Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner dels nied förslag till lag om nissa ändringar i lagen den 12 maj 1897

1930-05-02 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1930:39, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner dels nied förslag till lag om nissa ändringar i lagen den 12 maj 1897

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1930 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner dels nied

förslag till lag om nissa ändringar i lagen den 12 maj

1897 (nr 27) för Sveriges riksbank, dels ock med

förslag till lag, innefattande tillägg till 12 § i samma

lag, m. m.

I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition nr 223,

som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag om vissa ändringar i lagen den 12 maj 1897

(nr 27) för Sveriges riksbank.

Vidare har Kungl. Maj :t i en den 4 april 1930 dagtecknad proposition nr

274, som jämväl hänvisats till bankoutskottet, med åberopande av sistnämnda

proposition bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit

riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag, innefattande

tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank,

dels ock besluta, att riksbanken skall äga förvärva aktier i banken för

internationell betalningsutjämning intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner

schweiziska francs.

Det vid förstnämnda proposition fogade lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

lag om vissa ändringar i lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges

riksbank.

Härigenom förordnas, att 6, 7, 8 och 12 §§ lagen den 12 maj 1897 för

Sveriges riksbank skola, 6, 7 och 12 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande

ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. S7 käft. (Nr 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 39.

6 §.

Riksbanken äger att utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras av dubbla

summan av riksbankens metalliska kassa, så beräknad som i 8 § sägs, samt

därutöver till ett belopp av tvåhundrafemtio miljoner kronor.

Örn —--utgivits.

7 §\

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de överstiga bankens metalliska

kassa motsvaras av följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna —--börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt

försäkrat guldmynt och omyntat guld, som icke enligt 8 § inräknas i metalliska

kassan;

d) växlar---riket;

e) bos — — — räkning;

f) medel,---och b).

8 §.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt,

dels inom landet befintligt guldmynt samt omyntat guld dels ock, intill ett

belopp motsvarande femton hundradelar av hela metalliska kassan, på utrikes

ort nedsatt eller under transport varande, på betryggande sätt försäkrat guldmynt

och omyntat guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än etthundrafemtio miljoner

kronor.

12 §.

Riksbanken äger att

a) köpa ----säljbara;

b) genom annat avtal övertaga såväl svenska som utländska, lätt säljbara

statspapper;

c) förmedla köp och försäljning av svenska statspapper ävensom allmänna

hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Det i propositionen nr 274 innefattade lagförslaget har följande innehåll:

Förslag

till

lag, innefattande tillägg till 12 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för

Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att till 12 § lagen den 12 maj 1897 för Sveriges

riksbank skall fogas ett stycke av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 39.

3

Riksbanken äger jämväl förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Réglements Internationaux) intill belopp, som

bestämmes av Konungen och riksdagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Det i propositionen nr 223 framlagda förslaget — vilket grundar sig på en av

fullmäktige i riksbanken den 6 mars 1930 gjord framställning —• berör huvudsakligen

bestämmelserna örn grunderna för riksbankens sedelutgivningsrätt,

innefattade i lagens 6, 7 och 8 §§. Därjämte hava föreslagits vissa ändringar

i lagens 12 §.

Genom lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 fastställdes riksbankens

sedelutgivningsrätt till ett belopp, som med en kontingent av högst

etthundra miljoner kronor översteg summan av följande kassatillgångar (primär

sedeltäckning):

a) metallisk kassa, d. v. s. riksbankens guldbehållning inom landet,

b) riksbankens guldbehållning i utlandet eller under transport därifrån samt

c) riksbankens hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande

räkning innestående medel.

För sedelutgivning, som icke motsvarades av dessa kassatillgångar, erfordrades

täckning av vissa andra tillgångar (supplementär sedeltäckning).

Den metalliska kassan fick ej bibehållas vid lägre belopp än tjugufem miljoner

kronor. Örn den av kassatillgångar icke täckta sedelutgivningen översteg

ett belopp av sextio miljoner kronor, erfordrades viss förhöjning av minimibeloppet.

Den sålunda bestämda sedelutgivningsrätten visade sig emellertid så gott

som omedelbart vara för snävt tilltagen. Genom lag den 3 maj 1901 genomfördes

därför den utvidgning av densamma, att riksbanken medgavs rätt att

utöver kassatillgångarna utgiva sedlar förutom till nämnda belopp av etthundra

miljoner kronor jämväl till det belopp, varmed den metalliska kassan

översteg fyrtio miljoner kronor.

Under förutsättning att den metalliska kassan ej understeg fyrtio miljoner

kronor, kan innebörden av dessa bestämmelser med andra ord uttryckas såsålunda,

att sedelutgivningsrätten fastställdes till ett belopp motsvarande summan

av:

a) den metalliska kassans dubbla belopp, ökat med sextio miljoner kronor,

b) riksbankens guldbehållning i utlandet eller under transport därifrån samt

c) riksbankens hos bank eller bankir på utrikes ort i löpande räkning innestående

medel efter avdrag av riksbankens skuld i dylik räkning.

Enligt sistnämnda lag fick den metalliska kassan ej bibehållas vid lägre

belopp än fyrtio miljoner kronor.

Dessa regler för riksbankens sedelutgivningsrätt gällde till den 12 augusti

1913, då bestämmelserna i lagen den 4 juni 1913 trädde i kraft. Dessa äro i

Proposition

nr 233.

Riksbankens

sedelutgiv
ningsrätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr S9.

huvudsak ännu gällande. De förändringar, som år 1913 genomfördes, inneburo,

att den kontingent, varmed sedelutgivningsrätten fick överstiga dubbla

beloppet av den metalliska kassan, höjdes från sextio miljoner kronor till etthundratjugufem

miljoner kronor eller med sextiofem miljoner kronor. Sedelutgivningsrätten

ökades emellertid ej med detta belopp, enär det samtidigt bestämdes,

att riksbankens utländska guldbehållning och tillgodohavande å löpande

räkning i utlandet icke längre skulle utgöra primär utan endast supplementär

täckning. Då dessa tillgångar under åren 1904—1912 i allmänhet hållit sig mellan

25 och 35 miljoner kronor, blev ökningen i sedelutgivningsrätten genom 1913

års lagändring 30—40 miljoner kronor.

Den metalliska kassans minimibelopp fixerades till sjuttiofem miljoner kronor.

De år 1913 i riksbankslagen införda bestämmelserna örn riksbankens sedelutgivningsrätt

hava sedermera undergått följande ändringar.

Genom lag den 31 augusti 1914 har den supplementära sedeltäckningen utökats

med medel utlånade mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer,

vilka själva kunna tjäna som dylik täckning.

Genom lag den 25 maj 1915 har öppnats möjlighet att under vissa förutsättningar

bereda riksbanken en sedelutgivning av ytterligare etthundratjugufem

miljoner kronor.

Utöver denna i riksbankslagen medgivna sedelutgivningsrätt har riksbanken

under viss del av åren 1918—1919 haft rättighet till en tredje kontingent

å etthundratjugufem miljoner kronor. Bestämmelserna härom hava dock icke

införts i riksbankslagen.

Nu gällande bestämmelser för riksbankens sedelutgivningsrätt framgå av

följande paragrafer i riksbankslagen.

6 §. Riksbanken äger att utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras av

dubbla summan av riksbankens metalliska kassa, så beräknad, som i 8 § sågs,

samt därutöver till ett belopp av etthundratjugufem miljoner kronor.

Örn sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas

oundgängligen nödigt, må Konungen och riksdagen samfällt medgiva riksbanken

att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst etthundratjugufem

miljoner kronor; åliggande det fullmäktige i riksbanken att, så snart ske

kan, ur den allmänna rörelsen indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som

på grund av sålunda medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

(Lag den 25 maj 1915, nr 134.)

7 §. Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de överstiga bankens

metalliska kassa motsvaras av följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer ävensom andra inhemska obligationer, som noteras å utländsk

börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport därifrån varande, mot sjöfara

försäkrat guldmynt eller omyntat guld;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket;

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående, inom sex månader

till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens skuld i dylik

räkning;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

5

f) medel, utlånade mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer, som

omförmälas under a) och b). (Lag den 31 augusti 1914, nr 176.)

8 §. Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken tillhörigt

och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt omyntat

guld. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än sjuttiofem

miljoner kronor. (Lag den 4 juni 1913, nr 107.)

I sin omförmälda framställning hava fullmäktige meddelat följande tabell

till belysande av storleken av den metalliska kassan, sedelutgivningsrätten,

sedelcirkulationen samt sedelreserven åren 1913 samt 1925—1929:

1913

1925

1926

1927

1928

1929

Metallisk kassa (gnid inom landet)

i medeltal, miljoner kronor...........

102

233

228

224

233

237

Sedelutgivningsrätt

i medeltal, miljoner kronor...........

329

591

581

574

591

599

Sedelcirkulation

i medeltal, miljoner kronor...........

210

487

482

482

485

508

Sedelreserv

i medeltal, miljoner kronor...........

119

104

99

92

106

91

lägst, > > ...........

93

38

24

20

36

28

Gnidkassa i förhållande till

1) sedelntgivningsrätt

i medeltal %................

31

39

39

39

39

40

2) sedelcirkulation

i medeltal %................

49

48

47

47

48

47

lägst % ................

43

42

41

41

42

42

Sedelreserv i förhållande till sedelutgivningsrätt

i medeltal %.................

36

18

17

16

18

15

lägst %..................

28,4

6,4

4,2

3,3

6,1

4,7

Sedelreserv i förhållande till sedelcirkulation

„ i medeltal %..................

57

21

21

19

22

18

lägst % ..................

39,6

6,8

4,4

3,4

6,4

4,9

I anslutning till denna tabell hava fullmäktige anfört följande:

»Såsom framgår av tabellen, har sedelcirkulationen från 1913 till 1929 ökats

från 210 till 508 miljoner kronor eller med 142 procent, ökningen av betalningsmedlen

beror på flera orsaker däribland betydligt högre prisnivå, större

nationalinkomst och överhuvud en stegrad livaktighet inom näringslivet. För

att möta anspråken på omsättningsmedel har riksbanken under åren 1913—

1929 ökat sin metalliska kassa med 135 miljoner kronor eller med 132 procent.

Denna ökning har emellertid icke varit så stor, att sedelreserven kunnat bibehållas

ens vid sin absoluta storlek. Den har under perioden i fråga sjunkit

från 119 till 91 miljoner kronor och har relativt sett undergått en ännu betydligare

reducering. I förhållande till sedelutgivningsrätten har den sålunda

minskats från 36 till 15 procent och i förhållande till sedelcirkulationen från

57 till 18 procent. Under åren 1925—1929 har sedelreserven lägst utgjort en

så ringa andel av sedelcirkulationen som 6.8, 4.4, 3.4, 6.4 och 4.9 procent respektive.

Det prisfall, som ägt rum under perioden 1925—1929, har, såsom framgår

av tabellen, icke föranlett en minskning i behovet av sedlar, övriga faktorer,

som bestämma sedelcirkulationens storlek, hava icke blott uppvägt prisfallets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 89.

inverkan i detta avseende utan även åstadkommit en ökning av cirkulationen.

Möjligheten av ett ytterligare prisfall synes därför icke utgöra ett skäl mot

den utvidgning av riksbankens sedelutgivningsrätt, som visat sig behövlig

och som fullmäktige härmed vilja föreslå.»

Fullmäktige hava sålunda ansett en vidgad sedelutgivningsrätt vara av behovet

påkallad. Efter ingående behandling av frågan om de olika vägar, som

härför stöde till buds, hava fullmäktige uttalat, att en höjning av kontingenten

syntes utgöra den lämpligaste vägen. Vid övervägande av frågan, med vilket

belopp den nuvarande kontingenten, etthundratjugufem miljoner kronor, borde

ökas, hava fullmäktige utgått ifrån, dels att sedelutgivningsrätten med hänsyn

jämväl till de säsongmässiga stegringarna icke borde avsevärt understiga ett

belopp av sjuhundra miljoner kronor, dels även att den nuvarande metalliska

kassan borde kunna successivt i någon mån minskas. Örn densamma beräknades

komma att bibehållas vid omkring tvåhundratjugufem miljoner kronor,

skulle detta i jämförelse med år 1913, då den varit ungefär etthundra miljoner

kronor, innebära en ökning med cirka 125 procent, ökades den nuvarande kontingenten

i samma proportion, skulle den uppgå till cirka tvåhundrasjuttiofem

miljoner kronor. Fullmäktige ansåge dock, att kontingenten för närvarande

kunde bestämmas till ett något lägre belopp eller till tvåhundrafemtio miljoner

kronor.

Enligt nuvarande bestämmelser får riksbanken tillhörigt guld i utlandet

icke inräknas i underlaget för sedelutgivningen, varemot sådant guld inräknas

i den supplementära täckningen.

Av praktiska hänsyn hava fullmäktige ifrågasatt en viss mildring av denna

bestämmelse. Fullmäktige hava ansett det böra medgivas, ätt en viss del av

riksbanken tillhörigt, utom landet befintligt guld finge utgöra primär sedeltäckning

och således inräknas i den metalliska kassan. Enligt fullmäktiges

mening syntes det under nuvarande förhållande vara tillräckligt, att nämnda

del bestämdes till femton hundradelar av den metalliska kassans totala belopp.

Skulle erfarenheten giva vid handen, att denna gräns vore för snäv, syntes

denna fråga ånyo böra upptagas till prövning.

I detta sammanhang hava fullmäktige föreslagit höjning av det för guldkassan

fastställda minimum. Fullmäktige hava därvid erinrat, att det, samtidigt

med att kontingenten år 1913 höjts till etthundratjugufem miljoner kronor,

föreskrivits, att den metalliska kassan icke finge bibehållas vid ett lägre

belopp än sjuttiofem miljoner kronor. Förut gällande minimum hade varit

fyrtio miljoner kronor. Bestämmelsen om ett minimum för den metalliska kassan

hade varit av särskild betydelse under tider, då riksbanken kunnat utgiva

sedlar jämväl mot underlag av fordringar hos utländska banker eller bankirer.

Vid nuvarande bestämmelse, att endast guld finge berättiga till sedelutgivning,

bleve stadgandet örn ett minimum för den metalliska kassan av vikt endast vid

en stadigvarande betydande minskning av sedelcirkulationen, örn kontingenten

fastställdes till tvåhundrafemtio miljoner kronor, syntes lämpligen kunna

föreskrivas, att den inom landet befintliga guldkassan icke finge bibehållas

vid lägre belopp än etthundrafemtio miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 89.

7

I 12 § riksbankslagen stadgas bland annat, att riksbanken äger att •— förutom

köpa och sälja svenska obligationer samt sådana å utländsk börs noterade

utländska statspapper, som äro lätt säljbara (mom. a) — genom annat avtal

övertaga såväl svenska statens obligationer som utländska, lätt säljbara statspapper

(mom. b) ävensom förmedla köp och försäljning av svenska statens oell

allmänna hypoteksbankens obligationer (mom. c).

Fullmäktige hava nu funnit önskvärt, att berörda stadganden erhölle en sådan

avfattning, att därav franninge, att riksbanken ägde att genom annat

avtal övertaga samt förmedla köp och försäljning av icke blott svenska statens

obligationer utan jämväl skattkammarväxlar utfärdade av riksgäldskontoret.

Detta syntes lämpligen böra ske genom att i mom. b) orden »statens obligationer»

uteslötes och i mom. c) ordet »statens» ersattes av ordet »statspapper».

Departementschefen har i propositionen nr 223 för egen del yttrat följande:

»Enligt gällande bestämmelser äger riksbanken utgiva sedlar till belopp,

motsvarande dubbla summan av riksbankens metalliska kassa, samt därutöver

ett belopp av etthundratjugufem miljoner kronor. Såsom metallisk kassa skall

räknas allt riksbanken tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt

guldmynt samt omyntat guld. Däremot är det icke medgivet att i underlaget

för sedelutgivningen inräkna riksbanken tillhörigt guld i utlandet. Den

metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än sjuttiofem miljoner kronor.

I dessa bestämmelser, vilka kvarstå oförändrade sedan tiden före kriget,

föreslå nu bankofullmäktige vissa jämkningar, varigenom riksbankens sedelutgivningsrätt

skulle vidgas utan att samtidigt bankens guldkassa behöver i

motsvarande mån ökas. Detta syfte hava fullmäktige tänkt sig vinna sålunda,

att, å ena sidan, det belopp, med vilket sedelutgivningsrätten må överstiga guldkassans

dubbla summa, skulle höjas till tvåhundrafemtio miljoner kronor, och,

å andra sidan, i den metalliska kassan skulle få inräknas jämväl riksbanken

tillhörigt, utom landet befintligt guldmynt och omyntat guld intill ett belopp,

motsvarande femton procent av hela den metalliska kassan, detta dock, vad angår

guld under transport, under förutsättning att guldet är på betryggande sätt försäkrat.

I sammanhang härmed hava bankofullmäktige föreslagit, att det för

guldkassan fastställda minimum höjes till etthundrafemtio miljoner kronor. Nu

angivna bestämmelser beröra 6, 7 och 8 §§ riksbankslagen.

_ De skäl, som bankofullmäktige anfört till stöd för förevarande framställning,

finner jag övertygande. Den föreslagna ökningen av den sedelmängd, för vilken

guldtäckning icke erfordras, innebär väsentligen en anpassning efter det

stegrade behov av omloppsmedel, som de senare årens expansion på det ekonomiska

området fört med sig. Därigenom skulle riksbanken befrias från tvånget

att hålla en onödigt stor guldkassa, vilket, bland annat, innebär den fördelen,

att motsvarande ränteförlust undvikes. Även förslaget att i viss utsträckning

medgiva, att utom riket befintligt guld får tjäna som sedeltäckning, synes

mig välbetänkt, då på sådant sätt möjlighet beredes att bekvämligt möta''tillfälliga

stegringar i cirkulationen. Icke heller finner jag anledning motsätta

mig den ifrågasatta höjningen av guldkassans minimibelopp. Jag tillstyrker

alltså, att de av fullmäktige föreslagna ändringarna i 6, 7 och 8 §§ riksbankslagen,

med vissa jämkningar av redaktionell natur, föreläggas riksdagen.

Vid sidan av nu berörda ändringar i fråga örn sedelutgivningsrätten föreslå

bankofullmäktige vissa jämkningar i 12 § riksbankslagen, gående ut på möjlighet

för riksbanken att övertaga samt förmedla köp och försäljning av icke

blott svenska statens obligationer utan jämväl skattkammarväxlar, utfärdade

Ändringar i

12 f.

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 89.

Proposition

nr 374.

av riksgäldskontoret. En dylik utvidgning av riksbankens verksamhetsområde

synes mig visserligen kunna vara föremål för någon tvekan. Jag har likväl ej

ansett mig böra avråda från framläggande av förslag jämväl i denna del. I

12 § under c) synes den jämkningen böra vidtagas, att konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer upptagas jämte allmänna hypoteksbanken.»

Det i propositionen nr 274 framlagda förslaget grundar sig på en av fullmäktige

i riksbanken den 27 mars 1930 gjord framställning, avseende rätt för riksbanken

att förvärva aktier i en på grundval av överenskommelse mellan åtskilliga

främmande makter bildad internationell bank.

Mellan Tyskland och de forna allierade makterna har den 20 januari 1930

undertecknats en överenskommelse, som ersätter förut gällande avtal beträffande

de tyska skadeståndsbetalningarna. Den nya överenskommelsen grundar

sig i huvudsak på ett förslag (den s. k. Young-planen), som den 7 juni 1929

avlämnats av en för ändamålet tillsatt kommitté.

I enlighet med denna överenskommelse har under form av ett aktiebolag

bildats en internationell bank (Banque des Réglements Internationaux), som

enligt stadgarna skall hava till föremål för sin verksamhet att befordra samarbetet

mellan centralbankerna, att skapa nya möjligheter för internationella

finansaffärer samt att efter avtal med de intresserade regeringarna uppträda

som förvaltare (mandataire, trustee) eller ombud vid de internationella betalningarna.

Så länge nämnda överenskommelse, även denna i allmänhet benämnd Youngplanen,

är gällande, skall banken dessutom mottaga, förvalta och fördela de av

Tyskland erlagda annuiteterna, övervaka och vara behjälplig med kommersialiseringen

och mobiliseringen av vissa delar av desamma samt efter överenskommelse

med de intresserade regeringarna utföra alla uppgifter, som stå i samband

med de tyska skadeståndsbetalningarna och de därmed förknippade internationella

kapitalöverföringarna.

Enligt stadgarna skola riktlinjerna för bankens verksamhet stå i överensstämmelse

med vederbörande länders centralbankspolitik, och av banken ifrågasatta

affärer i de särskilda länderna få icke utföras, örn landets centralbank

inlägger förbud däremot.

Banken skall hava sitt säte i Basel.

Bankens aktiekapital skall utgöra femhundra miljoner schweiziska guldfrancs,

fördelat i tvåhundratusen aktier å tvåtusenfemhundra francs.

Teckningen av aktiekapitalet är garanterad av centralbankerna i Belgien,

England, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan samt av bankinstitut i New

York och Chicago. Banken kan börja sin verksamhet, när minst etthundratolvtusen

aktier tecknats. Inom två år efter det banken börjat sin verksamhet skall

den återstående delen av aktiekapitalet utbjudas till teckning. Denna del kan

erbjudas centralbankerna eller andra banker i sådana länder, som icke deltagit

i den ursprungliga teckningen. Varje land äger därvid teckna högst 8,000

aktier eller 20 miljoner schweiziska francs. Vid teckningen skola endast 25

procent av det tecknade beloppet inbetalas. Styrelsen kan emellertid fordra

inbetalning av återstående belopp i en eller flera poster efter en uppsägnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

f)

tid av tre månader. Aktierna kunna överlåtas, men styrelsen kan utan angivande

av skäl vägra godkännande därav. Utan vederbörande centralbanks

medgivande får styrelsen icke godkänna dylik överlåtelse. Alla aktier åtnjuta

samma rätt i bankens tillgångar och vinster. Aktieägares ansvar är begränsat

till aktiens nominella belopp. Aktieinnehav berättigar i och för sig icke till

rösträtt vid eller deltagande i bankens generalförsamling. Nämnda rättigheter

tillkomma endast centralbanken i det land, där aktier tecknats.

Beträffande bankens styrelse gälla i huvudsak följande bestämmelser. Styrelsen

skall bestå dels av cheferna för de centralbanker, som utgöra bankens

stiftare, eller deras ersättare, dels av sju representanter för finans, industri och

handel, vilka utses av nämnda centralbankschefer, vilka därvid var och en utse

en sin landsman, dels, så länge Tysklands betalningsskyldighet fortfar, av ytterligare

en fransk och en tysk representant, dels slutligen av högst nio personer,

tillhörande sådana länder, som icke deltagit i bankens stiftande. Dessa ledamöter

utses av styrelsen bland de personer, som föreslagits av centralbankscheferna

i sistnämnda länder. Varje centralbankschef kan föreslå fyra personer,

bland dem sig själv. Av de föreslagna skola två representera finans och två

industri eller handel.

Sedan viss avsättning skett till den s. k. lagliga reservfonden, äro aktieägarna

berättigade till 6 procent ackumulativ utdelning samt under viss förutsättning

till ytterligare utdelning.

Efter redogörelse för riksbanksfullmäktiges framställning i ämnet har departementschefen

för egen del i förevarande proposition anfört följande:

»Såsom fullmäktige i riksbanken framhållit, synes riksbanken icke böra

undandraga sig att i den omfattning, som efter närmare prövning finnes lämplig,

teckna aktier i Banken för internationell betalningsutjåmning (Banque des

Regements Internationaux). Beträffande de skäl, som tala för aktieteckning,

tillåter jag mig hänvisa till fullmäktiges framställning. Enligt gällande riksbankslag

är riksbanken förhindrad att förvärva aktier. Fråga uppstår då,

huruvida för möjliggörande av aktieteckningen ändring bör vidtagas i riksbankslagen.

Med hänsyn till att det ifrågasatta aktieförvärvet är avsett att

utgöra ett undantagsfall hava bankofullmäktige förordat, att Kungl. Majit

och riksdagen skulle medgiva, att riksbanken utan hinder av bestämmelserna

i riksbankslagen äger att förvärva aktier i den internationella banken. På

grund av bestämmelsen i § 72 regeringsformen synes det emellertid icke kunna

undgås att för ändamålet vidtaga ändring i riksbankslagen. Jag har förty

låtit inom finansdepartementet upprätta förslag till lag, innefattande tillägg

till 12 § riksbankslagen, varigenom riksbanken skulle tillerkännas rätt att förvärva

aktier i banken intill belopp, som bestämmes av Konungen och riksdagen.

Det belopp, intill vilket riksbanken skulle äga förvärva aktier i den internationella

banken, torde böra bestämmas till tjugu miljoner schweiziska francs,

motsvarande vad enligt bankens stadgar högst må sammanlagt tecknas av centralbanken

och andra banker i land, som icke deltagit i den ursprungliga aktieteckningen.

I vilken mån det avsedda bemyndigandet sedermera bör tagas

i anspråk torde få ankomma på bankofullmäktige att avgöra.»

Beträffande utredningen i övrigt i förevarande ärenden får utskottet hänvisa

till propositionerna.

Bihang till rikadagens protokoll 1930. 8 sami. 27 haft. (Nr 39.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskotiets utlåtande Nr 39.

Utskottet.

I likhet med fullmäktige i riksbanken samt departementschefen finner utskottet

numera föreliggande förhållanden påkalla ändring i gällande regler

beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt i syfte att möjliggöra en utvidgning

av denna rätt utan nu föreskriven motsvarande ökning av

riksbankens metalliska kassa. Fullmäktiges av departementschefen tillstyrkta

förslag i fråga örn höjning av den s. k. kontingentens belopp synes utskottet

val avvägt. Jämväl den föreslagna rätten att i viss utsträckning såsom sedeltäckning

begagna riksbanken tillhörigt, utom riket befintligt guld torde få

anses väl motiverad. Likaledes tillstyrker utskottet den ifrågasatta höjningen

av guldkassans minimibelopp.

övriga i propositionen nr 223 avsedda lagändringar åsyfta huvudsakligen

att stadga rätt för riksbanken att öveTtaga samt förmedla köp och försäljning

av icke blott svenska statens obligationer utan jämväl skattkammarväxlar, utfärdade

av riksgäldskontoret. Då utskottet funnit ett sådant stadgande vara

påkallat, har utskottet ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i

denna del.

Vad angår det i propositionen nr 274 framlagda förslaget, vilket åsyftar att

skapa möjlighet för riksbanken att förvärva aktier i den enligt den s. k. Youngplanen

upprättade internationella banken, finner utskottet önskvärt att Sverige

tillvaratager det tillfälle till ett närmare deltagande i det betydelsefulla samarbetet

mellan skilda länders centralbanker, som härigenom skulle öppnas. Vad i

förevarande hänseende föreslagits i propositionen har utskottet ansett sig böra

biträda. Uppmärksammas bör i detta sammanhang, att vårt land genom aktieteckning

skulle erhålla möjlighet att bliva representerat i bankens styrelse

samt att därvid fullmäktig i riksbanken lärer kunna ifrågakomma såsom styrelseledamot.

I 30 § riksbankslagen stadgas emellertid förbud för fullmäktig

att vara ledamot i styrelse för annan bank än sparbank eller postsparbanken.

Med hänsyn till vad nyss anförts har utskottet ansett sig böra föreslå sådan

ändring i detta lagrum, att möjlighet beredes för fullmäktig att vara ledamot

av internationella bankens styrelse.

De ändringar i riksbankslagen, som sålunda tillstyrkts, torde lämpligen böra

sammanföras i en lag. Utskottet framställer i det följande förslag härutinnan.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn det belopp, intill vilket riksbanken

skulle äga förvärva aktier i internationella banken, har utskottet icke haft

något att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande propositioner

nr 223 och 274, må

I) med förklarande, att Kungl. Maj :ts i nämnda propositioner

framlagda lagförslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, för sin del antaga följande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

11

Förslag

till

lag om vissa ändringar i lagen den 12 maj 1897 (nr 27)

för Sveriges riksbank.

Härigenom förordnas, att 6, 7, 8, 12 och 30 §§ lagen den 12

maj 1897 för Sveriges riksbank skola erhålla den ändrade lydelse,

som av det följande framgår:

.6 §.

Riksbanken äger att utgiva sedlar till det belopp, som motsvaras

av dubbla summan av riksbankens metalliska kassa, så

beräknad som i 8 § sägs, samt därutöver till ett belopp av tvåhundrafemtio

miljoner kronor.

Örn---—- utgivits.

7 §.

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del de överstiga

bankens metalliska kassa motsvaras av följande tillgångar

sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna —- — — börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport varande, på

betryggande sätt försäkrat guldmynt och omyntat guld, som

icke enligt 8 § inräknas i metalliska kassan;

d) växlar ----riket;

e) hos — --räkning;

f) medel, — --och b).

8§.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken

tillhörigt, dels inom landet befintligt guldmynt samt

omyntat guld dels ock, intill ett belopp motsvarande femton

hundradelar av bela metalliska kassan, på utrikes ort nedsatt

eller under transport varande, på betryggande sätt försäkrat

guldmynt och omyntat guld.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än etthundrafemtio

miljoner kronor.

12 §.

Riksbanken äger att

a) köpa — ---säljbara;

b) genom annat avtal övertaga såväl svenska som utländska,

lätt säljbara statspapper;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

c) förmedla köp och försäljning av svenska statspapper

ävensom allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer.

Riksbanken äger jämväl förvärva aktier i banken för internationell

betalningsutjämning (Banque des Réglements Internationaux)

intill belopp, som bestämmes av Konungen och

riksdagen.

30 §.

Fullmäktig — ----talan.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan inhemsk

bank än sparbank eller postsparbanken och ej heller i annan

utländsk bank än banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Réglements Internationaux).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

II) besluta, att riksbanken skall äga förvärva aktier i banken

för internationell betalningsutjämning intill ett belopp av

nominellt tjugu miljoner schweiziska francs.

Stockholm den 2 maj 1930.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svansson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson

i Olovstorp, Lindley*, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker

och Abrahamsson* ;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren*, Bäcklund*, Wikström,

Lovén, Ryberg*, Carlsson i Solberga och Leffler.

* Ej''närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

301381

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.