Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol.

1930-02-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

i

m* 7.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1930 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna

om kollektivavtal och om arbetsdomstol.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 345,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Spångberg m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att lagen örn kollektivavtal och lagen örn arbetsdomstol

omedelbart upphävas.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för berörda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Den nu föreliggande frågan förekom till behandling jämväl vid fjolårets

riksdag.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 89, hemställde herr Andersson i

Stockholm m. fl., att riksdagen måtte besluta, att lagen örn kollektivavtal och

lagen örn arbetsdomstol omedelbart måtte upphävas. I en inom samma kammare

väckt motion, nr 179, hemställde herr Hansson i Stockholm, att riksdagen

måtte besluta, dels att de av 1928 års riksdag beslutade lagarna örn

kollektivavtal, örn arbetsdomstol, örn ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen

och örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 28 oktober 1887 örn skiljemän skulle

upphöra att gälla, dels ock att lagen den 28 maj 1920 örn central skiljenämnd

i arbetstvister åter skulle träda i tillämpning.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 4, anförde andra lagutskottet

följande:

Frågans

behandling

vid 1929 års

riksdag.

Den lagstiftning, varom här är fråga, har trätt i kraft den 1 januari innevarande

år. Enligt vad utskottet inhämtat hava hittills sex mål dragits under

arbetsdomstolens prövning, två av arbetsgivarparten, tre av arbetarparten och

ett genom överenskommelse av båda parterna. Samtliga mål gälla tillämpning

av äldre rättsregler.

Att på de skäl, som i motionerna anförts, avskaffa den ifrågavarande lagstiftningen,

innan erfarenhet vunnits rörande dess verkningar, kan utskottet

icke förorda.

Utskottets hemställan örn avslag å motionerna godkändes av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 9 sami. 2 avd. k haft. (Nr 7—8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

Med anledning av vad i motionen anföres vill utskottet meddela, att av de

87 mål, som sedan lagstiftningens tillkomst handlagts vid arbetsdomstolen, 57

instämts av arbetarsidan och 27 av arbetsgivarsidan samt att 3 mål hänskjutits

till domstolens prövning genom överenskommelse av båda parterna.

Enligt utskottets mening hava motionärerna ej anfört skäl, som kunna

föranleda utskottet att tillstyrka, att ifrågavarande lagstiftning upphäves.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 februari 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar W estman, von Sydow*, Linder, Almkvist, Sigfrid

Hansson, Frändén*, Österström och Norman;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage, Jeppsson*, Björnberg,

Pettersson i Hällbacken, Gardell i Gans, Sandström* och Hansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

Reservationer: 4,

1) av herrar Linder, Norman, Hage, Pettersson i Hällbacken och Hansson i

Trollhättan;

2) av herr Sigfrid Hansson, som anfört:

Med den år 1920 stiftade lagen örn central skiljenämnd för vissa arbetstvister

hade statsmakterna på ett verksamt sätt främjat de strävanden, som

en lång följd av år pågått i syfte att åstadkomma en på ömsesidigt förtroende

och frivilligt samarbete grundad rättsordning mellan kollektivavtalens parter.

Med lagen örn kollektivavtal har ett tvångsingripande skett i förhållandet mellan

dessa parter, vilket på goda grunder betecknats såsom onödigt och örn vars

värde ur arbetsfredens och rättsordningens synpunkt meningarna alltjämt äro

mycket delade.

I motsats till vad motionärerna gjort gällande har under den relativt korta

tid, som sistnämnda lag ägt bestånd, tillräcklig erfarenhet om dess verkningar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

3

icke kunnat vinnas. Av de 87 mål, som handlagts vid arbetsdomstolen, har

flertalet haft avseende å äldre rättsförhållanden och skulle säkerligen i många

fall, därest kollektivavtalslagen och arbetsdomstolslagen icke funnits, ha gjorts

till föremål för centrala skiljenämndens prövning i enlighet med av parterna

upprättade skiljeavtal. Det förhåller sig ju nämligen så, att kollektivavtalslagen

äger tillämpning endast beträffande avtal, vilka slutits efter det lagen

trädde i kraft, d. v. s. efter den 1 januari 1929. Det stora flertalet tvister,

som hänskjutits till arbetsdomstolen, har av allt att döma gällt äldre avtal.

Ett bifall till motionärernas hemställan borde, enligt min mening, åtföljas

av ett återupplivande av lagen örn central skiljenämnd för vissa arbetstvister.

Motionärerna ha emellertid icke beaktat behovet av ett sadant organ för s. k.

rättstvisters slitande. Och då i utskottet icke funnits resonans för tanken på

en återgång till den ordning i lagstiftningshänseende, som var rådande före

kollektivavtalslagens och arbetsdomstolslagens tillkomst, har jag icke kunnat

förorda bifall till den föreliggande motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.