Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i fattigvårdslagens hemortsrättsbestämmelser.

1930-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1930:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i fattigvårdslagens hemortsrättsbestämmelser.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Framställning

till

Kungl.

Maj:t Yran

styrelsen

för landskommunernas

förbund

rörande

ändring i

gällande

bestämmelser

örn

hemortsrätt.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1930 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i fattigvårdslagens

hemortsrättsbestämmelser.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 14,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ericson i Boxholm hemställt,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam

utredning och förslag till sådan ändring rörande hemortsrättsbestämmelserna

i gällande fattigvårdslag, att samtliga de kommuner, där den understödsbehövande

har haft hemortsrätt, må, under vissa förhållanden, vidkännas

underhållsplikt.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Frågan örn ändring i gällande bestämmelser om hemortsrätt har bragts under

Kungl. Majits prövning genom en framställning från styrelsen för landskommunernas

förbund den 12 januari 1928. I sin skrivelse har styrelsen påpekat

vissa missförhållanden, som enligt styrelsens mening uppkommit genom

nuvarande hemortsrättsbestämmelser. För avhjälpande av dessa missförhållanden

har styrelsen framhållit vissa åtgärder, som förslagsvis skulle kunna

ifrågasättas. Baroni har styrelsen anfört följande:

Man skulle kunna tänka sig ändringar i gällande lagstiftning i det syftet,

att dels hemortsrätten icke göres beroende enbart av mantalsskrivning utan ock

av viss tids, exempelvis ett års, vistelse inom kommunen, dels att möjligheten

för den kommun, vars intresse beröres av en viss mantalsskrivning, att därutinnan

bevaka sin rätt underlättas. För sådant ändamål lärer ett stadgande

kunna införas av innehåll, att mantalsskrivningsförrättare förelägges att, då

en person mantalsskrives såsom nyinflyttad i en kommun, inom viss tid avsända

underrättelse till fattigvårdsstyrelsen i utflyttningskommunen om att

mantalsskrivning skett. Örn sådan underrättelse icke kommer fattigvårdsstyrelsen

i utflyttningskommunen till handa, har denna anledning att undersöka

förhållandet och eventuellt anföra besvär över den underlåtna mantalsskrivningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

5

För de fall, som icke kunna nås av lagstiftning i antydd riktning, böra enligt

styrelsens mening åtgärder av statsmakterna vidtagas i syfte att i görligaste

mån mildra lagstiftningens ogynnsamma verkningar. I sådant hänseende

torde bestämmelser böra stadgas, att vederbörande hemortskommun måtte

på lämpligt sätt tillerkännas ersättning dels i de fall, då hemortsrätten grundas

å en mantalsskrivning, vilken föranletts av mindre än exempelvis ett års eller

åtminstone sex månaders vistelse, dels ock i de fall, då hemortsrätten bibehållits

i en kommun på den grund, att mantalsskrivning underlåtits i en annan

kommun, varest personen i fråga rätteligen bort mantalsskrivas.

Över berörda framställning har Kungl. Maj :t infordrat yttranden från samtliga

länsstyrelser, varjämte svenska stadsförbundet beretts tillfälle att yttra

sig. Den 7 januari 1980 hade samtliga yttranden inkommit till Kungl. Maj:t.

Förslaget om ändrade hemortsrättsbestämmelser hade i allmänhet avstyrkts

i de inkomna yttrandena. Däremot förordades i ett stort antal yttranden en

allmän revision av gällande mantalsskrivningsförordning.

Utskottet anser sig böra här återgiva det yttrande, som i ärendet avgivits av

länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen anför följande i skrivelse den 31

december 1929:

Bestämmelserna i 7 kapitlet av gällande fattigvårdslag örn hemortsrätt tillhöra

de grundläggande stadgandena i fattigvårdslagen. Innan dessa stadganden

av statsmakterna slutligen utformades, företogs en mycket ingående

utredning. Därvid stannade man emellertid för två grundläggande synpunkter,

den ena att primärkommunen i huvudsak skulle bibehållas såsom fattigvårdssamhälle

och den andra att det vore önskvärt, att antalet fattigvårdsprocesser

inskränktes, så att fattigvårdsstyrelserna i möjligaste mån komme att

inrikta sitt arbete på positiva uppgifter i stället för att som förut alltför mycket

syssla med processinlagor.

De av förbundet nu framställda förslagen skulle sannolikt medföra en väsentlig

omgestaltning i nämnda avseenden. Medelst ett delgivningsförfarande

vid mantalsskrivningen torde man åstadkomma, att fattigvårdsstyrelserna stimuleras

till ett ökat antal processer. Genom en ersättning »på lämpligt sätt»

— möjligen åsyftas här ersättning av statsmedel — skulle man^under sistnämnda

förutsättning på en betydelsefull punkt bryta med fattigvårdssamliällenas

nuvarande organisation eller, om syftet är att ersättning skall utgå från

en annan kommun till mantalsskrivningskommunen, föranleda processer därom.

Framställningen från förbundet lärer således hava en mycket längre gående

innebörd än förbundet sannolikt tänkt sig.

Å andra sidan kan det icke förnekas, att enligt Eders Kungl. Maj:ts Befallningshavandes

erfarenhet antalet besvär i mantalsskrivningsärenden under senare

år påtagligt ökats, och det ligger nära till hands att antaga, att anledningen

härtill är, att kommunerna vilja befria sig från understödsskyldighet till

personer, vilka anses med orätt hava blivit mantalsskrivna i den klagande kommunen.

En närmare utredning angående mantalsskrivnings- och fattigvårdsprocessernas

utveckling i riket i allmänhet under senare år torde böra verkställas av

kammarrätten.

Frågan om fattigvårdsutgifternas lämpliga fördelning lärer tillhöra de ämnen,

vilka det ankommer på skatteutjämningskommittén att utreda, frågan örn

ändringar av själva fattigvårdens organ de s. k. organisationssakkunniga.

Under sådana förhållanden får Eders Kungl. Maj:ts Befallningshavande

i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Majit i första hand upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

draga åt kammarrätten att verkställa erforderlig utredning i nyssnämnda hänseende.

Såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid handen, har frågan örn ändrade

hemortsrättsbestämmelser bragts under Kungl. Maj :ts prövning genom en

framställning i ämnet från styrelsen för landskommunernas förbund. Sedan

infordrade yttranden i ärendet numera inkommit till Kungl. Maj :t, är detsamma

föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Då det alltså bör kunna förväntas, att

detta synnerligen invecklade och svårlösta spörsmål blir föremål för ett allsidigt

övervägande från Kungl. Maj:ts sida, synes utskottet icke lämpligt, att,

såsom i motionen yrkas, riksdagen hemställer hos Kungl. Majit om utredning

i visst hänseende.

Utskottet tillåter sig fördenskull föreslå,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 februari 1930.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder, Sigfrid Hansson,

Fränden*, Österström, Hagman* och Granström*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage, Jeppsson*, Björnberg,

Gardell i Gans, Aronson, Hedvall och Hansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

300507

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.