport, dock högst
till 2 kronor 50 per flygkilometer, om tremotors flygplan komma till användning,
och eljest till högst 1 krona 85 öre per flygkilometer. Anslaget till
understöd av regelbunden luftfart torde alltså för budgetåret 1929/1930 bora
liksom förut bestämmas till 500,000 kronor. .
Enligt vad Deutsche Luft-Hansa meddelat, kommer bolaget att åtminstone
sex månader 1929 uppehålla trafik å linjen Malmö—Köpenhamn—Berlin därvid
flygning även skall ske sön- och helgdagar. A lederna Oslo—Göteborg—
Köpenhamn—Berlin samt Stockholm—Stettin Berlin kommei nämnda tyska
bolags trafik att väsentligt utökas, nämligen å vardera linjen till sex dubbelturer
i veckan under sex månader. A leden Kalmar Danzig lärer det tyska
bolaget under år 1929 komma att uppehalla trafik med tie dubbeltuiei i
veckan under fyra månader.»
Jämte det departementschefen omnämnt ett ifrågasatt ägoutbyte mellan
staten och Malmö stad, erforderligt på grund av den uppförda tredje hangaren
a Bulltoftafältet, har departementschefen till behandling upptagit frågan
om anslag till fyrbelysning å Malmö flygplats, varvid lian för egen del anfört
följande:
»I den mån lufttrafiken å Bulltoftafältet ökats, särskilt sedan flygning även
under vintern börjat där äga rum, bär det allt oftare inträffat, att flygplan
till följd av förseningar måst landa å flygplatsen, sedan mörkret inträtt.
Sådana landningar äro alltid förknippade med risk, då erforderliga belysningsanordningar
saknas. Ett verkligt behov föreligger därför numera att
vidtaga åtgärder, så att landning å Bulltofta flygplats med trygghet kan ske
även efter mörkrets inbrott.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande År SS.
Vid aktiebolaget Aerotransports framställning liava fogats anbud från ef t
svenskt och ett holländskt bolag avseende dels fasta, dels rörliga belysningsamordningar.
Sedermera hava anbud införskaffats även från tyska företag.
Utredningen ar emellertid ännu icke avslutad. Flygstyrelsen har ansett, att
fasta belysningsanordningar äro att föredraga. Då största sparsamhet bör
iakttagas, torde det system böra vidjas, som, samtidigt med att det är tillräckligt
effektivt blir billigast. Därest anslag för ifrågavarande belysningsmiordningar
beviljas, torde det därför få ankomma på luftfartsmyndigheten
att, med beaktande av dessa synpunkter, bestämma vilket system, som skall
komma till anvandmng, samt att pröva inkomna anbud. Mot beloppet av
det begarda anslaget bär jag intet att erinra, och torde alltså för ändamålet
bora av riksdagen askas ett anslag av 50,000 kronor.»
I anslutning till ett av tillsatta delegerade från staten och Stockholms
stad framlagt förslag om statsbidrag med 244,000 kronor för täckande av
halva kostnaden, 488,000 kronor, för eu hangar och en lyft kr an vid Stockholms
SJ°fiy&plats vid Lindarängsviken har departementschefen anfört bland annat
följande:
>Med hansyn till de bidrag, som staten lämnat till hangarer å Malmö och
Doteboigs flygplatser torde det vara skäligt, att även huvudstaden erhåller
nagot liknande understöd då luftfarten på Stockholm numera vunnit sådan
utveckling, att den icke blott ar av lokal betydelse. Hittills har Stockholms
stad, utan bidrag av staten, i den mån det varit erforderligt till följd av
luftfartens ökning, forbattrat och kompletterat sin flyghamn. Förutom uppätande
av den för densamma erforderliga marken, utgörande omkring 41 000
kvadratmeter och med ett av staden beräknat värde av 560,000 kronor, har
Stockholms stad a flyghamnen nedlagt ett belopp av omkring 200,000 kronor
WnaÄtr’”VllikQOKU^bfraI, enll8t. den av Kungl. Maj.t fastställda taxan,
T\ 1Jnder. ar P28.’ da trafiken vård störst, blott uppgått till 6,610 kronor.
Dessutom inflyta vissa belopp för uthyrda lokaler in. m., men sammanlagda
inkomsterna hava icke överstigit kostnaderna för flyghamnens förvaltning
och underhall med mera an omkring 2,000 kronor. Någon möjlighet att
med de medel, som inflyta vid flyghamnen, förränta och amortera kostnaden
f°r ®*}. hangar larer alltsa icke för närvarande förefinnas.
vaf.a.lian8aren skulIe förläggas, tillhör Stockholms stad,
X dX atmlnst?ne tldlgar? .Tnt lfrågasatt, att flyghamnens område framdeles
skulle behovas för utvidgning av frihamnen, hava statens delegerade
ansett försiktigheten bjuda, att Stockholms stad förbinder sig att återbetala
vissa ^ delar av beviljat statsbidrag, därest flyghamnen icke skulle få vara
kvar a dess nuvarande område under tjugu år. Mot vad kommissionen föreslagit
i förfarande hanseende har jag intet att erinra, och lärer, om anslag
för andamalet av riksdagen beviljas, det böra ankomma på Kungl. Maj-t att
med Stockholms stad avsluta erforderligt avtal. 1 J
Då staden ar agare av den mark, varå hangaren skulle förläggas, samt av
alla andra anordningar vid flyghamnen, torde hangaren och lyftkranen böra
bliva stadens egendom, dock med rätt för staten att tillse, att de väl underhallas.
I det blivande avtalet med staden torde böra intagas bestämmelser
om visst äventyr, i fall staden eftersätter sin underhållsskyldighet. Då det
icke ;ir uteslutet, att den verkliga kostnaden för hangaren och lyftkranen
kan komina att något understiga den beräknade, bör föreskrivas, att statsbidraget
icke ma överstiga hälften av den verkliga kostnaden. Av det ifrågasatta
statsbidraget, 244,000 kronor, erfordras för nästa budgetår ett belopp
av 50,(XX) kronor.» ° n
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottets
yttrande.
g Statsutskottets utlåtande Nr cS8.
Sedan 1928 års riksdag anhållit om utredning rörande den utsträckning,
i vilken understöd åt den civila luftfarten hädanefter bör lämnas, har Kungl.
Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga, vilka för närvarande äro sysselsatta
med frågans utredning.
Under erinran liärom och med hänvisning i övrigt till vad departementschefen
i ärendet anfört får utskottet tillstyrka, att anslaget till lufttrafiken —
med den jämkning i villkoren som departementschefen angivit — för nästkommande
budgetår bestämmes till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet
500,000 kronor eller samma belopp, som tidigare beviljats.
Enligt vad i statsverkspropositionen omförmälts, skulle genom vederbörande
tyska lufttrafikföretag flygtrafik komma att under 1929 bedrivas å vissa svenska
sträckor. Yad linjen Oslo—Göteborg-Köpenhamn—Berlin angår, har utskottet
emellertid inhämtat, att trafiken därstädes ej kommer att bedrivas under den
tid av sex månader, som tidigare angivits som sannolik utan endast viss förkortad
tid; trafiken å linjen skulle sålunda komma att öppnas den 21 maj
i stället för den 1 maj. Utskottet anser sig i anslutning härtill böra uttala,
att en förutsättning för tillstånd från svensk sida till ifrågavarande linjers upplåtande
till allmän trafik torde böra vara, att de uppfylla skäliga krav på
regelbundenhet och trafikduglighet i övrigt.
Att statsbidrag för eu hangar och en lyftkran vid Stockholms stads flyghamn
må utgå med det av departementschefen angivna beloppet av 244,000
kronor, varav 50,000 kronor skulle anvisas som särskilt anslag för nästkommande
budgetår, anser sig utskottet likaledes böra tillstyrka.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget å 50,000 kronor till fyrbelysning å
Malmö flygplats lärer ock böra beviljas såsom avsett för en av flygtrafikens
utveckling betingad anläggning.
Mot det ifrågasatta ägoutbytet med Malmö stad har utskottet intet att
invända.
Ej heller har Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt anslag med 5,000 kronor
för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor;
b) till belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor;
c) l:o) besluta, att för uppförande av en hangar och en lyftkran
vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen skall utgå
statsbidrag, motsvarande halva kostnaden, dock högst med
244,000 kronor;
2:o) för berörda ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor; samt
d) för biträde ind handläggning av ärenden rörande luftfart
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 88.
9
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen anvisa dels till
väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 15,300 kronor, dels ock till
telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett extra förslagsanslag
av 7,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 62-—64 av åberopade statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1928/1929 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten
anvisat ett extra anslag av 13,600 kronor ävensom till telegramkostnader för
väderlekstjänst för luftfarten ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
Jämväl för nästkommande budgetår erfordras, enligt vad departementschefen
framhållit, anslag till väderlekstjänst för luftfarten och till därmed
sammanhängande telegramkostnader. Någon minskning i hittills utgående
anslagsbelopp syntes icke kunna äga rum. Beträffande vissa nytillkomna
anslagskrav syntes 200 kronor till observationer rörande dimma böra beviljas
med hänsyn till den stora betydelse för luftfartens trygghet, som
underrättelser om förefintlig dimma innebära. Mot de begärda anslagen å
200 kronor till möbler m. m. för ett ytterligare rum för väderlekstjänsten å
Malmo flygplats och å 1,300 kronor till anskaffande av en vindstötsmätare
på samma flygplats syntes intet vara att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må anvisa
a) till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 15,300
kronor;
b) till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett
extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
Stockholm den 30 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: 8e under utlåtandet nr 87.
Reservation
beträffande punkten l:o) (understöd åt regelbunden lufttrafik) av herr 0. Olsson
i Kullenbergstorp, som ansett, att utskottet i fråga om anslaget till understöd
av regelbunden luftfart, med tagen hänsyn till de övriga anslagsbelopp, som
för nästkommande budgetår skulle utgå till luftfartsväsendet, bort tillstyrka,
att förstnämnda anslag bestämdes till 400,000 kronor.
Väderlekstjänst
för
luftfarten.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 49 häft. (Nr 87—88.)
817 905 S9 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om .anslag till luftf artsväsendet. s. 12 i texten