Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft/''artskonventionen.

1930-05-02 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luft/''artskonventionen.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

7

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1930 kl. lif. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

godkännande av vissa ändringar i den internationella

luft/''artskonventionen.

Genom en den 12 mars 1930 till .riksdagen avlämnad proposition, nr 186,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för kommunikationsärenden för den 28 februari 1930 föreslagit

riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet omförmälda, av den

internationella luftfartskommissionen beslutade ändringarna i den i Paris

den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen.

Ändringarna, som avse artiklarna 3, 5, 7, 15, 34, 37, 40, 41 och 42 samt

konventionens slutbestämmelser, äro följande:

(Av luftfartskommissionen beslutad ändrad

(Nuvarande lydelse.) lydelse.)

Artikel 3.

En var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att av militära skäl

eller av hänsyn till allmän säkerhet

förbjuda luftfartyg, hemmahörande i

annan fördragsslutande stat, att färdas

över vissa områden inom sitt territorium

vid äventyr av i statens lagstiftning

bestämt straff samt med förbehåll

att i detta hänseende icke någon

åtskillnad skall göras mellan dess

egna och den andra fördragsslutande

statens privata luftfartyg.

I så fall skola läget och utsträckningen

av de förbjudna områdena på

förhand offentliggöras och delgivas

övriga fördragsslutande stater.

En var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att av militära skäl

eller av hänsyn till allmän säkerhet

förbjuda luftfartyg, hemmahörande i

annan fördragsslutande stat, att färdas

över vissa områden inom sitt territorium,

vid äventyr av de påföljder,

vilka stadgas i statens lagstiftning,

samt med förbehåll att i detta hänseende

icke någon åtskillnad skall göras

mellan dess egna och den andra fördragsslutande

statens privata luftfartyg.

Jin var av de fördragsslutande staterna

må undantagsvis och för att tillgodose

den allmänna säkerheten tillåta

dess egna luftfartyg att färdas över

nämnda förbjudna områden.

Läget och utsträckningen av de

förbjudna områdena skola på förhand

offentliggöras och, liksom de tillstånd

som undantagsvis meddelats med stöd

av föregående moment, delgivas alla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

(Nuvarande lydelse.) (Av Wtfartskommissionen beslutad ändrad

'' lydelse.)

övriga fördragsslutande stater samt

internationella luftfartskommissionen.

Un var av de fördragsslutande staterna

förbehåller sig dessutom rätt att

i fredstid, till följd av undantagsvis

föreliggande omständigheter, med omedelbar

verkan provisoriskt inskränka eller

förbjuda luftfartygs färd över statens

territorium eller en del av dess territorium

under villkor att denna inskränkning

eller detta förbud, utan skillnad

beträffande nationalitet, tillämpas å alla

andra staters luftfartyg.

Ett sådant beslut skall offentliggöras

och delgivas alla fördragsslutande stater

ävensom meddelas internationella luftfar

tskommissionen.

Artikel 5.

(Denna artikel är f. n. införd såsom första

artikel i kapitel II.)

Fördragsslutande stat må icke

annat än genom ett särskilt och till

tiden begränsat bemyndigande medgiva

luftfart över sitt område för luftfartyg,

som icke har någon av de fördragsslutande

staternas nationalitet,

såvida icke förstnämnda stat avslutat

en särskild överenskommelse med det

land, i vars luftfartygsregister fartyget

är infört. Bestämmelserna i denna

särskilda överenskommelse må dock

icke inskränka de fördragsslutande

staternas rättigheter enligt förevarande

konvention och skola vara i

överensstämmelse med de i nämnda

konvention och därtill hörande reglementen

fastställda regler. Denna särskilda

överenskommelse skall delgivas

internationella luftfartskommissionen,

som skall meddela övriga fördragsslutande

stater underrättelse örn densamma.

Artikel 7.

Luftfartyg må icke införas i en Införandet i luftfartygsregister av

fördragsslutande stats luftfartygsre- de luftfartyg, som avses i föregående

gistel-, såvida det icke i sin helhet artikel, skall verkställas i enlighet med

tillhör undersåtar i denna stat. de lagar och särskilda bestämmelser,

Aktiebolag må icke registreras så- som äro gällande i vederbörande fördom

ägare av luftfartyg, såvida det dragsslutande stat.

(Denna artikel införes såsom sista artikel

i kapitel I.)

En var av de fördragsslutande staterna

är berättigad att avsluta särskilda

överenskommelser med icke fördragsslutande

stater.

Bestämmelserna i dessa särskilda

överenskommelser må dock icke inskränka

de i denna konvention deltagande

staternas rättigheter.

Dessa särskilda överenskommelser få,

i den mån så är förenligt med deras

ändamål, icke strida mot de allmänna

principerna i förevarande konvention.

De skola delgivas internationella

luftfartskommissionen, som skall lämna

övriga fördragsslutande stater underrättelse

örn desamma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

9

(Nuvarande lydelse.)

icke har den stats nationalitet, i vars

luftfartygsregister fartyget är infört,

såvida icke ordföranden i bolagets

styrelse och två tredjedelar av övriga

styrelseledamöter hava nämnda stats

nationalitet och såvida icke bolaget

uppfyller alla övriga bestämmelser,

som må kunna vara föreskrivna i

ifrågavarande stats lagar.

(Av luft/artskommissionen beslutad ändrad

lydelse.)

Artikel 15.

Luftfartyg, hemmahörande i en av

de fördragsslutande staterna, har rätt

att färdas över annan fördragsslutande

stats område utan att landa. Fartyget

skall därvid följa den väg, som må

vara anvisad av den stat, över vars

område färden äger rum. I fall det

kräves av hänsyn till allmän säkerhet,

är luftfartyget dock skyldigt landa,

därest det erhåller befallning därom

medelst de i reglementet D föreskrivna

signalerna.

Luftfartyg, som färdas från en stats

område till en annans, skall, örn sistnämnda

stats reglementariska bestämmelser

så föreskriva, landa på en av

de av denna stat bestämda flygplatser.

Uppgift örn dessa flygplatser skall av

de fördragsslutande staterna lämnas

internationella luftfartskommissionen,

som därom skall underrätta alla fördragsslutande

stater.

För anordnande av internationell

luftfartsled erfordras tillstånd av de

stater, över vilkas område leden skall

framgå.

Luftfartyg, hemmahörande i en av

de fördragsslutande staterna, har rätt

att färdas över annan fördragsslutande

stats område utan att landa. Fartyget

skall därvid följa den väg, som må

vara anvisad av den stat, över vars

område färden äger rum. I fall så

kräves av hänsyn till allmän säkerhet,

är luftfartyget dock skyldigt landa,

därest det erhåller befallning därom

medelst de i reglementet D föreskrivna

signalerna.

En fördragsslutande stats luftfartyg,

som Iean styras utan förare, får icke,

såvida ej särskilt tillstånd erhållits,

utan förare framföras över en annan

fördragsslutande stats område.

Luftfartyg, som färdas från en stats

område till en annans, skall, örn sistnämnda

stats reglementariska bestämmelser

så föreskriva, landa på en av

de av denna stat bestämda flygplatserna.

Uppgift örn dessa flygplatser

skall av de fördragsslutande staterna

lämnas internationella luftfartskommissionen,

som därom skall underrätta

alla fördragsslutande stater.

En var av de fördragsslutande staterna

äger föreskriva, att dess föregående

tillstånd erfordras för anordnande

av internationell luftfartsled

samt för inrättande och upprätthållande

av regelbunden internationell luftfartslinje,

med eller utan landning, å statens

område.

Artikel 34.

Under benämning den internatio- Under benämning den internationella

luftfartskommissionen skall upp- nella luftfartskommissionen skall upprättas

en internationell kommission, rättas en internationell kommission,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

(.Nuvarande lydelse.)

vilken skall stå under Nationernas

förbunds ledning oell bestå av:

två ombud för var och en av följande

stater: Amerikas Förenta Stater,

Frankrike, Italien och Japan;

ett ombud för Storbritannien och

ett för varje brittisk dominion och för

Indien;

ett ombud för var och en av övriga

fördragsslutande stater.

Yarje i kommissionen företrädd

stat (Storbritannien med dess dominions

och Indien räknas härvid såsom

en stat) har en röst.

Internationella luftfartskommissionen

skall själv fastställa reglerna för

sin verksamhet och bestämma den ort,

där; den skall hava sitt säte, men den

är oförhindrad att sammanträda på

sådan annan ort, som den må finna

lämplig. Dess första sammanträde skall

hållas i Paris. Kallelse till detta

sammanträde skall utfärdas av franska

regeringen, så snart denna från mer

än hälften av de stater, som undertecknat

förevarande konvention, erhållit

underrättelse att de ratificerat

samma konvention.

Det åligger kommissionen:

a) att från de fördragsslutande staterna

emottaga eller hos dem framställa

förslag örn ändring av bestämmelserna

i förevarande konvention och att tillkännagiva

antagna förändringar;

b) att fullgöra de åligganden, som

tilldelats kommissionen genom förevarande

artikel samt artiklarna 9, 13,

14, 15, 16, 27, 28, 36 och 37 i förevarande

konvention;

c) att vidtaga ändringar i bestämmelserna

i reglementena A—G;

d) att samla och meddela de fördragsslutande

staterna alla slags underrättelser

angående internationell luftfart

;

e) att samla och meddela de fördragsslutande

staterna alla upplysningar

angående radiotelegrafi, väderlekstjänst

och läkarvetenskap, som

hava intresse för luftfart;

f) att ombesörja utgivandet av kartor

(Av luft/artskommissionen beslutad ändrad

lydelse.)

vilken skall stå under Nationernas förbunds

ledning.

Jin var fördragsslutande stat kan

icke hava mer än två representanter i

kommissionen.

Varje i kommissionen företrädd stat

har en röst.

Internationella luftfartskommissionen

skall själv fastställa reglerna

för sin verksamhet och bestämma den

ort, där den skall hava sitt säte, men

är oförhindrad att sammanträda på

annan ort, som den må finna lämplig.

Det åligger kommissionen:

a) att från---dess prövning.

Ändring av bestämmelserna i något

av reglementena må verkställas av

internationella luftfartskommissionen,

om nämnda ändring gillas med tre

fjärdedelar av högsta möjliga antalet

röster, som kunna avgivas av de vid sammanträdet

representerade staterna, och två

tredjedelar av högsta möjliga antalet

röster, som kunde avgivas, därest samtliga

stater vore representerade. Ändringen

träder i kraft, så snart den

genom internationella luftfartskommissionen

delgivits samtliga fördragsslutande

stater.

Yarje förslag till ändring i någon

av denna konventions artiklar skall

dryftas av internationella luftfartskommissionen,

vare sig förslaget fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets

(.Nuvarande lydelse.)

för luftfart i enlighet med bestämmelserna

i reglementet F; och

g) att avgiva utlåtande i frågor, som

staterna må kunna underställa dess

prövning.

Ändring av bestämmelserna i något

av reglementena må kunna verkställas

av internationella luftfartskommissionen,

därest nämnda ändring gillas av

tre fjärdedelar av högsta möjliga antal

röster, d. v. s. av det sammanlagda

antal röster, som kunde avgivas,

därest samtliga stater vore närvarande.

Denna majoritet bör dessutom innefatta

minst tre av följande fem stater:

Amerikas Förenta stater, Brittiska

riket, Frankrike, Italien och Japan.

Ändringen träder i kraft, så snart den

genom internationella luftfartskommissionen

delgivits samtliga fördragsslutande

stater.

Färje ändring, som föreslås i någon

av förevarande konventions artiklar,

skall dryftas av internationella luftfartskommissionen,

vare sig ändringen

framstställts av en av de fördragsslutande

staterna eller av kommissionen

själv. Ingen ändring av detta slag

må för godkännande underställas de

fördragsslutande staterna, såvida den

icke gillats av minst två tredjedelar

av.högsta möjliga antalet röster.

Ändringar, som vidtagas i konventionens

artiklar (med undantag av reglementena)

skola, innan de träda i

kraft, hava uttryckligen godkänts av

de fördragsslutande staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens

organisation och

verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande

staterna. Totalbeloppet

fördelas i lika delar å samtliga fördragsslutande

stater, dock att Amerikas

Förenta Stater, Brittiska riket,

Frankrike, Italien och Japan skola

erlägga dubbelt så stor andel som

var och en av de övriga staterna.

Kostnader, som föranledas av sändande

av tekniska ombud, skola bestridas

av vederbörande stater.

utlåtande Nr 31 11

(.-It’ luft/artskommissionen beslutad ändrad

lydelse.)

ställts av en av de fördragsslutande

staterna eller av kommissionen själv.

Ändring av detta slag må icke för

godkännande underställas de fördragsslutande

staterna, såvida den icke gillats

med minst två tredjedelar avhögsta

möjliga antalet röster.

Ändringar, som vidtagas i konventionens

artiklar (med undantag av reglementena)

skola, innan de träda i kraft,

hava uttryckligen godkänts av de fördragsslutande

staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionen

skola bestridas av

de fördragsslutande staterna enligt

den fördelning, som bestämmes av kommissionen.

Kostnader, som föranledas av sändande

av tekniska ombud, skola bestridas

av vederbörande stater.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

(.Nuvarande lydelse.)

(.Av luft/artskommissionen beslutad ändrad

lydelse.)

Artikel 37.

I händelse av meningsskiljaktighet

mellan två eller flera stater angående

tolkningen av förevarande konvention

skall tvisten avgöras av den fasta

mellanfolkliga domstol, som skall upprättas

av Nationernas förbund och,

innan denna domstol börjar sin verksamhet,

genom skiljedom.

I händelse av meningsskiljaktighet

mellan två eller flera stater angående

tolkningen av denna konvention, skall

tvisten avgöras av den fasta mellanfolkliga

domstolen. Orri emellertid någon

av vederbörande stater icke biträtt

protokollet angående godkännande av

stadgan för domstolen, skall tvisten, på

statens begäran, avgöras genom skiljedom.

Örn parterna icke direkt kunna komma överens örn val av skiljemän,

skola de förfara på följande sätt:

Yar och en av parterna utser en skiljeman och skiljemännen sammanträda

för att utse ordförande. Örn skiljemännen icke kunna enas, skall

vardera parten utse en tredje stat och de sålunda utsedda staterna skola

välja ordförande i skiljenämnden antingen i samförstånd eller så att var och

en föreslår en person och lotten sedermera avgör, vilken av dessa personer

som skall vara utsedd.

Meningsskiljaktigheter beträffande de tekniska reglementen, som höra till

förevarande konvention, skola avgöras av den internationella luftfartskommissionen

med enkel majoritet.

Örn tvisten avser frågan, huruvida det gäller en tolkning av själva konventionen

eller ett av dess reglementen, tillkommer det den i första stycket

av denna artikel omförmälda skiljedomstolen att träffa slutgiltigt avgörande.

Artikel 40.

Brittiska dominions och Indien be- (Första stycket utgår!)

traktas såsom stater i vad angår förevarande

konvention.

Protektoratsländers eller i Nationernas förbunds namn förvaltade territoriers

områden och undersåtar skola, i vad angår denna konvention, likställas

med skydds- eller mandatstaternas områden och medborgare.

Artikel 41.

De stater, vilka icke deltagit i kriget

1914—1919, må kunna ansluta sig

till förevarande konvention.

Denna anslutning skall på diplomatisk

väg delgivas franska republikens

regering och genom denna alla

stater, som undertecknat eller anslutit

sig till konventionen.

Varje stat må kunna ansluta sig till

konventionen.

Denna anslutning skall på diplomatisk

väg delgivas franska republikens

regering och genom denna alla stater,

som undertecknat eller anslutit sig

till konventionen.

d 42.

Stat, som deltagit i kriget 1914— (Utgår.)

1919 och icke undertecknat förevarande

konvention, skall icke kunna

ansluta sig till densamma, såvida icke

ifrågavarande stat är medlem av Nationernas

förbund eller, till den 1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

13

(.Nuvarande lydelse.)

januari 1923, såvida icke de allierade

och associerade makter, vilka undertecknat

den med ifrågavarande stat

avslutade fredstraktaten, lämna sitt

samtycke till anslutningen. Efter den

1 januari 1923 må dylik anslutning

kunna äga rum, därest den genom

omröstning i enlighet med det i art.

34 i förevarande konvention stadgade

förfaringssättet medgives av minst tre

fjärdedelar av de stater, som undertecknat

eller anslutit sig till konventionen.

Framställning örn anslutning skall

ställas till franska republikens regering,

som därom skall underrätta övriga

fördragsslutande makter. Såvida

icke den stat, som gör framställningen,

i egenskap av medlem av Nationernas

förbund är utan vidare behörig

att tillträda konventionen, skall franska

regeringen mottaga nämnda makters

röster och för dem tillkännagiva

resultatet av omröstningen.

(Av luft]artskommissionen beslutad ändrad

lydelse.)

(Slutbestämmelser.)

Till bekräftelse härav hava nedanstående

befullmäktigade ombud, vilkas

fullmakter befunnits vara i god och

behörig form, undertecknat förevarande

konvention, vars franska, engelska

och italienska texter skola hava

samma giltighet.

Till bekräftelse härav hava nedanstående

befullmäktigade ombud, vilkas

fullmakter befunnits vara i god och

behörig form, undertecknat denna

konvention.

Denna konvention har avfattats på

franska, engelska och italienska.

/ händelse av skiljaktigheter har franska

texten vitsord.

Den 13 oktober 1919 avslöto de vid fredskonferensen i Paris representerade

allierade och associerade makterna en konvention angående reglering

av den internationella luftfarten. Sedan nio av signatärmakterna

ratificerat konventionen och Persien anslutit sig till densamma, trädde den

i kraft den 11 juli 1922. Vissa av de länder, som undertecknat konventionen,

däribland Amerikas förenta stater, hava icke ännu ratificerat densamma.

I proposition, nr 172, till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att godkänna berörda luftfartskonvention under förutsättning att vissa

av internationella luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 och den 30

juni 1923 beslutade ändringar av artiklarna 5 och 34 i konventionen trädde

i kraft. Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1926, nr 168, meddelat,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31.

att propositionen av riksdagen bifallits, samt omförmälda föratsättning uppfyllts,

Ilar Kungl. Majit den 12 juli 1927 beslutat, att ifrågavarande konvention

skulle för Sveriges del biträdas, varefter Sveriges anslutning till konventionen

ägt rum genom ministeriella noter.

Konventionen är för närvarande gällande för följande stater ock områden:

Australien, Belgien, Bulgarien, Canada, Chile, Danmark, Frankrike, Storbritannien

och norra Irland, Grekland, Indien, Irländska fristaten, Italien,

Japan, Nya Zeeland, Panama, Nederländerna, Persien, Polen, Portugal, Rumänien,

Saarområdet, Siam, Sverige, Tjeckoslovakien, Sydafrikanska unionen,

Uruguay och Jugoslavien.

Den 1 november 1926 avslöts i Madrid en särskild luftfartskonvention,

benämnd den Ibero-amerikanska konventionen, vilken undertecknats av

Argentina, Bolivia, Chile, Columbia, Costarica, Cuba, Dominikanska republiken,

Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay,

Peru, Portugal, Salvador, Spanien, Uruguay och Venezuela.

Under maj månad 1927 sammanträdde i Washington den Pan-amerikanska

kommissionen för handelsluftfart, vilken utarbetat förslag till en

Pan-amerikansk luftfartskonvention. Förutom Amerikas förenta stater voro

å sammanträdet representerade flertalet av de amerikanska stater, vilka

undertecknat den Ibero-amerikanska konventionen.

Sedermera offentliggjorde ministerialrådet i tyska rikstrafikministeriet

doktor Alfred Wegerdt under oktober månad 1928 en uppsats med benämning

Tyskland och luftfartskonventionen i Paris, vari framställdes vissa,

av tyska regeringen senare gillade förslag. I artikeln framhålles, att fara

vore för handen, att den offentliga lufträtten utvecklade sig på olika sätt inom

var och en av de omförmälda tre grupperna av stater. Därtill komme

att inom de stater, vilka icke tillhörde någon av nämnda konventioner, såsom

till exempel Tyskland, Schweiz, Österrike, Ungern, Norge och Finland,

skilda lufträttsbestämmelser kunde bliva antagna. Ensartade offentliga lufträttsbestämmelser

i hela världen vore emellertid nödvändiga, örn de förhoppningar

skulle gå i uppfyllelse, som man hyste beträffande ökningen av luftfartygens

prestationsförmåga och säkerhet samt rörande transocean luftfart.

I uppsatsen lämnas därefter en redogörelse för de ändringar i den internationella

luftfartskonventionen, som ansåges önskvärda, därest Tyskland

skulle ansluta sig till densamma.

När revision av luftfartskonventionen alltså ifrågasatts av en av de stater,

vilkas anslutning till densamma vore av det största intresse, beslöt internationella

luftfartskommissionen att anordna en konferens, till vilken skulle

kallas, förutom representanter för de stater vilka tillhörde den internationella

luftfartskonventionen, Tyskland och alla andra stater, vilka icke anslutit

sig till berörda konvention. Konferensen skulle hava till ändamål att

undersöka, vilka ändringar som borde vidtagas i luftfartskonventionens

stadganden för att underlätta samtliga staters anslutning till densamma och

därigenom betrygga luftfartsbestämmelsernas enhetlighet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 31. 15

Å konferensen, som hölls i Paris under tiden 10—15 juni 1929, vörö de

till internationella luftfartskonventionen anslutna staterna representerade

med undantag av Persien och Rumänien. Dessutom voro ombud närvarande

från följande stater, vilka icke tillhöra berörda konvention, nämligen: Amerikas

förenta stater, Brasilien, Columbia, Cuba, Estland, Finland, Haiti,

Kina, Luxemburg, Norge, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Venezuela

och Österrike.

Efter överläggningarnas slut beslöt konferensen göra det uttalandet, att

ratificeringen av internationella luftfartskonventionen av de stater, vilka undertecknat

men ännu icke ratificerat den, samt anslutningen till densamma

skulle väsentligen underlättas, därest vissa angivna ändringar vidtoges i den

nu gällande texten.

Efter konferensens avslutande beslöt luftfartskommissionen vid sammanträde

den 15 juni 1929, att i den internationella luftfartskonventionen

skulle vidtagas sålunda förordade ändringar, vilka avse artiklarna 3, 5, 7, 15,

34, 37, 40, 41 och 42 samt konventionens slutbestämmelser.

Enligt artikel 34 i konventionen skola de beslutade ändringarna för godkännande

underställas de fördragsslutande staterna.

Beträffande innebörden av de av konferensen förordade och av luftfartskommissionen

beslutade ändringarna har i propositionen lämnats en kortfattad

redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

Utskottet har vid granskning av de i propositionen innefattade ändringarna

i den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen

icke funnit anledning till erinran mot desamma för Sveriges del, utan

tillstyrker, att de av riksdagen godkännas.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar von Sydoiv*, Linder, Sigfrid Hansson*, Öster
ström*,

Hagman*, Granström*, Tamm* och Löfvander*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde*,

Hage*, Ros*, Johanson i Hallagården*, Andersson i Rasjön*, Björnberg och Hansson

i Trollhättan*.

Utskottet
-

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av vissa ändringar i den internationella luftfartskonventionen. a1 i texten