Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13
1930-05-30 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 4TU 1930:13, Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13
Dokumentets text
Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1930 kl. 11 f. m.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13, i
anledning av dels första kammarens beslut över motion,
I: 229, angående utredning rörande intressekontor
för underlättande av jordbruksarbetares övergång
till självständiga brukare m. m., dels ock återremiss
till utskottet av utskottets utlåtande, nr 9, i
anledning av motion 11: 375 i samma ämne.
I två likalydande motioner, nr 229 i första kammaren av herr Fritiof Gustafsson
m. fl. och nr 375 i andra kammaren av herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.,
har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn
skyndsam utredning av frågan örn inrättande genom ömsesidiga frivilliga
insatser av arbetsgivare och arbetare samt med statligt understöd av intressekassor
med syfte att underlätta jordbruksarbetares övergång till självständiga
brukare och att främja deras sparverksamhet för ålderdomen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I anledning av motionen II: 375, vilken hänvisades till andra kammarens
fjärde tillfälliga utskott, inhämtade utskottet yttranden av Svenska lantarbetareförbundet,
Svenska lantarbetsgivarnas centralförening och Svenska sparbanksföreningens
styrelse. Nämnda yttranden äro såsom bilagor fogade till utskottets
tidigare i ämnet avgivna utlåtande, nr 9.
I anledning av motionen I: 229, vilken hänvisades till första kammarens
andra tillfälliga utskott, anförde nämnda utskott i avgivet utlåtande, nr 11,
följande:
Motionärernas önskemål att träffa sådana anstalter till förmån för lantarbetare,
att dessas strävan att förbereda sin övergång till att bliva självständiga
jordbrukare eller att på annat sätt sörja för sin ålderdom, måste anses särdeles
behjärtansvärt. Det uppslag, som för realiserande av detta önskemål framlagts
i motionen, är av stort intresse och kan karakteriseras som ett försök
att för allmänt bruk organisera de former för samarbete i angivet syfte mellan
1 antar betsgivare och lantarbetare, som i enskilda fall redan nu praktiseras.
Motionärerna föreslå upprättande av en intressekassa, bildad genom regelbundna
tillskott från båda parterna och förvaltad under offentlig kontroll. Det härigenom
bildade kapitalet skulle stå till lantarbetarens förfogande, antingen då
han av ålder avginge ur tjänst eller då han såge sig i tillfälle att anskaffa
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 13 sami. 4 avd. 11 höft. (Nr 13.) 1
Motionerna.
Yttranden.
Första kammarens
andra
tillfälliga
utskott.
2 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
ett eget hem. Skulle han av andra skäl avgå ur tjänst, skulle alltid den
insats, arbetaren själv gjort, stå till hans eller hans rättsinnehavares förfogande,
under det att de av arbetsgivaren gjorda tillskotten skulle tillföras
intressekassan och öka dess fonder och därmed dess ekonomiska styrka.
Motionärernas förslag kan alltså sägas bygga på ungefär samma princip,
som ligger till grund för livränte- och kapitalförsäkringsverksamheten.
De över förslaget avgivna yttrandena ställa sig avvisande till detsamma.
Sålunda synes Svenska lantarbetarförbundet hålla före, att förslaget blott
kan betraktas som ett surrogat för en önskvärd bättre löneställning för arbetare,
”vilket visserligen för tillfället kan hjälpligt tjäna som ersättning, men
som dock för framtiden saknar betydelse”.
Svenska lantarbetsgivarnes centralförening säger sig betvivla möjligheten att
erhålla arbetarnas medverkan till förslagets realiserande och anför som ett
belägg för denna mening ett misslyckat försök att intressera medlemmarna i
Sveriges lantbrukstjänstemannaförening för anslutning till en särskilt för dem
och genom deras egen organisations medverkan bildad pensionskassa.
Svenska sparbanksföreningens styrelse slutligen, som också betvivlar möjligheten
av tillräcklig anslutning till intressekassan, uppehåller sig särskilt vid
de tekniska svårigheter, som skulle vara förenade med den föreslagna kassans
arbete, och vänder sig med styrka mot tillskapande av en ny central organisation
för uppsamling av sparmedel och ett därav enligt föreningens mening
följande ”nytt centralt statligt organ för fondförvaltning”.
Utskottet inser visserligen, att stora svårigheter måste möta vid försök att
realisera motionärernas önskemål, men anser att detta ingalunda är skäl nog
att utan vidare avvisa desamma. Syftet att på bästa sätt organisera de resurser,
som kunna stå jordbruksnäringen till buds för att sörja för sina arbetares
ålderdom och särskilt att på något sätt möjliggöra för dem, som önska förvärva
eget hem, att ej behöva börja helt utan egna medel, är alltför stort för att få
falla för invändningarna mot det här framlagda förslaget.
Utskottet anser nämligen, att den utformning motionärerna givit sin idé
endast är att betrakta som ett uppslag för fortsatta undersökningar, och att de
anmärkningar, som kunna riktas mot den föreslagna intressekassan, icke drabba
de önskemål, för vilka motionen får anses vara en tolk. Det visar sig också att
redan den diskussion, som motionen hittills framkallat, burit fram bland annat
ett nytt uppslag, som torde vara väl värt att närmare undersökas, i det sparbanksföreningen
som ett tillägg till sitt ovanberörda yttrande anför:
”Det skulle kunna tänkas, att på privat väg erfarenhet skulle kunna vinnas
örn möjligheten att realisera förslaget, nämligen därigenom att sparbank inom
orten eller en större, ledande bank inom länet omhändertoge idén och sökte
sätta densamma i funktion. Det torde ej vara uteslutet, att vederbörande sparbank
skulle vilja lämna sin medverkan, och sparbanksföreningens styrelse är
icke ovillig att söka åstadkomma en sådan anordning, örn själva idén anses
bärande.”
3
Andra kammarens fjärds tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
Då enligt utskottets mening den invändningen mot motionärernas förslag, att
detsamma kräver tillkomsten av en ny, vidlyftig ekonomisk organisation, icke
kan frånkännas betydelse, måste det uppslag, som från sparbanksföreningen
sålunda framförts, förtjäna särskild uppmärksamhet. Detsamma hänvisar nämligen
till utnyttjande av redan befintliga ekonomiska organ, nämligen sparbankerna,
och ställer i utsikt en medverkan från dessas sida, vilken är så
mycket värdefullare som densamma torde kunna tjäna icke endast här berörda
parters utan även sparbankernas egna intressen. Det har inom utskottet framförts
den tanken, att möjlighet kunde skapas för de olika ortssparbankerna att
vid sidan av sina äldre typer för räkning med allmänheten öppna nya sådana,
som tillgodosåge den form av insättningar, och beträffande dessa garanterade
den form av förvaltning och de utbetalningsbestämmelser, som överensstämma
med motionärernas syften.
Utformningen av detta uppslag kan ej ske förrän efter utredning, och med
hänsyn till dess vikt och den återverkan, densamma kan tänkas få bland annat
på sparbankslagstiftningen, synes utredningen böra ske under Kungl.
Maj :ts ledning, och då den bör anknyta till övriga statliga åtgärder till jordbruksnäringens
fromma, synes den lämpligen kunna uppdragas åt den s. k.
jordbruksutredningen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att första kammaren
för sin del måtte besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
hemställer örn utredning rörande inrättande av lämplig organisation med
syfte att genom ömsesidiga frivilliga insatser av arbetsgivare och arbetare
underlätta jordbruksarbetares övergång till självständiga brukare och främja
deras sparverksamhet för ålderdomen.
Vad utskottet sålunda hemställt, bifölls av första kammaren.
Första kammarens beslut har därefter delgivits andra kammaren, som hänvisat
ärendet till sitt fjärde tillfälliga utskott.
Första kammarens
beslut.
Över motionen II: 375 har utskottet tidigare avgivit följande utlåtande:
Den i förevarande motion framlagda tanken, att lantarbetare och deras arbetsgivare
skulle i samförstånd frivilligt gå in för åtgärder i syfte att antingen
underlätta de förras övergång till självständiga brukare eller ock åt dem skapa
ett sparat kapital, avsett att tillgripas då arbets- och förvärvsförmåga avtaga,
är enligt utskottets mening värt allt erkännande. En nödvändig förutsättning
för att denna tanke skall kunna förverkligas är dock, att den omfattas med
intresse av de därav berörda parterna, men att döma av de yttranden, som avgivits
över motionen av Svenska lantarbetareförbundet och Svenska lantarbetsgivarnas
centralförening, de enda på området existerande organisationerna,
föreligger icke från någondera sidan något dylikt intresse. Mot de avgivna
yttrandena kan visserligen resas den invändningen, att de nämnda organisationerna
endast omfatta en del av samtliga lantarbetare resp. lantarbetsgivare,
Alwira kammarens
fjärde
tillfälliga utskotts
wtlå
tande nr 9.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
men utskottet anser sig dock det oaktat kunna utgå ifrån, att åtminstone för
närvarande någon nämnvärd samling icke skulle kunna åstadkommas kring den
i motionen framlagda planen. Därtill torde såväl arbetarnas löner som företagarnas
ekonomiska utbyte av näringen vara allt för små, ty givet är, att planen
icke kan realiseras utan en under nuvarande förhållanden ganska kännbar
ekonomisk uppoffring från båda parternas sida.
Örn mot utskottets förmodan något större intresse verkligen skulle förefinnas
för planens förverkligande, torde för övrigt möjlighet föreligga att realisera
densamma i mindre skala på sätt sparbanksföreningens styrelse anvisat i sista
stycket av sitt i ärendet avgivna yttrande. Först sedan dylikt intresse på där
angivet eller på annat påtagligt sätt manifesterats, kan det enligt utskottets
mening finnas anledning för riksdagen att till prövning upptaga frågan örn
åtgärder från statsmakternas sida i syfte att reglera och stödja verksamheten.
Utskottet får därför, under åberopande av det anförda, hemställa, att förevarande
motion icke måtte till någon andra kammarens åtgärd föranleda.
Till detta utlåtande var fogad en reservation av samma lydelse som första
kammarens andra tillfälliga utskotts ovan återgivna utlåtande i ämnet.
Andra kam- Vid föredragning av fjärde tillfälliga utskottets utlåtande, nr 9, beslöt emelmarens
beslut. kammaren att återförvisa ärendet till utskottet, enär frågan på grund
av det av första kammaren fattade beslutet ansågs böra ånyo behandlas av
utskottet.
Utskottet. Samtliga de skäl, som lagts till grund för första kammarens beslut i ämnet,
hava, såsom framgår av den till utskottets utlåtande, nr 9, fogade reservationen,
prövats redan vid utskottets föregående behandling av frågan men
icke ansetts tillräckligt bärande för att motivera en framställning till Kungl.
Majit i motionernas syfte. Utskottet får därför under åberopande av sitt
tidigare avgivna utlåtande, nr 9, i ämnet hemställa,
att motionen II: 375 icke måtte till någon andra kammarens åtgärd
föranleda, samt
att andra kammaren sålunda icke måtte biträda första kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 30 maj 1930.
På utskottets vägnar:
ELOF LINDBERG.
Närvarande: herrar Lindberg, Sandberg, Wachtmeister, Andersson i Löbbo och Nordkvist,
fru Nordgren samt herrar Svensson i Högsjöhult, Waldem, Vougt och Ljung.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
5
Reservation
av herrar Nordkvist och Ljung, vilka ansett, att utskottet, med instämmande
i vad första kammarens andra tillfälliga utskott anfört, bort hemställa,
att andra kammaren måtte biträda första kammaren i ärendet
fattade beslut samt
att motionen II: 375 härigenom måtte anses besvarad.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 13 sami. 4 avd. 11 häft. (Nr 13.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.