Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera och därav påkallade lagförslag.

1930-03-27 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera och därav påkallade lagförslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1930 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till

lag om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning

med mera och därav påkallade lagförslag.

Genom en den 19 februari 1930 till riksdagen avlämnad proposition, nr 86,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning nied mera.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har Konungen förordnat örn ändring av området för stad, köping, som utgör

egen kommun, eller socken, eller meddelat beslut angående sträckningen av

gräns för förvaltningsområde, som nu sagts, och innebär förordnandet eller

beslutet överflyttande av del av fastighet från ett förvaltningsområde till annat

sådant område, skall delning av fastigheten verkställas i överensstämmelse

därmed.

Har Konungen förordnat, att fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser skall förås för samhälle a landet, och ligger en och samma

fastighet dels inom dels utom gränsen för samhället, skall fastigheten delas

efter nämnda gräns.

Därest av viss fastighet på ena sidan örn fastställd gräns faller allenast dess

andel med andra fastigheter i samfälld mark, skall dock delning av fastigheten

ej äga rum, savida icke dess andel i samfälligheten blir i laga ordning utbruten.

Med fastighet förstas i denna lag vad som enligt gällande bestämmelser

skall såsom särskild fastighet redovisas i fastighetsregister.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 sami. 2 avd. 17 käft. (Nr 21—22.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

2 §•

Delning av fastighet utav anledning, varom i 1 § sägs, skall, efter förordnande

av Konungens befallningshavande, verkställas av lantmätare genom avstyckning

enligt denna lag.

Skall delning ske av flera fastigheter, skola de avstyckningar, som därav

föranledas, verkställas såsom en förrättning; dock att, där fråga är örn delning

av fastigheter, som tillhört olika förvaltningsområden, särskild förrättning

skall äga rum för varje sådant område. Finner förrättningsmannen, att

avstyckningarna på grund av särskilda förhållanden icke utan olägenhet kunna

verkställas såsom en förrättning, må förrättningen uppdelas i den utsträckning

omständigheterna påkalla.

3 §.

Med avseende å förrättningen skola föreskrifterna i 2 kap. 5, 9 och 11 §§,

3 kap. 1, 2 och 4 §§ utom såvitt angår kallelse till byggnadsnämnd och 6—13

§§ samt, där ej nedan i 8 § är annorlunda stadgat, 6 kap. lagen örn delning

av jord å landet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

4 §.

Är förrättningsmannen av jäv hindrad företaga förrättningen, anmäle ofördröjligen

förhållandet hos Konungens befallningshavande.

5 §•

Örn tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst fjorton

dagar förut underrätta magistrat eller stadsstyrelse i stad ävensom municipalnämnd

eller kommunalnämnd i samhälle eller socken, som beröres av förrättningen.

6 §•

Finner förrättningsmannen, att för förrättningens behöriga handläggning erfordras

bestämmande av fastighetsgräns, skall sådan gränsbestämning av honom

verkställas med tillämpning av de bestämmelser, som skolat lända till

efterrättelse, därest gränsbestämningen verkställts på begäran av fastighetens

ägare; och vile emellertid frågan om delning av de fastigheter, som beröras av

gränsbestämningen, till dess denna blivit genom laga kraft ägande beslut

avgjord.

7 §.

Förrättningsmannen äger efter överläggning med jordägaren besluta, vilken

del av fastighet som skall avstyckas. Därest icke särskilda förhållanden annat

föranleda, bör den del avstyckas, vars ägovidd är minst eller vars avstyckande

förorsakar den minsta kostnaden.

Har fastighet delats genom sämjedelning, som kommit till stånd före den

1 januari 1928, skall särskilt för sig avstyckas envar vid sämjedelningen ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21,

3

lagd lott eller del därav. Därest icke samtliga delägare förklara sig nöjda med

sämjedelningen och därom upprätta förening, skall föreläggande meddelas delägare,

som önskar jämlikt 1 kap. 8 § lagen örn delning av jord å landet erhålla

skifte å fastigheten, att senast inom sex månader söka dylikt skifte; och vile

emellertid frågan örn delning av fastigheten. Sökes ej skifte inom sålunda utsatt

tid eller meddelas icke tillstånd därtill eller fullföljes icke sökt skifte, skall

frågan örn skifte anses vara förfallen.

8 §.

Förrättningsmannen åligger att upprätta karta i den omfattning, som erfordras

till utmärkande av gränserna för avstyckade områden jämte sådana

fasta punkter och mätningsuppgifter, att områdenas läge och gränser bliva fullt

bestämda. Skall avstyckat område redovisas i jordregistret, skola å kartan därjämte

utmärkas gränserna mellan sådana i området ingående ägoslag, som redovisas

i nämnda register. Förekomma inom avstyckat område tomter, som icke

äro att anse såsom rättsligen bestående, skola tomterna angivas å kartan under

de beteckningar, som åsatts dem i vederbörlig ordning.

Gemensamt undantag eller annan till två eller flera fastigheter hörande

samfällighet skall ock upptagas å kartan, dock endast i den mån så erfordras

till utvisande av gräns, som uppkommit vid förrättningen.

Finnes äldre karta, skall den, örn så lämpligen kan ske, användas vid förrättningen.

Ägomätning må äga rum endast i den mån sådan finnes oundgängligen

nödvändig för upprättande av karta på sätt i denna paragraf är

föreskrivet.

9 §•

Vid förrättningen skall upprättas tydlig beskrivning, däri varje nybildad

fastighet skall redovisas. I beskrivningen skall med hänvisning till

varje å karta upptaget område lämnas uppgift örn dettas areal ävensom örn de

andelar i samfälligheter, som tillagts avstyckad ägovidd. Hava å kartan

utmärkts gränserna mellan ägoslag, som redovisas i jordregistret, skall beskrivningen

innehålla uppgift örn arealen av dessa. Ingå i nybildad fastighet

tomter, som icke äro att anse såsom rättsligen bestående, skall beskrivningen

innehålla förteckning över dessa tomter.

Därest av viss fastighet på ena sidan om fastställd gräns faller allenast dess

andel med andra fastigheter i samfälld mark och fastigheten till följd därav

icke delats vid förrättningen, skall fastigheten ändock särskilt upptagas i beskrivningen

och uppgift däri tillika lämnas om dessa samfälligheter.

Beskrivningen skall, om så kan ske, tecknas å kartan.

10 §.

Förrättningsmannen skall å marken utstaka samt tydligt och varaktigt utmärka

vid förrättningen tillkomna gränser ävensom upprätta fullständig beskrivning

över gränserna och utsatta gränsmärken. Beskrivningen skall, örn

så kan ske, tecknas å kartan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21

11 §•

Sedan vid förrättningen tillkomna gränser blivit utstakade och utmärkta samt

alla till förrättningen hörande frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningen

avslutas; och meddele förrättningsmannen underrättelse örn vad som skall

iakttagas för fullföljd av talan mot förrättningen.

Inom femton dagar från det förrättningen blivit avslutad skall ett exemplar

av förrättningshandlingarna emot bevis, som bifogas konceptakten, tillställas

jordägaren eller, där flera sådana finnas, den som av dem därtill utses. Där

förrättningshandlingarna icke utgivas å sammanträde, må tillställandet ske

nied posten eller genom utmätningsmannen i orten.

12 §.

Den, som vill fullfölja talan mot förrättningen, har att inom trettio dagar

från dess avslutande till ägodelnings domaren ingiva sina till ägodelningsrätten

ställda besvär eller ock på eget äventyr insända dem med posten så tidigt,

att de före sagda tids utgång komma ägodelningsdomaren till handa.

13 §.

Med avseende å granskning och prövning av förrättningen skall vad i

21 kap. avdelningarna D och E lagen örn delning av jord å landet stadgas

beträffande avstyckning i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dock skall

den fastställelseprövning, som enligt dessa bestämmelser ankommer å överlantmätaren,

fullgöras av ägodelningsdomaren.

14 §.

Innebär förordnande eller beslut, varom i 1 § sägs, överflyttning av del av

fastighet från ett domstolsområde till annat sådant område, skall förrättningen

prövas av ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten i det domstolsområde,

fastigheten tillhört före indelningsändringen.

15 §.

Har fastställelse meddelats å förrättningen, skall konceptakten av ägodelningsdomaren

insändas till överlantmätaren eller, där avstyckning skett från

fastighet i stad eller samhälle å landet, för vilket föres fastighetsregister enligt

de för stad meddelade bestämmelser, till vederbörande registerförare.

16 §.

Vad i 21 kap. avdelningen G lagen om delning av jord å landet stadgas om

talan mot ägodelningsdomares eller ägodelningsrätts beslut skall, utom såvitt

angår byggnadsnämnds klagorätt och därmed förbunden underrättelseskyldighet,

i tillämpliga delar gälla örn ägodelningsdomares eller ägodelningsrätts beslut

enligt denna lag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

5

17 §.

Förrättningsmannen vare skyldig att inom fyrtiofem dagar från den dag,

då beslut örn fastställelse av förrättningen meddelats, eller, i händelse talan

mot beslutet må föras, från den dag beslutet vunnit laga kraft eller däremot

förd talan ogillats, till envar av jordägarna utlämna i ett exemplar utdrag av

upprättad karta rörande honom tillhörig fastighet, som bildats vid förrättningen;

och teckne förrättningsmannen å utdraget avskrift av beviset örn fastställelsen.

Utdraget må tillställas jordägare med posten eller genom utmätningsmannen

i orten.

18 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum enligt denna lag, för avgäld

eller annat åliggande, varom förmäles i 5 kap. 16 § lagen örn fastighetsbildning

i stad eller 19 kap. 24 § lagen örn delning av jord å landet, skall i

fråga örn den avstyckade delens ansvar för sådant åliggande tillämpas vad

som skulle gällt för det fall, att avstyckning på ansökan av fastighetens ägare

skett innan förordnande eller beslut, som avses i 1 §, blivit meddelat.

19 §.

Konceptakt rörande förrättning enligt denna lag skall förvaras å lantmäterikontoret.

Berör förrättningen stad eller samhälle å landet, där den för städerna

gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, skall genom överlantmätarens

försorg avskrift av förrättningshandlingarna och kopia av upprättad

karta översändas till byggnadsnämnden.

Berör förrättningen två län, skall konceptakten förvaras å lantmäterikontoret

i det län, fastigheten före indelningsändringen tillhört, och skall överlantmätaren

till lantmäterikontoret i det andra länet överlämna avskrift av förrättningshandlingarna

och kopia av upprättad karta.

'' 20 §.

Vad i denna lag sägs beträffande avstyckning från viss fastighet skall i

tillämpliga delar gälla i fråga örn avstyckning från sådan mark inom stad

eller samhälle å landet, som ej ingår i fastighetsindelning.

21 §.

Vad i denna lag är stadgat örn ägare avser jämväl den, som innehar fastighet

under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

22 §.

Vad enligt denna lag ankommer å ägodelningsdomare eller ägodelningsrätt

skall för Stockholm fullgöras av Överståthållarämbetet och för annan stad,

där magistrat finnes, av denna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

23 §.

Kostnad för förrättning enligt denna lag eller för gränsbestämning i sammanhang

med sådan förrättning må icke åläggas fastighetens ägare eller innehavare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.

Har dessförinnan beslut örn indelningsändring eller örn sträckningen av

gräns för förvaltningsområde meddelats eller föreskrift utfärdats, att fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser skall föras för samhälle

å landet, skall vad i denna lag stadgas äga tillämpning i den mån Konungen

förordnar.

2) Lag

om ändrad lydelse av 7 kap. 9 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om

fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 9 § lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning

i stad skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

9 §.

I samband---magistratens prövning.

Vid fastighetsindelningens bestämmande skall såsom stadsäga anses område,

som vid mätningsförrättning utlagts såsom särskild fastighet eller som

eljest i ägarens hand må anses såsom särskild fastighet, så ock varje stadsägoområde

i övrigt; skolande förty, där område, varom nu är fråga, tillhör flera,

de där var för sig äga viss å marken bestämd ägovidd, eller där viss ägovidd

av dylikt område är särskilt intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran

eller annan rättighet, varje sådan del anses såsom en stadsäga. Har fastighet

delats genom sämjedelning, som kommit till stånd efter ingången av år 1928,

skall dock fastigheten utan avseende å sämjedelningen upptagas såsom en

stadsäga.

Där flera — — — annan rättighet.

Områden hörande---å marken.

Områden, som---en stadsäga.

Har kronan — — — till järnväg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

7

3) Lag

om tillägg till 1 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning

av jord å landet.

Härigenom förordnas, att till 1 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 om delning av

jord å landet skall fogas ett tredje stycke av följande lydelse:

Har genom beslut örn ändring i rikets indelning eller örn sträckningen av

administrativ gräns delar av ett och samma skifteslag hänförts till olika förvaltningsområden,

skall, sedan fastighetsdelning enligt vad därom är särskilt

stadgat ägt rum i överensstämmelse med indelningsändringen eller gränsbestämningen,

vad som av skifteslaget ligger a vardera sidan örn gränsen utgöra

skifteslag för sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.

Beträffande grunderna för de framlagda lagförslagen får utskottet, i den

män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionens innehåll.

För ordnande av fastighetsbeskattningen inrättades under 1500-talet kro- Fa stig het snans

jordebok. Denna upplades sockenvis, och upptogs däri varje skattebondes ocjt fastiggård

såsom en kameral enhet. Efter hand infördes i jordeboken även alla andra hetsregistrejordegendomar

på landet. Den i jordeboken redovisade indelningen i kamerala landet.

enheter eller jordeboksenheter kom att bliva grundläggande även för den rättsliga

fastighetsindelningen. När till tryggande av jordäganderätten och inteckningssäkerheten

lagfarts- och inteckningsböckerna upplades, gjordes salunda i

dessa i allmänhet ett upplägg för varje jordeboksenhet inom tingslaget med undantag

av dem, som voro under kronans omedelbara disposition. Och då sedermera,

för att möjliggöra uppläggande av nya, mera specialiserade fastighetsböcker,

jordregistret inrättades, upplades detta enligt därom i 1908 års jordregister

förordning meddelade bestämmelser särskilt för varje jordebokssocken,

och inom socknen gjordes ett upplägg för varje jordeboksenhet. På enhetens

upplägg redovisas i särskilda rum de fastigheter, vari enheten blivit uppdelad

genom verkställda jorddelningsförrättningar eller avsöndringar eller därmed

jämförliga åtgärder.

Städernas jord redovisas icke i jordeboken. I städernas fastighetsböcker har

i allmänhet gjorts ett upplägg för varje fastighet. Även i städerna skola nya gch fa8tig.

fastighetsböcker uppläggas, och till grund för dessa skall läggas ett fastighets- hetsregistreregister,

motsvarande jordregistret för landsbygden. Huru detta skall vara derna.

inrättat, därom stadgas i 7 kap. lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning

i stad och den samma dag utfärdade förordningen med närmare föresknf
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

ter örn fastighetsregister för stad. Fastighetsregistrets uppläggande föregås

av en särskild förrättning, som har till ändamål att åstadkomma en registerkarta

med vissa därtill hörande handlingar. På registerkartan skola utmärkas

bland annat dels fastigheterna, vilka äro av två slag, tomter och stadsägor,

dels ock alla områden, som icke ingå i fastighetsindelning. Även dessa senare

äro av två slag, nämligen dels områden, som äro samfällda för två eller flera

fastigheter, dels ock vägar, gator, torg och andra allmänna platser ävensom

sådana vattenområden, som icke veterligen höra till en eller flera fastigheter

enskilt. Vad som skall anses utgöra en rättsligen bestående tomt får i varje

särskilt fall avgöras med hänsyn till de regler för tomtbildning, som å olika

tider varit gällande. Då stadsägoma ofta bildats mera formlöst, vanligen genom

att visst område upplåtits och lagfarits utan föregående kartläggning,

skall med hänsyn till den ovisshet om fastighetsindelningen inom stadsägorna,

som sålunda är rådande, av förrättningsmannen upprättas ett förslag till fastighetsindelning,

som efter granskning av fastighetsbokföraren fastställes av magistraten.

Fastighetsindelningen sker efter de regler därför, som äro givna i

7 kap. 9 § fastighetsbildningslagen. Enligt dessa gäller bland annat, att, där

ett område tillhör flera, som var för sig äga viss å marken bestämd ägovidd,

varje sådan del skall anses såsom en stadsäga. Sämjevis verkställda delningar

bliva alltså legaliserade genom den å fastighetsindelningen meddelade fastställelsen.

Detta förhållande är av särskild betydelse för den nu ifrågavarande

lagstiftningen. Fastighetsregistret består av två avdelningar, tomtboken

och stadsägoboken. Förut berörda områ ien, som icke ingå i fastighetsindelning,

redovisas i särskilda förteckningar, vilka föras såsom bihang till fastighetsregistret.

^ Samhällen å landet äro köpingar och municipalsamhällen. Köpingarna äro i

Ställning T reSel egna kommuner, men en del äldre köpingar finnas, som tillhöra de lands„

afseende kommuner, vari de ligga. Municipalsamhället är en i vissa avseenden självständig

Registrering kommunal enhet inom en landskommun och uppkommer därigenom, att Kungl.

m. m. Maj :t förordnar att ordningsstadgan, brandstadgan, hälsovårdsstadgan eller

1 kap. fastighetsbildningslagen eller någon av dessa författningar skola i tilllämpliga

delar gälla för området. Före fastighetsbildningslagens tillkomst avsåg

dylikt förordnande byggnadsstadgans eller, efter stadsplanelagens tillkomst,

denna lags tillämpning inom visst område. Köpingarnas och municipalsamhällenas

jord finnes upptagen i jordeboken i den mån densamma icke därur

avförts i sammanhang med den pågående fastighetsregistreringen.

I avseende å sättet för fastighetsregistreringen råder ingen skillnad mellan

köpingar och municipalsamhällen. Här har man i stället att skilja mellan å

ena sidan samhällen, där den för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas, och å andra sidan övriga samhällen. Beträffande den förstnämnda

gruppen gäller enligt 1 § jordregisterförordningen, att det ankommer

på Konungens särskilda förordnande, huruvida jordregisterförordningen eller

de beträffande fastighetsregister för stad meddelade bestämmelser skola tilllämpas.

För samhällen i den senare gruppen skall alltid föras jordregister.

Ett förordnande att fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

9

ser skall föras för samhälle å landet medför bland annat dels att den i samhället

ingående jorden skall avföras ur jordeboken, dels ock att jorddelningslagen

och lagen örn sammanläggning av fastigheter å landet icke vidare äro tillämpliga

inom samhället utan i stället 4, 5 och 6 kap. fastighetsbildningslagen.

Fastighetsregistreringen ansluter sig alltså i första hand till den bestående Behovet av

indelningen i städer och socknar. Med socken är i förevarande avseende att lik- ^f^stighe

ställa köping, som utgör egen kommun. Vid ändring i denna indelning på sådant

sätt, att del av fastighet överflyttas från ett förvaltningsområde till annat,

erfordras således, att fastigheten delas efter den nya gränsen mellan förvaltningsområdena,

enär eljest ordning och reda i fastighetsindelningen och

fastighetsredovisningen icke skulle kunna upprätthållas. Alldeles ofrånkomlig

är en sådan delning i fall, då indelningsändringen innebär överflyttande av

del av fastighet från ett domstolsområde till annat. Lika nödvändigt är att

fastighetsdelning kommer till stånd, då del av fastighet faller inom samhälle å

landet, beträffande vilket Konungen förordnat, att fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser skall föras för samhället.

Efter tillkomsten av lagen den 27 juli 1896 örn hemmansklyvning, ägostyck- Tidigare

ning och jordavsöndring plägade Kungl. Maj:t vid meddelande av beslut örn ^-r/fT-de

indelningsändringar i regel föreskriva, att avskiljandet av del av fastighet, al fastighet.

som överflyttades från ett förvaltningsområde till annat, skulle ske genom

ägostyckning eller jordavsöndring. Detta förfaringssätt hade emellertid en

stor svaghet däri, att avskiljandet icke kunde komma till stånd utan vederbörande

fastighetsägares medverkan. Frågan örn delning av fastighet vid

ändring i rikets indelning upptogs därför till behandling under förarbetena

till såväl jorddelningslagen som fastighetsbildningslagen. Även den kommitté,

åt vilken Kungl. Maj:t år 1913 uppdrog att utarbeta förslag till författningsbestämmelser

angående kommunala nybildningar m. m., och som avlämnade

sitt betänkande år 1917, hade sin uppmärksamhet riktad på frågan.

Sistnämnda kommitté ansag sig dock icke böra framlägga något eget förslag

till lagbestämmelser i ämnet, enär frågan redan tagits örn hand av kommitterade

för revision av jorddelningslagstiftningen, där enligt kommitténs mening

dessa bestämmelser hörde hemma.

Fastighetsregisterkommitténs år 1911 avlämnade betänkande innehöll bland Förarbetena

annat förslag till en särskild lag angående avskiljande av visst område från

hemman eller lägenhet i anledning av förändring i administrativ indelning, ningslagen.

Enligt denna skulle delningen ske genom ägostyckning eller avsöndring och

kunna genomföras även utan vederbörande jordägares medverkan. Det betänkande,

som avgavs av 191\ års fastighetsregisterkommission, innehöll ett lagförslag

av i huvudsak samma sakliga innehåll. 1916 års fastighetsregisterkommissixms

betänkande innehöll ej någon motsvarighet till berörda lagförslag.

Kommissionen ansåg sig nämligen ej böra till behandling upptaga frågan

om delning av fastighet av anledning, varom här är fråga, i vidare mån

än den hade samband med fastighetsregistreringen i städer och fastighetsre
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

gistersamhällen å landet samt uteslutandet ur jordeboken av däri ingående

delar av jordeboksenheter. I detta avseende anförde kommissionen:

För att ett uteslutande ur jordeboken skall kunna ske, torde emellertid, i den

mån hemman, hemmansdel eller lägenhet icke i sin helhet tillhör samhällets

område, böra fordras, att den inom samhället belägna delen av sådan fastighet

varder avskild från fastigheten i övrigt, d. v. s. bildar fastighet eller fastigheter

för sig. I den mån tomtindelning sträcker sig intill samhällets gräns

och omfattar fastighetsdel, varom nu är fråga, i dess helhet, har avskiljandet

ägt rum genom tomtindelningen. Och beträffande del av fastighet, som eljest

tillhör samhället, avskiljes sådan till särskild fastighet genom den fastighetsindelning,

som äger rum i sammanhang med samhällets upptagande i

fastighetsregistret, där uppläggandet sker enligt bestämmelserna för stad. I

fråga om gatumark och andra områden av beskaffenhet att skola redovisas i

bihang B eller C till registret åstadkommes väl icke vid registreringen något

avskiljande i egentlig mening, men registerkartan och registret lära i alla fall

lämna nöjaktig ledning för den mantalsfördelning eller, i fråga örn icke i

mantal satt jord, den med mantalsfördelningen jämförliga åtgärd, som måste

föregå områdenas uteslutande ur jordeboken.

I enlighet med denna uppfattning innehåller fastighetsbildningslagen i avseende

å den föreliggande frågan endast det i 7 kap. 17 § införda stadgande,

att, sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser upplagts

för samhälle, fastighet eller område, som ingår i samhället, skall, där

så ej förut skett, uteslutas ur jordeboken, samt att registerföraren har att för

åtgärdens vidtagande göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

Förarbetena SkiftesstadgeJcommitténs år 1911 avlämnade förslag till lag örn skifte av

‘SLjSSS; i«°eh6U under § 296 vissa bestämmelser angående delning av fastighet

vid ändring av gräns mellan förvaltningsområden. Enligt dessa skulle delningen

ske genom avstyckning enligt 23 kap. i lagförslaget, en förrättning närmast

jämförlig med ägostyckning. Uti skifteslagstiftningskommissionens år

1918 framlagda förslag till lag om delning av jord å landet m. m. upptogos

under 23 kap. 10 § bestämmelser i samma ämne, enligt vilka delning av jordeboksenhet

och därinom bildad fastighet skulle ske genom en mantalssättningsförrättning

av enahanda art, som avses i nedannämnda i anslutning till

fastighetsbildningslagen utfärdade 1917 och 1918 årens kungörelser; dock

skulle förrättningen fastställas av ägodelningsrätten. I jordstyckning skommissionens

betänkande av år 1920 upptogos dessa bestämmelser oförändrade

under 23 kap. 11 §. Den nästföregående 10 § innehöll vissa stadganden angående

utstakning och utmärkande av gräns för förvaltningsområde. Uti sitt

den 4 oktober 1922 avgivna utlåtande över jordstyckningskommissionens förslag

anmärkte lagrådet vid sistnämnda paragraf, att då gräns, varom däri vore

fråga, vore av rent administrativ natur, bestämmelserna därom såsom främmande

för jorddelningen borde utgå. Mot 23 kap. 11 § framställdes av lagrådet

ej någon erinran. Vid den inom justitiedepartementet verkställda överarbetningen

av lagförslaget blevo emellertid både 10 och 11 §§ uteslutna, och

därmed avfördes de däri berörda frågorna definitivt från jorddelningslagstiftningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

11

Förut har nämnts, att enligt 7 kap. 17 § fastighetsbildningslagen del a v Mantalssättjordeboksenhet,

som ingår i samhälle, för vilket upplagts fastighetsregister enligt

de för stad meddelade bestämmelser, skall avföras ur jordaboken. De när -av åren 1917,

mare föreskrifter, som ansågos erforderliga för uteslutande ur jordeboken, 19\g^c^

meddelades i kungörelsen den 13 juli 1917 (nr 446) med bestämmelser för

vissa fall angående mantalssättning eller därmed jämförlig åtgärd i anledning

av ändring i administrativ indelning. Det visade sig emellertid snart, att denna

kungörelse behövde i visst avseende kompletteras, och skedde detta genom

kungörelsen den 26 juli 1918 (nr 623), innefattande visst tillägg till förstnämnda

kungörelse.

I det yttrande, som kammarkollegiet avgav över ett inom justitiedepartementet

utarbetat förslag till 1917 års kungörelse, framhöll kollegiet såsom angeläget,

att de ifrågasatta bestämmelserna, vilka av kollegiet tillstyrktes, komme

att gälla icke allenast i de fall, då i anledning av ändring i administrativ

indelning område skulle uteslutas ur jordeboken, utan jämväl övriga fall av

överflyttning av ett område från socken, stad, köping eller municipalsamhälle

till annat dylikt förvaltningsområde i och för genomförande av ändring i administrativ

indelning. Denna kammarkollegiets hemställan föranledde icke

ändring i det upprättade förslaget, dels emedan detta såsom anslutande sig till

fastighetsbildningslagen ansågs icke böra reglera förhållanden utom denna

lags tillämpningsområde, dels av den anledning att kollegiets önskan ansågs

kunna tillgodoses genom beslut från fall till fall, något som också efter utfärdandet

av 1917 års kungörelse skedde första gången redan den 3 augusti 1917

och därefter upprepade gånger till någon gång under år 1923.

Den 18 maj 1923 överlämnade lantmäteristyrelsen till Kungl. Majits prövning

ett förslag till ny kungörelse örn mantalssättning. I detta förslag, som

avsåg vissa förenklingar i förfaringssättet, föreslogs tillika med utgångspunkt

från kammarkollegiets förberörda hemställan, att den nya kungörelsen

skulle erhålla giltighet i alla de fall, då beslut av Kungl. Majit i indelningsärende

eller rörande rätta sträckningen av gräns för förvaltningsområde innebure

uppdelning av fastighet på olika förvaltningsområden. Över förslaget

hördes kammarkollegiet, som avgav utlåtande i plenum. Mot den princip, som

efter vad nyss nämnts kommit till uttryck i förslaget, hade fyra av kollegiets

ledamöter intet att erinra. Två ledamöter voro av avvikande mening och ansågo

sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta utvidgningen av de äldre kungörelsernas

tillämpningsområde av det skäl, att en sådan utsträckning, som

icke ägde stöd i civillag, ej tillhörde området för Konungens ekonomiska lagstiftning.

Den nya kungörelse i ämnet, som därefter utfärdades den 25 april

1924 (nr 101), avser liksom de äldre kungörelserna endast fall, då i anledning

av ändring i administrativ indelning område skall uteslutas ur jordeboken.

Den omsvängning i rättsuppfattningen, som inleddes med reservanternas i

kammarkollegiet ståndpunktstagande till frågan örn Kungl. Majits befogenhet

att förordna örn delning av fastighet i andra fall än som avses i 7 kap. 17 §

fastighetsbildningslagen, har sedermera allmänt trängt igenom, vilket föranlett,

att Kungl. Majit efter år 1923 frångått förut tillämpad praxis att vid beslut

om indelningsändringar mellan socknar förordna, att delning av fastighet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

Utskottet.

skulle ske genom mantalssättning. Detta åter har medfört, att åtskilliga förslag

till dylika indelningsändringar fått vila i avvaktan på lagstiftning i ämnet.

Mantalssättningen är en administrativ åtgärd, som verkställes av lantmätare

efter vederbörligt förordnande och fastställes av Konungens befallningshavande.

Lantmätarens huvudsakliga uppgift är att upprätta beskrivning, huru jordeboksenhets

och, där sådan enhet är uppdelad i flera fastigheter, sådan fastighets

samtliga ägor och till jordeboksenheten eller fastigheten hörande andelar i samfällda

ägor fördelats mellan de särskilda förvaltningsområdena, ävensom att -—

utom i visst fall, som här kan förbigås — efter verkställd uppskattning uträkna

mantal eller andelstal för de särskilda delarna. Karta behöver icke nödvändigt

upprättas, men i de flesta fall åtföljes beskrivningen av en översiktskarta.

I sammanhang med fastställelsen å mantalssättningsförrättningen meddelar

Konungens befallningshavande beslut i fråga örn sättet för redovisning i

jordeboken av de fastigheter, som beröras av indelningsändringen, och detta beslut

underställes kammarkollegiets prövning. Konungens befallningshavande

översänder omedelbart underrättelse örn jordeboksändringen till överlantmätaren,

som i jordregistret vidtager de registreringsåtgärder, vilka därav föranledas.

Enligt utskottets mening visar den i ärendet verkställda utredningen, att

ett oavvisligt behov förefinnes av lagbestämmelser örn delning av fastighet i

fall, varom här är fråga. Föreliggande lagförslag hänför sig visserligen icke

till jordeboksenheterna utan direkt till de fastigheter, som upptagas i jordregistret,

men några olägenheter härav torde ej vara att befara, då, såsom i propositionen

antytts, härav betingade kompletterande föreskrifter lämpligen

kunna utfärdas i administrativ ordning. Med hänsyn till jordeboksfrågans närvarande

läge finner utskottet en sådan anordning vara av omständigheterna påkallad.

Då de omfattande rubbningar i vederbörande fastigheters mantal, som

skett vid mantalssättningsförrättningarna, utan att egentligen hava någon

praktisk betydelse vållat åtskillig oreda och osäkerhet i fastighetsväsendet,

anser utskottet övergivandet av detta system vara riktigt. En påtaglig fördel

i jämförelse med mantalssättningsförfarandet är, att till grund för förrättningen

skall upprättas en tillförlitlig karta. En annan fördel är, att vid förrättningen

tillkomna gränser bliva i laga ordning bestämda. Även i övrigt

synes lagförslaget, som uppställts i nära överensstämmelse med 19 kap. lagen

örn delning av jord å landet, vara ägnat att lösa frågan på ett tillfredsställande

sätt.

Beträffande de båda andra i propositionen innefattade lagförslagen har utskottet

icke heller funnit anledning till någon erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 mars 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

13

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Almkvist, Thorberg,

Österström*, Mellén och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar** Magnusson i Skövde,

Hage*, Ros*, Björnberg, Gardell i Gans, Hedvall och Osberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.