Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

1930-05-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1930:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften.

I en den 14 mars 1930 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 258, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den

19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften skola i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

1 %.

I fråga örn stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

Första avdelningen:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; Överståthållarämbetet

för uppbördsärenden; Överståthållarämbetet för polisärenden utom

i mål och ärenden angående tillämpning av lagen örn fattigvården och

lagen örn samhällets barnavård; magistrater och övriga till statsförvaltningen

hörande myndigheter i städer och köpingar;--— upptagna.

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;

överståthållarämbetets kansli; Överståthållarämbetet för polisärenden i mål

och ärenden angående tillämpning av lagen örn fattigvården och lagen

om samhällets barnavård; Kungl. Maj:ts befallningshavande och till landsstaten

hörande tjänstemän; — — — lantmätare.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 26 höft. (Nr 35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter; — — — bank- och fondinspektionen; sparbanksinspektionen;

riksräkenskapsverket; —--stuteriöverstyrelsen.

3 $.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de bär

nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande beträffande gravationsbevis

av vad i 4 § stadgas, denna tariff:

■

Bevis angående domstols beslut om

ersättning av allmänna medel

åt vittnen och upplysningsvis

hörda personer, åt den, som enligt

särskilda lagar förordnats

till rättegångsbiträde, åt personer,

till vilka jämlikt lagen

om handräckning åt utländsk

domstol eller lagen örn handräckning

vid svensk domstol åt

vissa internationella organ sådan

ersättning må utgå, eller

åt den, som enligt lagen örn

tolks anlitande vid domstol biträtt

såsom tolk utan att vara

till allmän tolk förordnad......

» att begärd expedition icke ut
bekommits.

..............................

» örn mottagande av handlingar,

som utmätningsman är pliktig

att utan särskild begäran meddela

sökande.............................

» vederhäftighets-........................

» ; se även Intyg.

Kvittens.............................................

Körkort, innefattande tillstånd till

förande av automobil eller motorcykel

..................................

dock att körkort för krigs
-

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

fritt

fritt

fritt

fritt

fri

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3

makten tillhörande person, som

under militärtjänstgöring ut

bildats till förare, är från

stämpel...................................

Lag fartsbevis; se Bevis.

Tomträttsbok, utdrag av---inteckning

i tomträtt..............

Trafikkort, innefattande tillstånd att

tjänstgöra som förare av automobil

i yrkesmässig trafik

Tullförpassning; se Förpassning.

Underrättelse — — — — — — -

— vattenlagen.....................

» örn förhör, som avses i 5 kap.

sinnessjuklagen ....................

Utdrag av — — — patent- och re

gistreringsverket.

i

Avd.

2

Avd.

Kr. ö. Kr

Avd.

Kr. ö

4

Avd.

Kr. ö

5

Avd.

Kr.

fritt

fritt

10

fri

— fri

7 $.

Från — — — befriad.

Dessutom---inrättning angående tillämpning av lagen om sam
hällets

barnavård;

domstol eller skiljedomstol, vilken det tillkommer att avgöra tvist mellan

stater, eller annat internationellt organ, som tillsatts för behandling av

sådan tvist, i mål och ärenden, som handläggas enligt lagen örn handräckning

vid svensk domstol åt vissa internationella organ;

fattigvårdssamhällen---sjukvårdsinrättningar, allmänna;

sjukvårdsläkare vid kommunalt eller enskilt sinnessjukhus i ärende

rörande sådant förhör, som avses i 5 kap. sinnessjuklagen;

skogsvårdsstyrelser; — — — överförmyndare.

Frihet--— yrkesinspektionen.

Konungen — — — hamnar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Utskottet.

Propo
sitionen.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren före

utlämnandet förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande 100

kronor, och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor;

dock att frihet från sådan stämpel äger rum för svenska statens, landstings,

kommuners, Sveriges allmänna hypoteksbanks, konungariket Sveriges

stadshypotekskassas, Svenska bostadskreditkassans och Svenska skeppshypotekskassans

obligationer, så ock för obligationer, utfärdade av svenskt

aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller

tomträtt.

Sökes — — — konkurs.

Varda — — — beloppen.

Obligation — — — härtill.

Därest — — — riket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1930; dock skall vad som

stadgas i 3 § under rubrikerna trafikkort och underrättelse samt i 7 $

örn sjukvårdsläkare gälla först från och med den 1 januari 1931.

Hörande det huvudsakliga innehållet i det föreliggande förslaget må

följande redogörelse lämnas.

För att expeditioner i mål och ärenden angående tillämpning av

lagen om fattigvården och lagen örn samhällets barnavård må komma

att beläggas med avgifter till samma belopp, vare sig dessa mål och

ärenden handläggas av Överståthållarämbetet för polisärenden eller av

länsstyrelserna, föreslås sådan ändring i 1 § stämpelförordningen, att

Överståthållarämbetet för polisärenden i fråga om stämpel till expeditioner

i dylika mål och ärenden hänföres till tredje avdelningen eller

den avdelning länsstyrelserna tillhöra.

Den genom beslut av 1929 års riksdag inrättade sparbanksinspektionen

föreslås att i fråga örn stämpel till expeditioner hänföras till samma avdelning

i 1 § stämpelförordningen som bank- och fondinspektionen eller

till fjärde avdelningen.

Genom proposition den 31 december 1929, nr 6, har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om

handräckning vid svensk domstol åt vissa internationella organ. Sedan

riksdagen bifallit nämnda proposition, föreslås nu införande av bestämmelser

i 3 och 7 §§ stämpelförordningen örn stämpelfrihet för bevis

angående domstols beslut örn ersättning av allmänna medel åt personer,

till vilka jämlikt den nya lagen sådan ersättning må utgå (3 §),

samt örn befrielse från stämpelavgift enligt 1 kap. stämpelförordningen

för domstol eller skiljedomstol, vilken det tillkommer att avgöra tvist

mellan stater, eller annat internationellt organ, som tillsatts för behand
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 5

ling av sådan tvist, i mål och ärenden, som handläggas enligt nämnda

lag (7 §).

Rubriken i 3 § stämpelförordningen örn bevis, som meddelas borgenär

enligt 57 § utsökningslagen, föreslås att ersättas med en rubrik av följande

lydelse: »bevis örn mottagande av handlingar, som utmätningsman

är pliktig att utan särskild begäran meddela sökande», för vilken rubrik

liksom för den nuvarande stämpelfrihet skulle gälla.

Genom proposition den 14 februari 1930, nr 121, har Kungl. Majit begärt

riksdagens yttrande över bland annat ett inom kommunikationsdepartementet

iitarbetat förslag till motorfordonsförordning. Detta förslag

innehåller bland annat bestämmelser örn körkort, innefattande tillstånd

till förande av automobil eller motorcykel, samt örn trafikkort,

innefattande tillstånd att tjänstgöra som förare av automobil i yrkesmässig

trafik. Nu föreslås, dels att körkort, som för närvarande i stämpelavseende

hänföres till den i 3 § stämpelförordningen upptagna rubriken

»tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke», skall upptagas

i samma paragraf såsom självständig rubrik med enahanda stämpelavgift

som för tillståndsbrev, men med tillägg att körkort för krigsmakten

tillhörande person, som under militärtjänstgöring utbildats till förare,

är från stämpel fritt, dels ock att i paragrafen skall upptagas en ny

rubrik så lydande: »trafikkort, innefattande tillstånd som förare av

automobil i yrkesmässig trafik» med samma stämpelavgift som för körkort.

Jämväl vid iakttagande av de erinringar mot omförmälda förslag

till motorfordonsförordning, som riksdagen vid behandlingen av andra

lagutskottets utlåtande nr 34 i anledning av propositionen nr 121 beslutat

framställa, komma bestämmelser örn såväl körkort som trafikkort

att ingå i den till utfärdande avsedda nya förordningen i detta ämne.

I 7 § stämpelförordningen föreslås införande av en bestämmelse om

befrielse för sjukvårdsläkare vid kommunalt eller enskilt sinnessjukhus

från stämpelavgift enligt 1 kap. stämpelförordningen i ärende rörande

sådant förhör, som avses i 5 kap. sinnessjuklagen. Härjämte föreslås

införande i 3 § stämpelförordningen av en bestämmelse, att underrättelse

om dylikt förhör är fri från stämpel.

Slutligen föreslås stämpelfrihet för landstings och kommuners obligationer

ävensom för obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag,

som bär till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt

(8 §).

På sätt framgår av ovannämnda statsrådsprotokoll har förslaget örn

stämpelfrihet för nyss omförmälda slag av obligationer föranletts av

särskilda framställningar av Svenska stadsförbundets finansråd, Svenska

landstingsförbundets styrelse samt vissa inteekningskreditaktiebolag.

För närvarande gäller enligt 8 § stämpelförordningen, att obligation,

som utfärdas här i riket, skall av obligationsutgivaren före utlämnandet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35

förses med stämpel av 60 öre för belopp, ej överstigande 100 kronor, oell

därntöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor. Dock äger frihet

från sådan stämpel rum för svenska statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks

och konungariket Sveriges stadshypotekskassas samt, enligt

beslut vid 1929 års riksdag, för Svenska bostadskreditkassans och Svenska

skeppshypotekskassans obligationer.

I fråga örn den nu föreslagna utvidgningen av stämpelfriheten beträffande

obligationer har föredragande departementschefen — efter att

hava redogjort för över framställningarna avgivna utlåtanden, samtliga

i tillstyrkande riktning —- för egen del anfört följande:

»Såsom statskontoret framhållit hava landsting och kommuner under

de senaste åren helastats med åtskilliga nya uppgifter, som komplettera

den statliga verksamheten. De medel, som erfordras för dessa uppgifters

lösande, äro landstingen och kommunerna i betydande utsträckning

hänvisade att anskaffa genom upptagande av lån. Vid angivna förhållanden

lärer med fog kunna göras gällande, att staten bör befria dessa

låntagare från den extra belastning, obligationsstämpeln innebär. Då

härtill kommer, att den statsfinansiella betydelsen av ifrågavarande

stämpelavgift är förhållandevis ringa — enligt från generalpoststyrelsen

införskaffad uppgift har under de senast förflutna fem åren i stämpelavgift

för av kommuner utgivna obligationer influtit i medeltal omkring

80,000 kronor under det att landstingen alls icke erlagt någon obligationsstämpel

— hava nu ifrågavarande framställningar synts mig böra

vinna bifall. Det skulle emellertid kunna ifrågasättas, örn ej den slutliga

omprövningen av förevarande spörsmål borde få något anstå. I anledning

av föregående års riksdags skrivelse nr 314 har jag nämligen

för avsikt att hemställa örn bemyndigande att utse en eller flera sakkunniga

att inom departementet biträda med utredning örn en mera allmän

revision av stämpellagstiftningen, särskilt i vad densamma avser avgifter,

som utgå enligt 8 § stämpelförordningen. Det kunde då synas lämpligt, att

förevarande fråga först i detta sammanhang företoges till avgörande.

Då emellertid andra ändringar i stämpelförordningen nu böra vidtagas

och ett bifall till framställningarna knappast lärer kunna anses innebära

ett föregripande av den kommande utredningen, har jag ansett frågan

nu böra föreläggas riksdagen. Jag föreslår alltså, att bland de obligationer,

för vilka stämpelfrihet äger rum, upptagas även landstings och

kommuners obligationer.

Beträffande härefter spörsmålet örn stämpelfrihet för inteckningsbolagens

obligationer har jag ställt mig tveksam. Stämpelfrihet för

dessa obligationer komme att undantaga dylik kapitalanskaffning från

en kapitalomsättningsskatt, som fortfarande träffar upplåningen i obligationsform

i allmänhet. Emellertid må det ej förbises, att dessa bolag

otvivelaktigt hava en plats att fylla vid sidan av såväl konungariket

Sveriges stadshypotekskassa som den år 1929 inrättade Svenska bostads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

7

kreditkassan, vilka båda äro försedda nied statlig grundfond och vilka enligt

vad förut nämnts åtnjuta frihet från obligationsstämpel. Härvidlag

är bland annat att märka, att åtminstone de större av bolagen, i

olikhet mot kassorna, lämna byggnadskreditiv. Det har av de hörda

myndigheterna vitsordats, att bolagen på ett förtjänstfullt sätt fyllt sina

uppgifter. Mot bolagens befriande från stämpeln synas ur statsfinansieli

synpunkt betänkligheter icke möta. Det belopp, bolagen under de senaste

fem åren i medeltal för år erlagt i stämpel för obligationer, uppgår nämligen

enligt generalpoststyrelsens uppgift till allenast omkring 37,000 kronor.

Jag har alltså stannat vid den meningen, att ifrågavarande bolags

lånerörelse skäligen borde komma i åtnjutande av samma stämpelfrihet,

som tillkommer de nyssnämnda halvstatliga inrättningarna. På grund

härav och då den av mig nyss omförmälda utredningen ej heller beträffande

denna frågas avgörande lärer böra föranleda uppskov, får jag tillstyrka,

att ändring i stämpelförordningen vidtages i den av mig angivna

riktningen. I 8 § stämpelförordningen torde således böra införas bestämmelse

örn stämpelfrihet för obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag,

som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

En dylik bestämmelse — vilken i viss mån anknyter till det uttryckssätt,

som användes i 1 § lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse, sådant detta lagrum skall lyda från och

med den 1 juli 1930 (jämför proposition nr 7 till 1930 års riksdag och

riksdagens skrivelse nr 46) — skulle väl efter ordalagen bliva tillämplig,

förutom å sökandebolagen och med dem likartade bolag, jämväl å

bankaktiebolag. Då bankaktiebolag emellertid på grund av stadgandet

i 51 § lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse är förhindrat att utfärda

obligationer, kommer bestämmelsen i verkligheten icke att medföra

någon förmån för bankaktiebolagen. Det må här anmärkas, att nyssnämnda

paragraf i hanklagen icke är tillämplig å Stockholms intecknings

garanti aktiebolag [se 260 § 7) samma lag].»

På av föredragande departementschefen anförda skäl har utskottet

ansett sig böra förorda införandet av stämpelfrihet för obligationer, som

utfärdas av landsting och kommuner. Med hänsyn till den uppgift, som

inteckningskreditaktiebolagen hava att fylla, samt med fästat avseende

därå, att ifrågavarande ur statsfinansieli synpunkt föga betydande stämpelavgift

torde medföra avsevärda olägenheter för företagens verksamhet,

har utskottet, i likhet med departementschefen, funnit dessa företag

skäligen böra komma i åtnjutande av stämpelfrihet för av företagen

utfärdade obligationer och sålunda härutinnan likställas med konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och Svenska bostadskreditkassan.

Då utskottet i berörda hänseenden biträtt Kungl. Maj:ts förslag, har

utskottet emellertid ansett angeläget framhålla, att enligt utskottets upp
-

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

fattning den utvidgade stämpelfriheten icke kan tagas till intäkt för

ytterligare eftergifter med avseende å stämpelplikten för obligationer.

Av Kungl. Majit i övrigt föreslagna ändringar i stämpelförordningen

har utskottet jämväl funnit sig böra tillstyrka.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ändringarnas ikraftträdande

har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 258, antaga ovan införda,

vid propositionen fogade förslag till förordning örn

ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Stockholm den 23 maj 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg*, Bergman*, Boman, K. Oscar Ericson

i Oberga, Leander, Månsson i Furuvik*, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg*,

Nylander i Stockholm, Björklund*, Nilsson i Hörby, Wahlmark* Åström, Forssberg*,

Emil Johansson, Olsson i Gävle*, Heiding, Larson i Tönnersa och Ander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

*01818. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:339 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten