Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926

1930-05-06 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:33, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926

(nr 398) örn arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen)

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 19 mars 1930 till riksdagen avlämnad proposition, nr 242,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen hilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om

arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).

Härigenom förordnas, att lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å svenska

fartyg (sjöarbetstidslagen), vilken lag gäller till och med den 31 december

1930, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december 1933,

dock att från och med den 1 januari 1931

dels 9 § i samma lag skall hava följande ändrade lydelse:

9 §.

1 mom. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å söckendag,

må sjöman användas till skeppstjänst utöver vad här ovan stadgats, dock

icke längre tid, än att arbetstiden under ett dygn må utgöra högst

nio timmar för styrman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

aderton timmar under två på varandra följande dygn;

åtta timmar för sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

sexton timmar under två på varandra följande dygn; samt

tolv timmar för annan sjöman.

2 mom. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å helgdag,

må sjöman icke användas till annan skeppstjänst än dels vad som erfordras

för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering eller

Hillring lill riksdagens protokoll 19.30. 9 sami. 2 avd. 27 hafi. (Nr 33.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

klargöring i anledning av ankomsten eller avgången, dels lastning eller

lossning av passagerares effekter eller post eller av styckegods i mindre

omfattning eller av gods, vars lastning eller lossning ej kan utan fara för

godset uppskjutas, dels ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden,

lättare rengöring eller sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas,

kan å helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

dels ock slutbestämmelserna i lagen skola lyda sålunda:

Beträffande sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse,

som avses i 21—24 §§, ävensom i fråga örn domstol i tvistemål, som bör

bedömas efter denna lag, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla

även efter den 31 december 1933.

Eftergift, som med stöd av lagen den 24 oktober 1919 örn arbetstiden å

svenska fartyg beviljats utan begränsning till viss tid, skall, i den mån

vederbörande myndighet ej annorlunda bestämmer, fortfarande tillsvidare

äga giltighet.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft

två i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 319 i

första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 527 i andra kammaren av

herr Hansson i Stockholm m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

l:o) för sin del antaga följande förslag till

Lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag):

1 KAP.

Inledande bestämmelser.

1 §.

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning

beträffande arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person

för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord

å fartyget eller annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer

äro anställda;

förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för

passagerares räkning i övrigt;

person tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, örn vilket Konungen icke annorlunda förordnat,

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) lustfartyg.

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den

myndighet, åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden

därutinnan utöva beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från

tillämpningen av denna lag.

2 %.

1 mom. I denna lag förstås med

skeppetjänst: arbete varom 1 § 1 mom. sägs;

sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;
oavbruten

gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land

äger rum under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;

helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;

oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader

västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen

Esbjerg—Texel.

2 mom. Vid beräknandet av arbetstid enligt denna lag skola undantagas

dels måltidsrast, dels ock annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt

detsamma varar minst en timme.

2 KAP.

Ordinarie arbetstid för sjömän å fartyg, sorn nyttjas å längre resa.

3 %.

I detta kapitel meddelade bestämmelser avse sjöman å fartyg, som

nyttjas å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver mera än tolv

timmars oavbruten gång. Till sjöss å dylik resa skall skeppstjänst vara

indelad i vakter (skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §

Beträffande arbetstiden till sjöss för sjöman, vilkens skeppstjänst är

indelad i vakter, gäller:

att arbetstiden icke må överstiga tolv timmar per dygn;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

att, i fall antalet styrmän uppgår till minst tre, arbetstiden för styrman

icke må överstiga nio timmar per dygn;

att, i fall antalet maskinister ixppgår till minst tre, arbetstiden för

maskinist icke må överstiga åtta timmar per dygn;

att arbetstiden för motormän, smörjare, eldare och kollämpare icke

må överstiga åtta timmar per dygn;

att arbetstiden för annan sjöman ombord å fartyg å mera än 500 ton

bruttodräktighet icke må överstiga åtta timmar per dygn; samt

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än

dels vad som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller

navigering, dels ock, där det kan anses ingå i sjömans åliggande, lättare

rengöring eller sådant arbete, som enligt vad i 6 § stadgas kan å

helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

5 §.

Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter

och som ej tillhör den i 6 § omförmälda personal, å söckendag ej användas

till skeppstjänst mera än åtta timmar och å helgdag ej till annan

skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den mån

sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömans åliggande.

Arbetstiden till sjöss för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman),

skall förläggas å söckendag mellan kl. 6 f. m. och kl. 6 e. m., så

vida ej annan tid med hänsyn till klimatiska förhållanden nödvändiggöres,

samt å helgdag mellan kl. 6 f. m. och kl. 9 f. m.

6 §.

Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter

och som är anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller servering

av kosten eller för uppassning i övrigt eller för den rengöring

eller diskning, som med dylikt arbete äger samband, å söckendag icke

användas till skeppstjänst mera än tio timmar och å helgdag ej till annan

skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,

som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden till sjöss för sjömän, som i denna paragraf avses (köks''lyersonal),

skall förläggas mellan klockan 6 f. m. och klockan 9 e. m.

7 §.

Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets avgång

skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget

ankommit till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de

bestämmelser, som äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33. 5

8 *.

Därest fartygets uppehåll i hamn avses att vara längre än i 7 § omförmäles,

eller skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad

så som i nämnda paragraf sägs, skall beträffande sjömans ordinarie

arbetstid gälla:

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju timmar;

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å helgdag användas

till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete,

i den mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömans åliggande;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än tio timmar och å helgdag ej till annan

skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,

som kan anses ingå i sjömannens åliggande; samt

att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen,

å söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m. och å helgdag

mellan klockan 6 och klockan 9 f. m. samt för kökspersonalen mellan

klockan 6 f. m. och klockan 7 e. m.

9 *.

1 morn. Då fartyg ankommer till eller avgår från hamn å söckendag,

må sjöman användas till skeppstjänst för med ankomsten till eller

avgången från hamn direkt sammanhängande arbeten utöver vad här

ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under ett dygn

må utgöra högst

nio timmar för styrman,

åtta timmar för annan sjöman.

2 mom. Då fartyget ankommer till eller avgår från hamn å helgdag,

må sjöman icke användas till annan skeppstjänst än dels vad som erfordras

för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering eller

klargöring i anledning av ankomsten eller avgången, dels lastning eller

lossning av passagerarnas effekter eller post eller gods, vars lastning

eller lossning ej kan utan fara för godset uppskjutas, dels ock, där det

kan anses ingå i sjömannens åliggande, lättare rengöring eller sådant

arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda

paragraf avsedd personal.

10 §.

Under fartygets uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att

under affärs- och expeditionstid gå i land, en gång i månaden åtnjuta

ledighet från skeppstjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag.

då affärs- och expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs

oavbrutna uppehåll i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet

påfordras allenast, såvida fartygets avgång därigenom icke fördröjes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

3 KAP.

Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å kortare resa.

11 i

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst

tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad i vakter på

allmänt brukligt sätt, skola bestämmelserna i 2 kapitlet lända till efterrättelse.

12 $.

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver

högst tolv timmars oavbruten gång, men är ej skeppstjänst indelad i

vakter på allmänt brukligt sätt, skall beträffande arbetstiden såväl till

sjöss som i hamn gälla,

att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugofyra

timmar under två på varandra följande dygn; samt

att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas

mera än sextiotre timmar i veckan.

Yad i 10 § sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande sjö

man å fartyg, som i denna paragraf avses.

4 KAP.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgas må sjöman användas till

skeppstjänst, då fråga är örn:

a) skeppstjänst, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller

gods eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt

måste utföras å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta

skeppstjänst;

b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a,

223 eller 223 a § sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,

som i enlighet med vad därom särskilt stadgas varda anställda;

d) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under

pågående resa förminskad; samt

e) nödig vakttjänst i hamn.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna under

a)—d) här ovan, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad

till ersättning i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen sägs.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

För under e) omförmäld vakttjänst, som iörrättas å annan tid än un

der ordinarie arbetstid, skall antingen motsvarande fritid vara beredd

eller beredas under samma dygn eller närmast föregående eller efterföljande

helgfria dygn eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

14 §.

Sjöman vare, med de begränsningar, som angivas i 15 §, pliktig att i

större utsträckning och å andra tider, än i 2 och 3 kapitlen sägs, mot

ersättning utföra jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

Övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit påbjuden

av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman

eljest endast må användas till skeppstänst, som i 13 § omförmäles, skall

icke vara underkastat de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning

enligt 16 § utgå därför.

15 §.

1 moni. Ä fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till

eller avgår från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden

för hans skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande

dygn med mera än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 moni. Befinner sig fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på

allmänt brukligt sätt, i hamn, må sjöman icke användas till övertids

arbete:

å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom

skulle antingen överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn

med mera än sex timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå

till mera än tjuguåtta timmar; samt

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom

skulle överstiga åtta, i tropikerna sju timmar.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som

avser passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning

ej kan utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas

å helgdag eller oftare än varannan dag, så framt icke övertidsarbetet

erfordras för att fartygets avgång ej må avsevärt fördröjas.

3 moni. Å fartyg, där skeppstjänst icke är indelad i vakter på ali

mänt brukligt sätt, må sjöman icke användas till övertidsarbete, därest

den tid, varunder han såväl i hamn som till sjöss utför skeppstjänst,

därigenom skulle under två på varandra följande dygn överstiga trettio

timmar.

i morn. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än aderton

timmar i veckan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

16 %.

Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när

arbetet utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondedel och, när

arbetet ntföres å helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta

månadslön, oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning.

Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete,

bestående av lastning eller lossning, skall, därest han under närmast

följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjöman för det

å sistberörda dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art utfå

ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,

ändock att arbetet utföres å söckendag.

Ersättning skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete

utföres. För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för

halvtimme.

5 KAP.

Övriga bestämmelser.

17 $.

Innehåller avtal örn skeppstjänst villkor stridande mot denna lag,

vare det villkor utan verkan.

18 §.

För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren

att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild

övertidsjournal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens

chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att örn övertidsjournals

innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt

utdrag. Övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter

dess avslutning.

19 §.

Befälhavaren skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt

ombord å fartyget.

20 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens

tillsynsorgan; och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar

lända till efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kapitlen lagen den 16 oktober

1914 (nr 349) örn tillsyn å fartyg finnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av

Konungen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

21 $.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad

i denna lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 10 §, straffes

med böter från och med tio till och med ettusen kronor.

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett

med hans vetskap och vilja.

22 $.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad i

18 §, straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

23 $.

Har befälhavare, sig . eller annan till nytta eller att därmed skada

göra, fört falsk övertidsjournal eller övertidsjoumalen ändrat eller förstört,

undanstuckit eller oläslig gjort, straffes med böter från och med

fem till och med femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

„ "rar redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas

sadan av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap

och vilja, vare han förfallen till enahanda ansvar.

24 $.

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom,

straffes med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

26 §.

Örn domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad

i 86 88 §§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

27 $.

• co^ fODlsto1 1 mål brande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad

^ v i sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

28 $.

Böter som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola

bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt

strafflagen.

allmänna

1 ’

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931.

,\ i i •/ : ; •

Bihang till riksdagens protokoll 1930. .9 sami. 2

and. 27 hafi. (Nr 33.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

2:o) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att de enligt kungl, förordningen den 13 juli 1926 nied närmare föreskrifter

rörande tillämpningen av lagen örn arbetstiden å svenska fartyg

åt kungl, kommerskollegium givna uppgifterna må uppdragas åt arbetsrådet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit

framlagda förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen;

och får utskottet i fråga örn vad motionärerna anfört till stöd för sina

yrkanden hänvisa till motionerna.

I propositionen har iföreslagits, att gällande provisoriska sjöarbetstidslag

prolongeras för ytterligare en treårsperiod. Såsom skäl mot att

lagen nu definitivt kodifieras har åberopats dels att frågan örn revision

av den svenska lagstiftningen är nära förestående och dels att internationell

reglering av hithörande förhållanden står på dagordningen. Av

propositionen framgår sålunda, att under förarbetena till densamma yrkanden

framställts av representanter från såväl redarna som de ombord

anställda på ändringar i lagen i viktiga hänseenden. Kommerskollegium

och socialstyrelsen hava i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit

lämpligheten av att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en dylik

revision. Härjämte har erinrats därom, att frågan örn internationell

reglering av sjöfolkets arbetstidsförhållanden väntas bliva föremål för

behandling av internationella arbetskonferensen under nästa eller därpå

följande år.

Utskottet har icke kunnat underlåta att fästa stort avseende vid de

skäl, som i propositionen anförts till stöd för åtgärden att nu allenast

förlänga den provisoriska lagstiftningen för ytterligare en treårsperiod,

och kan därför icke tillstyrka det motionsvis framförda förslaget, att lagstiftningen

i ämnet nu gives permanent giltighet. Utskottet förutsätter,

att den i propositionen omnämnda utredningen rörande de framställda

erinringarna och ändringsförslagen kommer att skyndsamt igångsättas.

Härvid torde uppenbarligen jämväl de i motionerna innefattade förslagen

bliva föremål för övervägande. Vid sådant förhållande anser utskottet

icke lämpligt, att riksdagen nu till prövning upptager nämnda förslag.

Vad slutligen angår det i propositionen innefattade förslaget örn ändring

av sjöarbetstidslagens 9 § vill utskottet giva sin anslutning till vad

härutinnan i propositionen föreslagits.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen

godkännas;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33. 11

B) att motionerna 1:319 och 11:527 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

trän första kammaren: herrar von Sydow,'' Linder, Almkvist och Sigfrid Hansson,

fröken Hesselgren'' samt herrar Hagman,'' Nordborg och Löfvander;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Ros, Johanson i Stockholm ,

Björnberg, Gardell i Gans, Sandström och Osberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Under, Sigfrid Hansson, Hagman, Magnusson i Kalmar,

Hage och Johanson i Stockholm, vilka ansett, att det i motionerna innefattade

lagförslaget bör av riksdagen antagas med tillägg av en ingress av

följande lydelse: »Härigenom förordnas som följer.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:227 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 a1 i texten