Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928

1930-05-16 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1930:30, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1930 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändring i vissa delar av

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

Genom en den 28 februari 1928 dagtecknad proposition, nr 142, har

Kungl. Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga nedan intagna förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning örn ändrad lydelse av 4 § 1 morn., 13 § och 19 § 1 mom.

förordningen den 28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;

samt

3) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379).

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att kommunalskattelagen den 28 september 1928

samt anvisningarna till samma lag skola i nedan angivna delar hava

följande ändrade lydelse samt att till anvisningarna till 18 § i samma

lag skall fogas en ny punkt betecknad 6 av nedan angivna lydelse:

18 §.

Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga örn:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 22 hafi. (Nr 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

e) tillfällig förvärvsverksamhet:

1. icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom

deltagande i lotteri, försåvitt enligt denna lag inkomsten därav skall

beskattas i en och samma kommun;

2. all övrig tillfällig förvärvsverksamhet, som skattskyldig utövat;

21 §.

Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres allt vad av fastighet här i

riket, som taxerats såsom jordbruksfastighet, kommit ägaren eller brukaren

till godo, såsom:

c) intäkt av skogsbruk, vartill hänföras:

intäkt genom avyttring av skogsprodukter, därunder inbegripna produkter

av sådan förädlingsverksamhet, som ingår i skogsbruket, genom upplåtelse

av avverkningsrätt till skog eller genom avyttring av växande skog i samband

med avyttring av marken, därest icke vinst å avyttring av fastigheten

i dess helhet skall beskattas enligt 27 § såsom inkomst av handelsrörelse

eller enligt 35 § såsom realisationsvinst;

värdet av---honom drivits;

24 §.

Till intäkt--— frälseränta.

Har fastighet---av rörelsen.

Förmån av — — — särskilt redovisas.

Där fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall hyresvärdet

för bostad eller annan förmån från fastigheten, som tillkommit

medlem av föreningen eller delägare i bolaget, ävensom utdelning från föreningen

eller bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie, räknas

såsom medlemmens eller delägarens intäkt av fastigheten. Såsom föreningens

eller bolagets intäkt av samma fastighet räknas vad som till föreningen

eller bolaget influtit från fastigheten ävensom avgifter eller andra inbetalningar,

som medlem eller delägare i sådan egenskap haft att utgöra

till föreningen eller bolaget, till den del desamma icke äro att anse såsom

kapitaltillskott.

(Se vidare anvisningarna.)-

25 §.

1 mom. Från bruttointäkten — — — nedlagt kapital.

Medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger njuta

avdrag för ovan angivna omkostnader, såvitt de bestritts direkt av honom

själv, ävensom för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen

eller bolaget, som icke äro att anse såsom kapitaltillskott.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Har bostadsförening eller bostadsaktiebolag lämnat sina medlemmar eller

delägare utdelning annorledes än å andelar eller aktier, äger föreningen

eller bolaget njuta avdrag för vad sålunda under beskattningsåret utdelats,

dock ej för större belopp av det utdelade än som motsvarar beloppet av de

inbetalningar från medlemmarna eller delägarna, vilka icke äro att anse

såsom kapitaltillskott.

29 §.

4 mom. Avdrag får icke göras för:

hyra för rörelseidkaren tillhörig fastighet, som använts i rörelsen;

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad av rörelseidkaren tillhörig, i rörelsen

använd fastighet eller annan anläggning eller för grundförbättring därå.

(Se vidare anvisningarna.)

30 §.

3 moni. För försäkringsrörelse, som drivits av utländsk försäkringsanstalt,

skall såsom här i riket skattepliktig nettointäkt upptagas 5 procent

av anstaltens premieinkomst av här hedriven sjö- och trafikförsäkringsrörelse,

6 procent av anstaltens premieinkomst av här hedriven brandförsäkringsrörelse,

15 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven

livförsäkringsrörelse och 10 procent av anstaltens premieinkomst av

annan här bedriven försäkringsrörelse.

45 §.

Genom fastighetsskatten--- — fastighetsskatt beskattats.

Rätt till förenämnda avdrag skall tillkomma fastighetens ägare, dock

att medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag, som

med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt innehaft lägenhet i föreningen

eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den del av avdraget,

som på lägenheten belöper.

Har fastighet---ägt fastigheten.

Avdraget skall--— gällande taxeringsvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

52 i

1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras

en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma

inkomst. Har vid dylik taxering avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives,

helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den därtill närmast berättigade makens

skattepliktiga inkomst, må bristen avräknas å den andra makens inkomst

i samma kommun. Skatteplikt enligt 51 § bedömes med hänsyn till

båda makarnas sammanlagda inkomst. Ortsavdrag ävensom beskattningsbar

inkomst beräknas för makarna gemensamt; och skall den beskattningsbara

inkomsten i jämna tiotal kronor fördelas å makarna efter förhållandet

mellan deras i kommunen taxerade inkomster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

57 $.

1 mom. Skatt för inkomst av rörelse skall utgöras till kommun, där

rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för inkomsten utgöras,

örn inkomsten förvärvats

a) av fysisk person

under tid, då han varit här i riket bosatt:

i hemortskommunen;

under tid, då han icke varit här i riket bosatt:

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål;

h) av inländsk juridisk person:

i hemortskommunen;

c) av utländskt bolag:

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.

59 §.

3 mom. Har fysisk person under tid, då han ej varit här i riket bosatt,

eller utländskt bolag åtnjutit sådan inkomst av tjänst eller, i annat

fall än i 2 mom. sägs, av sådan tillfällig förvärvsverksamhet, för vilken

skattskyldighet här i riket föreligger, beskattas inkomsten i Stockholm

för gemensamt kommunalt ändamål.

Anvisningar

till 18 §.

6. Icke yrkesmässig avyttring av en eller flera utanför den skattskyldiges

hemortskommun belägna fastigheter här i riket utgör en särskild förvärvskälla

för en var av de kommuner, där den eller de avyttrade fastigheterna

äro belägna, medan icke yrkesmässig avyttring av en eller flera

fastigheter i hemortskommunen och av annan egendom än fastighet här

i riket ävensom deltagande i lotteri hänföras till en förvärvskälla.

Sådan förvärvsverksamhet av ifrågavarande slag, varav inkomsten jämlikt

59 § 8 morn., 69 § eller 72 § 1 mom. skall beskattas i Stockholm för

gemensamt kommunalt ändamål, skall dock anses utgöra en särskild förvärvskälla.

till 22 $.

5. Har växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken

i annat fall än då vinst på avyttringen skall beskattas enligt 27 § såsom

inkomst av handelsrörelse eller enligt 35 § såsom realisationsvinst, får

avdrag enligt den skattskyldiges val åtnjutas med ett av följande belopp,

nämligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 5

till 24 §.

3. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening

och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen

består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda

bostäder i hus, som äges av föreningen eller bolaget.

Såsom intäkt för bostadsförening eller bostadsaktiebolag och såsom avdragsgill

utgift för medlem eller delägare räknas sådan inbetalning av

medlem eller delägare, som icke är att anse såsom kapitaltillskott. Inbetalning,

som är att anse såsom kapitaltillskott, räknas icke såsom intäkt

för föreningen eller bolaget och får ej av medlemmen eller delägaren avdragas.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen

och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller

bolaget användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld

eller genom ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring

av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där

lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller

liknande besittningsrätt, skall dock icke någon del av hyresavgiften anses

såsom kapitaltillskott. Verkställes fondering inom förening eller bolag,

utan att det framgår vilka medel därför användas, skola i första hand

anses för fondering använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas

inbetalningar under beskattningsåret eller de under året influtna

hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra än medlemmar eller

delägare i denna deras egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering

använda beloppet skall fördelas på nämnda inbetalningar och hyror

efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid belöper på de inbetalningar,

som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt

upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgår i

förhållande till innehavda aktier eller andelar, räknas ej såsom intäkt

av fastigheten utan såsom intäkt av kapital (se 38 § och punkt 2 av anvisningarna

till nämnda paragraf) eller undantagsvis såsom intäkt av

rörelse.

till 25 $.

5. För värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhöriga

byggnader, maskiner och andra inventarier tillkommer avdraget

föreningen eller bolaget, och äger således medlem av föreningen eller delägare

i bolaget icke åtnjuta dylikt avdrag.

Angående medlems av bostadsförening och delägares i bostadsaktiebolag

rätt till avdrag för till föreningen eller bolaget gjorda inbetalningar

hänvisas till punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

till 30 $.

2. Vid beräkning av överskottet å sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäk
ringsrörelse

må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader,

som avses i 29 §, för avsättning till försäkringsfond för egen räkning,

premieåterbäringsreserv oell i lag föreskriven säkerhetsfond, avsättning

till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande föreskrifter örn allmänna grunder angående

försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar,

avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande

av trafikförsäkringsrörelse, ävensom, med nedan angiven inskränkning,

för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger

vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall —--f) utgåen
de

försäkringsfond för egen räkning.

Avdrag för — — — av brandskada.

Med utjämningsfond---försäkringsaktiebolags reservfond.

Den på — — — d) utgående premiereserven för egen räkning (belopp,

avsatt för på grund av försäkringsfall beviljade ersättningar, t. ex.

livräntor, undantaget).

Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av premieåterbäringsreserv,

av säkerhetsfond samt av i första stycket omnämnda reservfond för

ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt

ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses

som intäkt. Utbetald premieåterbäring---före ändringen.

Avdrag må---till försäkringstagare.

5. Vid uppskattning av utländsk försäkringsanstalts här i riket skattepliktiga

nettointäkt avses med trafikförsäkring sådan trafikförsäkring,

som enligt gällande bestämmelser skall helt eller delvis medtagas vid

beräkningen av den för trafikförsäkringsrörelsen föreskrivna regleringsfonden,

och med premieinkomst bruttobeloppet av årets försäkringspremier,

d. v. s. utan avdrag för återförsäkringspremier.

till 36 §.

3. I punkt 6 av anvisningarna till 18 § angives vad som beträffande

icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom deltagande

i lotteri utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag enligt punkt 2 här ovan

för realisationsförlust eller förlust å deltagande i lotteri får göras från

realisationsvinst eller lotterivinst, som uppkommit i samma förvärvskälla

som realisationsförlusten eller förlusten å deltagande i lotteri. Av 46 §

1 mom. framgår, att, örn härvid underskott uppstår, detta icke får avdragas

från inkomst av annan förvärvskälla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 7

till 45 $.

2. För bestämmande av det avdrag, som enligt denna paragraf medlem

av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger tillgodonjuta,

skall fastighetens taxeringsvärde fördelas på lägenheterna i fastig

heten efter förhållandet mellan deras värden. Fördelning, som sålunda

verkställts, bör i allmänhet tillämpas, till dess ändring göres av fastighetens

taxeringsvärde.

till 48 §.

2. Av bestämmelserna i 52 § 1 mom. framgår, att makar, som under

beskattningsåret levt tillsammans, äga att gemensamt åtnjuta ett grundavdrag,

ett avdrag för make och, i förekommande fall, ett avdrag för

värjo barn. Taxeras i sådant fall endast hustrun men icke mannen, skall

hon ensam åtnjuta nämnda avdrag.

till 54 $.

1. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke

driva bank- eller annan pennningrörelse och ej heller försäkringsrörelse;,

äro hefriade från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag,

svenska solidariska bankbolag och svenska ekonomiska föreningar, vare

sig utdelningen uppburits i förhållande till innehavda aktier, lotter och

andelar eller den uppburits efter annan grund. Beträffande utdelning,

som dylikt bolag eller dylik förening uppburit från bostadsaktiebolag eller

bostadsförening efter annan grund än i förhållande till aktie eller andel,

gäller befrielsen dock endast till den del det utdelade överstiger beloppet

av sådan inbetalning från bolaget eller föreningen, som icke är att

anse såsom kapitaltillskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1931, dock skall densamma redan

dessförinnan lända till efterrättelse i avseende å 1930 års taxering, såvitt

angår 18 och 21 §§, 29 § 4 morn., 52 § 1 morn., 59 § 3 morn., punkt 6 av anvisningarna

till 18 §, punkt 5 av anvisningarna till 22 §, punkt 3 av anvisningarna

till 36 § samt punkt 2 av anvisningarna till 48 §.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 4 § 1 morn., 13 § och 19 § 1 mom.

förordningen den 28 september 1928 (nr 373) om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 morn., 13 § och 19 § 1 mom. förordningen

den 28 september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skola.,

4 § 1 mom. i nedan angiven del, hava följande ändrade lydelse:

4 §.

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster

från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 31 § första

stycket, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst

från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att

underskott å förvärvskälla, som utgöres av icke yrkesmässig avyttring av

fast eller lös egendom eller deltagande i lotteri, må avdragas endast örn

och i den mån den skattskyldiges inkomst från annan sådan förvärvskälla

därtill förslår:

allmänna skatter, som av den skattskyldige under beskattningsåret här

i riket erlagts, med undantag av kronoutskylder.

Skattskyldig, som--- — kommunalskattelagen sägs.

13 $.

I fråga örn skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställes med

ägare:

a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt;

b) innehavare av fastighet med stadgad åborätt; innehavare av så

kallad ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig

eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av

staten upplåtet till bergshanteringens understöd;

c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen

av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap, så

ock annan, vilken äger sådan rätt i fråga örn förmögenhet, vartill äganderätten

tillagts någon hans avkomling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 9

19

1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,

taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet samt mannen därjämte

för boets gemensamma inkomst och förmögenhet. Har vid dylik taxering

avdrag, varom i 4 § 1 mom. förmäles, eller skuld, som i 8 § avses, helt eller

delvis ej kunnat utnyttjas å den därtill närmast berättigade makens inkomst

eller förmögenhet, må bristen avräknas å den andra makens inkomst

eller förmögenhet. Skatteplikt enligt 17 § 4 moni. bedömes med hänsyn

till båda makarnas sammanlagda beräknade taxerade belopp. Ortsavdrag

ävensom beskattningsbart belopp beräknas för makarna gemensamt, och

skall skatt beräknas efter det sålunda bestämda beskattningsbara beloppet

samt fördelas å makarna efter förhållandet mellan deras taxerade belopp.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1931, dock skall redan

dessförinnan 19 § 1 mom. lända till efterrättelse i avseende å 1930 årstaxering.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 879).

Härigenom förordnas, dels att i taxeringsförordningen den 28 september

1928 skall införas en ny paragraf med nedan angivet innehåll och betecknad

såsom 40 a, dels att över nämnda paragraf skall införas nedan angivna

rubrik, dels ock att 29 § 1 morn., 31, 51, 53 och 78 §§, 141 § 1 mom.

samt 142 § förordningen skola, 29 § 1 morn., 31, 51 och 78 §§ samt 141 §■

1 mom. i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges —--bostad härstädes;

2) alla förvärvskällor — — — i förvärvskällan;

3) de intäkter —--varje förvärvskälla;

4) de allmänna---vid taxeringen;

5) de särskilda —• —- — eller område; ävensom

6) den skattskyldiges---åligger honom.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Har skattskyldig---och skulder.

Inländsk försäkringsanstalt —--å försäkringstagarna.

Svenskt aktiebolag---utdelningens belopp.

Utländsk försäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration i stället för uppgifter enligt första stycket

punkterna 3) och 5) lämna uppgift å premieinkomsten här i riket, fördelad

å dels livförsäkring, dels sjöförsäkring, dels trafikförsäkring, dels brandförsäkring

och dels annan försäkring samt uppgift å den eller de kommuner,

där sysslomannen (generalagenten) baft kontor, samt, då flera kontor

funnits, uppgift å de vid varje kontor influtna premieinkomsterna, fördelade

på nämnda olika slag av försäkring.

Belopp, som---öretal bortfalla.

31

Vid självdeklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, vid självdeklaration för bostadsrättsförening, så ock

vid självdeklaration för annan deklarationsskyldig, som under beskattningsåret

enligt lag varit skyldig föra bandelsböcker, skall för tid, som

deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt av vinst- och förlusträkning, där sådan förts. Vid självdeklaration

för annan bostadsförening än bostadsrättsförening skola

fogas dels av styrelsen undertecknad uppgift örn föreningens ställning vid

beskattningsårets början och slut dels ock bestyrkt avskrift av vinst- och

förlusträkning för samma år, örn sådan förts.

För verk eller bolag, som ovan nämnts, så ock för ekonomisk förening

skall avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse,

som avgivits för beskattningsåret. Enahanda gäller beträffande

förvaltningsberättelse, som det åligger styrelse för aktiebolag, solidariskt

bankbolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller ekonomisk förening att avgiva.

För inländsk---år disponerats.

Särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag.

40 a §.

1 mom. Vid självdeklaration för bostadsförening eller bostadsaktiebolag

skall för tid, som deklarationen omfattar, fogas uppgift, särskilt för varje

föreningen eller bolaget tillhörig, i deklarationen avsedd fastighet, angå

ende

a) namn för envar medlem eller delägare, som i denna sin egenskap

innehar lägenhet i fastigheten, och hemvist för medlem eller delägare,

som icke är mantalsskriven i fastigheten,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 11

b) beskaffenheten av varje sådan lägenhet och lägenhetens hyresvärde

■enligt ortens pris,

c) beloppet av varje medlems eller delägares inbetalningar till föreningen

eller bolaget och huru mycket därav utgör kapitaltillskott, samt

d) beskaffenheten av de lägenheter, som på grund av upplåtelse från

föreningen eller bolaget innehavas av andra än medlemmar eller delägare

i denna deras egenskap, ävensom sammanlagda beloppet av hyror eller

andra avgifter för sådana lägenheter. Innehar medlem eller delägare

lägenhet med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skall tillika uppgivas,

huru mycket av fastighetens taxeringsvärde belöper å sådan lägenhet.

1 uppgift, som nu sagts, skall jämväl lämnas upplysning örn värdet av

varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Majit.

2 marn. Är medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag,

som i denna sin egenskap innehar lägenhet i någon föreningen eller

bolaget tillhörig fastighet, icke mantalsskriven i fastigheten, skall till ledning

för medlemmens eller delägarens taxering för inkomst eller förmögenhet

i hemortskommunen eller, örn han saknar hemortskommun, till

ledning för hans taxering i Stockholm bestyrkt utdrag av den i 1 mom.

omförmälda uppgift, i vad medlemmen eller delägaren angår, av föreningen

eller bolaget utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under

taxeringsåret i den ordning, som i 37 § 1 mom. sägs.

3 mom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast

den 8 februari under taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare

uppgift angående de i 1 mom. omförmälda förhållandena, i vad medlemmen

eller delägaren angår.

i mom. Underlåter bostadsförening eller bostadsaktiebolag att behörigen

fullgöra vad i 1 mom. sägs, skall vad i 39 § 1, 3 och 5 mom. är stadgat

rörande påföljd vid underlåtenhet att avlämna handlingar, som omförmälas

i 31 §, hava motsvarande tillämpning. Vid underlåtenhet att behörigen

fullgöra vad i 2 mom. stadgas skola bestämmelserna i 38 § 2 och 3

mom. samt 40 § 2 mom. hava motsvarande tillämpning.

Örn ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 2

eller 3 mom. stadgas i 142 §.

51 §.

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna

förordning sägs, skall fullgöras

för omyndig av förmyndaren eller god man, som förordnats enligt 11

kap. 1 § lagen örn förmynderskap,

för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 11 kap. 3, 4 eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

4 a § nämnda lag, av gode mannen beträffande vad lian har under sin förvaltning,

samt

för avliden person och hans dödsbo av den, som sitter i boet, evad han

är delägare eller syssloman, eller, örn dödsboet skiftats, av den, som vid

tiden för skiftet suttit i boet.

För annan — — — annorlunda förordnar.

För bolag---juridiska personer.

53 §.

Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i Stockholm

hos Överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten eller stadsstyrelsen

och å landet hos ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då

fråga är örn allmän fastighetstaxering, hos ordförande i beredningsnämnd

och, då fråga är örn årlig taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad

nu sagts örn deklarationsblanketter för årlig taxering skall gälla även i

fråga örn blanketter till uppgifter enligt 40 a § 1 och 2 mom. samt 41 och

42 §§; och skola blanketter till uppgift enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas

jämväl hos den, som äger att utbetala vinst.

78 §.

Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

a) att tillhandahålla deklarationsblanketter och blanketter till uppgifter

enligt 40 a § 1 och 2 mom. samt 41 och 42 §§ samt att meddela den, som

därom framställer begäran, erforderliga upplysningar örn honom åliggande

deklarationsskyldighet och sättet för dess fullgörande:

141 $.

1 mom. Hörsammas ej anmaning att inkomma med självdeklaration,

som bort avgivas på grund av 26 § 1 morn., vare den försumlige förfallen

till böter, motsvarande, då fråga är örn allmän självdeklaration, en tiondel

av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som påföres den skattskyldige,

och, då fråga är örn särskild självdeklaration, femtio öre för varje full

skattekrona, som påföres den skattskyldige på grund av den taxering,

varom fråga är, i vartdera fallet dock minst tio kronor.

Har den —--enahanda bötesstraff.

142 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra vad i 18, 19, 23, 33, 34 eller

35 §, 40 a § 2 eller 3 morn., 42 § 2 mom. eller 47 § är stadgat skall den

försumlige, där han ej för underlåtenheten är underkastad ansvar för

tjänstefel, böta tjugufem kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1931.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 13

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

funnit lämpligt upptaga en jämväl till utskottet hänvisad, under motionstiden

vid riksdagens början inom första kammaren av greve Lagerbjelke

väckt motion, nr 92, däri hemställts,

»att riksdagen ville besluta, att 25 § 1 moni. i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 måtte erhålla följande ändrade lydelse samt att

3 punkten i anvisningarna till nämnda paragraf måtte utgå:

25 $.

1 mom. Från bruttointäkten av annan fastighet må avdrag göras för

omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader ävensom för

anskaffning av inventarier till ersättning för avyttrade eller utrangerade;
vicevärd,

portvakt, gårdskarl, — •— — som byggnad är underkastad;

ränta å lånat, — ---intäkt av fastigheten.»

Beträffande den för sistnämnda förslag anförda motiveringen tillåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Den föreliggande propositionen innefattar förslag till ändringar i

kommunalskattelagen, förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt taxeringsförordningen. Dessa förslag innebära ändrade

bestämmelser rörande dels beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt av deras medlemmar eller delägare, dels beskattning

av försäkringsanstalter, som driva trafikförsäkringsrörelse, dels ock åtskilliga

andra beskattningsspörsmål, för vilka redogörelse lämnas i det

följande.

Beskattning

av bostadsföreningar

tn. m.

Återblick.

Särskilda bestämmelser rörande beskattning av inkomst av fastighet

tillhörig aktiebolag eller ekonomisk förening, som har till uteslutande

eller huvudsakligt ändamål att bereda sina delägare bostäder i fastigheter

(bostadsaktiebolag och bostadsförening), infördes genom förordningar

den 24 april 1923.

Enligt den lagstiftning, som gällde intill 1920 års utgång, var delägare

i bostadsförening i likhet med medlem i annan ekonomisk förening fritagen

från skattskyldighet för vad han erhållit såsom vinstutdelning å

sin insats i föreningen. Genom sistnämnda år vidtagna ändringar i

skatteförfattningarna upphävdes berörda skattefrihet för medlem i ekonomisk

förening, i det att utdelning å insatser i sådan förening underkastades

skatteplikt i samma ordning, som gällde beträffande utdelning

från inländskt bolag. Bestämmelserna rörande ekonomiska föreningars

skattskyldighet åter undergingo icke någon ändring genom sistberörda

lagstiftning. Härigenom kom värdet av de bostadsförmåner, som för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

1928 års lagstiftning.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

eningens medlemmar åtnjutit i föreningen tillhörig fastighet, att beskattas

såsom inkomst för såväl bostadsföreningen som medlemmarna.

Medan denna förmån för medlemmen hänfördes till inkomst av kapitäl

— utdelning från föreningen — betraktades förmånen för föreningen

såsom inkomst av fastighet.

Enligt berörda förordningar den 24 april 1923 befriades föreningen

(bolaget) från skattskyldighet för värdet av bostads- eller andra förmåner,

som i föreningen (bolaget) tillhörig fastighet tillkommit delägaren

i sådan egenskap. Härigenom avsågs att förebyggga, att såväl föreningen

(bolaget) som delägaren blev taxerad för värdet av dylika förmåner.

Enligt vad 1923 års bevillningsutskott i sitt betänkande nr 30 uttalade,

borde delägarna, vilkas skatteförmåga obestridligen ökades genom förmånens

åtnjutande, beskattas för denna. Bevillningsutskottet uttalade

vidare, att medlem i bostadsförening borde från den intäkt av kapital,

vartill förmånen vore att hänföra, äga avdraga dels de reparations- och

underhållskostnader, han själv nedlagt å lägenheten, dels oek av honom

lämnade bidrag till föreningens utgifter för fastigheten såsom räntor,

reparations- och förvaltningskostnader samt avgifter för vatten, renhållning

och försäkring. Däremot finge avdrag ej göras för avbetalningar

å medlemmens insats liksom ej heller för utdebiterade belopp,

som vore avsedda för fastighetens förbättring. Sistnämnda avgifter vore

nämligen att anse såsom kapitalplacering, varigenom medlemmens förmögenhet

såsom delägare i företaget ökades. För föreningen (bolaget)

borde såsom inkomst upptagas den del av delägarnas avgifter, för vilka

dessa vore berättigade till avdrag. Såsom ägare till fastigheten var föreningen

(bolaget) berättigad till avdrag för värdeminskning å byggnad

ävensom till procentavdrag vid bevillningstaxeringen.

Nu gällande bestämmelser örn beskattning av bostadsföreningar och

bostadsaktiebolag samt av dessas medlemmar eller delägare återfinnas

i 24 §>, 25 § 1 mom. och 45 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till

24 § punkt 3, till 25 § punkt 5, till 38 § punkt 2, till 45 § punkt 2 och till

54 § punkt 1 i samma lag. Samtliga bestämmelserna med undantag av

45 § med tillhörande anvisning äro tillämpliga jämväl vid statsbeskattningen

enligt vad som framgår av 2 och 3 §§ förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Innebörden av dessa bestämmelser är följande:

Medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skattar

för hyresvärdet för bostad eller annan förmån från föreningen eller bolaget

tillhörig fastighet, som tillkommit medlemmen eller delägaren,

ävensom för sådan utdelning från föreningen eller bolaget, som utgått

annorledes än å andel eller aktie. Föreningen eller bolaget skattar för

vad som i övrigt influtit från fastigheten samt för sådana avgifter eller

andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 15

att utgöra till föreningen eller bolaget. Såväl för medlem eller delägare

som för föreningen eller bolaget anses dylik intäkt vara härfluten av

»annan fastighet». Från bruttointäkten får medlem eller delägare göra

avdrag för sådana driftkostnader för den innehavda lägenheten, vilka

bestritts direkt av honom själv, ävensom för sådana avgifter och andra

inbetalningar till föreningen eller bolaget, som äro att räkna såsom intäkt

för föreningen eller bolaget. Avdragsgilla för medlem eller delägare

och skattepliktiga för föreningen eller bolaget äro dylika avgifter

och inbetalningar även till den del, de äro avsedda till avbetalning av

föreningens eller bolagets skulder eller i annan form utgöra kapitalinsats;

dock räknas medlems ursprungliga andel eller av delägare gjord

inbetalning å aktie icke såsom intäkt för föreningen eller bolaget och ej.

heller såsom avdragsgill utgift för medlemmen eller delägaren.

Föreningen eller bolaget torde äga rätt att njuta avdrag för sådan

utdelning till medlem eller delägare, som utgått annorledes än å andel

eller aktie och för vilken medlemmen eller delägaren skattar såsom för

intäkt av »annan fastighet». Denna avdragsrätt har dock icke erhållit

otvetydigt uttryck vare sig i lagtexten eller i anvisningarna.

För värdeminskning av byggnader, maskiner och inventarier får avdrag

göras vid såväl kommunalskattetaxeringen som statsskattetaxeringen.

Något särskilt stadgande finnes icke örn vilken av intressenterna

som skall komma i åtnjutande av värdeminskningsavdraget, men med

grunderna för uppdelning av avdragen för fastighetens driftkostnader

torde bäst överensstämma, att avdraget i fråga skall till den del, detsamma

belöper på lägenhet, som innehaves av medlem eller delägare i

sådan egenskap, tillkomma medlemmen eller delägaren och till återstående

del föreningen eller bolaget.

Det för bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhörig »annan fastighet»

utgående avdrag av 5 procent av taxeringsvärdet, som jämlikt 45 ''§•

kommunalskattelagen må tillgodonjutas vid taxeringen enligt sagda lag

(det s. k. procentavdraget), skall fördelas så, att medlem eller delägare

erhåller den del av avdraget, som kan anses belöpa å lägenhet, vars

hyresvärde skall för honom utgöra inkomst av »annan fastighet», och

föreningen eller bolaget återstoden av avdraget.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som till medlem

eller delägare utgått å andel eller aktie, räknas såsom för medlemmen

eller delägaren skattepliktig intäkt av kapital eller undantagsvis

såsom intäkt av rörelse. Annan till medlem eller delägare utgående utdelning

från dylik förening eller dylikt bolag räknas däremot, såsom

nyss nämnts, såsom intäkt av »annan fastighet». Har svenskt aktiebolag

eller svensk ekonomisk förening, som icke drivit bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse, i egenskap av medlem i bostadsförening

eller bostadsaktiebolag uppburit utdelning från föreningen eller

bolaget, föreligger dock skattefrihet för dels sådan utdelning, som utgått

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

å andel eller aktie, och dels så stor del av annan utdelning, som överstigit

sådana av medlemmen eller delägaren till bostadsföreningen eller

bostadsaktiebolaget erlagda avgifter eller andra inbetalningar, vilka få

avdragas av medlemmen eller delägaren och skola upptagas såsom intäkt

för bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget.

De viktigaste avvikelserna i 1928 års skattelagstiftning från förut gällande

rätt äro dels att inkomst, som medlem av bostadsförening eller delägare

i bostadsaktiebolag åtnjutit från föreningen eller bolaget, skall,

utom i fråga örn utdelning å andel eller aktie, anses utgöra inkomst av

»annan fastighet» i stället för inkomst av kapital, dels att medlem eller

delägare äger tillgodonjuta s. k. procentavdrag för av honom innehavd

lägenhet, dels ock att, frånsett medlems ursprungliga andel eller av delägare

gjord inbetalning å aktie, skillnad icke längre göres mellan sådana

avgifter eller andra inbetalningar, vilka hava karaktär av kapitalinsats,

och andra avgifter eller inbetalningar.

Anordningen att inkomst, som medlem av bostadsförening eller delägare

i bostadsaktiebolag åtnjutit från föreningen eller bolaget i annan

form än såsom utdelning å andel eller aktie, rubriceras såsom inkomst

av »annan fastighet» i stället för såsom inkomst av kapital har, enligt

vad förarbetena till den nya lagstiftningen utvisa, till syfte att möjliggöra

en mera rationell lösning av åtskilliga frågor, som sammanhänga

med beskattningen av dylik inkomst, än som var möjlig med den tidigare

ordningen (Kommunalskattekommittén sid. 416 o. f.). Uppdelningen av

det s. k. procentavdraget mellan medlemmarna eller delägarna å ena

sidan och föreningen eller bolaget å andra sidan har motiverats, bland

annat, med att på detta sätt procentavdraget kommer att bliva mest

effektivt utnyttjat. Utsträckandet av medlems eller delägares avdragsrätt

för avgifter eller andra inbetalningar till föreningen eller bolaget

till att avse jämväl sådan del därav, som använts till amortering av föreningens

eller bolagets skuld eller i annan form utgjort kapitalinsats,

har föranletts av de svårigheter att avgöra inbetalningarnas karaktär,

som understundom torde kunna förekomma.

Framställning

av

centr alföreningen.

I en av Stockholms bostadsföreningars eentralförening hos Kungl.

Maj:t gjord framställning'', har framhållits, att 1928 års skattelagstiftning

rörande bostadsföreningar och bostadsaktiebolag beträffande såväl

föreningarna (bolagen) som ock delägarna visat sig hava lett till

annat resultat än som åsyftats. Centralföreningen berör i sin framställning

två frågor, beträffande vilka 1928 års skattelagstiftning

innefattar ändring i tidigare rätt. Den ena avser föreskrifterna

örn skattskyldighet för bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag

och örn avdragsrätt för deras medlemmar eller delägare för

inbetalningar från medlemmarna eller delägarna i denna deras egenskap

jämväl till den del inbetalningarna äro avsedda till avbetalningar av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

17

föreningens eller bolagets skulder eller i annan form utgöra kapitalinsats

(24 § kommunalskattelagen med tillhörande anvisningar punkt 3 samt 25 §

samma lag med tillhörande anvisningar punkt 5). Den andra frågan gäller

stadgandena örn att procentavdraget för bostadsförening eller bostadsaktiebolag

tillhörig fastighet (5 procent av taxeringsvärdet å ''annan

fastighet’) skall fördelas mellan föreningen eller bolaget samt medlemmarna

eller delägarna sålunda, att medlem eller delägare tillgodonjuter

den del av avdraget, som belöper å av honom innehavd lägenhet, och föreningen

eller bolaget återstoden (45 § kommunalskattelagen med tillhörande

anvisningar punkt 2). Under påvisande att stadgandena i fråga lett

till icke åsyftade resultat, medförande bland annat ökad skattebelastning

för vissa företag utan motsvarande lättnad för medlemmarna ävensom

i vissa fall en olämplig överflyttning av skattebördan från några

medlemmar till andra, förordar centralföreningen återgång till den äldre

anordningen, enligt vilken av medlem verkställd inbetalning av beskaffenhet

att utgöra kapitaltillskott, vare sig för amortering av företagets skulder

eller för annat ändamål, icke ansågs utgöra skattepliktig intäkt för

företaget eller avdragsgill utgift för medlemmen. Till ledning för bedömandet

i vad mån av medlem verkställd inbetalning borde anses såsom

dylikt kapitaltillskott, i de fall då företagets räkenskaper icke omedelbart

gåve upplysning härom, föreslår centralföreningen särskilda legala

regler. För den händelse centralföreningens framställning i nämnda hänseenden

vunne bifall, vore enligt föreningens uppfattning lämpligt att bibehålla

gällande regler örn procentavdragets fördelning mellan medlemmarna

och företaget. Centralföreningen gör däremot ingen erinran mot

principen örn beskattning direkt hos medlemmarna av de förmåner, som de

åtnjutit från företaget, genom vilken anordning förmånerna beskattas allenast

en gång, och ej heller mot den skattetekniska anordningen att hänföra

dessa förmåner i medlemmarnas hand till intäkt av annan fastighet.

Över nämnda framställning har 1928 års bolagsskatteberedning utlåtit

sig i en den 11 oktober 1929 dagtecknad promemoria, vid vilken fogats

vissa förslag till författningar och deklarationsformulär. Denna promemoria

samt förslagen till författningar och formulär hava fogats

såsom bilaga vid propositionen. Utlåtanden i ärendet hava avgivits av

Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser samt kammarrätten.

I propositionen har föreslagits, att beträffande av delägarna i denna Propositionen.

deras egenskap till föreningen (bolaget) verkställda inbetalningar avdrag

icke skall medgivas för vad som är att hänföra till kapitaltillskott

och att förty föreningen (bolaget) icke skall taxeras för sådant

kapitaltillskott. I förslaget angives närmare vad som bör förstås med

kapitaltillskott. En viss skillnad göres därvid mellan sådana föreningar,

som pläga upplåta lägenheter allenast med hyresrätt för begränsad

tid (hyresföreningar) samt andra föreningar. Det föreslås nämligen att,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 22 haft. (Nr 30.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

där lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt

eller liknande besittningsrätt, ingen del av hyresavgiften skall anses såsom

kapitaltillskott, medan i övriga fall ingen motsvarande begränsning ifrågasättes.

Till ledning för avgörandet, huru mycket av verkställda inbetalningar

skall betraktas såsom kapitaltillskott, i de fall då detta icke utan

vidare framgår av företagets räkenskaper eller andra handlingar, upptager

förslaget en särskild regel.

Under åberopande av taxeringstekniska svårigheter att fördela avdrag

för värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhöriga

byggnader, maskiner och andra inventarier mellan medlemmarna eller delägarna

och företaget, föreslås i propositionen vidare, att dylikt avdrag

skall tillkomma uteslutande företaget och att således medlem eller delägare

icke skall åtnjuta dylikt avdrag.

Beredningens förslag i dessa hänseenden innefattar ändring i 24 § och

25 § 1 mom. kommunalskattelagen samt i punkt 3 av anvisningarna till

24 § och punkt 5 av anvisningarna till 25 §. En följdändring föreslås

1 punkt 1 av anvisningarna till 54 § i samma lag, innefattande, att den

skattefrihet för utdelning från svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska

föreningar, som är medgiven svenska aktiebolag och svenska ekonomiska

föreningar, vilka icke driva hank- eller annan penningrörelse och

ej heller försäkringsrörelse, skall beträffande utdelning från bostadsaktiebolag

eller bostadsförening, vilken utgått efter annan grund än i förhållande

till aktie eller andel, gälla endast till den del det utdelade överstiger

beloppet av sådan inbetalning från bolaget eller föreningen, som

icke utgör kapitaltillskott.

I fråga örn avdrag för vad som genom fastighetsskatt blivit beskattat

(procentavdrag) föreslås sådan ändring i gällande bestämmelser, att medlem

av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag, som med bostadsrätt

eiler liknande besittningsrätt innehaft lägenhet i föreningen

eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den del av avdraget,

som på lägenheten belöper, medan återstoden skall tillkomma föreningen

eller bolaget. Däremot skall enligt förslaget procentavdraget för lägenheter,

som upplåtits till medlemmar eller delägare med hyresrätt, tillkomma

föreningen eller bolaget. I syfte att underlätta taxeringsarbetet

föreslås vidare, att den uppdelning av taxeringsvärdet på lägenheterna,

som verkställes för fördelningen av procentavdraget, i allmänhet bör tilllämpas

oförändrad, till dess ändring göres av taxeringsvärdet. Dessa

stadganden äro avsedda att införas i 45 § kommunalskattelagen och punkt

2 av anvisningarna till samma paragraf.

För att underlätta tillämpningen av de ifrågasatta beskattningsreglerna

föreslås i propositionen vissa ändringar i taxeringsförordningen.

Dessa ändringar, som sammanförts till en ny paragraf med beteckning

40 a §, innefatta i huvudsak följande: Bostadsförening eller bostadsaktiebolag

skall vid sin självdeklaration foga vissa uppgifter, avsed
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 19

da att tjäna till ledning såväl för företagets taxering som även och i synnerhet

för medlemmarnas eller delägarnas taxering, nämligen örn namn

för en var medlem eller delägare, som i denna sin egenskap innehar lägenhet

i föreningens eller bolagets fastighet, om hemvist för varje dylik medlem

eller delägare, som icke är mantalsskriven i fastigheten, örn beskaffenheten

av varje dylik lägenhet och dess hyresvärde, örn beloppet av en

var medlems eller delägares inbetalningar till föreningen eller bolaget

och huru mycket därav utgör kapitaltillskott, örn beskaffenheten av

lägenheter, som upplåtits till andra än medlemmar eller delägare i denna

deras egenskap ävensom örn sammanlagda beloppet av hyror eller andra

avgifter för sådana lägenheter samt slutligen, såvitt angår medlemmar

eller delägare som innehava lägenheter med bostadsrätt eller liknande

besittningsrätt, örn huru mycket av fastighetens taxeringsvärde belöper

å varje sådan lägenhet. I dylik uppgift skall enligt förslaget ytterligare

lämnas upplysning örn värdet av varje medlems eller delägares andel i

föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Vidare föreslås

åläggande för bostadsförening eller bostadsaktiebolag att till ledning

för taxeringen av sådana medlemmar eller delägare, som i denna sin

egenskap innehava lägenheter i föreningens eller bolagets fastighet men

som icke äro mantalsskrivna i fastigheten, till taxeringsmyndigheten lämna

bestyrkt utdrag av nyssberörda uppgift i vad dylik medlem eller delägare

angår. För att för medlemmarna eller delägarna underlätta upprättandet

av deras självdeklarationer föreslår beredningen därjämte införande

av skyldighet för bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast

den 8 februari under taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare

meddelande om de förhållanden, som enligt vad nyss sagts skola för

medlemmen redovisas i den vid företagets egen självdeklaration fogade

uppgiften. Därjämte innefattar förslaget vissa härav föranledda följdändringar

i 53 och 142 §§ i taxeringsförordningen.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att 1928 års skattelagstiftning

rörande bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt medlemmar eller

delägare i dylika företag är i flera hänseenden behäftad med brister.

Särskilt har den medlemmarna eller delägarna madgivna rätten till avdrag

jämväl för vissa av de inbetalningar, som utgöra kapitaltillskott, samt

företagens skattskyldighet för sådana inbetalningar medfört avsevärda

praktiska olägenheter. Då en dylik avdragsrätt därjämte måste anses

ur principiell synpunkt obefogad, har utskottet icke tvekat att, i anslutning

till den av 1923 års bevillningsutskott och riksdag intagna ståndpunkten,

biträda förslaget örn avskaffande av denna avdragsrätt för

medlemmarna eller delägarna och motsvarande skattskyldighet för

företagen. På grund härav och då förslaget i övrigt, i vad angår beskattning

av nämnda företag samt delägare däri, icke föranlett utskottet

till erinringar, har utskottet biträtt propositionen i denna del.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Beskattnin

av försäkringsanstalter,

som driva

trafikförsäkring.

Gällande bestämmelser

rörande

försälcringsanstalts

beskattning.

Enligt 30 § 2 mom. kommunalskattelagen må vid beräkning av inländsk

försäkringsanstalts överskott å försäkringsrörelse från bruttointäkten

göras avdrag för avsättning till försäkringsfond för egen räkning

och premieåterbäringsreserv samt i den utsträckning, som närmare

angives i anvisningarna, till andra fonder, i den mån de beräknas motsvara

anstaltens förbindelser enligt ingångna försäkringsavtal, dock icke

för avsättning till vinstutdelning å andra försäkringar än livränteförsäkringar.

I punkt 2 av anvisningarna till nämnda paragraf i kommunalskattelagen

lämnas närmare föreskrifter angående de fondavsättningar, som må

avdragas vid beräkning av överskottet å sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse.

Avdragsgilla äro avsättningar till försäkringsfond för

egen räkning, premieåterbäringsreserv och i lag föreskriven säkerhetsfond,

avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande föreskrifter örn allmänna grunder angående

försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma

husdjurssjukdomar, ävensom med viss inskränkning för ökning av

utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å

själva försäkringsrörelsen.

I samma punkt av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen stadgas

vidare, att nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, av premieåterbäringsreserv,

säkerhetsfond och i det föregående omnämnd reservfond

för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna

skall anses som intäkt.

Beträffande utländsk trafikförsäkringsanstalt skall enligt 30 § 3 mom.

kommunalskattelagen såsom här i riket skattepliktig nettointäkt av trafikförsäkringsrörelse

upptagas 10 procent av anstaltens bruttopremieinkomst

av här bedriven trafikförsäkringsrörelse.

Propositionen. Genom lag den 10 maj 1929 (nr 77) hava meddelats stadganden om obligatorisk

trafikförsäkring å motorfordon. I anledning härav hava i propositionen

föreslagits vissa ändringar rörande beskattning av försäkringsanstalt.

Så föreslås, att inländsk trafikförsäkringsanstalt må åtnjuta

avdrag för a vattning till sådan regleringsfond, som bildats enligt

gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,

samt att nedsättning av fonden skall anses såsom intäkt. Med

hänsyn till de koncessionsvillkor, som uppställts för bedrivande av

trafikförsäkringsrörelse, har anledning icke synts föreligga att framdeles

tillsvidare räkna med högre genomsnittlig vinst av rörelsen än

5 procent av bruttopremieinkomsten. På grund härav föreslås beträffande

utländsk försäkringsanstalt den ändringen i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen,

att såsom här i riket skattepliktig nettointäkt av trafikförsäkringsrörelse

skall upptagas 5 procent av premieinkomsten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

21

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot propositionen i

denna del.

Föreliggande proposition upptar vidare förslag i följande frågor,

nämligen beträffande dels omfattningen av begreppet förvärvskälla vid

icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom deltagande

i lotteri, dels undantag från den i 21 § c) kommunalskattelagen stadgade

regeln, att intäkt genom avyttring av växande skog i samband med

avyttring av marken skall behandlas såsom intäkt av skogsbruk, dels

beskattningsort för inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom i det fall, att inkomsten förvärvats under tid, då den skattskyldige

icke varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, dels frågan

örn rätt att vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

njuta avdrag för förlust å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös

egendom eller för förlust å deltagande i lotterispel, dels påföring av

utskylder för äkta makar, dels skattskyldighet till förmögenhetsskatt

för egendom, som innehaves med fideikommissrätt, dels ock ändringar

i 29 § 4 mom. och 57 § 1 mom. kommunalskattelagen samt 51 och 135 §§

taxeringsförordningen.

Dessa förslag har utskottet ansett sig kunna biträda.

Enligt 25 § 1 mom. kommunalskattelagen må från bruttointäkt av annan

fastighet avdrag göras för, bland annat, värdeminskning genom slitning,

utrangering eller eljest av fastighetsägaren tillhöriga maskiner

och andra inventarier, som höra till fastigheten och äro av längre varaktighet.

Jämlikt tredje punkten i anvisningarna till denna paragraf

får avdrag för värdeminskning å inventarier ske på sätt och i den ordning,

som gäller för avdrag för värdeminskning å inventarier i rörelse.

I motionen har framhållits, att mot denna avdragsrätt, vilken icke var

medgiven enligt den äldre lagstiftningen, erinringar kunde framställas

ur såväl principiell som praktisk synpunkt. Det syntes opåkallat, att

olika bestämmelser gällde beträffande avdrag för värdeminskning av inventarier,

som inrymts i bostadshus, taxerat såsom annan fastighet, och

bostadshus, taxerat såsom jordbruksfastighet. Stora svårigheter uppkomme

ofta att avgöra, vad som vore att hänföra till inventarier och till

beståndsdelar av själva byggnaden. Ofta nog vore det förenat med stora

svårigheter att fastslå anskaffningsvärdet av inventarierna, särskilt då

fastigheten gått i handel. Ojämnheter och orättvisor i beskattningen

hade härigenom uppstått. Gällande bestämmelser rörande dylik avdragsrätt

hade vållat ett onödigt besvär för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna,

vilka tvingades att hålla noggrann kontroll att

Utskottets

yttrande.

Övriga i propositionen

föreslagna

ändringar.

Utskottets

yttrande.

Avdrag för

värdeminskning

å maskiner

och inventarier

i annan

fastighet, som

användes för

bostadsändamål.

Motionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Utredning.

Över ståthällar

ämbetet.

bland avdrag för underhållskostnader icke inginge kostnad för nyanskaffning

av inventarier.

Motionären har därför föreslagit sådan ändring av 25 § kommunalskattelagen

och därtill hörande anvisningar, att nämnda avdragsrätt avskaffades,

medan rätt till avdrag från intäkt av förvärvskällan annan

fastighet infördes för anskaffning av inventarier till ersättning för avyttrade

eller utrangerade sådana.

Över det av motionären väckta förslaget har bevillningsutskottet i

grundlagsenlig ordning inhämtat utlåtande av kammarrätten. Kammarrättens

yttrande jämte utdrag av kammarrättens protokoll, utvisande vid

ärendets handläggning uttalade skiljaktiga meningar, hava i avtryck såsom

bilagor fogats vid detta betänkande.

Härjämte har Sveriges fastighetsägarförbund i en till utskottet ingiven

skrift förklarat sig vitsorda behovet av den i motionen föreslagna

lagändringen och instämma i såväl den av motionären anförda motiveringen

som den av honom gjorda framställan.

I det utlåtande Överståthållarämbetet avgivit i anledning av förslaget

örn ändrade grunder för beskattning av bostadsföreningar m. fl. har Överståthållarämbetet

i frågan örn avdrag för värdeminskning å maskiner och

andra inventarier beträffande förvärvskällan annan fastighet anfört följande:
»I

detta sammanhang tillåter sig emellertid Överståthållarämbetet i

underdånighet föreslå att i samband med ifrågavarande förslag till

vissa ändringar i skatteförfattningarna måtte till behandling upptagas

frågan örn uteslutande ur 25 § kommunalskattelagen av den bestämmelse,

som medger ägare av annan fastighet rätt till avdrag från bruttointäkten

för värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest

av till fastigheten hörande maskiner och andra inventarier av längre

varaktighet. Avses nämligen härmed även i bostadsfastighet inmonterade

hissar och värmeledningsanläggningar anser Överståthållarämbetet

att skäligheten av en sådan bestämmelse knappast kan sägas hava ingått

i det allmänna rättsmedvetandet och att densamma, även örn teoretiskt

försvarbar, vållar ojämnhet och tekniska svårigheter vid taxeringen. Till

stöd för förstnämnda påstående må anföras, att endast ett fåtal fastighetsägare

i Stockholm påyrkat sådant avdrag vid årets taxering samt att

Överståthållarämbetet veterligen ingen bokföringsskyldig fastighetsägare

i sina räkenskaper brukar göra särskild avskrivning å förevarande

tillbehör till fastighet. Att bestämmelsen vållar ojämnhet i taxeringen

beror därpå, att endast i ett fåtal fall utredning kan av den skattskyldige

förebringas å anskaffningsvärdet av ifrågavarande maskiner

och att därför avdraget i ett flertal fall måste förvägras ägaren. De taxeringstekniska

svårigheterna föranledas bland annat därav, att i ett flertal

fall specifikation måste av beskattningsnämnderna infordras å det

på fastighetsbilagan upptagna avdraget för reparationskostnader för utrönande

att däri icke ingår någon post, som avser förbättring eller nyanskaffning

av tillbehör till förevarande maskiner. Det avdrag, som an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30. 23

ses böra tillkomma fastighetsägaren i förevarande avseende, bör enligt

överståthållarämbetets mening inkluderas i avdraget för värdeminskning

å byggnad.»

I föreliggande fråga bär chefen för finansdepartementet i sitt förenämnda

yttrande till statsrådsprotokollet anföri:

»Ifrågavarande bestämmelse infördes i sin nuvarande form år 1928.

Redan dessförinnan torde emellertid samma avdragsrätt hava förefunnits.

Att frågan blivit aktuell i Stockholm år 1929 torde delvis hava berott därpå,

att en särskild rubrik för berörda avdrag införts å det nya deklarationsformuläret

för inkomst av annan fastighet. Tidigare saknades sådan

rubrik. Framhållas må ock, att liknande bestämmelse sedan länge tillliimpats

beträffande rörelse.

Med hänsyn till den korta tid, under vilken kommunalskattelagen tilllämpats,

finner jag, utan att vilja förringa värdet av de av Överståthållarämbetet

andragna skälen, ytterligare någon tids erfarenhet böra avvaktas,

innan ändring i förevarande stadgande vidtages. Härtill kommer,

att utredningar pågå dels av 1928 års bolagsskatteberedning rörande

frågan örn avskrivningar å tillgångar i rörelse, dels av särskilda sakkunniga

angående frågan örn förvärvskällornas omfattning vid beskattning

av inkomst av jordbruksfastighet ävensom frågan örn inkomstbegreppet

för inkomst av jordbruksfastighet. Det är icke uteslutet, att

dessa utredningar kunna leda till ändrade bestämmelser beträffande avdrag

för värdeminskning å maskiner och andra inventarier inom förvärvskällorna

jordbruksfastighet och rörelse och att sådana bestämmelser

skulle återverka på förevarande fråga. Detta förhållande utgör ytterligare

ett skäl att icke nu tillstyrka den av Överståthållarämbetet föreslagna

åtgärden. Jag har därför icke upptagit något stadgande härom i

det författningsförslag, som jag framlägger.»

Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att gällande bestämmelser

rörande avdrag från intäkt av förvärvskällan annan fastighet för värdeminskning

av inventarier och maskiner äro ägnade att vålla betydande

olägenheter. Sålunda hava genom dessa bestämmelser, för vilka någon

motivering icke förebragts, klara gränslinjer icke uppdragits mellan inventarier

och beståndsdelar av byggnaden. Såväl Överståthållarämbetet

som Sveriges fastighetsägarförbund hava givit uttryck åt den uppfattningen,

att gällande bestämmelser å förevarande område vålla ojämnheter

och orättvisor i beskattningen samt förorsaka avsevärt besvär ej

mindre för de skattskyldiga än även för taxeringsmyndigheterna.

Kammarrätten har i sitt berörda yttrande uttalat, att ett bifall till motionen

kunde befaras medföra, att understundom en fastighetsägare bleve

urståndsatt att i beskattningshänseende tillgodonjuta avdrag för anskaff
-

Departements
chefen.

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

ningskostnader för fasta inventarier. Med detta uttalande synes kammarrätten

åsyfta sådana fall, då fastighetsägarens bruttointäkter äro så

låga att, genom att inventariernas anskaffningskostnad avdrages, underskott

skulle uppkomma. På sätt en ledamot i kammarrätten häremot erinrat,

synas kostnaderna för anskaffning av fasta inventarier i regel uppgå till

i förhållande till den påräkneliga bruttointäkten obetydliga belopp. Dessa

kostnader torde i allt fall väsentligt understiga de utgifter för reparationer,

vilka en fastighetsägare under ett enda år kan åsamkas på grund

av mera omfattande reparationsarbeten. Under en följd av år före ikraftträdandet

av 1928 års skattelagstiftning hava de grunder tillämpats, som

i motionen föreslagits, utan att, såvitt utskottet har sig bekant, missnöje

därmed yppats. Dessa grunder överensstämma med de i fråga örn avdrag

för kostnad för underhåll och reparation tillämpade. Den av kammarrätten

åberopade omständigheten, att utövare av rörelse enligt såväl

gällande som äldre lagstiftning medgivits avdrag för värdeminskning å

maskiner och inventarier, som tillhöra i rörelsen använd fastighet, utan

att därigenom olägenhet uppkommit, synes, med hänsyn bland annat till

att sistnämnda maskiners och inventariers värde så gott som undantagslöst

torde särskilt upptagas i rörelseidkarens bokföring, icke kunna tillmätas

betydelse vid bedömandet av nu föreliggande spörsmål.

I likhet med vad bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 17 uttalat

anser utskottet, att varje tillfälle till förenkling av beskattningsväsendet

bör tillvaratagas, där detta utan åsidosättande av andra berättigade intressen

kan ske. Det av motionären väckta förslaget synes vara ägnat

att medföra en önskvärd lättnad för såväl vissa skattskyldiga som även

taxeringsmyndigheterna. Innan en sådan ändring äger rum, synes

en utredning böra verkställas. Då emellertid, på sätt framgår av

departementschefens anförande till statsrådsprotokollet, Kungl. Majit

redan har sin uppmärksamhet riktad på frågan, har utskottet icke ansett

sig böra föreslå en skrivelse i ämnet. Enär de med gällande bestämmelser

förenade olägenheterna sannolikt komma att år från år ökas, har utskottet

dock funnit önskvärt, att förslag till ändrade bestämmelser föreläggas

redan 1931 års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majlis

förevarande proposition, nr 142, antaga

a) ovan införda förslag till lag örn ändring i vissa

delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370);

h) ovan införda förslag till förordning örn ändrad

lydelse av 4 § 1 morn., 13 § och 19 § 1 mom. förord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

ningen den 28 september 1928 (nr 373) om statlig inkomst-

och förmögenhetssskatt; samt

c) ovan införda förordning örn ändring i vissa delar

av taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

II) att motionen 1:92 av greve Lagerbjelke icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, K. Oscar Ericson i Oberga, Leander,

Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Olsson i Golvvasta, Wahlmark, Johansson

i Östersund, Åström, Forssberg, Östergren, Emil Johansson, Lithander, Ericson

i Boxholm, Ljunggren, Andersson i Katrineholm, Heiding, Werner och Eklund.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 22 haft. (Nr 30.)

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Bilaga I.

Till Riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 31 januari 1930 har Kungl. Majit anbefallt kungl,

kammarrätten att avgiva och till riksdagens bevillningsutskott överlämna

yttrande över motion, I: 92, av greve Lagerbjelke örn ändrad lydelse av 25

§ 1 mom. kommunalskattelagen. I anledning härav får kungl, kammarrätten

såsom utlåtande i ärendet anföra följande.

Enligt nämnda lagrum må från bruttointäkten av annan fastighet avdrag

göras för, bland annat, värdeminskning genom slitning, utrangering

eller eljest av fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra inventarier,

som höra till fastigheten och äro av längre varaktighet. Jämlikt tredje

punkten i anvisningarna till förenämnda paragraf får avdrag för värdeminskning

å inventarier ske på sätt och i den ordning, som gäller för avdrag

för värdeminskning å inventarier i rörelse, varom närmare stadgas i

punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

I den förevarande motionen hemställes, att riksdagen ville besluta sådan

ändring i 25 § 1 mom. kommunalskattelagen, att ovan omförmälda stadgande

örn avdrag för värdeminskning å fastighetsägaren tillhöriga maskiner

och andra inventarier måtte utgå samt att i samma paragraf måtte

intagas föreskrift örn rätt till avdrag för kostnad, avseende anskaffning

av inventarier till ersättning för avyttrade eller utrangerade. Genom

den föreslagna ändringen skulle, såvitt nu är i fråga, i huvudsak samma

bestämmelser bliva gällande beträffande såväl annan fastighet som jordbruksfastighet.

Skälen härför utvecklas närmare i motionen.

Det ifrågavarande stadgandet örn rätt för fastighetsägaren att vid beräkning

av inkomst utav annan fastighet göra avdrag för värdeminskning

å till fastigheten hörande maskiner och inventarier av längre varaktighet

innebär i skattelagstiftningen en nyhet, som tillkommit genom 1928 års

kommunalskattelag. Då nämnda bestämmelse varit i tillämpning allenast

en kort tid, hava frågor av hithörande beskaffenhet ännu icke kommit

under kungl, kammarrättens prövning. Kungl, kammarrätten saknar därför

kännedom örn, huru stadgandet verkar i praktiken. Skulle det framdeles

efter ytterligare någon tids erfarenhet visa sig, att den ifrågavarande

bestämmelsen vållar onödigt besvär för de skattskyldiga samt att tilllämpningen

av densamma föranleder tekniska svårigheter av mera allvarlig

art för taxeringsmyndigheterna, något som ännu ej torde kunna

med bestämdhet avgöras, synes en förändring i den i motionen föreslagna

riktningen böra tagas i övervägande. Emellertid bör i sådant fall frågan

bliva föremål för en allsidig utredning, därvid tillfälle bör lämnas de

olika parter, vilkas intressen därav beröras, att göra sin uppfattning gällande.

Kungl, kammarrätten anser sig i detta sammanhang icke böra underlåta

att framhålla, att stadgandet örn avdrag för värdeminskning å så

kallade fasta maskiner och inventarier av längre varaktighet — vilket ur

principiell synpunkt torde vara fullt riktigt — åtminstone då det gäller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

27

sådana i större bostadsfastigheter, i och för sig kan vara ägnat att tillgodose

verkligt berättigade intressen. I de större bostadshusen finnas

nämligen numera i allmänhet en mångfald så kallade fasta inventarier av

längre varaktighet. Anskaffningen av sådana inventarier betingar ej sällan

så avsevärda kostnader, att avdrag därför i beskattningshänseende

skäligen bör fördelas på flera år med vissa efter tillgångens varaktighet

så avpassade belopp, att anskaffningskostnaden för en dylik tillgång kan

till fullo avdragas under den tidrymd, densamma är ekonomiskt användbar.

Örn, på sätt i motionen förutsättes, vid utrangering av så kallade

fasta inventarier avdrag för desammas anskaffningskostnad skulle ske i

samband med deras ersättande med nya, kan en dylik anordning — i betraktande

av att här ofta är fråga örn kostnader till avsevärda belopp —

befaras medföra, att vederbörande fastighetsägare stundom bleve urståndsatt

att i beskattningshänseende utnyttja avdrag för en driftkostnad, som

rätteligen bör honom tillerkännas. Såväl den nu gällande som den äldre

skattelagstiftningen innehålla bestämmelser örn rätt till avdrag för värdeminskning

å maskiner och inventarier, som användas i rörelse. Enligt

praxis har dylikt avdrag medgivits jämväl beträffande så kallade fasta

maskiner och andra inventarier, som tillhöra i rörelsen använd fastighet.

Kungl, kammarrätten har sig icke bekant, att berörda praxis vållat avsevärd

olägenhet eller större svårigheter vid taxeringen.

Kungl, kammarrätten anser sig slutligen böra erinra därom, att ett av

Överståthållarämbetet väckt förslag örn en med den här ovan avhandlade

i huvudsak likartad ändring i 25 § 1 mom. kommunalskattelagen blivit i

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 till innevarande års riksdag av statsrådet

och chefen för kungl, finansdepartementet bemött därmed, bland annat,

att vissa utredningar påginge, vilka kunde äga betydelse för avgörande av

den förevarande frågan.

Med avseende å vad sålunda anförts anser sig kungl, kammarrätten böra

för närvarande avstyrka det ifrågavarande förslaget örn ändrad lydelse

av 25 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Utdrag av kungl, kammarrättens protokoll, utvisande de skiljaktiga meningar,

som vid ärendets handläggning i kungl, kammarrätten yppats, bilägges.

Stockholm den 10 mars 1930.

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts vägnar:

K. H. HÖGSTEDT.

Knut Kinberg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillning sutskottets betänkande Nr 30.

Bilaga IL

Utdrag av protokollet, hållet hos Kungl. Mårts och rikets kammarrätt

den 10 mars 1930.

Närvarande:

Presidenten Högstedt,

Kammarrättsrådet Wåhlin,

» Hallberg,

» Wahlberg,

Assessorn Schoultz,

» Neuendorff,

» Sjöström.

S. D. Assessorn Schoultz föredrog Kungl. Majlis remiss angående

motion vid innevarande års riksdag, I: 92, av greve Lagerbjelke örn ändrad

lydelse av 25 § 1 mom. kommunalskattelagen; och beslöts skrivelse tili

riksdagens bevillningsutskott av innehåll registratur utvisar.

Kammarrättsrådet Hallberg yttrade:

»De skäl av såväl principiell som praktisk innebörd, som motionaren till

stöd för sitt förslag anfört, synas mig vara av den betydelse, att en

lagändring måste anses påkallad. Vad särskilt angår de praktiska svårigheter,

som enligt motionen möta med avseende a tillämpningen av nu

gällande stadganden, kunna dessa knappast överskattas. Hedan avsaknaden

av uttryckliga föreskrifter, var gränsen skall dragas mellan inventarier

och byggnadens beståndsdelar, är av beskaffenhet att medföra sådana

svårigheter. Att exempelvis hisskorgar, hissmaskineri och värmepannor

skola rubriceras såsom fastighet tillhörande maskiner och inventarier synes

givet. Men huru förhåller det sig med badrums- och \v. c.-anordningar?

Det är under sådana förhållanden lätt att inse, att svårigheter skola

yppa sig, då fastighetsägaren vill styrka det värdeminskningsavdrag, varav

han önskar komma i åtnjutande — han är ju ej ens säker örn, för vilka

föremål avdraget skall beräknas. Och även örn han lyckats utforska lagstiftarens

mening på denna punkt, så lärer det ingalunda vara säkert, att

detsamma gäller taxeringsmyndigheterna. Men är redan här ett konfliktämne

mellan den skattskyldige fastighetsägaren och taxeringsmyndigheterna

under uppsegling, så inbjuder nu gällande stadgande i tillämpningen

även andra sådana konfliktämnen. Motionären har framhållit, vilka

svårigheter det ofta kommer att möta för fastställande av anskaffningsvärdet

å föremål, varom nu är fråga. I detta hänseende är att erinra, att

även örn man lyckats utreda föremålens ålder och anskaffningskostnader,

så har man därmed ej kommit till deras för ägaren gällande ingångsvärde.

Men det är allenast detta sistnämnda värde, som här är av intresse. Att

emellertid taxeringsmyndigheterna, därest nu gällande stadgande skall

tillämpas, måste avfordra fastighetsägaren en utredning örn detta in
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

gångsvärde är lika givet som att taxeringsmyndigheterna icke utan vidare

komma att godtaga den första hästa utredning. För fastighetsägaren är

ju av vikt, att anskaffningsvärdet beräknas i överkant, varigenom fastighetsägaren

kommer i åtnjutande av det större avdraget, Örn man likväl

antager, att överensstämmelse vunnits mellan vederbörande i fråga om

det anskaffningsvärde, varå värdeminskningsavdrag skall åtnjutas för en

fastighet tillhörande maskiner och inventarier, så är därmed icke konfliktämnet

definitivt ur världen. Samma svårigheter äro åter omedelbart för

handen, så snart fastigheten övergått till ny ägare. Men ett ytterligare

irritationsmoment ligger i den noggrannhet, varmed taxeringsmyndigheterna

måste hålla sin hand över att fastighetsägaren icke å fastighetens

reparationskonto tillgodofört sig avdrag för inköp av sådana föremål, för

vilka avdrag skall medgivas i form av värdeminskning. I samtliga nu berörda

hänseenden skulle emellertid vid bifall till den föreslagna lagändringen

en påtaglig lättnad komma att inträffa, och detta ej blott för de

skattskyldiga, för vilka inga svårigheter därefter komme att möta i avseende

å avgivandet av de uppgifter, som för deras taxering här vore av

intresse, utan även för taxeringsmyndigheterna.

Av majoriteten inom kungl, kammarrätten har gjorts gällande, att,

därest den ifrågasatta lagändringen komme till stånd, vederbörande fastighetsägare

till följd av anskaffningskostnadens storlek stundom ej skulle

bliva i tillfälle att i beskattningshänseende utnyttja hela det avdrag, som

i förevarande avseende rätteligen borde honom tillerkännas. Farhågorna

äro enligt min mening knappast befogade. Enligt vad jag från sakkunnigt

håll erfarit uppgå de nuvarande kostnaderna i Stockholm för insättande

i ett femvåningshus av ett nytt hissmaskineri i stället för ett gammalt

till omkring 6,000 kronor, för insättande därstädes av en ny hisskorg

i stället för en gammal sådan till omkring 1,000 kronor. Med större

kostnader än dessa lärer en fastighetsägare i det avseende, som här är i

fråga, icke behöva räkna. Då emellertid för en rationell skötsel av en fastighet

måste förutsättas, att utgifterna så jämnt som möjligt fördelas mellan

de olika åren, lärer en fastighetsägare, som funnit exempelvis hissmaskineriet

i hans fastighet i behov av omedelbar förnyelse, komma att

låta med fastighetens större reparationer och nyanskaffningar i övrigt anstå

till senare år. Det av majoriteten tänkta fallet torde således icke komma

att inträffa annat än i rena undantagsfall. Men såsom ett undantagsfall

lärer icke kunna betecknas, att fastighetsägaren, örn verkligen fastigheten,

tack vare utgifterna för anskaffning av inventarier och fasta

maskiner, lämnat underskott, av annan inkomstkälla än fastigheten haft inkomst

till belopp, som täcker detta underskott, och sålunda blir i tillfälle

att genom avdrag å sistnämnda inkomst tillgodoföra sig förlusten å fastigheten.

De betänkligheter, majoriteten i detta avseende anfört, har jag

vid sådant förhållande icke ansett utgöra bärande skäl för avslag å motionen.

Under åheroende av vad jag sålunda anfört och med särskilt framhållande

av de praktiska fördelar, förslaget innefattar, får jag för min del

tillstyrka, att den remitterade motionen varder av riksdagen antagen.»

Kammarrättsrådet Wåhlin anförde:

»Det i den remitterade motionen väckta förslaget synes inom det begränsade

område detsamma avser vara ägnat att medföra en enligt min

mening önskvärd lättnad såväl för de deklarationspliktiga som även och i

all synnerhet för taxeringsmyndigheterna, och jag finner ur denna synIIUtäng

till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 22 haft. /Nr 30.)

»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

punkt förslaget beaktansvärt. Å andra sidan bör emellertid beaktas dels

att nu gällande bestämmelser i ämnet varit i tillämpning allenast under

mycket kort tid och dels att — såsom inhämtas av kungl, propositionen nr

142 till innevarande års riksdag -— ett förslag av huvudsakligen enahanda

innehåll varit föremål för prövning inom finansdepartementet och därvid

befunnits äga sådant sammanhang med vissa under utredning varande

frågor på skattelagstiftningens område, att departementschefen funnit ytterligare

någon tids erfarenhet böra avvaktas innan ändring i förevarande

stadgande vidtages. Med hänsyn till sistberörda omständigheter och

då ändringar i skatteförfattningarna icke böra utan beredning inom

finansdepartementet och samtliga vederbörande myndigheters hörande

genomföras, anser jag mig böra i frågans nuvarande läge instämma i den

av majoriteten gjorda hemställan.»

Som ovan

In fidem

Harald Bohme.

301748. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten