Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande å ordinarie stat av samtliga arbetsledarebefattningar vid arméns truppförband m. m. samt flygvapnets verkstäder.

1929-05-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:90, Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande å ordinarie stat av samtliga arbetsledarebefattningar vid arméns truppförband m. m. samt flygvapnets verkstäder.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr DO.

5

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande

å ordinarie stat av samtliga arbetsledarebefattningar

vid arméns truppförband m. m. samt flygvapnets

verkstäder. (l:a avd.)

Uti eu inom andra kammaren av herr G. Olsson i Kamsta rn. fl. väckt

motion (nr 62) har hemställts, att riksdagen behagade besluta uppföra på

ordinarie stat samtliga arbetsledarebefattningar vid arméns truppförband,

intendenturförråd, verkstäder, ammunitionsfabriker samt flygvapnets verkstäder

med bibehållande i stort av deras nuvarande löneförmåner och nuvarande

arbetsledarepersonal.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»Sedan riksdagen under år 1921 genom tillsättande av den s. k. 1921 års

pensionskommitté visat sig vilja ägna något mera intresse åt de vid försvaret

anställda civila befattningshavarna, särskilt vad det avsåge beredandet

av en tryggare existens, då hälsa och krafter vid uppnådd högre ålder börja

att avtaga, var det helt naturligt att den tanken vann genklang, att såväl anställnings-

som löneförhållanden skulle komma att ordnas på ett i stort sett

tillfredsställande sätt. Emellertid visade det sig, då kommittén till 1925

års riksdag avlämnade sitt betänkande, att en hel del befattningshavare hade

lämnats helt åsido. Yi syfta i detta fall särskilt på de vid truppförband

och intendenturförråd anställda verkmästare och arbetsledare. Dessa befattningshavare

äro i regel anställda medelst kontrakt och äro visserligen därigenom

tillförsäkrade en viss lön — i många fall ganska ringa —, men därförutom

är ingen förmån eller bestämmelse given, vare sig det gäller tjänstgörings-

eller pensionsförhållanden.

I särskilda skrivelser av den 6 mars och 12 oktober 1927 har Försvarsverkens

arbetsledareförening till Kungl. Maj:t gjort framställning om ovannämnda

befattningshavares uppförande på ordinarie stat, i likhet med vad

förhållandet är med tyghantverkare och — från 1 juli 1928 — även maskinister

och eldare vid truppförband.

Arméförvaltningen har i yttrande den 20 aug. 1927 avstyrkt bifall till

denna framställning (se bil. 1), och riksdagen 1928 följde också arméförvaltningens

ställningstagande, utom vad beträffar maskinister och eldare, vilka

blevo på ordinarie stat.

Försvarsverkens arbetsledareförening förnyade sin framställning till Kungl.

Maj:t den 14 juli 1928 (se bil. 2), och på denna framställning har också

943 29

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

4Statsutskottets utlåtande Nr 90.

Utskottets

yttrande.

arméförvaltningen den 15 okt. 1928 lämnat ett avstyrkande utlåtande (se bil.

3), till följd varav Kungl. Maj:t den 9 nov. 1928 resolverat att framställningen

icke skulle föranleda till någon dess åtgärd (se bil. 4).

Med avseende å särskilt arméförvaltningens yttrande den 15 okt. 1928

tyckes huvudskälet för dess yttrande vara att personalbehovet vid intendenturverkstäderna,

med hänsyn till 1925 års härordning, ej kan fullt bedömas.

Då emellertid reduceringarna enligt 1925 års beslut skola anses genomförda

före den 30 juni 1929, torde detta skäl sakna större betydelse. Till

vederbörande utskott kommer att överlämnas utredning om arbetsledarnas

antal.»

Utskottet vill erinra om att 1928 års statsutskott i anledning av eu vid

samma års riksdag väckt motion (II: 516) uttalat, att utskottet icke kunde

tillstyrka, att åtgärder vidtoges för uppförande å ordinarie stat av marinens

månadslönare och arbetsledande förmän, men att utskottet förutsatte, att de

i motionen anförda synpunkterna toges under övervägande vid slutligt ståndpunktstagande

till spörsmålet. I förevarande motion har påyrkats, att arbetsledarebefattningarna

vid armén och flygvapnet skulle uppföras å ordinarie

stat. Ett genomförande av detta förslag skulle otvivelaktigt medföra konsekvenser

i fråga om åtskilliga andra likartade befattningar, särskilt ovannämnda

befattningar vid marinen. Då härtill kommer, att verkningarna av

1925 års beslut i försvarsfrågan ännu icke kunna fullt överblickas och då i

varje fall den i motionen lämnade utredningen icke kan tjäna som underlag

för ett beslut i ärendet, har utskottet, utan att taga ståndpunkt till spörsmålet,

huruvida det må anses lämpligt att i framtiden vidtaga åtgärder i av

motionärerna angiven riktning, ansett sig böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Olssons i Ramsta in. fl. förevarande motion II: 62

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 81*.

Reservation

av herrar Bergqvist och Hansén beträffande utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.