Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna rörande val av gode män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter i ägodelningsrått.

1930-02-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:10, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna rörande val av gode män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter i ägodelningsrått.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna

rörande val av gode män vid lantmäteriförrättningar

samt av ledamöter i ägodelningsrått.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

253, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Karlsson i Munkedal

m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

om skyndsam utredning angående ändrade bestämmelser för val av gode

män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter i ägodelningsrått jämte

övriga hithörande spörsmål i huvudsaklig överensstämmelse med vad motionärerna

anfört i motionen ävensom om framläggande för riksdagen av

de förslag i ärendet, vartill utredningen kunde giva anledning.

I motiveringen till berörda hemställan har anförts i huvudsak följande.

Gode män vid lantmäteriförrättningar valdes på landet å kommunalstämma,

därvid endast den hade rösträtt, som i kommunen innehade under ägandeeller

nytljanderätt i mantal satt jord. På grund av dessa bestämmelser

ville det synas, som örn skiftesgodemännen finge en viss ensidig inriktning,

även om deras arbete vid förrättningarna utfördes under edlig förpliktelse.

Vid avstyckning av lägenheter enligt ensittarlagen förekomme det ganska

ofta, att ifråga om jordvärde och dylikt gode männen hade mot lägenhetsägarna

en diametralt motsatt inställning. Vad som sagts om gode männen

gällde i lika hög eller högre grad beträffande ledamöterna i ägodelningsrätt.

Billighet och rättvisa krävde, att utredning företoges, örn det icke på

detta område kunde beredas möjlighet för de svagaste att få sina intressen

bättre tillvaratagna, vilket torde kunna ske, åtminstone i någon mån, därest

de finge deltaga i val av gode män. Lämpligen borde också undersökas,

om icke valet av gode män med fördel kunde ske av kommunalfullmäktige,

där sådana funnes. Under alla omständigheter vore det mycket önskvärt,

att det till skiflesstadgan gjordes det tillägget, att vid lantmäteriförrättningar

enligt ensittarlagen och med dem jämställda förrättningar åtminstone

en av godemännen skulle vara tomt- eller lägenhetsinnehavare.

Beträffande ägodelningsrättens sammansättning vore det högeligen önskvärt,

att den bestämmelsen infördes, att minst en av de tre ledamöterna skulle

vara representant för de små tomt- och lägenhetsinnehavarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. 6 höft. (Nr 10.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Gällande bestämmelser

i

ämnet.

Motion i

ämnet vid

1926 års

riksdag.

Enligt 2 kap. 6 § jorddelningslagen skall för varje kommun finnas ett

efter behovet avpassat antal gode män, minst två och, där ej Konungens

befallningshavande lämnat tillstånd till högre antal, högst sex. Den, som

utses till god man, skall vara i lanthushållning kunnig, boende inom kommunen

och valbar till nämndeman samt får ej hava uppnått sextiofem års

ålder. God man utses för sex år. Valet förrättas å kommunalstämma av

de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som äga eller

innehava jordbruksfastighet. Varje i valet deltagande tillkommer en röst.

I fråga om ägodelningsrätt stadgas i 21 kap. 2 § jorddelningslagen, att

nämnda domstol består av ägodelningsdomare såsom ordförande samt tre

ägodelningsnämndemän. Ägodelningsnämndemännen, som böra vara allmänt

betrodda, i lanthushållning kunniga och med ortens förhållanden väl

förtrogna män, skola vara valbara till nämndemansbefattning vid häradsrätt

i domsagan samt ej hava uppnått sextiofem års ålder.

21 kap. 3 § innehåller bl. a. följande bestämmelser. Ägodelningsnämndemän

utses för sex år, till ett antal av sex i domsaga, som består av allenast

ett tingslag, och tre för varje tingslag i övriga domsagor. Avgår ägodelningsnämndeman

under tjänstgöringstiden, skall val avse återstående

del av samma tid. Val äger rum å tingsstället inför häradsrätten. Valet

verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren

utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping,

som utgör egen kommun, tillkommer rösträtt envar i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad. Vid utseende av valmän äger vaije i valet

deltagande en röst.

I 21 kap. 4 § stadgas bl. a., att vid val av ledamot i ägodelningsrätt

varje valman äger en röst ävensom att omröstningen skall verkställas med

slutna sedlar.

Slutligen stadgas i 21 kap. 6 §, att av de till ägodelningsnämndemän

valda skola tjänstgöra de tre, som av ägodelningsdomaren för varje gång

kallas därtill, ävensom att, därest ägodelningsrättens sammanträde skall

hållas vid syn på stället, de närmast boende nämndemännen böra företrädesvis

kallas att tjänstgöra.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1926 års riksdag med

förslag till lag om delning av jord å landet m. m. väcktes inom första

kammaren av herr Lindhagen en motion, nr 249, uti vilken hemställdes, att

riksdagen ville besluta den ändring i jorddelningsförslaget, att ägodelningsrättens

ledamöter måtte utses genom val av alla kommunalt röstberättigade.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 1, anförde första särskilda utskottet

beträffande ifrågavarande yrkande följande. Utskottet ansåge, att ägodelningsrätternas

huvudsakligaste uppgift vore att pröva jordbruket berörande

förhållanden och kunde därför ej förorda bifall till motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

3

Reservation anfördes, däri yrkades, att den ifrågavarande bestämmelsen

måtte erhålla följande lydelse: »Valet verkställes genom valmän, som på

föranstaltande av ägodelningsdomaren utses å kommunalstämma av de i

kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade». Såsom motivering

härför anfördes följande:

Ågodelningsrätternas huvudsakligaste uppgift att pröva jordbruket berörande

förhållanden synes vara väl tillgodosett bland annat genom de i

21 kap. 2 § uppställda krav på vissa kvalifikationer, som böra vara tillfinnandes

hos ägodelningsnämndemännen. Ur denna synpunkt torde begränsningen

av rösträtten vid utseende av valmän sakna avgörande betydelse.

Däremot lärer utsträckningen av ägodelningsrätts dömande verksamhet till

tvistemål, vilka enligt nu gällande rätt ankomma på allmän domstols prövning,

samt den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala

struktur, som å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän

att den jordbruksidkande befolkningen kommit att bliva en stundom ringa

minoritet av kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, få anses

utgöra giltigt skäl att i någon mån tillmötesgå den uppfattning, som synes

uppbära yrkandet i herr Lindhagens motion.

Ändringsförslaget avslogs av riksdagen.

I en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 178,

hemställde herr Törnkvist i Karlskrona, att riksdagen måtte vidtaga sådan

ändring i lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område, att bland de två gode män, som skola biträda

lantmätare i sådan förrättning, som i 5 § sägs, skola finnas en representant

för jordägarintresset och en representant för ensittarintresset.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 4, lämnade andra lagutskottet redogörelse

för spörsmålets behandling inom jordkommissionen och vid 1925

års riksdag samt anförde därefter följande:

Samma uppfattning, som anförts såsom skäl för yrkandet i förevarande

motion, har, såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid banden, före

antagandet av 1925 års lag framförts såväl av vissa ledamöter av jordkommissionen

som motionsvis i riksdagen. Av andra lagutskottet framhölls i

dess utlåtande i ämnet vid 1925 års riksdag, att det saknades anledning att

antaga, att missförhållanden av den art, som då omförmäldes och även nu

omtalats i den föreliggande motionen, mera allmänt förekomme. Utskottet

har ej heller efter den tiden erhållit kännedom om sådana skäl, som kunna

föranleda utskottet att avvika från sin sålunda uttalade mening.

Ehuru utskottet alltså ej linner anledning föreligga att antaga, att skiftesgodemännen

ej skulle iakttaga den opartiskhet, som ålägges dem av deras

edsvurna ställning, vill utskottet likväl erinra därom, att besvär över förrättningen

kan anföras hos vederbörande ägodelningsrätt. Enligt den jorddelningslag,

som beslöts vid förra årets riksdag, består som bekant sådan

domstol förutom av ägodelningsdomaren av tre ägodelningsnämndemän,

som väljas av valmän, vilka utses å allmän kommunalstämma av de i kommunens

angelägenheter röstberättigade, som där äga eller inneliava jordbruksfastighet.

Motion vid

1927 års riksdag

ifråga

om gode män

vid förrättning

enligt

ensittarlagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

Under åberopande härav hemställde utskottet om avslag å motionen,

vilken hemställan bifölls av riksdagen.

Motionärerna synas hava förutsatt, att rösträtt vid val av gode män och

ägodelningsnämndemän allenast tillkommer innehavare av i mantal satt

jord. Utskottet vill med anledning härav erinra, att rösträtt tillkommer

ägare eller innehavare av jordbruksfastighet, oberoende av den ordning vari

sådan bildats, alltså även ägare och innehavare av sådan jordbruksfastighet,

som uppkommit genom avsöndring eller avstyckning. Utskottet vill

vidare framhålla, att hinder ej föreligger att till gode män och ägodelningsnämndemän

välja ägare eller innehavare av avsöndrad eller avstyckad

jordbruksfastighet. Villkor för valbarhet är nämligen, såsom ovan

nämnts, i fråga om gode man, att han skall vara i lanthushållning kunnig,

boende inom kommunen och valbar till nämndeman, samt ifråga om ägodelningsnämndeman,

att han skall vara allmänt betrodd, i lanthushållning

kunnig och med ortens förhållanden väl förtrogen samt valbar till nämndemansbefattning

vid häradsrätt i domsagan.

För ändring av nu gällande regler hava motionärerna enligt utskottets

mening ej anfört sådana skäl, att utskottet ansett sig böra förorda det av

dem framställda yrkandet.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder*, Sigfrid Hansson

och Frändén, fröken Hesselgren* samt herrar Granström* och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Jeppsson, Johanson

i Hallagården, Andersson i Rasjön®, Johansson i Sollefteå*, Petersson i Lerbäcksbyn

och Sandström.

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

5

Reservation

av hrr Sigfrid Hansson, Norman, Magnusson i Kalmar, Hage och Johansson

i Sollefteå, vilka ansett, att utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

Motionärerna — — — domsagan.

Dessa kvalifikationer för valbarhet synas väl tillgodose såväl gode mäns

som ägodelningsnämndemännens uppgift att pröva jordbruket berörande

förhållanden. Ur denna synpunkt torde vid val av gode män och valmän

för utseende av ägodelningsmän begränsningen av rösträtten att tillkomma

endast ägare eller innehavare av fastighet sakna avgörande betydelse. Däremot

lärer denna begränsning kunna giva ett visst fog för den uppfattningen,

att de valda finge en viss ensidig inriktning, vilket vore av särskilt

men vid ärenden rörande ensittarlagen. Denna omständighet jämte

den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala struktur, som

å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän, att den jordbruksidkande

befolkningen kommit att bliva en stundom ringa minoritet

av kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, torde få anses utgöra

giltigt skäl för en utredning i syfte att i denna punkt tillmötesgå

motionärernas önskemål. Härför talar också, att ägodelningsrätt numera

tillkommer dömande verksamhet i tvistemål, vilka förut ankommit på

allmän domstols prövning.

Utskottet anser alltså skäl tala för att val av gode män vid lantmäteriförrättningar

och valmän för utseende av ledamöter i ägodelningsrätt verkställes

av kommunalfullmäktige eller å kommunalstämma av de i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigade och får fördenskull hemställa,

att riksdagen med anledning av motionen nr 253 i andra

kammaren måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om

utredning och förslag till sådan ändring i 2 kap. 6 § jorddelningslagen

och 21 kap. 3 § samma lag, att rösträtt tillkommer

de i kommunens allmänna angelägenheter röstbeberättigade.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19 80

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.