Betänkande, i anledning av väckt motion om möjliggörande av tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procent inbryggningsstyrka
1930-03-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1930:13, Betänkande, i anledning av väckt motion om möjliggörande av tillverkning till avsalu inom landet av porter med 18 procent inbryggningsstyrka
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
3
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1930 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
möjliggörande av tillverkning till avsalu inom landet av
porter med 18 procent inbryggningsstyrka (klass lil).
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 232, har herr Lithander hemställt, »att riksdagen måtte för sin del besluta
sådana ändringar i gällande maltdryeksförordningar och rusdrycksförsäljningsförordning,
att porter med 18 procent inbryggningsstyrka (klass III) må
få tillverkas till avsalu inom landet och i försäljningshänseende jämställas
med utländskt vin».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen.
Genom 1923 års maltdryckslagstiftning blev det tidigare, endast för viss
tid meddelade starkölsförbudet gällande för framtiden. Bestämmelserna
rörande detta förbud finnas inrymda i 23 § i förordningen den 1 juni
1923 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker ävensom i förordningen
den 1 juni 1923 angående förbud mot införsel till och försäljning
inom riket av exportöl. Dessa bestämmelser innebära förbud mot tillverkning
eller försäljning av stark- eller exportöl, vartill räknas maltdrycker tillhörande
tredje klassen — sålunda jämväl porter inbryggd med en stamvört, vilkens
extrakthalt överstiger 10 l/2 procent, s. k. exportporter — för annat ändamål
än utförsel ur riket samt för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt,
industriellt eller därmed likartat ändamål.
Såsom skäl för nämnda förbuds införande åberopades förnämligast, att det
icke utan allvarliga olägenheter samt betydande risker ur nykterhetssynpunkt
skulle låta sig göra att i enlighet med de regler, som stadgades i 1917 års
rusdrycksförsäljningsförordning, ordna handeln med de starkare maltdryckerna.
I en inom andra kammaren vid 1926 års riksdag väckt motion, nr 269,
hemställde herr Lithander örn sådan ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen,
att exportporter skulle få försäljas till den, som innehade
Utskottet.
Gällande
lagstiftning.
1926 år8
riksdag.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
motbok. På hemställan av 1926 års bevillningsutskott avslog riksdagen
sistnämnda motion. I sitt betänkande, nr 23, i anledning av motionen anförde
bevillningsutskottet till stöd för berörda hemställan, bland annat, att
det icke vore uteslutet, att ett lättande av försäljningsförbudet komme att
leda till en väsentligt ökad konsumtion av exportporter samt att ovannämnda
vid tillkomsten av gällande maltdryckslagstiftning anförda skäl
för förbudets införande ägde giltighet jämväl i fråga örn denna maltdryck.
Såsom jämväl motionären förutsatt, skulle ett bifall till motionen komma
att kräva ändringar i gällande rusdryckslagstiftning av innebörd att försäljningen
av ifrågavarande maltdryck komme att handhavas av systembolagen.
Det vill synas som örn svårigheterna att på ett ur nykterhetssynpunkt tillfredsställande
sätt ordna en dylik försäljning skulle bliva avsevärda, och det
torde för närvarande knappast kunna bedömas, huruvida ett inordnande av
en dylik försäljning under systembolagen med deras nuvarande organisation
lämpligen låter sig göra. Frågan rörande detaljhandelsbolagens organisation
är emellertid föremål för undersökning i samband med den nu pågående
allmänna revisionen av rusdrycksförsäljningsförordningen och, innan riktlinjerna
för det framtida ordnandet av detaljhandeln med rusdrycker blivit
i sammanhang med nämnda utredning utformade, är det givetvis icke lämpligt
att taga ståndpunkt till föreliggande förslag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 232 av herr Lithander,
örn möjliggörande av tillverkning till avsalu inom landet
av porter med 18 procent inbryggningsstyrka (klass
III), icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 mars 1930.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOEL NILSSON,
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, K. Oscar Ericson
i Oberga, Leander, Björnsson, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson
i Golvvasta, Björklund, Nilsson i Hörby, Wahlmark, Forssberg, Östergren, Olsson
i Gävle, Lithander, Ericson i Boxholm, Ljunggren och Anderson i Linköping.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
5
Reservationer:
1) av herr Lithander;
2) av herrar Bergman, K. Oscar Ericson i Oberga, Leander och
Ljunggren, vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande
lydelse.
»Såsom jämväl---systembolagen. Även örn de med en sådan
anordning förenade tekniska svårigheterna skulle kunna övervinnas, så
kommer därtill att ett bifall till motionen otvivelaktigt skulle innebära
en avvikelse från de principer statsmakterna under senare år följt i avseende
på maltdrycker av högre alkoholhalt än den för klass II medgivna.
Något verkligt behov av ändring härutinnan torde icke föreligga»;
samt
3) av herr Olsson i Gävle, mot viss del av motiveringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.