Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Martts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926

1930-03-22 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:16, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Martts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1930 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Martts ''proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 4

juni 1926 (nr 163) om vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en elen 28 januari 1930 till riksdagen avlämnad proposition, nr 32, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 4 juni 1926 (nr 163) om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 4 juni 1926 örn vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete, vilken lag

gäller till och med den 31 december 1930, skall äga fortsatt giltighet till och

med den 31 december 1933, dock att slutbestämmelserna i lagen från och med

den 1 januari 1931 skola hava följande lydelse:

I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som

avses i 6 eller 7 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter

den 31 december 1933.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 örn

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden

utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande

myndighet finner skäl återkalla den.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft två

i.anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 235 i första kammaren

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. 12 Käft. (Nr 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

av herr Möller m. fl. oell nr 391 i andra kammaren av herr Hansson i Stockholm

m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte besluta

antaga följande förslag till

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Arbete för tillverkning av bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas å

sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och klockan 6

förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning

å tillverkning för hushållsbruk, vilken bedrives utan biträde av annan än medlem

av hushållet.

Örn arbete, varom här är sagt., i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller

eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke

vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,

bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2§.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas

framställning jäst icke användes, utföras å sön- eller helgdag under högst tre

timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under tid,

som under a) sägs; '' .

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två timmar mellan

klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggöming utföras å söckendag mellan klockan 4 och

klockan 6 förmiddagen; , o

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare a tid, da

eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra

följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggöming utföras jämväl

mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat arbete mellan klockan

3 och klockan 6 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat

i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen

ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan

klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,

utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, åge vederbörande yrkesinspektör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje

särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare

eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift

meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, åge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande

därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,

som kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,

varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid

att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej

för mer än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger

det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;

och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad

som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd

den 29 juni 1912.

Ä arbetsställe, där sadant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,

bedrives pa stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig

plats.

6 §■

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot

stadgande i lagen eller med stöd av sådant stadgande utfärdad föreskrift, straffes

med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt

till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts person under

aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem

till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna

paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill

lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits,

fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 ,§‘

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,

som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med

fem till och med femhundra kronor.

8 §.

o Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

bötemas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, skall vad i

denna lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1930.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottet.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen, den 17 oktober 1919. örn begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 örn

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden utgår

eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande

myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela

beslut om eftergift som avses i 4 §.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet

hänvisa till propositionen; och får utskottet i fråga örn vad motionärerna

anfört till stöd för sina yrkanden hänvisa till motionerna.

Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och

konditoriföretag tillkom liksom lagen örn arbetstidens begränsning vid 1919

års urtima riksdag. Bagerilagstiftningen har beträffande giltighetstiden hittills

behandlats på samma sätt som den allmänna arbetstidslagstiftningen. Den

nu gällande lagen i ämnet gäller till och med den 31 december 1930. I propositionen

förutsättes, att lagen alltjämt skall vara provisorisk, och dess giltighetstid

har föreslagits till och med utgången av år 1933. I motionerna åter

har hemställts, att den provisoriska lagen måtte förnyas utan tidsbegränsning.

Då utskottet i sitt utlåtande beträffande den allmänna arbetstidslagen föreslagit,

att denna skall hava permanent karaktär från och med nästkommande

år, synes det utskottet lämpligt, att jämväl nu ifrågavarande lag blir definitiv

från samma tidpunkt.

I motionerna har vidare föreslagits, att vissa ändringar i materiellt hänseende

skola verkställas vid lagens förnyande. Dessa ändringsförslag avse att

anpassa den svenska lagen efter bestämmelserna i det vid internationella arbetskonferensen

i Genéve år 1925 antagna förslaget till konvention angående

nattarbete i bagerier.

I fråga örn denna konvention vill utskottet lämna följande redogörelse. Den

svenska lagen är på det hela taget av betydligt strängare innehåll än konventionen.

Konventionen angives visserligen äga tillämpning å ali slags tillverkning

utan hänsyn till syftet därmed, under det att lagen allenast avser tillverkning

till avsalu, men då hushållstillverkning, bedriven av hushållets medlemmar,

är undantagen enligt konventionen, skulle konventionens överskjutande tilllämpning

väsentligen komma att avse truppförband, sjuk- och fattigvårdsanstalter

m. fl. dylika institutioner. Beträffande tillämplighetsområdet kan för

övrigt anmärkas, att lagen har avseende å tillverkning ej blott av produkter,

framställda av mjöl -— till vilka konventionen inskränker sig — utan även av

andra konditorivaror. Vidare är att märka, att konventionen endast riktar sig

mot nattarbetet, under det att lagen därjämte förhindrar söndagsarbete. Den

mest betydelsefulla skillnaden framträder emellertid vid jämförelse av nattarbetsförbudets

omfattning till tiden. I lagen stadgas förbud mot arbete, med

undantag för uppeldning och deggörning, mellan kl. 8 e. m. och kl. 5 f. m.,

d. v. s. under nio timmar, medan konventionen inskränker sig till att, med

möjlighet till undantag bl. a. för förberedelse- och avslutningsarbeten, påbjuda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG.

5

en nattledighet av 7 timmar i följd och innefattande tiden mellan kl. 11 e. m.

och 5 f. m. eller under vissa betingelser mellan kl. 10 e. m. och 4 f. m. I ett

avseende är emellertid konventionen strängare än lagen, nämligen däri att nattarbetsförbudet

enligt konventionen omfattar såväl arbetare som arbetsgivare,

vilka taga del i den åsyftade tillverkningen, under det att från lagens tillämpning

äro undantagna sådana rörelser, som bedrivas utan biträde av annan än

make och hemmavarande barn.

Utskottet övergår nu till de förändringar i lagens särskilda bestämmelser,

som motionärernas lagförslag företer.

Den första förändringen består däri, att orden »till avsalu» i 1 §:s första

punkt uteslutits. Genom denna förändring skulle, såsom ovan nämnts, lagen

komma att gälla även beträffande tillverkning, som bedrives vid truppförband,

sjuk- och fattigvårdsanstalter m. fl. dylika institutioner. En sådan anordning

anser emellertid utskottet icke lämplig.

Den andra och betydelsefullaste förändringen består däri, att undantaget för

s. k. familjebagerier ersatts med ett undantag för tillverkning för bushållsbruk,

vilken bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Liknande förslag hade framställts i Kungl. Maj:ts proposition nr 72 till

1926 års riksdag. Härom yttrade utskottet i sitt utlåtande nr 21 följande:

Ifrågavarande förändring utgör visserligen en betingelse för konventionens

ratificering, men den är väsentligen föranledd av de större bageriidkamas och

deras arbetares krav på undanröjande av den besvärande och enligt deras mening

illojala konkurrens, som utövas av de från lagens tillämpning undantagna

familjebagerierna, vilken konkurrens ytterligare skärpes därigenom, att

ett stort antal andra små, från familjebagerierna ofta endast med svårighet

skiljbara bageriföretag opåtalt arbeta under samma fria former. Det undantag,

som sålunda medgivits, utgör emellertid endast ett uttryck för den eljest

inom arbetarskyddslagstiftningen hävdade principen örn full frihet för arbetsgivaren

att själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete.

Vidare må framhållas, att verkställda undersökningar enligt utskottets förmenande

knappast giva något starkare stöd åt härovan berörda klagomål. Sålunda

torde exempelvis den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen

av familje- och hembagerier sannolikt i avsevärd mån finna sin förklaring

i andra förhållanden — såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk

hos oorganiserad personal, tvång för en del personer, som förut haft

andra levnadsförhållanden, att förskaffa sig en förvärvskälla — än den här

ifrågavarande undantagsbestämmelsen. Med hänsyn till vad sålunda anförts

och särskilt till angelägenheten av att upprätthålla principen om frihet till arbete

för arbetsgivaren och hans familj har utskottet icke kunnat biträda det

förevarande ändringsförslaget, utan får utskottet förorda, att den nu gällande

undantagsbestämmelsen för familjebagerier måtte upptagas i den förnyade bagerilagen.

Utskottet vidhåller alltjämt denna sin uppfattning rörande föreliggande spörsmål.

Den tredje förändringen avser tiden för bageriarbetets början och innebär en

återgång till de bestämmelser, som gällde före 1926 års revision. De skäl, som

motionärerna anfört till stöd härför, kan utskottet icke godtaga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG.

Utskottet har sålunda funnit sig icke kunna biträda något av de framställda

förslagen till ändring i materiellt hänseende i förevarande lag.

Med hänsyn därtill att utskottet föreslår permanent lagstiftning, äro vissa

ändringar erforderliga uti ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna.

I fråga örn den allmänna arbetstidslagen har utskottet ansett lämpligt föreslå

riksdagen att antaga ny lag i ämnet i stället för att utan tidsbegränsning

förlänga nu gällande lag. Samma förslag vill utskottet framställa beträffande

bagerilagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Majlis proposition

och de i ämnet väckta motionerna måtte för sin del antaga

följande

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri
ocli

konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må icke

bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och

klockan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning

å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller

eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke

vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,

bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas

framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre

timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan

samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under

tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan

klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan 3.30 och

klockan 5 förmiddagen;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande br 16.

7

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid, då

eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra

följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggörning utföras jämväl

mellan klockan 2 och klockan 3.30 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat

i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen

äfvensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning,

mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,

utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje

särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare

eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift

meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande

därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,

som kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,

varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att

inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för mer

än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger det företagets

innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;

och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad

som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd

den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig

plats.

C §.

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot

stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant stadgande,

straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har

på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

person under aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från

och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna

paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen

förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas

till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,

som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem

till och med femhundra kronor.

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 eller

lagen den 4 juni 1926 örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete, skall fortfarande äga giltighet, till dess den

därför bestämda tiden utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till

viss tid, vederbörande myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela

beslut om eftergift, som avses i 4 §.

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i

andra kammaren, i den mån desamma icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 mars 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr IG. Reservationer.

9

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Sigfrid Hansson, Thorberg,

Österström och Mellén, fröken Hesselgren* samt herr Hagman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde, Hage,

Johanson i Stockholm*, Andersson i Rasjön, Björnberg*, Gardell i Gans och Sandström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation er:

1) av herrar Westman, von Sydow, Mellén, Magnusson i Skövde, Gardell

i Gans och Sandström, vilka ansett, att utskottets yttrande från sid. 4 med kantrubrik

»Utskottet» bort hava följande lydelse:

Lagstiftningen — —---tidsbegränsning.

Då utskottet i sitt utlåtande beträffande den allmänna arbetstidslagen föreslagit,

att denna skall hava förlängd giltighet till utgången av år 1933, synes

det utskottet lämpligt att jämväl nu ifrågavarande lag erhåller förlängd giltighet

till utgången av samma tid.

I motionerna---— -— —- bagerier.

I fråga örn — -—- —---hemmavarande barn.

Utskottet — -----företer.

Den första------lämplig.

Den andra-----—- hushållet.

Liknande förslag--— ---- förnyade bagerilagen.

Utskottet —------- spörsmål.

Den tredje-----icke godtaga.

Utskottet---— ---i förevarande lag (sid. 6).

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas;

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i

andra kammaren icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda

;

2) av herrar Sigfrid Hansson, Thorberg, Hagman, Hage och Johanson i

Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande från sid. 4 med kantrubrik

»Utskottet» bort hava följande lydelse:

Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och

konditori företag tillkom liksom lagen örn arbetstidens begränsning vid 1919 års

urtima riksdag. Bagerilagstiftningen har beträffande giltighetstiden hittills

behandlats på samma sätt som den allmänna arbetstidslagstiftningen och är

sålunda nu av provisorisk karaktär. Då utskottet i sitt utlåtande angående den

allmänna arbetstidslagen föreslagit, att denna från och med nästa år skall hava

Utskottet

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

permanent karaktär, synes det utskottet lämpligt, att jämväl här ifrågavarande

lag göres permanent från samma tidpunkt.

Då en internationell konvention föreligger rörande förläggandet av arbetstiden

inom bagerier och konditorier, synes det utskottet riktigt, att den svenska

lagen bringas i överensstämmelse med denna, så att Sverige kan ratificera

konventionen. De ändringar som därför behöva göras i den svenska lagtexten

äro jämförelsevis små. De inskränka sig till att orden i första paragrafen »till

avsalu» böra utgå, varigenom lagen kommer att gälla även för statens och kommuners

bagerier, och att lagens tillämpningsområde utsträckes till att omfatta

jämväl s. k. familjebagerier. En sådan förändring av lagens tillämpningsområde

tillstyrktes av socialstyrelsen redan 1926. Härutöver kräves, att den

förändring av tidsbestämningarna för arbetets början å morgnarna, som gjordes

av riksdagen 1926, återföres till de bestämmelser, vilka gällde i tidigare lagstiftning.

Då goda skäl förefinnas för att verkställa här angivna förändringar i nu

gällande lag för att få den svenska lagstiftningen i överensstämmelse med den

internationella konventionen, så att denna kan ratificeras, vill utskottet för sin

del förorda bifall till de i denna fråga väckta motionerna nr 235 i första kammaren

och nr 391 i andra kammaren.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

och de i ämnet väckta motionerna måtte för sin del antaga

följande

om

Lag

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri

och konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

(Gällande lag.)

(Utskottets förslag.)

Arbete för tillverkning till avsalu

av bageri- eller konditorivaror må icke

bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid

mellan klockan 8 eftermiddagen och

klockan 5 förmiddagen å söckendag.

Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å rörelse, som bedrives

utan biträde av annan än make och

hemmavarande barn.

Arbete för tillverkning av bagerieller

konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid mellan

kl. 8 eftermiddagen och klockan 6 förmiddagen

å söckendag. Vad sålunda

stadgats äger dock icke tillämpning å

tillverkning för hushållsbruk, vilken

bedrives utan biträde av annan än medlem

av hushållet.

Örn arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller

eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke

vara underkastat denna lag i vidare man, än det avser tillverkning av bröd,

bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

11

(Gällande lag.)

(Utskottets förslag.)

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas

framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre

timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan

samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under

tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan

klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggöming ut- d) uppéldning eller deggöming ut
föras

å söckendag mellan klockan 3.30 föras å söckendag mellan klockan 1

och klockan 5 förmiddagen; och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,

då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som f) under natten till söckendag, som

närmast föregår två eller flera på var- närmast föregår två eller flera på varandra

följande sön- och helgdagar,

uppeldning eller deggöming ntföras

jämväl mellan klockan 2 och klockan

4 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 8 och klockan 6 förmiddagen.

andra följande sön- och helgdagar,

uppeldning eller deggöming utföras

jämväl mellan klockan 2 och klockan

3.30 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3, och klockan 5 förmiddagen.

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat i

skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen,

ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning,

mellan klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,

utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, åge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje

särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare

eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift

meddelas av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, åge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande

därtill; och skola därvid meddelas de föreskrifter örn nattarbetets anordnande,

som kunna finnas erforderliga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

(Gällande lag.) (Utskottets förslag.)

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,

varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att

inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för mer

än ett dygn i sänder. Örn sådan åtgärd och anledningen därtill åligger det företagets

innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;

och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad

som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen örn arbetarskydd

den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen örn arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig

plats.

6 §■

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot

stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant stadgande,

straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har

på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts

person under aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från

och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna

paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen

förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas

till det ansvar, som är bestämt för sådant förseelse.

7 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,

som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem

till och med femhundra kronor.

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 §•

Beträffande verksamhet, som bedrives

av staten eller kommun, skall vad

i denna lag är stadgat angående arbetsgivare

gälla arbetsföreståndaren.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. Reservationer.

13

(Gällande lag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1927 samt gäller till och med

den 31 december 1930; skolande i fråga

örn sådan under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som avses i

6 eller 7 §, vad i lagen är stadgat fortfara

att gälla även efter sistnämnda

dag.

Eftergift, som beviljats med stöd av

lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete

eller lagen den 22 juni 1923

örn vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri oell

konditoriarbete, skall fortfarande äga

giltighet, till dess den därför bestämda

tiden utgår eller, där eftergift beviljats

utan begränsning till viss tid,

vederbörande myndighet finner skäl

återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att

jämväl innan denna lag trätt i kraft

meddela beslut örn eftergift, som avses

i 1 §■

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1931.

Eftergift, som beviljats med stöd av

lagen den 17 oktober 1919 örn begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete

eller lagen den 22 juni 1923

eller lagen den 1 juni 1926 om

vissa inskränkningar beträffande tiden

för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

skall fortfarande äga giltighet,

till dess den därför bestämda

tiden utgår eller, där eftergift beviljats

utan begränsning till viss tid, vederbörande

myndighet finner skäl återkalla

den.

Vederbörande myndighet äger att

jämväl innan denna lag trätt i kraft

meddela beslut örn eftergift, som avses

i 4 §.

B) att motionerna nr 235 i första kammaren och nr 391 i

andra kammaren, i den mån desamma icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) hemställt, icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) av herr Magnusson i Kalmar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:138 Skrivelse till Konungen i anledning äv dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lägen den 4 juni 1926 a1 i texten