Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion örn höjd skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar.

1930-05-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1930:34, Betänkande, i anledning av väckt motion örn höjd skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1930 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion örn

höjd skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska

bankbolags tillgångar.

(2:a avd.)

I eli inom första kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 147, hava herrar Björnsson och Wahlmark hemställt, »att riksdagen

måtte besluta,

dels att § 1 i kungl, förordningen örn skatt vid utskiftning av aktiebolags

och solidariska bankbolags tillgångar av den 27 juni 1927 skall

hava följande lydelse: ''Svenskt aktiebolag — — — Återbäring av tillskjutet

kapital.

Å sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt utgå

med tio kronor för varje fullt hundratal kronor därav’;

samt dels att av utskiftningsskatt hälften skall användas för kommunal

skatteutjämning.»

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån densamma icke

i det följande återgivits, får utskottet hänvisa till motionen.

Skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar

utgår enligt förordningen den 27 juni 1927. Genom denna skatt

har avsetts att ersätta den s. k. B-skatten för aktiebolag och solidariska

bankbolag. Utskiftningsskatten avser sålunda att skapa en viss likställighet

beträffande beskattning av bolags utdelade och besparade vinst.

I motsats till vad som gällde B-skatten, utgår utskiftningsskatten först

då de besparade medlen utbetalas till delägarna.

Föremål för utskiftningsskatt äro av bolaget fonderade tillgångar, som

i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller vid bolagets upplösning

utskiftas, i den mån de utskiftade tillgångarna icke äro att anse såsom

återbäring av utav delägarna tillskjutna belopp. Skatteplikten inträder

i och med att vinstmedlen bliva tillgängliga för lyftning av delägarna.

Utskiftningsskatten gäldas av bolaget och icke av delägarna i

bolaget. Beskattningsperioden utgör i regel bolagets hela livstid och

omfattar således tiden från bolagets bildande till den tidpunkt, utskiftningen

äger rum. Härifrån göres dock ett undantag, som har sin grund

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 25 käft. (Nr 3U.)

Utskottet.

Gällande bestämmelser

och deras tillkomst.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3i.

Kedjebeskattningens

avskaffande.

dari, att de vinstmedel, som intjänats före B-skattens införande eller

under tid, då bolags vinstmedel varit underkastade B-skatt, fritagits

från utskiftningsskatt. Skatten utgår med fem procent av det beskattningsbara

beloppet, avjämnat till fullt hundratal kronor. I likhet med

vad gällde den av utskiftningsskatten ersatta B-skatten utgår nu ifrågakomna

skatt uteslutande såsom statsskatt.

Till motivering för att nämnda skattesats föreslagits beträffande utskiftningsskatten

anförde de sakkunniga, vilka utarbetat förslag till bestämmelser

rörande denna skatt, följande.

Föremålet för utskiftningsskatten komme merendels att utgöras av

under flera år hopsamlad vinst. Då densamma således ej hänförde sig

till det före taxeringen närmast tilländagångna året, saknades anledning

att göra skattens storlek beroende av det procenttal på grundbeloppet,

efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten beräknades för det år

taxeringen ägde rum. Skatteprocenten vid utskiftningsskatten borde

vara lika med den skatteprocent, som i genomsnitt skulle hava erlagts

av delägarna, därest de besparade inkomstmedlen under bolagets bestånd

i vanlig tid och ordning utdelats. Då det icke läte sig bedömas, efter

vilken procentsats inkomst- och förmögenhetsskatten framdeles komme

att utgå, vore det uppenbarligen omöjligt att med denna utgångspunkt

föreslå en bestämd skattesats för utskiftningsskatten. Det syntes sannolikt,

att något mer än fem procent skulle vara en lämpligen avvägd skattesats.

Då de sakkunniga emellertid stannat vid att förorda fem procent,

hade därvid hänsynen till de ur såväl det allmännas som företagens välförstådda

intressen förekommande bolagsfusionerna varit avgörande. De

sakkunniga hade ansett det mera lämpligt, att staten nöjde sig med lägre

skatteintäkt i nu förevarande form än möjligen lade hinder i vägen för

ur det allmännas synpunkt gagneliga bolagstransaktioner.

De sakkunniga uttalade vidare bland annat, att skattens viktigaste

funktion måste anses ligga däri, att med densamma större jämnhet och

likformighet vunnes beträffande den statliga beskattningen av bolags

vinstmedel samt i förebyggandet eller åtminstone minskandet av möjligheten

för skattskyldig att genom särskilda manipulationer undgå den i

gällande skattesystem avsedda dubbelbeskattningen av bolags inkomst.

Enligt 1910 års förordning örn inkomst- och förmögenhetsskatt voro

svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar utan undantag skattskyldiga

för utdelning från bolag och ekonomiska föreningar. Däremot voro

svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar befriade från skattskyldighet

från utdelning från sådana bolag och föreningar, i den män utdelningen

var att hänföra till inkomst av kapital.

I propositioner nr 102 och nr 103 till 1927 års riksdag med förslag till

kommunalskattelag samt till förordning örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

föreslogs upphävande av den s. k. kedjebeskattningen. Enligt

förslagen frikallades sålunda svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka icke drevo bank-, emissions- eller annan penningrörelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 3

eller försäkringsrörelse, från skattskyldighet från svenska bolag och ekonomiska

föreningar.

Vid anmälan i statsrådet av förenämnda proposition nr 102 anförde

dåvarande chefen för finansdepartementet bland annat följande.

Den ojämförligt viktigaste av de synpunkter, som framförts i diskussionen

om aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas beskattning,

gällde enligt departementschefens uppfattning storleken av det svenska

näringslivets och i synnerhet den svenska industriens beskattning i jämförelse

med motsvarande beskattning i främmande länder. Ur viss synpunkt

vore frågan örn det svenska näringslivets beskattning att betrakta

som ett specialspörsmål inom den större frågan örn kapitalets förflyttning.

Man hade velat göra gällande, att den svenska aktiebolagsbeskattningen

utgjorde dels en drivfjäder till flykt av svenskt kapital ur riket,

dels ett hinder för ett eljest ej osannolikt tillflöde av utländskt kapital.

Givetvis ville departementschefen ej göra sig till tolk för den uppfattningen,

att en dylik förflyttning av kapitalet ur riket eller uteblivandet

av främmande kapital under alla omständigheter måste vara av ondo,

men det förefölle dock, som örn en olämpligt inriktad beskattning skulle

kunna utgöra ett ej önskvärt konstlat hinder för kapitalets naturliga

vandringar. Befunnes det vid en ingående undersökning av de svenska

näringsföretagens beskattning i jämförelse med beskattningen i övrigt

inom landet, att avvägningen ställde sig för dessa företag väsentligt

ogynnsammare än i andra med oss jämförbara länder, så syntes departementschefen

detta utgöra ett avgörande skäl att, alldeles oavsett den

ståndpunkt man i övrigt kunde intaga till frågan örn rättvisan i en dubbelbeskattning

av aktiebolagens inkomster, upptaga frågan örn denna

beskattning till prövning. Därvid syntes man särskilt böra uppmärksamma

frågan örn denna beskattnings ur nationalekonomisk synpunkt

naturliga inriktning.

Problemet örn en rationell beskattning av aktiebolagen och deras utdelningar

vore tvivelsutan högst komplicerat. Gällande beskattningsform

innebure icke genomgående en skärpning av den beskattning, som eljest

drabbade skattskyldiga fysiska personer; i vissa undantagsfall hade, enligt

vad av tillgängligt material fr,anninge, möjligheten att bilda aktiebolag

och bliva underkastad de för dylika gällande beskattningsbestämmelserna

kunnat användas för att vinna en mycket betydande lindring i

den skatt, som vederbörande skulle fått erlägga, örn aktiebolaget ej funnits.

Försök att på olika sätt undslippa den beskattning, som lagstiftningen

tillämnat aktiebolagen, hade älven förmärkts. Vare sig dessa vore att

betrakta som utslag av en kanske berättigad strävan att så förmånligt

som möjligt anpassa sig efter det gällande skattesystemet eller de vore att

anse såsom till sin syftning illojala försök att kringgå skattelagarna,

medförde de en ojämnhet i beskattningen, som lagstiftaren icke avsett.

Trots finansiella betänkligheter funne sig departementschefen böra tillstyrka

förslaget örn borttagande av den statliga skattskyldigheten för

inkomster, som aktiebolag med flera åtnjuta från andra aktiebolag, solidariska

bankbolag och ekonomiska föreningar. Med hänsyn till faran

för missbruk fann sig departementschefen icke kunna förorda, att avdrag

medgåves för ränta å skuld för aktier och föreningsandelar i

dotterföretag. Departementschefen ville dock framhålla, att försök att använda

aktiebolagsformen i syfte att kringgå gällande beskattningsregler

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1928 års

bolagsskatteberedning.

korinne att bliva föga lönande, då man vid den utredning, som syntes

böra företagas rörande aktiebolagsbeskattningen i allmänhet, givetvis

komme att hava uppmärksamheten inriktad därpå, att några luckor i

systemet ej skulle förekomma.

I motioner väckta vid 1927 års riksdag hemställdes örn avslag å förslaget

örn kedjebeskattningens avskaffande. Första särskilda utskottet

(kommunalskatteutskottet) anförde i sitt betänkande nr 1 i denna fråga

följande:

»Utskottet hyser för sin del den uppfattningen, att Kungl. Maj:ts förslag

örn kedjebeskattningens avskaffande är i hög grad motiverat och

konstaterar, att även i nämnda motioner någon principiell motsättning

till denna ståndpunkt ej kommit till uttryck. Motionärernas skäl för

deras avslagsyrkande är i stället att finna därutinnan, att vissa missbruk

av skattefriheten skulle kunna befaras. Utskottet vill för sin del

ej förneka, att så skulle kunna tänkas bliva fallet, därest ej, såsom föredragande

departementschefen ställt i utsikt, frågan örn bestämmelser till

förekommande av dylika missbruk skulle komma att upptagas i samband

med frågan örn aktiebolagsbeskattningen i allmänhet. Utskottet

vill för sin del understryka behovet av dylika bestämmelser och instämmer

tillika i departementschefens uttalande, att försök att använda aktiebolagsformen

i syfte att kringgå gällande beskattningsregler med hänsyn

därtill torde bliva föga lönande. Genom det förslag till s. k. utskiftningsskatt

vid bolags upplösning m. m., som av Kungl. Maj:t framlagts och

som av utskottet i det följande tillstyrkes, torde för övrigt riskerna för

missbruk av aktiebolagsformen av nu anförd grund i betydande grad

minskas. Utskottet biträder alltså i denna punkt propositionen och avstyrker

bifall till motionerna.»

Som bekant förföll frågan örn ändrad kommunalskattelagstiftning vid

1927 års riksdag men förelädes jämväl 1928 års riksdag, som antog förslag

till kommunalskattelag m. m.

Enligt gällande lagstiftning äro svenska aktiebolag och ekonomiska

föreningar, vilka icke driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,

fria från skattskyldighet för utdelning från svenska

aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska föreningar.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1928 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet sakkunniga att inom departementet

biträda med utredning av frågan örn aktiebolagens, de solidariska

bankbolagens, kommanditbolagens samt de ekonomiska föreningarnas

beskattning samt sådana frågor, som därmed äga samband.

Bland de specialfrågor, som hänskjutits till nämnda sakkunniga (1928

års bolagsskatteberedning), torde i detta sammanhang förtjäna uppmärksammas

frågan örn att tillstänga de luckor, som kedjebeskattningens avskaffande

må hava föranlett, förnyad prövning av den provisoriskt ordnade

frågan örn utskiftningsbeskattningen samt övervägande av frågan

om undanröjande av den olikformighet, som råder i fråga om beskattning

av ränta å s. k. participating debentures samt utdelning å aktier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 5

I motionen Ilar uppgivits, att till följd av kedjebeskattningens borttagande

möjligheterna att vinna skattebesparingar genom bildande av

s. k. förvaltningsbolag ökats ävensom att dessa möjligheter syntes hava

utnyttjats i stor utsträckning. Dylika bolag plägade bildas för att övertaga

och förvalta aktier i ett eller flera företag. Bolagets inkomster

vore i regel helt och hållet skattefria samt fonderades hos bolaget. Först

då vinsterna i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller vid bolagets

upplösning utskiftades till delägarna, uppkom skyldighet att erlägga

skatt med 5 procent av inkomsten till staten, varemot kommunal

skatteplikt icke förelåge. Då utskiftningsskattens låga belopp sålunda

premierade en bolagsbildning, vilken i regel icke syntes hava annat

syfte än att skaffa delägarna en utväg att undandraga sig kommunal

beskattning för aktieutdelning, hava motionärerna ansett rimligt, att

denna utväg göres mindre lockande genom en höjning av utskiftningsskattens

belopp. Den av höjningen föranledda ökade skatteinkomsten

borde enligt motionen användas för kommunal skatteutjämning.

Såsom chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan i statsrådet

av berörda proposition nr 102 till 1927 års riksdag, kan möjligheten att

bilda aktiebolag och bliva underkastad de för dylika gällande beskattningsbestämmelserna

utnyttjas för att vinna en mycket betydande lindring

i den skatt, som vederbörande skulle haft att erlägga, örn aktiebolaget

ej funnits. Motionärerna hava endast pekat på ett av de tillvägagångssätt,

som kommit till användning för skattebördans nedbringande.

Bolagsbildningar hava nämligen kommit till stånd ej endast för undgående

helt eller delvis av den dubbelbeskattning, som är avsedd att

drabba aktiebolags inkomster, utan i det övervägande flertalet fall torde

genom desamma hava åsyftats att uppnå lindring i den progressiva beskattningen.

Såsom måhända mest betänkliga framstå de fall, då bolagen

formellt domicilierats utom riket i länder, där särskilda fördelar i beskattningshänseende

stå att vinna. Sistnämnda slag av bolagsbildningar

hava understundom kommit till användning för att helt och hållet undgå

skattskyldighet för vissa slag av inkomster. Uppenbart är, att en höjning

av utskiftningsskatten icke på något sätt skulle motverka sådana

simultanbildningar.

Tendenser att genom bolagsbildningar vinna lindring i den progressiva

beskattningen hava även förmärkts utom vårt land och åtminstone

i en stat mötts med särskild lagstiftning.

Frågorna rörande såväl utskiftningsbeskattningens definitiva ordnande

som vidtagande av lagstiftningsåtgärder mot försök att använda aktiebolagsformen

i syfte att vinna skattelindringar äro såsom ovan

nämnts föremål för utredning. Vid sådant förhållande har utskottet,

som förutsätter, att arbetet rörande en reformerad beskattning av bolagen

kommer att bedrivas med största möjliga skyndsamhet, icke ansett

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 7 samt. 25 höft. (Nr Vi.)

Motionen.

Utskottets

■yttrande.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

sig böra biträda motionen, oaktat onekligen skäl tala för att ifrågavarande

skatteform vinner tillämpning jämväl i fråga örn den kommunala

beskattningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 1:147 av bernar Björnsson och Wahlmark,

örn höjd skatt vid utskiftning av aktiebolags

och solidariska bankbolags tillgångar, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 maj 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, K. Oscar Ericson i Oberga, Leander,

Björnsson, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Hamrin,

Lövgren i Nyborg, Olsson i Golwasta, Nylander i Stockholm, Björklund, Nilsson

i Hörby, Wahlmark, Johansson i Östersund, Åström, Östergren, Wijkström och

Ericson i Boxholm.

Reservation

av herrar Björnsson, Månsson i Furuvik och Lövgren i Nyborg, som

yrkat bifall till motionen.

801809. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.