Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft/''artskonventionen.
1930-05-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1930:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft/''artskonventionen.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
7
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1930 kl. lif. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
godkännande av vissa ändringar i den internationella
luft/''artskonventionen.
Genom en den 12 mars 1930 till .riksdagen avlämnad proposition, nr 186,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för kommunikationsärenden för den 28 februari 1930 föreslagit
riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet omförmälda, av den
internationella luftfartskommissionen beslutade ändringarna i den i Paris
den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen.
Ändringarna, som avse artiklarna 3, 5, 7, 15, 34, 37, 40, 41 och 42 samt
konventionens slutbestämmelser, äro följande:
(Av luftfartskommissionen beslutad ändrad
(Nuvarande lydelse.) lydelse.)
Artikel 3.
En var av de fördragsslutande staterna
är berättigad att av militära skäl
eller av hänsyn till allmän säkerhet
förbjuda luftfartyg, hemmahörande i
annan fördragsslutande stat, att färdas
över vissa områden inom sitt territorium
vid äventyr av i statens lagstiftning
bestämt straff samt med förbehåll
att i detta hänseende icke någon
åtskillnad skall göras mellan dess
egna och den andra fördragsslutande
statens privata luftfartyg.
I så fall skola läget och utsträckningen
av de förbjudna områdena på
förhand offentliggöras och delgivas
övriga fördragsslutande stater.
En var av de fördragsslutande staterna
är berättigad att av militära skäl
eller av hänsyn till allmän säkerhet
förbjuda luftfartyg, hemmahörande i
annan fördragsslutande stat, att färdas
över vissa områden inom sitt territorium,
vid äventyr av de påföljder,
vilka stadgas i statens lagstiftning,
samt med förbehåll att i detta hänseende
icke någon åtskillnad skall göras
mellan dess egna och den andra fördragsslutande
statens privata luftfartyg.
Jin var av de fördragsslutande staterna
må undantagsvis och för att tillgodose
den allmänna säkerheten tillåta
dess egna luftfartyg att färdas över
nämnda förbjudna områden.
Läget och utsträckningen av de
förbjudna områdena skola på förhand
offentliggöras och, liksom de tillstånd
som undantagsvis meddelats med stöd
av föregående moment, delgivas alla
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
(Nuvarande lydelse.) (Av Wtfartskommissionen beslutad ändrad
'' lydelse.)
övriga fördragsslutande stater samt
internationella luftfartskommissionen.
Un var av de fördragsslutande staterna
förbehåller sig dessutom rätt att
i fredstid, till följd av undantagsvis
föreliggande omständigheter, med omedelbar
verkan provisoriskt inskränka eller
förbjuda luftfartygs färd över statens
territorium eller en del av dess territorium
under villkor att denna inskränkning
eller detta förbud, utan skillnad
beträffande nationalitet, tillämpas å alla
andra staters luftfartyg.
Ett sådant beslut skall offentliggöras
och delgivas alla fördragsslutande stater
ävensom meddelas internationella luftfar
tskommissionen.
Artikel 5.
(Denna artikel är f. n. införd såsom första
artikel i kapitel II.)
Fördragsslutande stat må icke
annat än genom ett särskilt och till
tiden begränsat bemyndigande medgiva
luftfart över sitt område för luftfartyg,
som icke har någon av de fördragsslutande
staternas nationalitet,
såvida icke förstnämnda stat avslutat
en särskild överenskommelse med det
land, i vars luftfartygsregister fartyget
är infört. Bestämmelserna i denna
särskilda överenskommelse må dock
icke inskränka de fördragsslutande
staternas rättigheter enligt förevarande
konvention och skola vara i
överensstämmelse med de i nämnda
konvention och därtill hörande reglementen
fastställda regler. Denna särskilda
överenskommelse skall delgivas
internationella luftfartskommissionen,
som skall meddela övriga fördragsslutande
stater underrättelse örn densamma.
Artikel 7.
Luftfartyg må icke införas i en Införandet i luftfartygsregister av
fördragsslutande stats luftfartygsre- de luftfartyg, som avses i föregående
gistel-, såvida det icke i sin helhet artikel, skall verkställas i enlighet med
tillhör undersåtar i denna stat. de lagar och särskilda bestämmelser,
Aktiebolag må icke registreras så- som äro gällande i vederbörande fördom
ägare av luftfartyg, såvida det dragsslutande stat.
(Denna artikel införes såsom sista artikel
i kapitel I.)
En var av de fördragsslutande staterna
är berättigad att avsluta särskilda
överenskommelser med icke fördragsslutande
stater.
Bestämmelserna i dessa särskilda
överenskommelser må dock icke inskränka
de i denna konvention deltagande
staternas rättigheter.
Dessa särskilda överenskommelser få,
i den mån så är förenligt med deras
ändamål, icke strida mot de allmänna
principerna i förevarande konvention.
De skola delgivas internationella
luftfartskommissionen, som skall lämna
övriga fördragsslutande stater underrättelse
örn desamma.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
9
(Nuvarande lydelse.)
icke har den stats nationalitet, i vars
luftfartygsregister fartyget är infört,
såvida icke ordföranden i bolagets
styrelse och två tredjedelar av övriga
styrelseledamöter hava nämnda stats
nationalitet och såvida icke bolaget
uppfyller alla övriga bestämmelser,
som må kunna vara föreskrivna i
ifrågavarande stats lagar.
(Av luft/artskommissionen beslutad ändrad
lydelse.)
Artikel 15.
Luftfartyg, hemmahörande i en av
de fördragsslutande staterna, har rätt
att färdas över annan fördragsslutande
stats område utan att landa. Fartyget
skall därvid följa den väg, som må
vara anvisad av den stat, över vars
område färden äger rum. I fall det
kräves av hänsyn till allmän säkerhet,
är luftfartyget dock skyldigt landa,
därest det erhåller befallning därom
medelst de i reglementet D föreskrivna
signalerna.
Luftfartyg, som färdas från en stats
område till en annans, skall, örn sistnämnda
stats reglementariska bestämmelser
så föreskriva, landa på en av
de av denna stat bestämda flygplatser.
Uppgift örn dessa flygplatser skall av
de fördragsslutande staterna lämnas
internationella luftfartskommissionen,
som därom skall underrätta alla fördragsslutande
stater.
För anordnande av internationell
luftfartsled erfordras tillstånd av de
stater, över vilkas område leden skall
framgå.
Luftfartyg, hemmahörande i en av
de fördragsslutande staterna, har rätt
att färdas över annan fördragsslutande
stats område utan att landa. Fartyget
skall därvid följa den väg, som må
vara anvisad av den stat, över vars
område färden äger rum. I fall så
kräves av hänsyn till allmän säkerhet,
är luftfartyget dock skyldigt landa,
därest det erhåller befallning därom
medelst de i reglementet D föreskrivna
signalerna.
En fördragsslutande stats luftfartyg,
som Iean styras utan förare, får icke,
såvida ej särskilt tillstånd erhållits,
utan förare framföras över en annan
fördragsslutande stats område.
Luftfartyg, som färdas från en stats
område till en annans, skall, örn sistnämnda
stats reglementariska bestämmelser
så föreskriva, landa på en av
de av denna stat bestämda flygplatserna.
Uppgift örn dessa flygplatser
skall av de fördragsslutande staterna
lämnas internationella luftfartskommissionen,
som därom skall underrätta
alla fördragsslutande stater.
En var av de fördragsslutande staterna
äger föreskriva, att dess föregående
tillstånd erfordras för anordnande
av internationell luftfartsled
samt för inrättande och upprätthållande
av regelbunden internationell luftfartslinje,
med eller utan landning, å statens
område.
Artikel 34.
Under benämning den internatio- Under benämning den internationella
luftfartskommissionen skall upp- nella luftfartskommissionen skall upprättas
en internationell kommission, rättas en internationell kommission,
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
(.Nuvarande lydelse.)
vilken skall stå under Nationernas
förbunds ledning oell bestå av:
två ombud för var och en av följande
stater: Amerikas Förenta Stater,
Frankrike, Italien och Japan;
ett ombud för Storbritannien och
ett för varje brittisk dominion och för
Indien;
ett ombud för var och en av övriga
fördragsslutande stater.
Yarje i kommissionen företrädd
stat (Storbritannien med dess dominions
och Indien räknas härvid såsom
en stat) har en röst.
Internationella luftfartskommissionen
skall själv fastställa reglerna för
sin verksamhet och bestämma den ort,
där; den skall hava sitt säte, men den
är oförhindrad att sammanträda på
sådan annan ort, som den må finna
lämplig. Dess första sammanträde skall
hållas i Paris. Kallelse till detta
sammanträde skall utfärdas av franska
regeringen, så snart denna från mer
än hälften av de stater, som undertecknat
förevarande konvention, erhållit
underrättelse att de ratificerat
samma konvention.
Det åligger kommissionen:
a) att från de fördragsslutande staterna
emottaga eller hos dem framställa
förslag örn ändring av bestämmelserna
i förevarande konvention och att tillkännagiva
antagna förändringar;
b) att fullgöra de åligganden, som
tilldelats kommissionen genom förevarande
artikel samt artiklarna 9, 13,
14, 15, 16, 27, 28, 36 och 37 i förevarande
konvention;
c) att vidtaga ändringar i bestämmelserna
i reglementena A—G;
d) att samla och meddela de fördragsslutande
staterna alla slags underrättelser
angående internationell luftfart
;
e) att samla och meddela de fördragsslutande
staterna alla upplysningar
angående radiotelegrafi, väderlekstjänst
och läkarvetenskap, som
hava intresse för luftfart;
f) att ombesörja utgivandet av kartor
(Av luft/artskommissionen beslutad ändrad
lydelse.)
vilken skall stå under Nationernas förbunds
ledning.
Jin var fördragsslutande stat kan
icke hava mer än två representanter i
kommissionen.
Varje i kommissionen företrädd stat
har en röst.
Internationella luftfartskommissionen
skall själv fastställa reglerna
för sin verksamhet och bestämma den
ort, där den skall hava sitt säte, men
är oförhindrad att sammanträda på
annan ort, som den må finna lämplig.
Det åligger kommissionen:
a) att från---dess prövning.
Ändring av bestämmelserna i något
av reglementena må verkställas av
internationella luftfartskommissionen,
om nämnda ändring gillas med tre
fjärdedelar av högsta möjliga antalet
röster, som kunna avgivas av de vid sammanträdet
representerade staterna, och två
tredjedelar av högsta möjliga antalet
röster, som kunde avgivas, därest samtliga
stater vore representerade. Ändringen
träder i kraft, så snart den
genom internationella luftfartskommissionen
delgivits samtliga fördragsslutande
stater.
Yarje förslag till ändring i någon
av denna konventions artiklar skall
dryftas av internationella luftfartskommissionen,
vare sig förslaget fram
-
Andra lagutskottets
(.Nuvarande lydelse.)
för luftfart i enlighet med bestämmelserna
i reglementet F; och
g) att avgiva utlåtande i frågor, som
staterna må kunna underställa dess
prövning.
Ändring av bestämmelserna i något
av reglementena må kunna verkställas
av internationella luftfartskommissionen,
därest nämnda ändring gillas av
tre fjärdedelar av högsta möjliga antal
röster, d. v. s. av det sammanlagda
antal röster, som kunde avgivas,
därest samtliga stater vore närvarande.
Denna majoritet bör dessutom innefatta
minst tre av följande fem stater:
Amerikas Förenta stater, Brittiska
riket, Frankrike, Italien och Japan.
Ändringen träder i kraft, så snart den
genom internationella luftfartskommissionen
delgivits samtliga fördragsslutande
stater.
Färje ändring, som föreslås i någon
av förevarande konventions artiklar,
skall dryftas av internationella luftfartskommissionen,
vare sig ändringen
framstställts av en av de fördragsslutande
staterna eller av kommissionen
själv. Ingen ändring av detta slag
må för godkännande underställas de
fördragsslutande staterna, såvida den
icke gillats av minst två tredjedelar
av.högsta möjliga antalet röster.
Ändringar, som vidtagas i konventionens
artiklar (med undantag av reglementena)
skola, innan de träda i
kraft, hava uttryckligen godkänts av
de fördragsslutande staterna.
Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens
organisation och
verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande
staterna. Totalbeloppet
fördelas i lika delar å samtliga fördragsslutande
stater, dock att Amerikas
Förenta Stater, Brittiska riket,
Frankrike, Italien och Japan skola
erlägga dubbelt så stor andel som
var och en av de övriga staterna.
Kostnader, som föranledas av sändande
av tekniska ombud, skola bestridas
av vederbörande stater.
utlåtande Nr 31 11
(.-It’ luft/artskommissionen beslutad ändrad
lydelse.)
ställts av en av de fördragsslutande
staterna eller av kommissionen själv.
Ändring av detta slag må icke för
godkännande underställas de fördragsslutande
staterna, såvida den icke gillats
med minst två tredjedelar avhögsta
möjliga antalet röster.
Ändringar, som vidtagas i konventionens
artiklar (med undantag av reglementena)
skola, innan de träda i kraft,
hava uttryckligen godkänts av de fördragsslutande
staterna.
Kostnaderna för internationella luftfartskommissionen
skola bestridas av
de fördragsslutande staterna enligt
den fördelning, som bestämmes av kommissionen.
Kostnader, som föranledas av sändande
av tekniska ombud, skola bestridas
av vederbörande stater.
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
(.Nuvarande lydelse.)
(.Av luft/artskommissionen beslutad ändrad
lydelse.)
Artikel 37.
I händelse av meningsskiljaktighet
mellan två eller flera stater angående
tolkningen av förevarande konvention
skall tvisten avgöras av den fasta
mellanfolkliga domstol, som skall upprättas
av Nationernas förbund och,
innan denna domstol börjar sin verksamhet,
genom skiljedom.
I händelse av meningsskiljaktighet
mellan två eller flera stater angående
tolkningen av denna konvention, skall
tvisten avgöras av den fasta mellanfolkliga
domstolen. Orri emellertid någon
av vederbörande stater icke biträtt
protokollet angående godkännande av
stadgan för domstolen, skall tvisten, på
statens begäran, avgöras genom skiljedom.
Örn parterna icke direkt kunna komma överens örn val av skiljemän,
skola de förfara på följande sätt:
Yar och en av parterna utser en skiljeman och skiljemännen sammanträda
för att utse ordförande. Örn skiljemännen icke kunna enas, skall
vardera parten utse en tredje stat och de sålunda utsedda staterna skola
välja ordförande i skiljenämnden antingen i samförstånd eller så att var och
en föreslår en person och lotten sedermera avgör, vilken av dessa personer
som skall vara utsedd.
Meningsskiljaktigheter beträffande de tekniska reglementen, som höra till
förevarande konvention, skola avgöras av den internationella luftfartskommissionen
med enkel majoritet.
Örn tvisten avser frågan, huruvida det gäller en tolkning av själva konventionen
eller ett av dess reglementen, tillkommer det den i första stycket
av denna artikel omförmälda skiljedomstolen att träffa slutgiltigt avgörande.
Artikel 40.
Brittiska dominions och Indien be- (Första stycket utgår!)
traktas såsom stater i vad angår förevarande
konvention.
Protektoratsländers eller i Nationernas förbunds namn förvaltade territoriers
områden och undersåtar skola, i vad angår denna konvention, likställas
med skydds- eller mandatstaternas områden och medborgare.
Artikel 41.
De stater, vilka icke deltagit i kriget
1914—1919, må kunna ansluta sig
till förevarande konvention.
Denna anslutning skall på diplomatisk
väg delgivas franska republikens
regering och genom denna alla
stater, som undertecknat eller anslutit
sig till konventionen.
Varje stat må kunna ansluta sig till
konventionen.
Denna anslutning skall på diplomatisk
väg delgivas franska republikens
regering och genom denna alla stater,
som undertecknat eller anslutit sig
till konventionen.
d 42.
Stat, som deltagit i kriget 1914— (Utgår.)
1919 och icke undertecknat förevarande
konvention, skall icke kunna
ansluta sig till densamma, såvida icke
ifrågavarande stat är medlem av Nationernas
förbund eller, till den 1
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
13
(.Nuvarande lydelse.)
januari 1923, såvida icke de allierade
och associerade makter, vilka undertecknat
den med ifrågavarande stat
avslutade fredstraktaten, lämna sitt
samtycke till anslutningen. Efter den
1 januari 1923 må dylik anslutning
kunna äga rum, därest den genom
omröstning i enlighet med det i art.
34 i förevarande konvention stadgade
förfaringssättet medgives av minst tre
fjärdedelar av de stater, som undertecknat
eller anslutit sig till konventionen.
Framställning örn anslutning skall
ställas till franska republikens regering,
som därom skall underrätta övriga
fördragsslutande makter. Såvida
icke den stat, som gör framställningen,
i egenskap av medlem av Nationernas
förbund är utan vidare behörig
att tillträda konventionen, skall franska
regeringen mottaga nämnda makters
röster och för dem tillkännagiva
resultatet av omröstningen.
(Av luft]artskommissionen beslutad ändrad
lydelse.)
(Slutbestämmelser.)
Till bekräftelse härav hava nedanstående
befullmäktigade ombud, vilkas
fullmakter befunnits vara i god och
behörig form, undertecknat förevarande
konvention, vars franska, engelska
och italienska texter skola hava
samma giltighet.
Till bekräftelse härav hava nedanstående
befullmäktigade ombud, vilkas
fullmakter befunnits vara i god och
behörig form, undertecknat denna
konvention.
Denna konvention har avfattats på
franska, engelska och italienska.
/ händelse av skiljaktigheter har franska
texten vitsord.
Den 13 oktober 1919 avslöto de vid fredskonferensen i Paris representerade
allierade och associerade makterna en konvention angående reglering
av den internationella luftfarten. Sedan nio av signatärmakterna
ratificerat konventionen och Persien anslutit sig till densamma, trädde den
i kraft den 11 juli 1922. Vissa av de länder, som undertecknat konventionen,
däribland Amerikas förenta stater, hava icke ännu ratificerat densamma.
I proposition, nr 172, till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att godkänna berörda luftfartskonvention under förutsättning att vissa
av internationella luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 och den 30
juni 1923 beslutade ändringar av artiklarna 5 och 34 i konventionen trädde
i kraft. Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1926, nr 168, meddelat,
14
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.
att propositionen av riksdagen bifallits, samt omförmälda föratsättning uppfyllts,
Ilar Kungl. Majit den 12 juli 1927 beslutat, att ifrågavarande konvention
skulle för Sveriges del biträdas, varefter Sveriges anslutning till konventionen
ägt rum genom ministeriella noter.
Konventionen är för närvarande gällande för följande stater ock områden:
Australien, Belgien, Bulgarien, Canada, Chile, Danmark, Frankrike, Storbritannien
och norra Irland, Grekland, Indien, Irländska fristaten, Italien,
Japan, Nya Zeeland, Panama, Nederländerna, Persien, Polen, Portugal, Rumänien,
Saarområdet, Siam, Sverige, Tjeckoslovakien, Sydafrikanska unionen,
Uruguay och Jugoslavien.
Den 1 november 1926 avslöts i Madrid en särskild luftfartskonvention,
benämnd den Ibero-amerikanska konventionen, vilken undertecknats av
Argentina, Bolivia, Chile, Columbia, Costarica, Cuba, Dominikanska republiken,
Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay,
Peru, Portugal, Salvador, Spanien, Uruguay och Venezuela.
Under maj månad 1927 sammanträdde i Washington den Pan-amerikanska
kommissionen för handelsluftfart, vilken utarbetat förslag till en
Pan-amerikansk luftfartskonvention. Förutom Amerikas förenta stater voro
å sammanträdet representerade flertalet av de amerikanska stater, vilka
undertecknat den Ibero-amerikanska konventionen.
Sedermera offentliggjorde ministerialrådet i tyska rikstrafikministeriet
doktor Alfred Wegerdt under oktober månad 1928 en uppsats med benämning
Tyskland och luftfartskonventionen i Paris, vari framställdes vissa,
av tyska regeringen senare gillade förslag. I artikeln framhålles, att fara
vore för handen, att den offentliga lufträtten utvecklade sig på olika sätt inom
var och en av de omförmälda tre grupperna av stater. Därtill komme
att inom de stater, vilka icke tillhörde någon av nämnda konventioner, såsom
till exempel Tyskland, Schweiz, Österrike, Ungern, Norge och Finland,
skilda lufträttsbestämmelser kunde bliva antagna. Ensartade offentliga lufträttsbestämmelser
i hela världen vore emellertid nödvändiga, örn de förhoppningar
skulle gå i uppfyllelse, som man hyste beträffande ökningen av luftfartygens
prestationsförmåga och säkerhet samt rörande transocean luftfart.
I uppsatsen lämnas därefter en redogörelse för de ändringar i den internationella
luftfartskonventionen, som ansåges önskvärda, därest Tyskland
skulle ansluta sig till densamma.
När revision av luftfartskonventionen alltså ifrågasatts av en av de stater,
vilkas anslutning till densamma vore av det största intresse, beslöt internationella
luftfartskommissionen att anordna en konferens, till vilken skulle
kallas, förutom representanter för de stater vilka tillhörde den internationella
luftfartskonventionen, Tyskland och alla andra stater, vilka icke anslutit
sig till berörda konvention. Konferensen skulle hava till ändamål att
undersöka, vilka ändringar som borde vidtagas i luftfartskonventionens
stadganden för att underlätta samtliga staters anslutning till densamma och
därigenom betrygga luftfartsbestämmelsernas enhetlighet.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 31. 15
Å konferensen, som hölls i Paris under tiden 10—15 juni 1929, vörö de
till internationella luftfartskonventionen anslutna staterna representerade
med undantag av Persien och Rumänien. Dessutom voro ombud närvarande
från följande stater, vilka icke tillhöra berörda konvention, nämligen: Amerikas
förenta stater, Brasilien, Columbia, Cuba, Estland, Finland, Haiti,
Kina, Luxemburg, Norge, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Venezuela
och Österrike.
Efter överläggningarnas slut beslöt konferensen göra det uttalandet, att
ratificeringen av internationella luftfartskonventionen av de stater, vilka undertecknat
men ännu icke ratificerat den, samt anslutningen till densamma
skulle väsentligen underlättas, därest vissa angivna ändringar vidtoges i den
nu gällande texten.
Efter konferensens avslutande beslöt luftfartskommissionen vid sammanträde
den 15 juni 1929, att i den internationella luftfartskonventionen
skulle vidtagas sålunda förordade ändringar, vilka avse artiklarna 3, 5, 7, 15,
34, 37, 40, 41 och 42 samt konventionens slutbestämmelser.
Enligt artikel 34 i konventionen skola de beslutade ändringarna för godkännande
underställas de fördragsslutande staterna.
Beträffande innebörden av de av konferensen förordade och av luftfartskommissionen
beslutade ändringarna har i propositionen lämnats en kortfattad
redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottet har vid granskning av de i propositionen innefattade ändringarna
i den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen
icke funnit anledning till erinran mot desamma för Sveriges del, utan
tillstyrker, att de av riksdagen godkännas.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 2 maj 1930.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar von Sydoiv*, Linder, Sigfrid Hansson*, Öster
ström*,
Hagman*, Granström*, Tamm* och Löfvander*;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde*,
Hage*, Ros*, Johanson i Hallagården*, Andersson i Rasjön*, Björnberg och Hansson
i Trollhättan*.
Utskottet
-
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luftfartskonventionen. a1 i texten