Sök i Ratio Lex

Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

1930-05-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1930:57, Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1930 kl. 2.80 e. m.

Memorial, angående viss gratifikation åt de hos riksdagens kamrar

och utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna.

I en till bankoutskottet avlåten, den 24 maj 1930 dagtecknad skrivelse

hava kamrarnas herrar talmän anfört och föreslagit följande:

Under vartdera av de båda senast förflutna åren har jämlikt särskilda

beslut av riksdagen en var av de hos riksdagens kamrar och utskott samt

i riksdagens kansli anställda vaktmästarna åtnjutit, utöver dem enligt

gällande bestämmelser tillkommande avlöningsförmåner, en tillfällig gratifikation

till belopp, motsvarande en krona för varje tjänstgöringsdag.

I bifogade, den 2 maj 1930 till talmännen ingivna skrift hava C. O.

Eriksson och G. Carlberg, enligt uppgift å riksdagens vaktmästares vägnar,

gjort framställning i syfte att de hos riksdagens kamrar och utskott

samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna måtte för innevarande

år tillerkännas en särskild gratifikation med 2 kronor per dag.

Sedan riksdagens kanslideputerade på talmännens anmodan inkommit

med likaledes bifogade utredning i anledning av berörda framställning,

bär densamma varit föremål för behandling vid ett den 21 innevarande

månad hållet talmanssammanträde, i vilket jämväl deltagit de ständiga

utskottens och det särskilda utskottets ordförande samt kanslideputerade.

I enlighet med en mening, som vid berörda sammanträde gjort sig

starkt gällande, få vi härigenom föreslå, att bankoutskottet måtte vidtaga

åtgärder för att envar av de hos riksdagens kamrar och utskott

samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna för innevarande riksdag

tillerkännes, utöver dem enligt gällande bestämmelser tillkommande avlöningsförmåner,

en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande en

krona för varje tjänstgöringsdag.

Den i talmännens skrivelse omförmälda skriften samt kanslideputerades

yttrande i ärendet äro som bilagor (Bil. A och B) fogade vid detta

memorial.

Utskottet har ansett sig böra biträda talmännens förslag om att en var

av vaktmästarna hos kamrarna och utskotten samt i riksdagens kansli

må, liksom för 1928 och 1929 års riksdagar skett, för innevarande riksdag

tillerkännas en tillfällig gratifikation till belopp av 1 krona för varje

tjänstgöringsdag.

Utskottet hemställer alltså,

Bihang lill riksdagens orolokoll 1930. S sand. il haft. (Nr 57.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 57.

att riksdagen, med bifall till herrar talmäns förevarande

framställning, må medgiva, att envar av de

hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens

kansli anställda vaktmästarna må för innevarande

riksdag tillerkännas, utöver dem enligt gällande bestämmelser

tillkommande avlöningsförmåner, en tillfällig

gratifikation till belopp, motsvarande en krona

för varje tjänstgöringsdag.

Stockholm den 27 maj 1930.

På hankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

irån lörsta kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp,

Lindgren, Abrahamsson, Berling, Norman och Bodin;

från andra kammaren: herrar Bäckland, Svensson i Betingetorp, Wikström, Lovén, Egberg,

Carlsson i Solberga, Leffler och Törnkvist i Bjuv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 57.

3

Bilaga A.

Till talmanskonferensen.

De hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli anställda

vaktmästarna åtnjuta för närvarande avlöning med 8 kronor per

dag vartill kommer dyrtidstillägg med för närvarande 32 procent å detta

belopp. Under de senare åren har dessutom en särskild gratifikation av

1 krona per dag tilldelats.

Vi våga nu anhålla, att vår avlöning måtte bli något höjd, vilket synes

oss lämpligen kunna ske på så sätt, att gratifikationen fastställes

att utgå med förslagsvis 2 kronor i stället för tidigare 1 krona per dag.

Vi förmoda, att riksdagen och dess utskott helst se, att samma vaktmästare

såvitt möjligt tjänstgöra under en följd av år, då erfarenheten

och kännedomen örn riksdagen och dess ledamöter ju bör vara av icke

ringa värde vid ett samvetsgrant uppfyllande av de plikter, som åligga

vaktmästarna. Med den nuvarande avlöningen är det emellertid ofta

svårt nog för många av oss att försörja oss själva och vår familj, då åtskilliga

icke ha annan fast anställning utan under den tid av året, då

riksdagen icke är samlad, måste lita till inkomster av mera tillfällig

natur.

Det torde heller icke böra förbises, att vårt arbete fortlöper även under

söndagarna och mycket ofta är förlagt till sena tider på dygnet, vilket

även det bör kunna motivera en något högre avlöning.

Till jämförelse kan nämnas, att de vid statsrevisionen och kyrkomötet

anställda vaktmästarna åtnjuta en avlöning av 16 kronor per dag, således

väsentligt högre. Dessutom bör påpekas, att portvakterna numera fått sin

avlöning reglerad till 9 kronor per dag, å vilket belopp ju också dyrtidstillägg

utgår. Det synes oss icke motiverat att på dylikt sätt gradera

de vid riksdagen anställda vaktmästarna (med undantag för förste vaktmästare

och postvaktmästare) i grupper med olika avlöning, då det näppeligen

kan sägas, att det ena arbetet kräver högre kvalifikationer än det

andra. För vår del anse vi därför, att en till 2 kronor förhöjd gratifikation

icke kan anses orimlig, då den icke skulle föra oss helt upp i nivå

med portvakterna och skillnaden mellan exempelvis statsrevisionens

vaktmästare och oss fortfarande i lönehänseende skulle bli betydande.

Med stöd av det ovan anförda våga vi därför hos talmanskonferensen

vördsamt anhålla, att talmanskonferensen måtte hos bankoutskottet föreslå,

att de hos riksdagens kamrar och utskott samt i riksdagens kansli

anställda vaktmästarna måtte för innevarande år tillerkännas en särskild

gratifikation med 2 kronor per dag.

Stockholm den 2 maj 1930.

Å Riksdagens vaktmästares vägnar:

C. O. Eriksson.

G. Carlberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 57.

Bilaga B.

Till kamrarnas herrar talmän.

Kamrarnas herrar talmän hava till kanslideputerade för utredning

överlämnat en av C. 0. Eriksson och G. Carlberg å riksdagens vaktmästares

vägnar gjord, i maj 1930 dagtecknad framställning att de hos riksdagens

kamrar, utskott samt i riksdagens kansli anställda vaktmästarna

måtte för innevarande år tillerkännas en särskild gratifikation med 2

kronor per dag.

I anledning härav få kanslideputerade avgiva den begärda utredningen

och därvid återställa remissakten.

Vaktmästarnas

lönefr

amst ällning.

Olika slags

vaktmästare

inom riksdagshuset.

Av riksdagen

anställda

vaktmästare

och deras avlöning.

Såsom skäl för sin hemställan hava petitionärerna bland annat hänvisat

tdl,. att de vid statsrevisionen och kyrkomötet anställda vaktmästarna

åtnjöte en avlöning av 16 kronor per dag ävensom att »portvakterna» numera

fått sin avlöning reglerad till 9 kronor per dag, å vilket belopp dyrtidstillägg

utginge.

Med anledning av förevarande framställning vilja kanslideputerade

till en början påpeka, att inom riksdagshuset finnes anställd tre olika

slags vaktbetjäning, nämligen:

1) personal, som tjänstgör i riksdagshuset året örn och som anställes av

riksgäldsfullmäktige och avlönas enligt av riksdagen fastställd stat för

»^Riksdagens hus»;

2) vaktmästare, som tjänstgöra endast under riksdagstid och som anställas

av kamrarnas kanslitillsättare, riksdagsutskotten och kanslideputerade;
3)

extra portvakter, vilka tjänstgöra endast under riksdagstid. Dessa

anställas av riksgäldsfullmäktige genom vice värden för riksdagshuset

enligt för denne särskilt fastställd instruktion; och bestämmas dessas

avlöningar av fullmäktige. Dessa extra portvakters avlöningar, vilka

före den 20 mars 1930 utgått med 8 kronor för dag under anställningstiden

jämte dyrtidstillägg, hava genom fullmäktiges sagda dag fattade

beslut höjts till 9 kronor för dag jämte dyrtidstillägg enligt därför gällande

grunder. Härjämte har på grund av fullmäktiges beslut den 7 juni

1928 under ett vart av åren 1928 och 1929 till de extra portvakterna utbetalats

en gratifikation efter enahanda grunder, som beräknats för riksdagens

vaktmästare.

De vaktmästare, som förevarande framställning avser, äro de för riksdagstiden

anställda, som åtnjuta avlöning enligt bankoutskottets av riksdagen

godkända memorial nr 12 vid 1923 års riksdag.

Dessa vaktmästare äro i avlöningshänseende fördelade i tre grupper,

med dagarvoden å 8, 9 och 10 kronor. Till den första gruppen höra det

stora flertalet vaktmästare, till den andra lönegruppen 5 st. vaktmästare

(Este vaktmästaren i statsutskottet samt tryckeriexpeditionens fyra vaktmästare)

och till den tredje gruppen 4 st. vaktmästare diste vaktmästarna

samt postvaktmästarna i kamrarna).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets memorial Nr 57.

Därutöver utgår till samtliga vaktmästare inom tredje avlöningsgruppen

vid slutet av varje riksdag en gratifikation av 50 kronor. Tillika utbetalas

till envar av de vaktmästare, vilka efter klockan elva eftermiddagen

tjänstgjort vid aftonplena, en extra ersättning av 4 kronor för

varje gång, sådan tjänstgöring ägt rum.

På grund av bankoutskottets av riksdagen bifallna memorial nr 55 för

år 1928 och nr 61 för år 1929 hava ifrågavarande vaktmästare därjämte

under sagda år tillerkänts en tillfällig gratifikation till belopp, motsvarande

en krona för varje tjänstgöringsdag.

Uti sitt nämnda av riksdagen godkända memorial nr 55 vid 1928 års

riksdag hade bankoutskottet tillika, i anslutning till uttalande vid talmanssammanträde

i ärendet den 11 maj 1928, hemställt, att andra tänkbara

åtgärder i det syfte, som vaktmästarnas då gjorda framställning

avsåge, borde göras till föremål för närmare utredning genom fullmäktige

i riksgäldskontoret. Sedan herrar talmän i skrivelse till sagda fullmäktige

den 30 maj 1928 anhållit, att fullmäktige måtte verkställa ytterligare

utredning av frågan örn vidtagande av åtgärder till undanröjande

eller förminskande av de svårigheter, som på grund av anställningens

tillfälliga art kunde förefinnas för vissa av ifrågavarande vaktmästare,

tillsatte fullmäktige den 4 oktober 1928 en delegation för frågans utredning.

Denna delegation avgav den 5 mars 1929 yttrande och förslag i

ämnet till fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka därefter nied skrivelse

den 4 april 1929 överlämnade delegationens förslag till herrar talmän,

som i sin ordning med skrivelse den 27 april 1929 tillställde bankoutskottet

samma förslag. Såväl fullmäktige i riksgäldskontoret som herrar talmän

hade förordat, att de av delegerade angivna bestämmelserna angående

vaktpersonalens avlöning under ledighet på grund av sjukdom och

vissa andra anledningar måtte vinna tillämpning från och med 1930 års

riksdag, men tillika uttalat, att delegerades förslag till avlöningsbestämmelser

i övrigt icke för närvarande måtte föranleda någon åtgärd. Fullmäktige

anförde därvid såsom skäl för sin ståndpunkt i frågan, att ett

genomförande av delegerades förslag i andra hänseenden skulle genom

det prejudikat, som dymedelst skapades, kunna Amerka föregripande i 1928

års aAr Kungl. Majit tillsatta lönekommittés arbete. I fråga örn den Aud

1928 års. riksdag beviljade gratifikationen till vaktmästarna förutsatte

fullmäktige, att denna komme att utgå även under innevarande år och

tillsvidare intill dess deras avlöningsförhållanden bliATit slutligen ordnade,

under vilken förutsättning ett uppskov med genomförande av delegerades

förslag icke behövde innebära någon avsevärd ekonomisk förlust

för vaktmästarna i fråga. Herrar talmän hemställde ock, i likhet med

fullmäktige, att en motsvarande gratifikation måtte utgå till vaktmästarna

som Aud 1928 års riksdag.

1929 års bankoutskott, som uti sitt memorial nr 61 redogjort för vad i

ärendet sålunda förekommit, fann för sin del icke tillräcklig anledning

föreligga, att do av herrar talmän förordade bestämmelser i fråga örn

Aaktpersonalens a\döning under sjukdom eller vissa andra anledningar

redan nu meddelades. Detta spörsmål borde nämligen enligt utskottets

mening upptagas till avgörande först i samband med den prövning uaden

vid riksdagen tillfälligt anställda personalens avlöningsförhållanden

i allmänhet, som kunde förväntas äga rum Aud en omläggning aAr

avlöningssystemet för samma personal genom dyrtidstilläggens inarbetande

i den fasta avlöningen. Bankoutskottet hemställde därför, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 57.

1928 årslönedelegerades

förslag.

ifrågavarande vaktmästare i anledning av herrar talmäns framställning

måtte beredas enahanda gratifikation som vid 1928 års riksdag. Denna

hemställan bifölls av riksdagen.

Vid bankoutskottets berörda betänkande nr 61 är såsom bilaga fogat

de delegerades förslag, för vilket finnes anledning att här i vissa avseenden

redogöra.

Delegerade togo i sitt yttrande som utgångspunkt för sina avlöningsberäkningar

den gruppering av riksdagsvaktmästarna i tre kategorier,

som äger rum enligt nu gällande lönestat av 1923, eller såsom nämnts

vaktmästare med 8, 9 och 10 kronors dagavlöning. Med utgående härifrån

och efter upprättande av förslag till definitiv reglering av lönerna

genom dyrtidstilläggens inarbetande i avlöningen efter 35 procent å

grundlönen, därvid de enheter, som översköto närmast lägre tiotal kronor,

skulle bortfalla, beräkna delegerade en grundlön per månad av 320

kronor i lägsta gruppen, 360 kronor i andra gruppen och 400 kronor i

högsta gruppen.

Å dessa månadsavlöningar föreslogo nu delegerade, att ålderstillägg

till ett antal av tre skulle utgå med 15 kronor för månad i varje grupp

efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring i riksdagen.

Den till vaktmästarna utgående gratifikationen med en krona för

tjänstgöringsdag var således enligt delegerades förslag avsedd att bortfalla

och ersättas med förmånen att efter vissa års tjänstgöring kunna

uppflyttas i lönehänseende.

Omförmälda särskilda ersättningar dels till kamrarnas förste vaktmästare

och postvaktmästare med 50 kronor för riksdag, dels ock för

tjänstgöring efter klockan elva eftermiddagen med 4 kronor för gång

vore däremot avsedda att för framtiden oförändrat utgå.

En av delegerade gjord sammanställning utvisar, att förmånen av ålderstillägg

i själva verket skulle komma i det närmaste alla ifrågavarande

vaktmästare till del. Av sagda sammanställning, som avser förhållandena

vid 1928 års riksdag, framgår nämligen, att av de då hos riksdagen

anställda 48 vaktmästarna, vilka nästan undantagslöst torde fortfarande

innehava enahanda anställning, 32 vaktmästare tjänstgjort under minst

nio riksdagar, sex under 6 å 8 riksdagar, åtta under 3 å 5 riksdagar och

endast två mindre än 3 riksdagar.

Av en vid detta kanslideputerades utlåtande fogad tablå framgår ej

mindre den till envar vaktmästare inom sagda 3 grupper enligt nu gällande

stat för månad (30 dagar) utgående avlöning med tillägg av gratifikation,

beräknad för översiktlighetens skull dels till en krona, dels

till en krona 50 öre, dels ock till 2 kronor, allt för tjänstgöringsdag, än

även till jämförelse härmed delegerades ovanberörda beräkningar.

Det bör därvid anmärkas, att, vid en nu företagen förnyad prövning av

vaktmästarnas lönefråga, tilläventyrs delegerades förslag, vilket såsom

nämnts grundats på en dyrtidsberäkning av 35 procent, skulle med hänsyn

till inträdd sänkning av dyrtidsindex till 32 procent kunna tänkas

komma att revideras ett tiotal kronor nedåt för varje grupp, vilket

skulle göra skillnaden mellan på så sätt erhållna siffror och de, som

skulle föranledas av vaktmästarnas förevarande framställning, ännu

större.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 57.

7

Vaktmästarna hava i sin framställning såsom motiv till löneförhöjning

bland annat hänvisat på att »portvakterna» vid riksdagen numera

fått sin avlöning reglerad till 9 kronor per dag, å vilket belopp också

dyrtidstillägg utginge. Härmed syftas uppenbarligen å de inom riksdagshuset

under pågående riksdag anställda extra portvakter, varom

ovan talats, vilka jämlikt fullmäktiges i riksgäldskontoret berörda beslut

den 20 mars 1930 från och med samma dag åtnjuta nyssberörda

avlöning. Skulle i likhet med vad varit fallet åren 1928 och 1929 en extra

gratifikation av 1 krona jämväl innevarande år tilldelas dessa extra portvakter,

skulle dessa härigenom komma att för en månad örn 30 dagar åtnjuta

samma avlöning, som i bifogade tablås första moment beräknats

utgå till vaktmästare inom grupp 2, eller 386 kronor per månad. Den

löneförhöjning, som beretts ifrågavarande extra portvakter, har, enligt

vad framgår av riksgäldsfullmäktiges protokoll för nyssnämnda dag,

föranletts av att delegerade uti sitt omförmälta betänkande framhållit,

»att deras tjänstgöring måste anses mera ansträngande än vaktmästarnas».

Beträffande den till jämförelse omförmälda avlöningen för de hos

statsrevisorerna och kyrkomötet anställda vaktmästare vilja kanslideputerade

framhålla, att dessa vaktmästares arbete dels är av kortvarigare

och mera tillfällig natur än riksdagsvaktmästarnas, dels ock åtminstone

vad beträffar de inom statsrevisionen sysselsatta vaktmästarna

av särdeles betungande art genom den ständiga transport av räkenskapsband

och därmed sammanhängande göromål, som ifrågakomma.

Äng. vaktmästarnas

jämförelse

med extra

portvakters

m. fl. avlöning.

Stockholm den 14 maj 1930.

På kanslideputerades vägnar:

K. von GEIJER.

Carl Gust. Beskoic.

Tablå, avseende riksdagsvaktmästarnas avlöningsframställning 1930.

Nedan angivna grupper avse följande till månadsavlöningar efter 30

dagar förvandlade dagarvoden, nämligen grupp 1 8 kronor; grupp 2 9

kronor; grupp 3 10 kronor. Till grupp 1 hänfördes 1928 39 vaktmästare,

till grupp 2 fem vaktmästare (förste vaktmästaren i statsutskottet och i

tryckeriexpeditionen anställda), till grupp 3 fyra vaktmästare (förste

vaktmästare samt postvaktmästare i kamrarna).

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Nuvarande lön samt dyrtidstillägg -f- 1 krona

346

386

426

D:o d:o + 1 krona 50 öre ........................

361

401

411

D:o d:o + 2 kronor .................................

376

416

456

1928 års delegerades förslag begynnelselön

samt slutlön

320—365

360-405

400—445

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.