Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Inftf artsväsendet.

1929-04-30 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Inftf artsväsendet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SS.

5

Nr 88.

Ankom til) riksdagens kansli den 30 april 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till

Inftf artsväsendet.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 31 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag) att

1) till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor,

2) till belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor,

3) dels besluta, att för uppförande av en hangar och en lyftkran vid Stockholms

stads flyghamn vid Lindarängen skall utgå statsbidrag, motsvarande

halva kostnaden, dock högst med 244,000 kronor;

dels och för berörda ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 50,000 kronor; samt

4) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 40—62.

I skrivelse, nr 106, angående anslag till luftfarten har 1928 års riksdag

anhållit om utredning rörande den utsträckning, i vilken understöd åt den

civila luftfarten hädanefter borde lämnas, ävensom beträffande de lämpliga

formerna för dylikt understöds beviljande. Med anledning därav hava, enligt

Kungl. Maj:ts den 9 november 1928 givna bemyndigande, fem sakkunniga

tillkallats för att inom kommunikationsdepartementet verkställa den

sålunda begärda utredningen.

Börande understödet åt civila luftfarten har departementschefen anfört

följande:

»Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att anslaget till understöd av

regelbunden luftfart, vilket hittills utgått med 500,000 kronor för budgetår,

måtte, för nästa budgetår ökas till 750,000 kronor. Härigenom skulle bolagets

organisation och materiel bättre kunna utnyttjas. En ökning av bolagets

Understöd åt

regelbunden

luftfart m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

luftfart, som skulle erfordra förhöjt statsbidrag, anser jag emellertid icke

böra äga rum. I stället torde, såsom framhölls i statsverkspropositionen

till 1928 års riksdag, man böra inrikta sig på att anpassa bolagets organisation

efter den luftfart, som kan bedrivas med hittills utgående anslag, samt

att över huvud taget handhava luftfarten så ekonomiskt som möjligt. De

ansträngningar, som gjorts i denna riktning, hava också, såsom framgår av

bolagets skrivelse, medfört, att resultatet av rörelsen under år 1928 kan

väntas bli gynnsammare än det varit föregående år. Ett särskilt skäl att

icke nu öka den statsunderstödda luftfarten lärer vara, att någon väsentlig

ändring av densamma ej bör äga rum, innan ovan omförmälda sakkunniga

avgivit sitt yttrande. _ _ ... „

I ett avseende synes dock en mindre jämkning böra komma ifraga.

Generalpoststyrelsen har i sitt utlåtande meddelat, att lufttrafikens inställande

under söndagarna ur postal synpunkt medfört vissa olägenheter.

Då det, för att luftfarten med tiden må kunna bliva räntabel, är av betydelse,

att turerna så anordnas, att de bliva lämpliga för postbefordran, och att

ökade postmängder till följd därav erhållas, är det avsett att under den tid

år 1929, då aktiebolaget Aerotransport upprätthåller luftfart på Amsterdamocli

Helsingforslinjerna, trafikera desamma även under sön- och helgdagar.

Därvid skulle det''holländska bolaget Koninklijke Luchtvaart Maatschappij

voor Nederland en Kolonien och det finska aktiebolaget Aero O/Y, med vilka

samtrafik även under år 1929 skall äga rum, fullgöra hälften jämväl av sönocli

helgdagsturerna. Luftfarten å nämnda leder är i övrigt avsedd att fortgå

ungefär på samma sätt som under år 1928. I den mån så är nödvändigt

för att kunna utbetala understöd för sön- och helgdagsturerna får inskränkning

göras beträffande den tid på sommaren, då aktiebolaget Aerotransport

varje dag utför en tur fram och åter mellan Malmö och Amsterdam. Let

torde förfarande vara nödvändigt att öka understödet något utöver vad som

bestämts i avtalet mellan staten och aktiebolaget Aerotransport, dock högst

till 2 kronor 50 per flygkilometer, om tremotors flygplan komma till användning,

och eljest till högst 1 krona 85 öre per flygkilometer. Anslaget till

understöd av regelbunden luftfart torde alltså för budgetåret 1929/1930 bora

liksom förut bestämmas till 500,000 kronor. .

Enligt vad Deutsche Luft-Hansa meddelat, kommer bolaget att åtminstone

sex månader 1929 uppehålla trafik å linjen Malmö—Köpenhamn—Berlin därvid

flygning även skall ske sön- och helgdagar. A lederna Oslo—Göteborg—

Köpenhamn—Berlin samt Stockholm—Stettin Berlin kommei nämnda tyska

bolags trafik att väsentligt utökas, nämligen å vardera linjen till sex dubbelturer

i veckan under sex månader. A leden Kalmar Danzig lärer det tyska

bolaget under år 1929 komma att uppehalla trafik med tie dubbeltuiei i

veckan under fyra månader.»

Jämte det departementschefen omnämnt ett ifrågasatt ägoutbyte mellan

staten och Malmö stad, erforderligt på grund av den uppförda tredje hangaren

a Bulltoftafältet, har departementschefen till behandling upptagit frågan

om anslag till fyrbelysning å Malmö flygplats, varvid lian för egen del anfört

följande:

»I den mån lufttrafiken å Bulltoftafältet ökats, särskilt sedan flygning även

under vintern börjat där äga rum, bär det allt oftare inträffat, att flygplan

till följd av förseningar måst landa å flygplatsen, sedan mörkret inträtt.

Sådana landningar äro alltid förknippade med risk, då erforderliga belysningsanordningar

saknas. Ett verkligt behov föreligger därför numera att

vidtaga åtgärder, så att landning å Bulltofta flygplats med trygghet kan ske

även efter mörkrets inbrott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År SS.

Vid aktiebolaget Aerotransports framställning liava fogats anbud från ef t

svenskt och ett holländskt bolag avseende dels fasta, dels rörliga belysningsamordningar.

Sedermera hava anbud införskaffats även från tyska företag.

Utredningen ar emellertid ännu icke avslutad. Flygstyrelsen har ansett, att

fasta belysningsanordningar äro att föredraga. Då största sparsamhet bör

iakttagas, torde det system böra vidjas, som, samtidigt med att det är tillräckligt

effektivt blir billigast. Därest anslag för ifrågavarande belysningsmiordningar

beviljas, torde det därför få ankomma på luftfartsmyndigheten

att, med beaktande av dessa synpunkter, bestämma vilket system, som skall

komma till anvandmng, samt att pröva inkomna anbud. Mot beloppet av

det begarda anslaget bär jag intet att erinra, och torde alltså för ändamålet

bora av riksdagen askas ett anslag av 50,000 kronor.»

I anslutning till ett av tillsatta delegerade från staten och Stockholms

stad framlagt förslag om statsbidrag med 244,000 kronor för täckande av

halva kostnaden, 488,000 kronor, för eu hangar och en lyft kr an vid Stockholms

SJ°fiy&plats vid Lindarängsviken har departementschefen anfört bland annat

följande:

>Med hansyn till de bidrag, som staten lämnat till hangarer å Malmö och

Doteboigs flygplatser torde det vara skäligt, att även huvudstaden erhåller

nagot liknande understöd då luftfarten på Stockholm numera vunnit sådan

utveckling, att den icke blott ar av lokal betydelse. Hittills har Stockholms

stad, utan bidrag av staten, i den mån det varit erforderligt till följd av

luftfartens ökning, forbattrat och kompletterat sin flyghamn. Förutom uppätande

av den för densamma erforderliga marken, utgörande omkring 41 000

kvadratmeter och med ett av staden beräknat värde av 560,000 kronor, har

Stockholms stad a flyghamnen nedlagt ett belopp av omkring 200,000 kronor

WnaÄtr’”VllikQOKU^bfraI, enll8t. den av Kungl. Maj.t fastställda taxan,

T\ 1Jnder. ar P28.’ da trafiken vård störst, blott uppgått till 6,610 kronor.

Dessutom inflyta vissa belopp för uthyrda lokaler in. m., men sammanlagda

inkomsterna hava icke överstigit kostnaderna för flyghamnens förvaltning

och underhall med mera an omkring 2,000 kronor. Någon möjlighet att

med de medel, som inflyta vid flyghamnen, förränta och amortera kostnaden

f°r ®*}. hangar larer alltsa icke för närvarande förefinnas.

vaf.a.lian8aren skulIe förläggas, tillhör Stockholms stad,

X dX atmlnst?ne tldlgar? .Tnt lfrågasatt, att flyghamnens område framdeles

skulle behovas för utvidgning av frihamnen, hava statens delegerade

ansett försiktigheten bjuda, att Stockholms stad förbinder sig att återbetala

vissa ^ delar av beviljat statsbidrag, därest flyghamnen icke skulle få vara

kvar a dess nuvarande område under tjugu år. Mot vad kommissionen föreslagit

i förfarande hanseende har jag intet att erinra, och lärer, om anslag

för andamalet av riksdagen beviljas, det böra ankomma på Kungl. Maj-t att

med Stockholms stad avsluta erforderligt avtal. 1 J

Då staden ar agare av den mark, varå hangaren skulle förläggas, samt av

alla andra anordningar vid flyghamnen, torde hangaren och lyftkranen böra

bliva stadens egendom, dock med rätt för staten att tillse, att de väl underhallas.

I det blivande avtalet med staden torde böra intagas bestämmelser

om visst äventyr, i fall staden eftersätter sin underhållsskyldighet. Då det

icke ;ir uteslutet, att den verkliga kostnaden för hangaren och lyftkranen

kan komina att något understiga den beräknade, bör föreskrivas, att statsbidraget

icke ma överstiga hälften av den verkliga kostnaden. Av det ifrågasatta

statsbidraget, 244,000 kronor, erfordras för nästa budgetår ett belopp

av 50,(XX) kronor.» ° n

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

g Statsutskottets utlåtande Nr cS8.

Sedan 1928 års riksdag anhållit om utredning rörande den utsträckning,

i vilken understöd åt den civila luftfarten hädanefter bör lämnas, har Kungl.

Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga, vilka för närvarande äro sysselsatta

med frågans utredning.

Under erinran liärom och med hänvisning i övrigt till vad departementschefen

i ärendet anfört får utskottet tillstyrka, att anslaget till lufttrafiken —

med den jämkning i villkoren som departementschefen angivit — för nästkommande

budgetår bestämmes till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet

500,000 kronor eller samma belopp, som tidigare beviljats.

Enligt vad i statsverkspropositionen omförmälts, skulle genom vederbörande

tyska lufttrafikföretag flygtrafik komma att under 1929 bedrivas å vissa svenska

sträckor. Yad linjen Oslo—Göteborg-Köpenhamn—Berlin angår, har utskottet

emellertid inhämtat, att trafiken därstädes ej kommer att bedrivas under den

tid av sex månader, som tidigare angivits som sannolik utan endast viss förkortad

tid; trafiken å linjen skulle sålunda komma att öppnas den 21 maj

i stället för den 1 maj. Utskottet anser sig i anslutning härtill böra uttala,

att en förutsättning för tillstånd från svensk sida till ifrågavarande linjers upplåtande

till allmän trafik torde böra vara, att de uppfylla skäliga krav på

regelbundenhet och trafikduglighet i övrigt.

Att statsbidrag för eu hangar och en lyftkran vid Stockholms stads flyghamn

må utgå med det av departementschefen angivna beloppet av 244,000

kronor, varav 50,000 kronor skulle anvisas som särskilt anslag för nästkommande

budgetår, anser sig utskottet likaledes böra tillstyrka.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget å 50,000 kronor till fyrbelysning å

Malmö flygplats lärer ock böra beviljas såsom avsett för en av flygtrafikens

utveckling betingad anläggning.

Mot det ifrågasatta ägoutbytet med Malmö stad har utskottet intet att

invända.

Ej heller har Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt anslag med 5,000 kronor

för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor;

b) till belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000

kronor;

c) l:o) besluta, att för uppförande av en hangar och en lyftkran

vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen skall utgå

statsbidrag, motsvarande halva kostnaden, dock högst med

244,000 kronor;

2:o) för berörda ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor; samt

d) för biträde ind handläggning av ärenden rörande luftfart

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 88.

9

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen anvisa dels till

väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 15,300 kronor, dels ock till

telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett extra förslagsanslag

av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 62-—64 av åberopade statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1928/1929 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten

anvisat ett extra anslag av 13,600 kronor ävensom till telegramkostnader för

väderlekstjänst för luftfarten ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Jämväl för nästkommande budgetår erfordras, enligt vad departementschefen

framhållit, anslag till väderlekstjänst för luftfarten och till därmed

sammanhängande telegramkostnader. Någon minskning i hittills utgående

anslagsbelopp syntes icke kunna äga rum. Beträffande vissa nytillkomna

anslagskrav syntes 200 kronor till observationer rörande dimma böra beviljas

med hänsyn till den stora betydelse för luftfartens trygghet, som

underrättelser om förefintlig dimma innebära. Mot de begärda anslagen å

200 kronor till möbler m. m. för ett ytterligare rum för väderlekstjänsten å

Malmo flygplats och å 1,300 kronor till anskaffande av en vindstötsmätare

på samma flygplats syntes intet vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må anvisa

a) till väderlekstjänst för luftfarten ett extra anslag av 15,300

kronor;

b) till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten ett

extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Stockholm den 30 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: 8e under utlåtandet nr 87.

Reservation

beträffande punkten l:o) (understöd åt regelbunden lufttrafik) av herr 0. Olsson

i Kullenbergstorp, som ansett, att utskottet i fråga om anslaget till understöd

av regelbunden luftfart, med tagen hänsyn till de övriga anslagsbelopp, som

för nästkommande budgetår skulle utgå till luftfartsväsendet, bort tillstyrka,

att förstnämnda anslag bestämdes till 400,000 kronor.

Väderlekstjänst

för

luftfarten.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 49 häft. (Nr 87—88.)

817 905 S9 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om .anslag till luftf artsväsendet. s. 12 i texten