Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 53

1930-05-23 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1930:53, Bankoutskottets utlåtande Nr 53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning au fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

örn utförande au uissa förändringar au uärmeledningen

inom riksdagshuset m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 12 december 1929 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning i syfte att utskottet

ville hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige att låta

utföra vissa föreslagna förändringar av värmeledningen och nya anordningar

för tillhandahållande av varmt vatten inom riksdagshuset samt att av anslaget

till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus använda för ändamålet erforderliga belopp.

Fullmäktige hava i sin skrivelse meddelat följande:

Sedan lång tid tillbaka hava klagomål framförts rörande det nuvarande Fullmäktige.

systemet för uppvärmning av åtskilliga lokaler i riksdagshuset, särskilt arbetsrummen

i utskottsvåningen och matsalen. Beträffande de förra hava

anmärkningarna i främsta rummet riktats mot placeringen av värmeelementen;

dessa äro nämligen anbragta vid rummens innerväggar och ej, såsom

i moderna värmeledningsanläggningar plägar vara fallet, vid fönstren.

Vad angår matsalen, som f. n. uppvärmes genom varmluft, har anmärkts,

att värmeelement ej funnes placerade i de djupa fönsternischerna mot Norrbro,

samt att dessa nischer till följd därav vore kalla och dragiga.

Vidare hava önskningar uttalats rörande bättre tillförsel av varmt vatten

till de i toalettrummen befintliga tvättställen och de inom riksdagshuset anordnade

duscharna; slutligen har även framhållits behovet av tillhandahållande

av uppvärmt skurvatten på därför lämpliga platser inom riksdagshuset.

Med anledning av sålunda framställda anmärkningar och önskemål hava

fullmäktige hänvänt sig till konstruktören av riksdagshusets värmeledning,

ingenjören W. Dahlgren, med anhållan örn utredning angående de åtgärder,

som eventuellt borde vidtagas för vinnande av förbättrade förhållanden,

och har Dahlgren med anledning härav till fullmäktige ingivit en den 11

oktober 1929 dagtecknad skrivelse (Bil. A), vari förslag framställes till avhjälpande

av de anmärkta bristerna. Förslaget går ut på, att den nuvarande

ånguppvärmningen skulle utbytas med uppvärmning medelst cirkulerande

varmvatten ävensom att värmeradiatorerna skulle flyttas från innerväggarna

till fönstren. Dessa förändrade anordningar skulle dock ej vidtagas inom

byggnadens alla delar utan endast i vissa av förslagsställaren angivna lokaler,

nämligen samtliga arbetsrum i utskottsvåningen, hörnrummen mot Norrbro

i huvudvåningen samt nordöstra hörnrummet i bottenvåningen. Inom

riksdagshusets matsal skulle den nuvarande uppvärmningen med varmluft

bibehållas men kompletteras genom inmontering av varmvattenelement i

Bihang till riksdagens protokoll H)30. H samt. 37 höft. (Nr 53.)

\

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

fönsternischerna. Vidare föreslår Dahlgren, att ledningar skulle anläggas

och övriga erforderliga anordningar vidtagas för att bereda varmvatten till

tvättställen inom åtskilliga av toalettrummen, till ett antal tappställen för

skurvatten m. nr. Sistnämnda nya anordningar äro i detalj angivna i förberörda

skrivelse jämte en därvid fogad bilaga.

Kostnaderna för den föreslagna förändringen av värmeledningen hava

av Dahlgren beräknats till omkring 26 400 kronor och för de nya anordningarna

för tillhandahållande av varmvatten till omkring 13 000 kronor.

I båda fallen tillkomma dock kostnaderna för håltagningar, efterlagning

och målning.

Över ovannämnda förslag hava fullmäktige infordrat yttrande fran bj ggnadsstvrelsen,

som i skrivelse av den 31 oktober 1929 (Bil. B) tillstyrkt

detsamma. Härjämte erinrar styrelsen, att en mera exakt kostnadsberäkning

för närvarande icke kunde verkställas, innan de olika konstruktionsdetal

jerna närmare bestämts.

Under ärendets behandling har vice värden för riksdagshuset, förste revisorn

E. Risling ansett sig böra göra vissa erinringar i anledning av det

av Dahlgren väckta förslaget. I en till fullmäktige ingiven promemoria

av den 12 november 1929 (Bil. C) anför Risling beträffande den del av

förslaget, som avser övergång till varmvattenuppvärmning och förflyttning

av värmeelementen, att de beräknade kostnaderna därför böra höjas till

40 000 kronor; i detta belopp äro dock medräknade utgifterna för håltagningar,

efterlagning och målning. Vad ater angar beredandet av val mvatten

till tappställen för skurvatten och till tvättställena anser Risling, att detta

önskemål kan realiseras på ett enklare och billigare sätt än vad i Dahlgrens

förslag förutsättes, nämligen genom installerande av fem nya varmvattencisterner

med anslutning till de nu befintliga ångvänneledningarna. Kostnaden

härför beräknar Risling uppgå till endast 2 625 kronor.

Sedan tillfälle beretts Dahlgren att taga del av förenämnda promemoria,

har han i en den 22 november 1929 dagtecknad skrivelse (Bil. D) framlagt

ett nytt. i vissa avseenden förenklat förslag till beredande av varmvatten.

Kostnaden för de nya anordningarna skulle, örn detta förslag komme

till utförande, enligt Dahlgrens beräkning minskas från omkring 13 000

till 9 000 kronor.

Slutligen har Risling, i anledning av vad Dahlgren anfört i sist omformälda

handling, avgivit ett genmäle, daterat den 2 december 1929( Bil. E).

Med överlämnande av samtliga här ovan omförmälda handlingar hava fullmäktige

för egen del anfört följande:

De anmärkningar, som Iran skilda hall framställts mot det nuvarande

uppvärmningssystemet samt tillförseln av varmt vatten inom riksdagshuset,

synas vara fullt befogade, varför åtgärder för förbättring av berörda förhållanden

enligt fullmäktiges mening böra vidtagas. Fullmäktige tillstyrka

ingenjör Dahlgrens förslag till ändring av uppvärmningsanordningarna,

vilket förslag för en måttlig kostnad synes råda bot på de påtalade olägenheterna.

Vad beträffar förbättrat tillhandahållande av varmt vatten bör

enligt fullmäktiges mening endast ett fullt modernt och effektivt system

ifrågakomma. Ur denna synpunkt anse sig fullmäktige böra förorda ingenjör

Dahlgrens ursprungliga förslag, beräknat att draga en kostnad av omkring

13 000 kronor.

Såsom ovan meddelats, hava kostnaderna för de av fullmäktige nu för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande ,Vr 53.

‘3

ordade arbetena av ingenjör Dahlgren beräknats till sammanlagt omkring

39 400 kronor, oberäknat utgifterna för murnings-, snickeri- och målningsarbeten.

Berörda kostnadsbelopp är emellertid endast ungefärligt och kan

ej mer exakt angivas, innan fullständig plan med detaljritningar för arbetets

utförande blivit uppgjord. Vad beträffar kostnaderna för murnings- m. fl.

arbeten äro dessa synnerligen svåra att beräkna; de hava emellertid av

riksdagshusets vice värd och övermaskinist ifråga örn värmeledningen uppskattats

lill omkring 50 procent av ovannämnda kostnadsbelopp 26 400

kronor, men torde beträffande varmvattensanordningarna komma att uppgå

till ett procentuellt högre belopp. Därest utskottet för sitt ställningstagande

till frågan skulle så finna önskvärt, äro fullmäktige givetvis beredda att gå

i författning örn utarbetande av detaljerade konstruktionsritningar och en

på dessa grundad, möjligast exakt kostnadsberäkning.

Med åberopande av det anförda hemställa fullmäktige, att bankoutskottet

ville hos riksdagen utverka bemyndigande för fullmäktige

dels att låta utföra i ingenjören W. Dahlgrens skrivelse av den 11 oktober

1929 föreslagna förändringar av värmeledningen och nya anordningar för

tillhandahållande av varmt vatten inom riksdagshuset;

dels ock att av anslaget till riksdags- och revisionskostnader saint kostnader

för riksdagens hus använda för ändamålet erforderliga belopp.

De i fullmäktiges skrivelse omförmälda bilagorna äro fogade vid detta

utlåtande.

Sedan utskottet under hand anhållit, att fullmäktige i riksgäldskontoret

måtte föranstalta om uppgörandet av fullständig arbets- och materialbeskrivning

jämte kostnadsberäkning över de förändringar av riksdagshusets

värmeledning och övriga arbeten, vilka äro omförmälda i ingenjören

W. Dahlgrens skrivelse av den 11 oktober 1929, bar Dahlgren, efter uppdrag

av fullmäktige, med skrivelse av den 22 mars 1930 till fullmäktige

insänt ett av honom utarbetat »Förslag till partiell varmvattenvärmeledning

inom riksdagshuset samt till utökad distribution av varmvatten och till

förbättrade sanitära anordningar». Detta förslag åtföljdes av 16 st. ritningar.

Fullmäktige hava med skrivelse den 27 mars 1930 till utskottet överlämnat

ifrågavarande handlingar under tillkännagivande, att fullmäktige icke

hade något att erinra mot att de nu ifrågasatta nya anordningar och förändringar,

vilka icke vore upptagna i Dahlgrens ursprungliga förslag av

den 11 oktober 1929, komme till utförande.

Av ingenjören W. Dahlgrens ovannämnda skrivelse av den 22 mars

1930, vilken är tryckt såsom bilaga F till detta utlåtande, framgår, att kostnaderna

för utförande av det nu föreliggande förslaget skulle komma att

uppgå till högst 60 000 kronor, varav skulle falla på förändringar av värmeledningen

29 000 kronor och på anordningar för varmvatten samt för modernisering

av tvättställ och urinoarer i vissa toalettrum 31 000 kronor. Härtill

skulle komma byggnadskostnader, såsom håltagningar för rör och efterlagningar,

sockelbräders borttagande och återställande, ävensom målning.

Kostnadsberäkning

m. ni.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Utskottet.

Över det sålunda föreliggande, i detalj utformade förslaget jämte därtill

hörande kostnadsberäkningar har utskottet genom fullmäktiges försorg

inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen, som i samband därmed anmodats

att så vitt möjligt förebringa en approximativ uppskattning av de kostnader

för byggnads- och målningsarbeten, som skulle föranledas av förslagets

genomförande.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse till fullmäktige

den 1 maj 1930, vilken skrivelse av fullmäktige överlämnats till utskottet,

anfört, att det nu föreliggande förslaget i huvudsak vore utarbetat efter de

riktlinjer, som angåves i ingenjören Dahlgrens förslag av den 11 oktober

1929, över vilket förslag styrelsen tidigare avgivit utlåtande. Emellertid

vore det senaste förslaget väsentligt mera omfattande än det tidigare. Sålunda

hade värmeledning utsträckts till flera rum, antalet till varmvattenledningar

anslutna tappställen hade betydligt ökats, och som en helt ny

post hade tillkommit utbyte av viss sanitetsarmatur i toaletterna. Mot det

sålunda föreliggande förslaget hade byggnadsstyrelsen icke något att för

sin del erinra.

Kostnaderna för det föreliggande förslagets genomförande hade av ingenjören

Dahlgren beräknats till sammanlagt 60 000 kronor, varav 29 000

kronor skulle belöpa på värmeledningen och 31 000 kronor på varmvattenberedningen

samt de sanitära installationerna. I dessa belopp inginge emellertid,

enligt vad ingenjören Dahlgren under hand meddelat, icke ersättning

för erforderliga ritningar samt kontroll av ledningsarbetena, vilka kostnader

ingenjören Dahlgren uppgivit till 5 000 kronor. Beträffande de sålunda

angivna kostnadsbeloppen hade byggnadsstyrelsen icke något att

erinra.

Kostnaderna för i samband med det nu föreliggande förslagets genomförande

erforderliga byggnads- och målningsarbeten beräknades av byggnadsstyrelsen

approximativt till 40 000 kronor, i vilket belopp jämväl inginge

kostnader för tillsyn och kontroll av dessa arbeten.

I likhet nied fullmäktige anser utskottet, att berättigade anmärkningar

kunna framställas mot uppvärmningen av åtskilliga lokaler i riksdagshuset.

Särskilt gäller detta arbetsrummen i utskottsvåningen, hörnrummen mot

Norrbro i huvudvåningen (klubbrummen) och nordöstra hörnrummet i bottenvåningen

(utskottslokal). Då värmeelementena i dessa rum liksom i allmänhet

inom riksdagshuset icke, såsom vid moderna värmeanläggningar

plägar vara fallet, äro placerade vid fönstren utan vid rummens innerväggar,

äro fönsternischerna i dessa rum kalla och dragiga. Samma är

förhållandet med matsalen, vilken uppvärmes med varmluft och sålunda

likaledes saknar värmeelement vid fönstren. Åtgärder hava därför synts

böra vidtagas för ernående av förbättrade förhållanden härutinnan. I

samband därmed har även fråga väckts om modernisering i viss utsträck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bcmkoutskottets utlåtande Nr 53.

5

ning av värmeledningssystemet i riksdagshuset. Enligt det förslag, som i

nu angivna syften framlagts av fullmäktige och vilket, sådant del slutligt

utformats, innefattas i den av ingenjören W. Dahlgren den 22 mars 1930

dagtecknade utredningen i ämnet, skulle den nuvarande ånguppvärmningen

i ovanberörda lokaler med undantag av matsalen ävensom i två rum

i attikvåningen (första kammarens tillfälliga utskott) samt tre rum i jordvåningen

(övermaskinistens bostad) utbytas mot uppvärmning medelst cirkulerande

varmvatten och värmeelementen därstädes flyttas från innerväggarna

till fönstren. Vad matsalen beträffar, skulle den nuvarande uppvärmningen

med varmluft kompletteras genom inmontering av varmvattenelement

i fönsternischerna. Det har icke ansetts erforderligt att i detta

sammanhang införa varmvattensystem i andra lokaler än de nu nämnda.

Utskottet har emellertid förvissat sig om att, därest det framdeles skulle

befinnas vara lämpligt att utsträcka sagda system till andra delar av huset,

som nu uppvärmas med ånga, detta låter sig göra utan alltför vidlyftiga

anordningar. Huvudstammarna till det nya rörsystem, i vilket varmvattnet

skulle cirkulera och vilket enligt det nu föreliggande förslaget skulle inläggas

i riksdagshuset, äro nämligen så tilltagna, att desamma torde vara

tillräckliga även vid en fullt genomförd övergång till uppvärmning medelst

varmvatten.

De anordningar beträffande värmeledningen i riksdagshuset, för vilka

nu redogjorts, synas utskottet vara ägnade att åstadkomma en förbättrad

uppvärmning av de därav berörda lokalerna och därmed undanröja de

största olägenheterna av det nuvarande systemet. På grund härav finner

sig utskottet böra förorda, att ifrågavarande anordningar komma till utförande.

Det föreliggande förslaget innefattar även, att i samband med genomförandet

av nyss omförmälda ändringar i värmeledningen dels vissa åtgärder

skulle vidtagas för att bereda varmvatten till tvättställen inom åtskilliga

av toalettrummen och till ett antal tappställen för skurvatten, dels

ock nu förefintliga tvättställ och urinoarer i samtliga toalettrum skulle

utbytas mot modernare sådana. Då vad sålunda föreslagits synes utskottet

utgöra en behövlig förbättring av de sanitära anordningarna i riksdagshuset,

har utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot fullmäktiges

förslag i denna del.

Ehuru utskottet sålunda ansett sig böra biträda det föreliggande förslaget,

har utskottet emellertid icke kunnat undgå att finna kostnaderna

för förslagets genomförande höga. Dessa kostnader hava beräknats lil!

sammanlagt 105 000 kronor. Häri ingår emellertid ett belopp av 40 000

kronor, utgörande den uppskattade kostnaden för de byggnads- och målningsarbeten,

som skulle erfordras i anledning av de ifrågasatta åtgärderna.

Då emellertid sistnämnda kostnad endast kunnat approximativt beräknas

och sannolikt upptagits med en viss säkerhetsmarginal, håller utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

icke för uteslutet, att den verkliga kostnaden kommer att understiga det

beräknade beloppet. I varje fall förutsätter utskottet, att fullmäktige vid

förslagets genomförande tillse, att största möjliga sparsamhet iakttages,

varigenom kostnaderna så vitt möjligt begränsas.

På sätt fullmäktige föreslagit torde fullmäktige böra bemyndigas att för

täckande av ifrågavarande utgifter taga i anspråk erforderligt belopp av

förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må bemyndiga fullmäktige

1 :o) att låta utföra i ingenjören W. Dahlgrens ovanberörda

förslag av den 22 mars 1930 omförmälda förändringar

beträffande värmeledning, beredning av varmvatten samt

sanitära anordningar inom riksdagshuset; och

2:o) att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet använda

erforderligt belopp.

Stockholm den 23 maj 1930.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vict förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson

i Olovstorp*, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Abrahamsson

och Berling*;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren*, Svensson i Betingetorp,

Wikström, Lovén, Ryberg, Carlsson i Solberga och Paulsen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

7

Bil. A.

Förslag till förändring av värmeledningen i riksdagshuset.

På anmodan av vice värden för riksdagshuset, revisor E. Risling, har ja-,

tagit kännedom om vissa klagomål, som förekommit beträffande utskottsrummens

uppvärmning, och har sedan blivit tillkallad av herrar riksgäldsfullmäktige

professor G. Kobb och riksdagsman A, Anderson i Råstock i

samma ärende.

Klagomålen hava särskilt gällt, att de riksdagsmän eller sekreterare, som

under de långa utskottssammanträdena fått sin plats vid fönstren, funnit

det dragit och kallt, under det att de, som suttit i närheten av rummets vid

innerväggen placerade värmare, blivit utsatta för en obehaglig värmestrålning.

. , ........

Vidare har anmärkts, att då riksdagsmännen uti matsalen med förkärlek

tagit sin plats i de djupa fönsternischerna, de funnit det dragigt och

kallt, oaktat rummet i övrigt haft tillräcklig värme.

Slutligen har anmärkts, att tillförseln av servisvarmvatten till tvättställ

och för skurvatten samt till de på senare tid anordnade duschaina varit

otillräcklig. .......

Riksdagshuset är nu 25 år gammalt, och det är därför icke att förundra,

att dess värmeledning, som av mig planerades för omkring 30 år sedan,

icke kan vara i allo efter nutidens fordringar. Det är särskilt tvenne principer,

som numera kunna anses helt fastslagna, vilka icke lia fått sin tilllämpning

inom riksdagshuset. Den ena är att varmvattenuppvärmningen

visat sig behagligare än ånguppvärmningen, och den andra är, att man numera

vill ha värmekällan placerad under fönstren och ej såsom i riksdagshuset

vid innerväggarna. o ...

För mycket stora partier av byggnaden är dock ångvärmeledningen icke

olämplig. Särskilt för plenisalarna, som vännas och ventileras med varmluft,

är ångan det fördelaktigaste uppvärmningsmedlet. Likaså för ventilationssystemet

i dess helhet, som berör byggnadens alla delar. De stora

samtalsrummen, »sammanbindningsbanan», vännas också fullt riktigt med

varmluft. I sådana monumentala lokaler kan man av estetiska skäl knappast

anordna de nu så omtyckta fönsteruppvärmningarna. Det kan nämnas,

att i det nybyggda Stadshuset alla praktrummen äro värmda med

äng-varmluft. Riksdagshusets stora matsal är även värmd med varmluft

oell må fortfarande vara det med den förbättring, som här nedan föreslås

för att borttaga kylan från fönstren. Man kan ej heller säga, att det är

någon olägenhet alt värma det stora trapphuset, korridorerna och toaletterna

m. m. nied ånga.

De lokaler, där varmvattnet och fönstervärme skulle vara önskvärda, äro

alla arbetsrummen ruut örn på byggnadens fyra fasader. Detta önskemål

kan utan större tekniska svårigheter uppfyllas i den måll nian vill bekosta

sådan ändring, vare sig på en gång eller successivt. Att en ändring förr

eller senare måste tvinga sig fram är påtagligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Föreliggande förslag gäller nu närmast utskottsvåningen samt hörnrummen

mot Norrbro uti huvudvåningen ävensom nordöstra hörnrummet uti

bottenvåningen.

Anordningen skulle bliva följande. Ångpannorna bliva oförändrade men

i pannavdelningen uppsättas tvenne ång-vattenvärmare med elektriska

pumpar. Ångan värmer vatten, som genom ett stigrör i närheten av ångpanneskorstenen

pressas upp till ett rörsystem, vilket förlägges på det fria

vindsutrymme, som löper runt hela huset. Från detta rörsystem neddragas

8 stycken stammar (markerade I—VIII på bilagda tryckta planritningar* avriksdagshuset).

Dessa stammar neddragas så långt man vill gå med den

nya värmeledningen; alltså stam I till huvudvåningen, stam IV till bottenvåningen

och de övriga blott till utskottsvåningens golv.

Från varje stam dragas, såsom antydes uti utskottsvåningens plan, horisontala

ledningar. Dessa, som äro helt klena, förläggas bakom panelens

sockelbräda, vilken lösbrytes och sedan åter fastsättes något framskjuten

fran väggen. Som ju vattnet skall cirkulera, är det överallt två ledningar,

som löpa parallellt invid varandra. Det cirkulerande vattnet får alltså genom

en andra ledning strömma upp på vinden igen och sedan komma ned

till värmeapparaterna och pumparna i pannrummet.

Ledningarna i rummen bliva osynliga och den lilla framflyttningen av

sockeln högst 2,5 centimeter kommer icke att märkas. De 8 nämnda stammarna

placeras i sådana runi, där de bliva minst märkbara; örn man så

vill kan man hugga in dem uti väggen.

Värmarna bliva de nu moderna, tunna radiatorerna av plåt, vilka hängas

uti bröstvärnens ramstycken och lämna golvet fritt.

Ängvattenvärmare, stigarerören, rörnätet pa vinden och de 8 stammarna

tågås så grova, att värmeledningen kan utsträckas så långt man framdeles

kan önska. Det är dock att observera, att åtskilliga lokaler vid tidigare

omändringar (senast 1926) fått fönsterkaminer för ånga, och att ändra

dessa torde väl i varje fall ej komma ifråga. Dessa ångradiatorer äro å

planritningarna* av jordvåningen och bottenvåningen markerade med rött.

Den något ovanliga värmefördelningen från vinden är föreslagen dels på

grund av den fria passagen för rörledningarna utan genombrytningar av

muiai, dels emedan det är närmaste vägen till den våning, som det nu särskilt

gäller. Samma anordning har jag utfört uti Kungshuset på Riddarholmen,

vilket i alla tre våningarna uppvärmes med huvudledningarna förlagda

på vinden.

Matsalen kan även få sina fönstervärmare från den nu beskrivna centrala

varmvatten-värmeapparaten. Dess tilledningsrör tagas dock underifrån den

kortaste vägen, ej från huvudrören på vinden.

För att under alla förhållanden få servisvarmvatten till alla ställen, där

det behöves, borttagas de nu på flera ställen befintliga små ång-vattenvärmarna,

ävensom tre gas-värmeapparater och ersättas nied en större varmvattencistern

av koppar, vilken placeras i pannavdelningen. Från denna

dragas kopparrörledningar till alla förbrukningsställen. Ledningarna göras

dubbla, och en liten elektrisk pump åstadkommer cirkulation av vattnet,

så att detta alltid hålles hett uti rören. Bristen på skurvatten har varit

ytterst kännbar. Varmvattentillförseln i våningarna diar varit så otillräcklig,

att varmvatten måst hämtas ända nedifrån köket!

* Här ej återgivna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

9

Dessa anordningar, i den utsträckning man vill utföra deni, skulle utgöra

väsentliga förbättringar.

Jag tillåter mig framhålla, att det alldeles icke är av behovet påkallat

att ombygga hela värmeledningen, vilket skulle medföra mycket betydande

kostnader utan att fördelar därvid skulle vinnas i motsvarande grad. Ingenting

tyder på att ångledningarna skulle vara upprostade. Isärtagna ångledningar

hava enligt övermaskinist Teorell visat sig felfria. Kondensvattenledningarna

äro av koppar och kunna därför ej hava tagit någon

skada. Som redan är nämnt är ångan fördelaktigare än varmvatten för

att uppvärma ventilationsluft, så att ångpannorna hava alltjämt sitt fulla

berättigande. Och ångpannorna äro enligt övermaskinistens utsago i gott

stånd. Omtubning kan ju komma ifråga efter ett antal år, men detta

tillhör vanligt underhåll.

Själva ventilationssystemet torde ej kunna förbättras. Att det stundom

klagas på detsamma är oundvikligt. Människor hava så olikartade fordringar.

att det är omöjligt tillfredsställa alla subjektiva önskningar. Den

ene vill ha varmt, den andre svalare, den ene vill framför allt ha frisk

luft, alltså luftombvte, den andre är känslig för den allra minsta luftrörelse.

Ventilationsluften insläppes som bekant nedtill under stolsitsarna, och den

skämda luften avgår vid taket. Men systemet är konstruerat dubbelt, därför

att somliga sakkunniga vid tiden för riksdagshusets byggande ansågo

— liksom än i dag — att luften bör föras i den motsatta riktningen. Luften

kan alltså också införas under kupolen och i stället utsugas under stolsitsarna.

Båda systemen användes växelvis den första tiden, men nästan

från början stadgades allmänna omdömet till förmån för den sedan alltjämt

praktiserade uppåtgående luftströmningen.

Det förslag, som här framställes, är därför ej att betrakta som eif provisorium

eller som en nödfallsåtgärd för att nödtorftigt upphjälpa värmeledningen.

Det avser att få värmeledningen fullgod och fullt modern i

alla de lokaler, där man anser att en ändring är behövlig. Men förslaget

ger möjlighet att införa förbättringarna successivt, örn man ej vill taga alla

arbetslokalerna på en gång. Då våningarna tid efter annan repareras, kan

detta vara ett tillfälle att den nya värmeledningen utvidgas till sådana rum.

Då man ej vet, vilka nya uppfinningar, som kunna komma att se dagen,

kan man ju ej förutsäga, huru länge en på detta sätt ändrad värmeledning

kan bliva beståndande och motsvara tidens krav. Men tager man en så

ringa tidrymd som tio å femton år. så kan man väl med ganska stor säkerhet

antaga, att vad man nu åtgör ännu efter en sådan period skall stå sig

såsom fullt acceptabelt.

Jag torde slutligen böra tillägga, att för den händelse det Östbergska förslaget

till ombyggnad av riksdagshuset skulle komma att antagas, så följa

därmed stora förändringar av värmeledningen i källarvåningen. Ventilationsvarmkamrarna

med deras fläktar måste helt förändras och värme måste

anordnas i de nya sänkta entréerna. Men dessa lindringar beröra ej på

minsta sätt det föreliggande förslaget. Det är ju fullständigt skilda partier

av byggnaden som ändringarna gälla, och de bliva helt och hållet oberoende

av varandra.

För utförande av konstruktionsritningar till det nya systemet äro täta

besök uti riksdagshusets lokaler nödvändiga. Det vore därför önskvärt, alt

sådant arbete kunde undangöras under innevarande höst. Utförandet skulle

påbörjas efter riksdagens sini.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Kostnadsberäkningar.

Varmvattenvärmeledning utförd enligt föregående program

och i nämnd omfattning torde gå till omkring kronor 25 000: —

Varmvattenradiatorer uti matsalens fönsternischer med

tillhörande ledningar .............................. * 1 400:

Varmvattenberedning för toaletter, duschar och för skurvatten

med följande tappställen:

Jordvåningen: 1 st. för tvättställ, 1 st. för skurvatten.

Bottenvåningen: inkoppling till befintliga varmvattenledningar

för 5 st. tvättställ, 1 st. skurvatten, 3 st.

till rakstugan, 2 duschar.

Huvudvåningen: inkoppling till befintliga varmvattenledningar

för 8 st. tvättställ, 2 st. skurvatten, 3 st. för

tvättställ (i toalett för klubbrum).

Utskottsvåningen: 2 st. för tvättställ i toalett för statsutskottet,

1 st. för skurvatten, 3 st. för tvättställ i

toalett mot Norrbro, 1 st. för skurvatten i toalett

mot Norrbro, 1 st. för skurvatten i toalett invid Första

kammarens läktare.

Attikvåningen: 1 st. för skurvatten;

alltsammans med tillhörande varmvattencistern och omkring

650 meter kopparrörsledningar, onder......... » 13 000: —

Till dessa kostnader komma ytterligare kostnader för håltagningar för

rören och efterlagningar, socklarnas lösbrytande för rören och deras återinsättande

samt målning.

Stockholm den 11 oktober 1929.

Wilheim Dahlgren

Bil. B.

Avskrift

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN.

Till Herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Med återställande av ett av Eder med skrivelse den 14 innevarande oktober

till kungl, byggnadsstyrelsen för yttrande överlämnat, av ingenjören

W. Dahlgren upprättat förslag till förändring av värmeledningen och anordningarna

för beredning av varmvatten inom riksdagshuset får byggnadsstyrelsen

meddela följande.

De olägenheter, som särskilt vad beträffar utskottsrummen och matsalen

vidlåda det befintliga uppvärmningssystemet med vid innerväggarna placerade

ångvärmare, komma att i möjligaste mån avhjälpas genom den

föreslagna varmvattenvärmeledningen med fönsterradiatorer. Mot de i förslaget

angivna riktlinjerna för det nya uppvärmningssystemets utformning

har byggnadsstyrelsen icke något att erinra. Även de föreslagna anordningarna

för beredande av varmvatten synas styrelsen ändamålsenliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

11

Beträffande de uppgivna, ungefärliga kostnaderna för förslagets genomförande

har byggnadsstyrelsen icke något att erinra. En mera exakt kostnadsberäkning

kan för närvarande icke verkställas innan de olika konstruktionsdetaljerna

närmare bestämts. Stockholm den 31 oktober 1929.

0. Hökerberg.

Carl Bergsten.

I Sten Zethelius.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Bil. C.

Avskrift.

P. M.

Med anledning av ingenjören W. Dahlgrens förslag till förändrat uppvärmningssystem

i riksdagshuset får undertecknad anföra följande:

Förslaget innefattar två helt skilda arbeten,

dels utökning av uppvärmningsanordningarna i utskottsvåningen samt

vissa rum i huvud- och bottenvåningarna,

dels införandet av central varmvattenberedning med tillhörande rörsystem

för toaletter, duschar och skurvatten.

Förslaget om rumsuppvärmningens modernisering genom övergång delvis

till varmvattensystem och med placering av värmeelementen under fönstren

torde innebära det billigaste och effektivaste sättet att avhjälpa det gamla

uppvärmningssystemets brister. Kostnaderna, som beräknats till 26 400 kr.,

höra dock, efter medräkning av utgifter för håltagning, efterlagning, socklars

flyttning m. m., höjas med c:a 50 % eller till kronor 40 000:—.

Ingenjör Dahlgrens förslag örn central varmvattenberedning av bruksvatten

till toaletter och tappställen för skurvatten motsvarar pä grund av

sin omfattning endast delvis ett föreliggande behov.

Brist föreligger i viss mån på tappningsställen för skurvatten, i det att

för närvarande endast tre sådana platser finnas inom huset. Denna brist

ävensom eventuella önskemål som varmvatten till flera tvättställ kan fyllas

på ett vida billigare sätt än ingenjör Dahlgren föreslagit genom uppsättande

av varmvattencisterner med anknytning till ångvärmerören på de ställen,

där varmvatten erfordras. På tre platser finnas redan avsättningen å ångrören

för dylik anknytning till vattenvärmare, varigenom kostnader för

håltagning m. m. bortfalla så gott som helt och hållet.

Kostnaderna för cistern örn 100 liter jämte rörförhindelse och kranar

kunna härigenom för varje särskild plats begränsas till kronor 525: —

och behovet av varmvatten skulle bliva ganska viii tillgodosett, örn cisterner

insättas på ytterligare 5 ställen i huset.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Totalkostnaden för utökad varmvattenberedning uppgår enligt detta förslag

till kronor 2 625:—.

Någon anledning att för närvarande förändra varmvattenuppvärmningen

till duscharna — nu genom gasapparater — föreligger icke.

Stockholm den 12 november 1929.

Eskil Risling.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Bil. D.

Avskrift.

Hrr Riksgcildsfullnuiktige,

Stockholm.

Sedan till mig remitterats en P. M. av riksdagshusets vice värd, herr

revisor Eskil Risling, daterad den 12 dennes, får jag härmed yttra följande.

Revisor Rislings förslag till byggnadens förseende med varmvatten är,

att förutom de tre varmvattencisterner som finnas i toaletterna jämte tvenne

gasapparater, skulle inmonteras 5 st. nya dylika varmvattencisterner. Härmed

skulle 8 toaletter få varmvatten och 9 tappställen för skurvatten erhållas.

Därjämte skulle gasuppvärmning ske i rakstugan och för duschania.

Kostnaden härför upptages till kronor 2 625:—, vilket synes rimligt. Kostnad

för ett obetydligt antal håltagningar skulle tillkomma.

Det måste dock anses tämligen primitivt att skaffa varmt vatten på

detta sätt från 10 olika värmekällor och att inne i toalettrummen montera

upp varmvattencistemer med ventiler och ledningar, något som aldrig sker

i en modern byggnad. En annan olägenhet är också, att varmvattenberedningen

är helt bunden vid värmeledningen. Under de tre månader, som

ingen värmeledning behöves, kan ej heller något varmvatten erhållas. Riksdagshuset

har ju full användning även under sommarmånaderna, och då

lärer skurvatten alltemellan behövas.

Enligt mitt förslag av den 11 oktober med central varmvattenberedning

bortfalla alla apparater uti toalettrummen, och varmvatten kan erhållas

även under sommaren, örn en panna uppeldas. Men detta förslag ställde sig

ju mycket dyrt på grund av de långa ledningar, som skulle framföra vattnet

till husets skilda delar. Jag har dock sökt att modifiera kostnaden på följande

sätt.

Man torde kunna avstå från dubbla ledningar och cirkulationspump.

Vattnet svalnar då givetvis, när ingen tappning sker, men aldrig lägre än

rumstemperatur. Det är ju ingen oangenäm temperatur för handtvätt. Vill

nian nödvändigt lia varmt vatten, får man vänta tills det vatten, som står

i rören, runnit av, vilket kan taga längre eller kortare stund beroende på

frekvensen av tappningar. För skurvatten spelar det alls ingen roll, örn det

först kommande vattnet är svalare, ty sedan kommer så hett vatten, att

blandningen fås av tillräcklig temperatur.

Vidare uteslutes en lång ledning till toaletten i första kammarens läktare,

vilken ej är med i revisor Rislings förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

13

Vidare antagas gasapparaterna uti rakstugan och för duscharna fortfarande

bliva kvar såsom i revisor Rislings förslag.

Slutligen vill jag föreslå en »Parca» varmvattencistern av järn i stället för

en kopparcistern, vilken ställer sig betydligt billigare med samma effektivitet

och lika varaktighet.

Genom dessa reduceringar nedgår den förut beräknade kostnaden (kronor

13 000) till kronor 9 000. Härtill kommer kostnaden för håltagningar och

efterlagningar. Anläggningen blir av samma omfång som enligt revisor

Risling nämligen 8 toaletter för varmvatten och 9 tappställen för skurvatten.

Som ett tredje alternativ kunde man tänka sig att i alla de nämnda

toaletterna installera gasautomater. Kostnaden härför torde bli något emellan

de ovannämnda. Men det synes föga tilltalande att genomdraga byggnaden

nied gasrör.

Revisor Rislings P. M. återgår härjämte.

Stockholm den 22 november 1929.

Wilhelm Dahlgren.

Bestyrkes å tjänstens vägnar;

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift.

P. M.

Bil. E.

Efter att hava tagit del av ingenjör Dahlgrens skrivelse av den 22 november

1929 med förbilligat förslag till varmvattenberedning i riksdagshuset

får jag vördsamt framhålla,

alt någon olägenhet av varmvattencisterners insättande i toalettrummen

icke kan tänkas, även om detta system i moderna byggnader, d. v. s. nybyggen,

icke kan tävla med det system, som ingenjör Dahlgren förordar,

men att i föreliggande fall den fördelen med cisternsystemet förtjänar omnämnas,

att cisternernas värmeförluster komma toalettrummen och därmed

fastigheten till godo;

att eldning i pannrummen fortgår hela året, med undantag av 3 å 4

dagar i jidi månad och att följaktligen varmvatten utan större svårighet

och kostnad kan åstadkommas även under sommarmånaderna, med anlitande

av ångcentralen som värmekälla;

att kostnadsfrågan torde vara den avgörande vid bedömandet av de olika

förslagen.

Stockholm den 2 december 1929.

Eskil Risling.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

Bil. F.

Hrr Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

Stockholm.

Har härmed äran att enligt uppdrag överlämna ett fullt utarbetat förslag5"

till förändring av värmeledningen m. m. uti riksdagshuset, innefattat i 16 st.

ritningar jämte materialförteckning, så att arbetet kan utbjudas på entreprenad.

Värmeledningen är utarbetad i nära överensstämmelse med mitt den

11 oktober 1929 skisserade förslag. Fem rum hava tillkommit, nämligen

första kammarens tvenne tillfälliga utskotts rum samt övermaskinistens

tre rum.

Ber få erinra, att såsom förut uppgivits ångvattenvärmare, pumpar och

rörnät äro beräknade för framtida utvidgning i den mån sådan kan befinnas

önskvärd.

Varmvattenberedningen och dess rörnät är även utarbetat efter det nyssnämnda

förslaget, dock ha enligt vicevärdens, hr revisor E. Rislings bestämmelser,

tillkommit åtskilligt flera tappställen, såsom framgår av nedanstående

sammandrag.

En stor ny post har tillkommit enligt vicevärdens bestämmelse, nämligen

för en välbehövlig genomgående modernisering av toaletters tvättställ och

urinoarer.

De sanitära anordningarna äro nu i sammandrag följande:

Jordvåningen:

4 st. tappställen i tvättställ.

2 » » över avloppstratt.

3 » nya tvättställ.

2 » urinoarer.

Bottenvåningen:

13 st. tappställen i tvättställ.

6 » » över avloppstratt.

6 » nya tvättställ.

2 » » marmoruppsatser med vardera 2 st. tvättställ.

3 » » avloppstrattar.

3 » » urinoarer.

Huvudvåningen:

19 st. tappställen i tvättställ.

5 » » över avloppstratt.

2 » nya tvättställ.

1 » » marmoruppsats med 1 tvättställ (Mj).

1 » » » » 2 » (M2).

3 » » » »3 » (Mä).

2 » » » » 1 (M4).

4 » » avloppstrattar.

8 » » urinoarer.

Förslaget ej tryckt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

15

Entre solvåningen:

2 st. tappställen i tvättställ.

2 » » över avloppstratt.

Övre vån. (utskottsvåningen):

9 st. tappställen i tvättställ.

5 » » över avloppstratt.

5 » nya tvättställ.

1 » » marmorbord med 3 tvättställ (M5) •

3 » » avloppstrattar.

6 » » urinoarer.

Attik- och vindsvåningen:

4 st. tappställen i tvättställ.

3 » » över avloppstratt.

1 » nytt tvättställ.

2 » nya avloppstrattar.

2 » » urinoarer.

Kostnaden för det nu föreliggande förslaget torde vid entreprenad icke

överstiga följande summor:

Värmeledningen ............................... Kronor 29 000:

Varmvatten och nya sanitära anordningar..... » 31 000: ■

Kronor 60 000: —

Härtill kommer som förut byggnadskostnader: håltagningar för rör och

efterlagningar, sockelbräders borttagande och återställande samt målning.

Stockholm den 22 mars 1930.

Wilhelm Dahlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.