Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

1930-06-05 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1930:39, Bevillningsutskottets betänkande Nr 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1930 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1930/1931, ra. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av dé särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1930/1931 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1930 (bilaga

till 1930 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1930/1931 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland

annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1929 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga II).

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

till en början yttrat sig rörande statsregleringens förutsättningar

och därvid uttalat sig örn det ekonomiska läget under år 1929 samt rörande

konjunkturutsikterna för budgetåret 1930/1931. Vad de senare

beträffar syntes det departementschefen anledning icke föreligga att i

stort sett räkna med sämre konjunktur för hudgetåret 1930/1931 i dess

helhet än under år 1929. Under förutsättning av att ett svårartat allmänt

prisfall kunde undvikas, syntes nämligen för Sveriges del, på grund

av näringslivets allmänt sett sunda läge, den konjunkturavmattning, som

vore skönjbar, kunna enligt departementschefens uppfattning förväntas

bliva tämligen snart övergående.

Departementschefen har därefter övergått till att yttra sig örn finansplanen.

Därvid har departementschefen till en början lämnat en översikt av

kassafondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden,

utvisande bland annat att kassafondens behållning vid utgången av budgetåret

1928/1929 utgjorde 60.5 miljoner kronor. Körande den inverkan,

som kassafonden kunde röna av utfallet av nu löpande statsreglering,

vore det enligt departementschefens mening uppenbarligen för tidigt att

fälla något säkert omdöme. Därest icke någon mera djupgående förBihang

till riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 30 hafi. (Nr 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

ändring i konjunkturläget skulle inträda, syntes emellertid anledning

knappast föreligga att räkna med någon större förändring i vare sig ena

eller andra riktningen.

På budgetförslagets utgiftssida finnes uppfört ett belopp av 5 miljoner

kronor till avsättning till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922. Med hänsyn till kassafondens ställning bar

departementschefen ansett det vara befogat, att för utgiftens bestridande

motsvarande belopp toges i anspråk från fonden.

Med avseende å budgetens utgiftssida har departementschefen bland

annat framhållit, att skattebudgetens totalbelopp, som i löpande riksstat

utgör 744.9 miljoner kronor, i riksstatsförslaget stigit till 759.2 miljoner

kronor.

Vad angår budgetens inkomstsida bar departementschefen erinrat, att

riksräkenskapsverket, med hänsyn till det tilländagångna årets gynnsamma

ekonomiska läge, beräknat en betydande ökning i inkomst- och

förmögenhetsskattens avkastning, att ämbetsverket i fråga örn utbytet

av övriga inkomsttitlar, vilka väsentligen vore beroende på förhållandena

under det kommande budgetåret, ansett sig berättigat att räkna

med i stort sett oförändrad inkomstnivå samt att, från denna utgångspunkt,

ämbetsverket beträffande dessa inkomsttitlar stannat vid en beräknad

avkastning, som ungefärligen svarade mot vad samma titlar beräknades

lämna enligt löpande riksstat. I stort sett har departementschefen

funnit sig kunna godtaga riksräkenskapsverkets beräkningar.

Med hänsyn till den osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen,

som framträtt vid årsskiftet, har departementschefen dock, i anslutning

till den konjunkturbedömning, varåt han enligt vad förut anförts givit

uttryck, ansett sig böra på några punkter jämka inkomstberäkningarna

nedåt. Men departementschefen har förmenat, att en möjligen inträffande

förskjutning ej borde föranleda mera avsevärd nedpressning av

de inkomsttitlar, som hänföra sig till det kommande budgetårets konjunktur

för näringslivet. Då kassafonden nått en sådan storlek som för

närvarande vore fallet, borde enligt departementschefens mening ett

måttligt underskott i statsregleringen, föranlett av en nu ej påräknelig

konjunkturförsämring, vara att föredraga framför en sådan beräkning,

att — för den händelse en konjunkturförsämring ej inträder — ett betydande

överskott å statsregleringen i dess helhet uppkommer och kassafonden

uppsamlar ett ej erforderligt tillskott.

Under förutsättning av oförändrade skatter och skattesatser skulle de

för nästkommande budgetår påräkneliga statsinkomsterna, andra än lånemedel,

enligt departementschefens beräkningar komma att uppgå till

omkring 765 miljoner kronor, vilket belopp med ungefär 6 miljoner kronor

överstiger förut angivna slutsumma för utgifterna under skattebudgeten.

Nämnda belopp, 6 miljoner kronor, skulle alltså stå till förfogande

för skattesänkning. Departementschefen har i sådant avseende

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

föreslagit, att beloppet disponeras till nedsättning av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro he
-

villningarna beräknade till följande belopp.

Kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt ........................................................ 155,000,000

Utjämningsskatt .................................................................................... 5,200,000

Utskiftningsskatt.........................................*......................................... 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter........ 500,000

Stämpelmedel ........................................................................................ 50,000,000

Automohilskattemedel.......................................................................... 47,000,000

Tullmedel................................................................................................ 145,000,000

Tobaksskatt ............................................................................................ 62,500,000

Brännvinstillverkningsskatt............................................................... 16,500,000

Rusdrycksförsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag ............................................................................ 5,000,000

Detaljhandelsbolag ............................................................................ 23,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .................... 40,000,000

Maltskatt ................................................................................................ 17,000,000

Postverket (överskott)........................................................................... 13,200,000

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med

140 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp.

Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört

i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan

omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 16—23 och 25—26 samt

den därtill fogade bilagan II sid. 10—40 och 60—64).

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten under nedan angivna

budgetår må följande sammanställning lämnas rörande det procenttal

av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknats, den behållna inkomsten

av skatten, bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten, samt den

behållna inkomst, som skulle hava tillförts statsverket, därest för de

särskilda budgetåren skatten utgått med samma procenttal som för närvarande

eller med 145 procent av grundbeloppet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

P. M. från

finansdepartementet.

Utskottet.

Budgetår

Procenttal av

Behållen inkomst

Behållen inkomst

med 145 % av

grundbeloppet

kronor

grundbeloppet

1923/1924 ........................

175

135,718,956

kronor

112,443,155

1924/1925 ........................

175

138,514,666

114,759,401

1925/1926 ........................

........ 170

144,265,840

123,044,335

1926/1927 ........................

........ 160

143,870,552

130,375,494

1927/1928 ........................

........ 160

145,666,368

132,002,863

1928/1929 ........................

........ 150

145,268,335

140,416,373

1929/1930 ........................

........ 145

1146,000,000

Mlö.OOO.OOO

Rörande utfallet av 1930 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt

har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27

maj 1930 dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden

föreligger härvid ett relativt betydande material. Jämväl för städerna hava

uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms

stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar rörande

taxeringsresultaten. Ett antal i Stockholm taxerade bolag har dock

underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag

Övriga

Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:

Stockholm............................................................................

276

689

Göteborg ............................................................................

88

194

Malmö ................................................................................

24

88

övriga städer med mer än 10,000 invånare ............

99

453

Städer med mindre än 10,000 invånare ....................

17

181

Samtliga städer

504

1,605

Landsbygd ........................................................................

70

694

Gemensamt taxeringsdistrikt ........................................

19

Hela riket

574

2,318

Beräknad skatteprocent i medeltal................................

7.43 V.

5.12 %

Uträknad skatt miljoner kronor ................................

42.6

118.7

161.3

Härav beräknas inflyta 95.5 procent eller miljoner

kronor ................................................................................ 154.0

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 140 procent å skattens grundbelopp.»

Enligt de sammanställningar med approximativ beräkning rörande utfallet

av statsregleringen för budgetåret 1929/1930 riksräkenskapsverket

med skrivelse den 29 april 1930 överlämnat till finansdepartementet, kan

1 Beräknat belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39. 5

innevarande års budget beräknas lämna ett betydande överskott. Sålunda

skulle enligt riksräkenskapsverkets beräkning kassafonden genom

statsregleringen för budgetåret 1929/1930 tillföras ett nettobelopp av 14.5

miljoner kronor.

Det beräknade utfallet av nu löpande statsreglering samt kassafondens

förstärkta ställning ävensom den omständigheten, att för affärsverkens

vidkommande sänkningen av levnadskostnadsindex torde komma att

medföra utgiftsbesparingar, tala onekligen för vidtagande av vissa höjningar

i inkomstberäkningarna. Å andra sidan är det tydligt, att de

allmänna konjunkturerna för näringslivet sedan senaste årsskifte försämrats

samt att man beträffande konjunkturirtsikterna för nästkommande

statsregleringsperiod nu torde kunna förutse en ogynnsammare utveckling

än den, med vilken chefen för finansdepartementet vid statsregleringsförslagets

upprättande räknat. Ehuru den sålunda redan inträffade

och befarade ytterligare avmattningen i konjunkturerna i och för

sig måhända bort föranleda sänkningar i beräkningen av vissa inkomster,

har utskottet likväl med hänsyn främst till det avsevärda belopp,

som genom utfallet av den löpande riksstaten kommer att tillföras kassafonden,

ansett sig sakna anledning att föreslå mera avsevärda ändringar i

statsverkspropositionens inkomstberäkningar.

Av skäl, som utskottet nedan under punkterna 5, 7 och 8 närmare angivit,

har utskottet ansett, dels att den av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

föreslagna beräkningen av tullmedlen bör sänkas med 3 miljoner

kronor, dels ock att de beräknade inkomsterna av stämpelmedlen och tobaksskatten

kunna höjas, stämpelmedlen med 2 miljoner kronor och tobaksskatten

med 0.5 miljon kronor. De sålunda föreslagna ändringarna föranleda

en nettoinkomstminskning av 0.5 miljon kronor. Enligt vad statsutskottet

rörande budgetställningen meddelat, kommer slutsumman av

sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola täckas av andra statsinkomster

än vissa med riksstatens utgiftsanslag sammanhängande inkomsttitlar,

statsverkets fond av rusdrycksmedel eller lånemedel, att med

omkring 3.2 miljoner kronor överstiga vad Kungl. Majit i statsverkspropositionen

föreslagit. Statsutskottet har vidare meddelat, att utskottet lärer

komma att i fråga örn statsverkets inkomster av statens affärsverksamhet,

statens aktier och titeln »diverse inkomster» föreslå sänkningar utöver

höjningar med omkring 1.3 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har sålunda haft att anvisa täckning för en sammanlagd

brist av 5 miljoner kronor. Detta belopp torde böra täckas

på det sätt, att det procenttal av inkomst- och förmögenhetsskattens

grundbelopp, efter vilket skatten beräknas, bestämmes till 145 eller enahanda

procenttal, som för närvarande gäller, i stället för av Kungl. Majit

föreslagna 140. Härigenom torde denna skatt för nästkommande budgetår

kunna antagas tillföra statsverket 160 miljoner kronor eller 5 miljoner

kronor mera än vad Kungl. Majit beräknat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.

Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag

angående skatteprocenten, besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med 145

procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1930/1931 beräknas till... kronor 160,000,000.

2:o.

Utjämningsskatten.

Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har

ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1930/1931

beräknas till ...................... kronor 5,200,000.

3:o.

Utskiftningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Majit föreslagna

beräkningen, får hemställa,

att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1930/1931

beräknas till ........................ kronor 100,000.

4:o.

Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas

till .............................. kronor 500,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

7

5:o.

Stämpelmedlen.

Denna inkomsttitel bär, såsom ovan omförmälts, i statsverkspropositionen

beräknats till 50 miljoner kronor.

Under de elva månader av budgetåret 1929/1930, för vilka uppgifter nu

föreligga eller för tiden 1 juli 1929—31 maj 1930, har den behållna inkomsten

å denna titel utgjort omkring 50.7 miljoner kronor. För hela budgetåret

torde den behållna inkomsten kunna beräknas till omkring 56

miljoner kronor.

Med ledning av nu anförda siffror torde det, även med behörig hänsyn

tagen till de av 1929 års riksdag beslutade lättnaderna med avseende å

stämpelbeskattningen, kunna antagas, att under nästkommande budgetår

kommer att å denna inkomsttitel inflyta ett något högre belopp än vad

Kungl. Majit i statsverkspropositionen beräknat. Utskottet har sålunda

ansett sig kunna förorda en med 2 miljoner kronor höjd beräkning.

Utskottet får alltså hemställa,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1930/1931

beräknas till ...................... kronor 52,000,000.

6:o.

Automobilskattemedlen.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret

1930/1931 beräknas till ............ kronor 47,000,000.

7:o.

Tullmedlen.

I statsverkspropositionen har, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel

beräknats till 145 miljoner kronor.

Enligt den av riksräkenskapsverket verkställda, till finansdepartementet

den 29 april 1930 överlämnade beräkningen över utfallet av skattebudgetens

inkomsttitlar under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna

inkomsten av tullmedlen för nämnda budgetår komma att uppgå till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

155 miljoner kronor. För tiden 1 juli 1929—30 april 1930 eller tio månader

har, enligt vad utskottet inhämtat, den behållna inkomsten av tullmedlen

utgjort 130.4 miljoner kronor.

Genom proposition den 21 februari 1930, nr 108, angående vissa åtgärder

till det svenska jordbrukets stödjande föreslog Kungl. Majit, bland

annat, att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Majit att förordna

örn inmalnings- och inblandningstvång beträffande vete, dels ock besluta

höjning av nu gällande tullsatser å vissa slag av malen och omalen

spannmål, däribland råg, vete och korn, samt införande av tull å havre.

Till det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet har chefen

för jordbruksdepartementet rörande omförmälda förslags inverkan å tullinkomsterna

anfört följande!

»Beträffande frågan i vad mån ett genomförande av de föreslagna tullförhöjningarna

må inverka på de för nästkommande budgetår beräknade

tullmedlen skulle självfallet, för den händelse importen komme att fortgå

i oförändrad omfattning, en ej oväsentlig ökning av dessa medel bliva

följden. Å andra sidan skulle emellertid de särskilda bestämmelser i

fråga örn inmalning och inblandning, som av mig föreslagits, medföra

en betydande minskning av importen. Vid sådant förhållande och då

någon tillförlitlig beräkning av de olika faktorernas verkningar ej låter

sig utföra, har vid uppgörande av förslaget till riksstat förslaget örn

tullförhöjning ej ansetts böra inverka på beräkningen av denna inkomsttitel

och har chefen för finansdepartementet meddelat, att han ej funnit

anledning frångå denna ståndpunkt.»

Vid behandlingen av särskilda utskottets utlåtande nr 2 i anledning

av nämnda proposition har riksdagen bland annat beslutat dels anhålla,

det Kungl. Majit täcktes från tidpunkt under innevarande år, som Kungl.

Majit bestämmer, utfärda förordning angående inmalnings- och inblandningstvång

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som finnas

angivna i ett i nämnda utlåtande intaget förslag till förordning angående

användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl,

dels ock avslå Kungl. Majits ovannämnda förslag örn höjd tull å vissa

slag av spannmål och införande av tull å havre.

Det inmalnings- och inblandningstvång i fråga örn ej blott vete

utan även råg, varom bestämmelser sålunda torde komma att utfärdas,

utan att i samband därmed några ändringar i tulltaxan vidtagas beträffande

spannmål, synes komma att medföra en minskad inkomst av spannmålstullarna.

Huru stor denna minskning kan bliva är svårt

att för närvarande bedöma. Storleken av årets svenska spannmålsskörd

torde här öva inflytande och denna är ju alltjämt beroende av en mängd

faktorer, örn vilka man nu icke äger närmare kännedom.

Med hänsyn emellertid till den påräkneliga inkomstminskningen å

spannmålstullarna och den allmänna konjunkturavmattning, som enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

vad utskottet ovan framhållit kan befaras komma att inträda, har utskottet

stannat vid att förorda, att beräkningen av tullmedlen sänkes från

av Kungl. Majit föreslagna 145 miljoner kronor till 142 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas

till ...................... kronor 142,000,000.

8:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten har, såsom ovan anförts, i statsverkspropositionen upptagits

till 62.5 miljoner kronor.

Enligt den förut omförmälda, av riksräkenskapsverket den 29 april 1930

till finansdepartementet överlämnade beräkningen över utfallet av skattebudgetens

inkomsttitlar under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna

inkomsten av tobaksskatten för nämnda budgetår komma att uppgå till

68.7 miljoner kronor.. Härav utgöra emellertid omkring 5.4 miljoner kronor

en engångsintäkt, föranledd av ändring i avseende å tiden för skattens

inleverering till statsverket. Med frånräknande härav skulle tobaksskatten

för nu löpande budgetår komma att uppgå till omkring 63.3

miljoner kronor. Med hänsyn härtill har utskottet ansett tobaksskatten

kunna för kommande budgetår upptagas till 63 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas

till ........................ kronor 63,000,000.

9:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

I statsverkspropositionen har brännvinstillverkningsskatten upptagits

till 16,500,000 kronor. Enligt nyssnämnda av riksräkenskapsverket

verkställda beräkning över utfallet av skattebo dgetens inkomsttitlar

under budgetåret 1929/1930 skulle den behållna inkomsten å denna

skattetitel komma att för nämnda budgetår uppgå till 19.6 miljoner

kronor.

Enligt vad kontrollstyrelsen anfört i en med skrivelse den 14 november

1929 till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria har på

Hihang litt riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 30 haft. (Nr 39.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

grund av oförutsedda förskjutningar i brännvinsleveranserna under såväl

nästföregående som innevarande tillverkningsår statsverket under

budgetåret 1929/1930 tillgodoförts skattebelopp, som eljest bort inflyta

under budgetåren 1928/1929 eller 1930/1931. Ehuru den behållna inkom

sten av brännvinstillverkningsskatten under nästkommande budgetår

näppeligen torde komma att uppgå till lika högt belopp som under det nu

löpande, har utskottet likväl, med ledning av en utav kontrollstyrelsen

lämnad uppgift, ansett det kunna antagas, att den behållna inkomsten

av brännvinstillverkningsskatten kommer att för budgetåret 1930/1931

uppgå till 17 miljoner kronor.

Utskottet hemställer därför,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1930/1931 beräknas till ........ kronor 17,000,000.

10:o.

Rusdryeksförsäljningsmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen

har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer

därför,

att rusdryeksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1930/1931 beräknas sålunda:

Rusdrycksförsäljningsmedel

Partihandelsbolag ............ kronor 5,000,000

Detaljhandelsbolag ............ » 23,000,000.

lim.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

I en den 31 januari 1930 dagtecknad proposition, nr 63, har Kungl.

Majit framlagt förslag örn fortsatt tillämpning intill utgången av juni

månad år 1931 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt a spritdrycker med däri genom förordningarna

den 20 juni 1924 (nr 228) och den 22 mars 1929 (nr 42) gjorda ändringar.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 25) har

denna proposition av riksdagen numera bifallits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

11

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas

till ................................ kronor 40,000,000.

12 :o.

Maltskatten.

1 statsverkspropositionen har maltskatten upptagits till 17,000,000 kronor.

Enligt numera verkställd beräkning lärer maltskatten komma att för

innevarande budgetår inbringa omkring 17.4 miljoner kronor. Med hänsyn

såväl härtill som till den tendens till ökning i inkomsten av maltskatten,

som på senare tiden framträtt, torde denna skatt för nästkommande

budgetår kunna beräknas till 17.5 miljoner kronor.

Utskottet får därför hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1930/1931 beräknas

till ........................ kronor 17,500,000.

13:o.

Postverket (överskott).

1 överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att överskott å postverket måtte för budgetåret

1930/1931 beräknas till ............ kronor 13,200,000.

Stockholm den 5 juni 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 39.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad,.Örne, Boman, Leander, Björnsson, Bengtsson

i Kullen, Hamrin, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Nylander i Stockholm,

Björklund, Nilsson i Hörby, Forssberg, Östergren, Thorén, Andersson i Katrineholm,

Werner och Larson i Tönnersa.

Reservation

vid punkten 1):

av herrar Boman, Bengtsson i Kullen, Nylander och Forssberg.

80 1935. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:399 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1930/1931, m. m. a1 i texten