Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motionen, ävensom berett Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och nomadskoleinspektören, filosofie doktorn Erik Bergström tillfälle att inkomma med yttrande. Härjämte har redaktören för Samefolkets egen tidning, notarien Torkel Tomasson till utskottet översänt en såsom ledare i nämnda tidning

1930-05-02 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1930:4, Utlåtande över motionen, ävensom berett Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och nomadskoleinspektören, filosofie doktorn Erik Bergström tillfälle att inkomma med yttrande. Härjämte har redaktören för Samefolkets egen tidning, notarien Torkel Tomasson till utskottet översänt en såsom ledare i nämnda tidning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

I

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1930 kl. 9 f. m.

Andra hammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande, nr 4, med

anledning av väckt motion, angående åtgärder till jordbruksnäringens

skydd och stöd i vissa trakter av Norrbottens

län.

Uti en inom andra kammaren avgiven och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 379, har herr Grapenson hemställt, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:ts anhålla örn utredning för vidtagande av åtgärder till

jordbruksnäringens skydd och stöd i sådana trakter av Norrbottens län, där renskötsel

bedrives, och örn framläggande för riksdagen av de förslag i ärendet, vartill

utredningen kan föranleda.

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionen från länsstyrelsen

i Norrbottens län, som i sin ordning anmodat lappfogden i Norrbottens

norra distrikt att avgiva utlåtande över motionen, ävensom berett Norrbottens

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och nomadskoleinspektören, filosofie

doktorn Erik Bergström tillfälle att inkomma med yttrande. Härjämte har

redaktören för Samefolkets egen tidning, notarien Torkel Tomasson till utskottet

översänt en såsom ledare i nämnda tidning (nr 1 årgång 1930) införd artikel,

benämnd »Renskötselproblemet i Norrbottens län».

Alltsedan äldsta tider hava de lappar, som äro bosatta i Karesuando socken

och i den del av Jukkasjärvi socken, som ligger norr örn Torne älv, under längre

eller kortare tider om sommaren med sina renar dragit över gränsen till nuvarande

Troms fylke i Norge. Sedan Ryssland år 1852 stängt sina gränser för

de norska lapparna och deras renhjordar, inflyttade en mängd av de lappar, som

bodde i Koutokeino i Norge, nordost örn den mellan Sverige och Norge inskjutande

finska kilen, och som brukat låta sina renar beta på nämnda finska område

till nuvarande Karesuando socken i Sverige, varifrån de allt fortfarande

kunde komma in på ovansagda finska område. Nämnda inflyttning från Koutokeino

till Sverige, som skedde under åren 1853—1871, och som omfattade inalles

274 personer med över 20,000 renar, medförde, att utrymmet uti dessa delar av

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 13 sami. 2 avd. 4 haft (Nr 4.) 1

Motionen.

Yttranden

över motionen.

Påtalade

misBförbållandeng

urgprnrg.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatta

åtgärder.

2 Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

den svenska lappmarken blev för litet, oell att betesmarkernas relativa bärighet

minskades. Dessa olägenheter blevo för de svenska Karesuandolapparna ännu

mera framträdande, sedan den finska gränsen från och med den 1 september

1883 stängts för jämväl de svenska lapparnas renhjordar. För att råda bot på

detta missförhållande återstod då intet annat, än att en del av denna befolkning

måste med sina renar utflytta. Detta gällde i främsta rummet Koutokeinofamiljerna,

som till en del återvände till Norge och till en del flyttade söderut i Sverige,

där utrymmet var större. De kommo sålunda att slå sig ned huvudsakligen

i den del av Jukkasjärvi socken, som ligger söder om Tometräsk, och i Gällivare

socken.

De av motionären framhållna missförhållandena i renskötselns bedrivande

inom särskilt Jukkasjärvi och Gällivare socknar synes utskottet närmast hava

sitt upphov uti det förhållandet, att Koutokeinolapparnas extensivare renskötselmetoder

i samband med deras inflyttning till nämnda trakter överfördes till de

lappar, som där vistades. Dessa, som förut bedrivit en intensiv renskötsel, övergingo

allt mer och mer under årens lopp till den bekvämare extensiva renskötselmetoden,

vilket har vållat förvirrade förhållanden i avseende å renskötseln.

De olägenheter, som den extensiva renskötseln medfört för dessa trakter, och

som mest låtit tala om sig, hänföra sig i främsta rummet till förhållandet mellan

de renskötände lapparna och den bofasta befolkningen. På senare tider, sistforflutna

höst och innevarande vinter i särskilt hög grad, har den bofasta befolkningen

varit utsatt för skadegörelse av lapparnas renar. Följden har blivit, att

mellan lapparna och den bofasta befolkningen uppstått på sina håll rätt svåra

misshälligheter. Skadorna hava framför allt bestått däri, att hö, som av den

jordbrukande befolkningen på sommaren skördats och därefter i enlighet med

orteng sed lämnats ute på hässjorna för att vid vinterföre avhämtas, blivit

förstört eller uppätet av de i stora hjordar utan effektiv tillsyn kringdrivande

renarna. Att skadorna blivit exceptionellt stora förliden höst, bär givetvis

sin grund i den ovanligt höga temperaturen, som medfört, att myrarnas

tillfrysande och sorn följd därav höets avhämtande dröjt längre, än vad normalt

brukar vara fallet.

Ett uttryck för den bofasta, jordbrukande befolkningens bekymrade synpunkter

på dessa frågor har kommit utskottet tillhanda genom en av 96 småbrukare

inom Gällivare socken undertecknad skrivelse.

I fråga örn de åtgärder, som borde vidtagas till skydd och stöd för jordbruksnäringen

inom vissa socknar av Norrbottens Ian samt för åstadkommande av en

utjämning i intressemotsättningarna mellan å ena sidan dea bofasta och å andra

sidan den nomadiserande befolkningen inom dessa socknar, har nomadskoleinspektören,

filosofie doktorn Erik Bergström understrukit behovet av en undersökning

av utvägar för tillgodoseende av den jordbrukande befolkningens, intressen

i förhållande till renskötseln. I detta hänseende ansåg dr Bergström, att ett

initiativ utifrån skulle kunna vara av stor betydelse. Härvid borde jämväl undersökas

möjligheten av att bevilja bidrag till uppförande av lador ute i mar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. £

kerna för myrhöets inbärgande. En av de största frågorna skulle vidare bliva

det ständigt återkommande spörsmålet örn åtgärder för minskning av renantalet.

Motionären bär understrukit betydelsen av den ekonomiska samhörighet, som

förefunnits före tillkomsten av 1917 års lagstiftning i ämnet, mellan den bofasta

befolkningen och de nomadiserande lapparna genom de s. k. skötesrenarna,

och för sin del ansett, att en utvidgning av de renskötande lapparnas numera

strängt inskränkta rätt att i sin vård emottaga skötesrenar av de bofasta skulle

vara ett beprövat medel till fortsatt samförstånd mellan dessa båda befolkningsgrupper.

Beträffande frågan örn rätten för den bofasta befolkningen att innehava skötesrenar

har Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i sitt till

utskottet avgivna utlåtande även framhållit dess betydelse för skapande av intressegemenskap

mellan renskötande lappar och bofasta och funnit det vara påtagligt,

att inskränkningen av de bofastas renantal till endast 20 stycken genom

tillkomsten av 1917 års författning berövat dem en viktig binäring. Förvaltningsutskottet

har däremot ej ansett sig kunna, bedöma, örn denna inskränkning

varit rättmätig och lämpligt avvägd. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ansett,

att skötesrens frågan icke är av avgörande betydelse för återställande av det goda

förhållandet mellan de bofasta och de nomadiserande lapparna, vilket sistlidna

år på grund av samverkande och ogynnsamma omständigheter rubbats. Länsstyrelsen

har vidare framhållit, att den icke tror, att den bitterhet, som från den

bofasta befolkningens sida nu förefinnes gentemot de renskötande lapparna, är

sa djup, att den behöver befaras bliva bestående, oeh att den överhuvudtaget icke

är benägen tillmäta händelserna sistlidna vinter, sorm varit den i mannaminne

ogynnsammaste för såväl de nomadiserande lapparna som för jordbrukarna, sådan

betydelse, att de kunna anses påkalla ändring i nu gällande lagstiftning vare

sig beträffande rätten för den bofasta befolkningen att innehava skötesrenar eller

rörande de nomadiserande lapparnas skyldighet att utgiva ersättning för av

renar orsakad skadegörelse.

Såsom ett ytterligare tänkbart led för åstadkommande av en förbättring i intressemotsättningarna

mellan nämnda, befolkningsgrupper har redaktören Torkel

Tomasson, som själv är infödd lapp, framhållit, att en ökning av lappbyarnas

ordningsmäns mycket blygsamma arvoden otvivelaktigt skulle ställa förevarande

problem i ett helt annat läge, och att man har all anledning att förvänta, att

dessa, som själva äro aktiva renskötare, i så fall skulle på allt sätt sträva efter

att föregå övriga renskötare i lappbyn med gott exempel. Vidare har denne även

ansett, att resestipendium för att förhjälpa ordningsmännen att i och för tankeutbyten

och rådslag sammanträffa med varandra säkerligen skulle leda till givande

resultat och komma lapparna att inse frågans allvar och medverka till

en bättre tingens ordning.

Utskottet vill jämväl erinra, att första lagutskottet i motiveringen till sitt

utlåtande, nr 14, över herr Lindhagens motion, nr 1:211, framhållit, bland

annat, att de trakter av Lappmarken, som ligga inom Jukkasjärvi och Gällivare

Korsta lagutskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utsTcoits utlåtande Nr

Utskottet.

socknar, måste räknas till de för renskötselnäringen mest ägnade och viktigaste

i landet, och att den bofasta befolkningen i dessa trakter under senare år fått

vidkännas allt större förluster i form av skador på odlingar och i synnerhet på

utestående hö, förorsakade av renar, som i oordnade hjordar begivit sig in på

marker, som de förut blott på andra, mindre tjänliga tider brukat uppsöka. Lagutskottet

hade vidare ansett, att det läge i sakens natur, att nu nämnda förhållanden

äro ägnade att uppväcka misshälligheter såväl mellan lapparna inbördes

som i förhållandet mellan dessa och de bofasta. Särskilt i sistnämnda hänseendet

har också på senare tid en rätt allvarlig misstämning gjort sig gällande. Utskottet

hade på grund därav hemställt, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville skyndsamt låta verkställa utredning

rörande beskaffenheten av de missförhållanden med avseende å renskötselns

bedrivande och lapp författningarnas tillämpning i övrigt, som yppats inom

vissa delar av Lappmarken, samt, därest av utredningen skulle framgå, att dessa

missförhållanden äro av den art, att deras snabba och effektiva tillrättaläggande

icke låter sig medelst den nuvarande administrationen å området genomföra,

vidtaga de tillfälliga åtgärder för berörda ändamåls vinnande, vartill utredningen

kan giva anledning eller Kungl. Maj :t eljest må finna skäl.

Lagutskottets berörda hemställan har av riksdagen genom dess skrivelse till

Kungl. Maj:t av den 18 mars 1930, nr 75, godkänts.

Utskottet finner det vara ådagalagt, att vissa misshälligheter råda i förhållandet

mellan de renskötande lapparna och den bofasta befolkningen i de trakter

av Norrbottens län, där renskötsel bedrives, vilka i huvudsak synas gå ut över

de bofasta och jordbruksnäringen. Enär riksdagen redan begärt utredning i ämnet,

och det är att förvänta, att de i förevarande motion berörda spörsmålen om

vidtagande av åtgärder till skydd och stöd för jordbruksnäringen inom de delar

av Norrbottens län, där renskötsel bedrives, därvid jämväl måste komma under

omprövning, finner utskottet emellertid det icke vara erforderligt att, på sätt

motionären ifrågasatt, avlåta särskild framställning i ämnet till Kungl. Majit.

Utskottet får för den skull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 maj 1930.

På utskottets vägnar:

ERIK OLSON.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Olson i Göteborg, Lundkvist i

Eskilstuna, Andersson* i Tungelsta, Eurén, Weijne,* Andersson i Dunker,

Skoglund,* Wachtmeister, Näslund och Karlsson* i Munkedal.

* Ej närvarande vid utlåtandets slutjustering.

Stockholm 1930. Kongl. Hovboktryckeriet Idnns Tryckeri-A.-B.

307059

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.