Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vad riksdagens år 1929 församlade revisorer i sin berättelse angående riksbanken anfört i fråga om riksbankens bidrag till vissa pensionsanstalter.

1930-05-27 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1930:58, Utlåtande, i anledning av vad riksdagens år 1929 församlade revisorer i sin berättelse angående riksbanken anfört i fråga om riksbankens bidrag till vissa pensionsanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

1

:i ''

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1930 kl. 2.30 e. m.

Utlåtande, i anledning av vad riksdagens år 1929 församlade revisorer

i sin berättelse angående riksbanken anfört i fråga om riksbankens

bidrag till vissa pensionsanstalter.

I sin berättelse angående riksbanken berörde riksdagens år 1929 församlade

revisorer under § 23 frågan om riksbankens bidrag till vissa pensionsanstalter.

I denna fråga anförde revisorerna till en början följande:

»Riksbanken har under år 1928 liksom tidigare under en längre följd av år

till änke- och pupillkassan vid huvudkontoret, vilken kassa benämnes bankostatens

änke- och pupillkassa, samt till änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren

och pappersbruket utbetalt bidrag med respektive 200 kronor och 18,000

kronor.

Årsbidraget till bankostatens änke- och pupillkassa har utgått alltsedan år

1748, då denna kassa inrättades.

. änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren och pappersbruket anvisades

ursprungligen av 1850—1851 årens riksdag i och med denna kassas bildande

ett ärligt bidrag å 600 riksdaler banko, att utgå tillsvidare samt intill

kassan vunnit full stadga och säkerhet. Då kassans kapital med 1862 års utgång

ansats hava nått en sådan omfattning (58,000 kronor) att dess ränteavkastning

vore tunt tillräcklig för pensionernas bestridande, upphörde det årliga anslaget

nämnda ar.

Sedan det emellertid visat sig, att från och med år 1871 kassans inkomster

ej längre täckte utgifterna för pensioner, hemställde fullmäktige hos bankoutskottet

vid 1874 års riksdag om anvisande till kassan av ett årligt belopp

av 900 kronor I avvaktan på utredning örn möjligheten för en sammanslagning

av de bada kassorna samt en enhetlig reglering av pensionerna anvisades

dock ej något anslag till avdelningskontorens pensionskassa förrän vid 1877 års

riksdag. Frågan om kassornas sammanslagning hade dessförinnan strandat på

demgarnas i bankostatens pensionskassa obenägenhet att underkasta sig önskvärd

kontroll i fråga örn pensionsreglering.

För att uppbringa pensionerna från avdelningskontorens och pappersbrukets

änke- och pupillkassa i nivå med pensionerna från bankostatens kassa beviljades

den iorstnamnda kassan från och med år 1877 ett årligt anslag å 4,550 kronor.

Detta anslag utgick till år 1907, då anslagsbeloppet höjdes till 6,000 kronor.

-Nya försök att sammanslå de båda kassorna hade då gjorts men icke lett till

något resultat.

Med skrivelse till bankoutskottet vid 1913 års riksdag framlade fullmäktige

en utredning angående avdelningskontorens och pappersbrukets pensionskassas

likviditet. Denna utredning grundade sig på kassans tillgångar med utgången

av ar 1912, vilka tillgångar belöpte sig till i runt tal 422,000 kronor. Med en

Bihang till riksdagens protokoll 1930. S sami. käft. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banlcoutslottets utlåtande Nr 58.

beräknad ränteavkastning å 4 procent skulle för att möta kassan då åvilande

pensionsförbindelser erfordras en kapital förstärkning å c:a 134,000 kronor samt

för att jämväl kunna möta ytterligare krav genom tillkomsten av nya delägare

och genom ifrågasatt höjning av delaktighetsbel öppet för verkställande styrelseledamot

vid avdelningskontor en kapitalförstärkning å 228,000 kronor. Den

kapitalbrist, som sålunda förelåg, skulle enligt beräkning kunna täckas genom

en förhöjning av det årliga anslaget från riksbanken med 12,000 kronor. Fullmäktige

hemställde fördenskull att kassan skulle fr. o. m. år 1913 tilldelas ett

till 18,000 kronor förhöjt årligt anslag. Denna framställning bifölls av riksdagen

och har nämnda årsanslag alltsedan år 1913 utgått till kassan.

Utöver nu nämnda direkta anslag hava de båda kassorna alltifrån deras stiftande

ägt av riksbankens medel uppbära de lönebesparingar, som uppkommit vid

ledigblivna tjänsters upprätthållande genom förordnande under vakanstiden.

Dessa vakansbesparingar hava såsom framgår av nedanstående tablåer under

årens lopp uppgått till ej oväsentliga belopp.

Härjämte bör framhållas, att till vederbörande pensionstagare utbetalas direkt

av riksbankens medel pensionstillägg och dyrtidstillägg jämlikt av riksdagen

fastställda grunder. Ifrågavarande förmåner belöpa sig år 1928 i vad det gäller

pensionstagare från bankostatens kassa till resp. 372 kronor 50 öre och 18,258

kronor samt i vad det gäller pensionstagare från avdelningskontorens och pappersbrukets

kassa till respektive 581 kronor 37 öre och 9,809 kronor.»

Revisorerna yttrade vidare, att de, med hänsyn till omfattningen av de statsmedel

som enligt vad ovan påvisats utgått för ifrågavarande pensionsverksamhet,

ansett sig böra närmare undersöka förenämnda kassors ekonomiska ställning. I

detta hänseende meddelade revisorerna följande tablåer, upptagande inkomster

och utgifter under femårsperioden 1924—28 samt tillgångar vid utgången av

varje år under samma period:

Bankostatens änke- och pupillkassa.

Inkomster: 1924 1925 1926 1927

Riksbankens anslag

V akans besparingar

Delägara vgifter

Intressemedel . .

Kapitalvinst

200: —

519: 73

15,306: 05

83,219: 72

530: —

200: —

3,286: 21

16,388: 53

86,686: 58

1.430: —

200: —

3,780: 65

17,166: 31

90,336:03

3,210: —

200: —

3,909: 66

16,232: 40

94,018: 95

2,910: —

1928

200: —

10,535: 38

15,957: 36

96,811: 94

8,340: —

Säger

99,775: 50

107,991:32

114,692: 99

117,271: 01

131,844: 68

Utgifter:

Pensioner.....

Omkostnader ....

41,155:43

2,316: 35

39,936: 85

2,086: 55

41,246: 94

2,832: 20

41,717: 31

2,339: 05

41,791: 26

2,352: 45

Säger

43,471: 78

42,023: 40

44,079: 14

44,056:41

44,143: 71

Inkomster utöver ut- gifter ......

56,303: 72

65,967: 92

70,613: 85

73,214: 60

87,700: 97

Tillgångar vid årets

slut. . . 1,566,975:44 1,632,943:36 1,703,557:21 1,776,771:81 1,864,472:78

Delägarantal vid

årets slut ....

179

181

181

182

180

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

8

Änke- och pupillkassan vid, avdelningskontoren och pappersbruket.

Inkomster:

1924

1925

1926

1927

1928

Riksbankens anslag .

18,000: —

18,000: —

18,000: —

18,000: —

18,000:

__

Yakansbesparingar .

2,380: 80

1,141:09

3,412: 29

4,589: 38

8,570:

28

Delägaravgifter . .

20,603: 10

20,389: 34

21,089: 87

20,529: 62

22,746:

80

Från bankostatens

änke- och pupill-

kassa överförda

avgifter.....

476:

83

Intressemedel . . . .

47,444: 47

50,108: 91

55,780: 29

59,034: 89

64,885:

16

Kapitalvinst . . . .

100: —

—

—

—

—

Säger 88,528: 37 89,639: 34 98,282: 45 102,153: 89 114,679: 07

Utgifter:

Pensioner.....

Till bankostatens

änke- och pupill- kassa överförda

avgifter.....

Omkostnader . . .

17,440: —

2,561: 68

16,424: 02

388: —

2,621: 75

18,191:92

1,218:09

2,415: 50

19,035: 74

706: 91

2,339: 70

22,586: 57

2,460: 70

Säger

20,001: 68

19,433: 77

21,825: 51

22,082: 35

25,047: 27

Inkomster utöver ut-

gifter......

68,526: 69

70,205: 57

76,456: 94

80,071:51

89,631: 80

Tillgångar vid

årets slut 1,018.886: 43 1,089,092: — 1,165,548: 94 1,245,620: 48 1,335,252: 28

Delägarantal vid

årets slut .... 228 227 230 227 228

Under hänvisning till dessa tablåer anförde revisorerna slutligen följande:

»Såsom förestående sammanställningar giva vid handen, hava de båda kassornas

kapitaltillgångar numera uppbringats till sådan omfattning, att ränteavkastningen

a desamma endast till en mindre del tages i anspråk för kassorna

åvilande pensionsutbetalningar. Sålunda uppgingo ränteinkomsterna år 1928 för

bankostatens änke- och pupillkassa till c:a 96,800 kronor under det att pensionerna

endast omfattade ett sammanlagt belopp av c:a 41,800 kronor. Motsvarande

siffror för änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren och Tumba pappersbruk

utgjorde c:a 64,900 kronor och 22,600 kronor. Hade de båda kassornas

ränteinkomster under år 1928 måst tagas i anspråk för bestridande av förutom

de egentliga pensionerna och kassans förvaltningskostnader jämväl pensionstilllägg

och dyrtidstillägg, vilka enligt vad ovan angivits utbetalats direkt av riksbankens

medel, skulle kassorna ändock nämnda år kunnat av ränteinkomsterna

avsätta ett överskott a respektive 34,000 kronor och 29,400 kronor. Fonderingen

år 1928 för de båda kassorna har nu omfattat medel å så betydande belopp som

respektive 87,700 kronor och 89,600 kronor.

Särskilt belysande för änke- och pupillkassans vid avdelningskontoren och

Tumba bruk nuvarande ekonomiska ställning är att nämnda kassa, vars tillgångar

vid 1928 års utgång utgjorde 1,335,000 kronor, år 1913, då förhöjning av

anslaget till densamma till nuvarande 18,000 kronor begärdes, ansågs böra upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

bringas till ett kapital å 650,000 kronor för att möta kassan såväl då, som framdeles

åvilande pensionsutbetalningar.

Då ovanberörda båda pensionskassor numera synas vara i den ekonomiska

belägenhet, att de med egna medel kunna bestrida icke blott dem nu åvilande

pensioner och förvaltningskostnader utan även de pensionsförhöjningar, som utgå

av statsmedel i form av pensionstillägg och dyrtidstillägg, bör enligt revisorernas

mening något understödjande från statens sida av ifrågavarande pensionering

icke vidare ifrågakomma.»

I ett den 16 januari 1930 avgivet yttrande över revisorernas ifrågavarande

uttalanden anförde fullmäktige i riksbanken, att fullmäktige ansett nödigt att,

innan fullmäktige inginge på en närmare prövning av förevarande spörsmål, en

fullständig utredning verkställdes rörande kassornas nuvarande ställning samt

deras förmåga att bära dem åliggande förbindelser; och komme fullmäktige att

senare under riksdagen, så snart igångsatt utredning slutförts, avgiva yttrande

i detta ärende. I anslutning härtill förklarade bankoutskottet i sitt den 7 februari

1930 avgivna utlåtande nr 4, angående verkställd granskning av riksbankens

styrelse och förvaltning, att utskottet hade för avsikt att, sedan fullmäktiges

yttrande inkommit, avgiva särskilt utlåtande i ärendet.

Sedan den igångsatta utredningen i förevarande ämne numera slutförts, hava

f ullmäktige med skrivelse den 15 maj 1930 överlämnat densamma till utskottet.

Utredningen, vilken verkställts av f. d. byråchefen i pensionsstyrelsen K. Dickman

och innefattas i en av Dickman den 25 april 1930 avgiven skrivelse till

fullmäktige, är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.

Angående utredningens resultat samt fullmäktiges ställning till de i densamma

avsedda spörsmålen hava fullmäktige i nyssnämnda skrivelse anfört huvudsakligen

följande.

Av utredningen framginge bland annat, att bankostatens änkekassa, till

vilken riksbankens bidrag utginge med relativt obetydligt belopp, väl vore

mindre beroende av dessa bidrag, medan däremot avdelningskontorens änkekassa,

även med bibehållande av de, i jämförelse med bankostatens kassa, avsevärt

lägre pensionsförmånerna, ännu under en följd av år vore i behov av de nu

utgående bidragen. Skulle desamma bortfalla, bleve det för den svagare kassan,

avdelningskontorens kassa, dels ogörligt att arbeta sig upp till en önskvärd

likställighet med bankostatens kassa, dels ock ofrånkomligt att mycket

avsevärt höja avgifterna. Därigenom skulle även vållas betydande olägenheter

för banken, när fråga uppkomma örn befordran eller förflyttning till eller från

huvudkontoret med därmed sammanhängande överflyttning av tjänsteman från

den ena till den andra kassan. Den strävan till åstadkommande av enhetlighet

i fråga örn avdelningskontorens och huvudkontorets befattningshavare, som

under senare år förefunnits, skulle genom bidragens bortfallande synnerligen

försvåras. .

I utredningen förutsattes, att dyrtidstillägg och pensionstillägg i enlighet

med eljest gällande bestämmelser för statliga änkekassor fortfarande skulle utgå

av riksbankens medel. Även fullmäktige ansåge, att de båda änkekassorna icke

borde intaga någon undantagsställning i detta avseende.

Fullmäktige hava för egen del, under åberopande av innehållet i Dickmans

utredning, förklarat, att fullmäktige ansåge någon förändring i understöden till

kassorna icke för närvarande böra komma i fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

5

Av den utredning, som på föranstaltande av fullmäktige i riksbanken verkställts

rörande ifrågavarande pensionskassors ställning, framgår beträffande

bankostatens änke- och pupillkassa -—- vilken omfattar befattningshavare vid

riksbankens huvudkontor •—- att de till denna kassa från riksbanken utgående

förmånerna i form av årligt anslag samt rätt att åtnjuta s. k. vakansbesparingar

skulle kunna indragas, utan att kassans förmåga att fullgöra sina förpliktelser

därigenom äventyrades. Vad angår änke- och pupillkassan vid riksbankens

avdelningskontor och pappersbruk, skulle däremot en indragning av

motsvarande förmåner icke kunna ske utan att en betydande brist i kassan

skulle uppstå. En viss minskning av det utgående årliga anslaget till sistnämnda

kassa skulle visserligen kunna äga rum, örn nu stadgade pensionsvillkor

för framtiden bibehölles oförändrade. Genom en sådan minskning skulle

emellertid omöjliggöras den höjning av från sistberörda kassa utgående pensionsförmåner,

som skulle erfordras för ernående av likställighet mellan delägarna

i riksbankens båda familjepensionskassor och som tidigare vid upprepade

tillfällen betecknats såsom eftersträvansvärd.

Enligt utskottets mening måste det ur flera synpunkter anses önskvärt, att

pensionsvillkoren för delägare i avdelningskontorens familjepensionskassa såvitt

möjligt bringas till överensstämmelse med vad som gäller för delägarna i

bankostatens kassa. Att avsevärda olikheter härutinnan förefinnas mellan de båda

pensionsanstalterna kan i och för sig ej anses tilltalande, och detta förhållande

måste dessutom vara ägnat att försvåra de omflyttningar av befattningshavare

mellan riksbankens huvudkontor och avdelningskontor, som för ett lämpligt

anordnande av arbetet inom riksbanken kunna vara påkallade. Såvitt av den

verkställda utredningen framgår, synes emellertid möjlighet föreligga att, därest

nu utgående bidrag av allmänna medel bibehållas, inom en nära framtid åstadkomma

sådan höjning av pensionsförmånerna från avdelningskontorens kassa,

som erfordras för likställighet med bankostatens kassa. Med hänsyn härtill

har utskottet •— som förutsätter att fullmäktige ägna frågan om förbättring

av pensionsvillkoren från avdelningskontorens pensionskassa samt örn storleken

av riksbankens bidrag till kassan sin uppmärksamhet — ansett sig icke böra

för närvarande tillstyrka någon ändring i nu gällande bestämmelser rörande

bidragen till denna kassa.

Med avseende å bankostatens änke- och pupillkassa skulle, såsom av det nyss

anförda framgår, kunna ifrågasättas en indragning av de från riksbanken utgående

bidragen. Då utskottet likväl ansett sig icke böra nu föreslå en dylik

åtgärd, har detta främst sin grund däri, att enligt utskottets mening en sammanslagning

av de båda pensionskassorna för huvudkontoret samt för avdelningskontoren

och pappersbruket såvitt möjligt bör komma till stånd samt att

frågan örn riksbankens bidrag till bankostatens kassa i avvaktan på undersökning

härutinnan icke lämpligen synes böra företagas till slutlig prövning. Utskottet

finner det vara varken ur riksbankens eller ur dess befattningshavares

synpunkt tillfredsställande, att vid detta verk — vars personal uppgår till ett

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-utskottets utlåtande Nr 58.

antal av endast inemot 400 ordinarie befattningshavare — finnas två olika familjepensionskassor

med skilda bestämmelser angående pensionsvillkoren m. m.

På utskottets initiativ häva tidigare vid upprepade tillfällen ansträngningar

gjorts att åstadkomma en sammanslagning av de båda kassorna, men dessa försök

hava hittills strandat på motstånd från delägarna i bankostatens änke- och

pupillkassa. Enligt utskottets mening lärer det emellertid icke vara omöjligt att

anordna en sammanslagning av de båda kassorna på sådant sätt, att delägarnas

i bankostatens änke- och pupillkassa rätt ej trades för när, och det kan vid sådant

förhållande — ej minst i betraktande av att staten genom pensions- och dyrtidstillägg

bestrider en icke oväsentlig del av de till delägarnas efterlevande utgående

pensionsförmånerna -—■ näppeligen anses rimligt, att från bankostatens änke- och

pupillkassa lägges hinder i vägen för en sammanslagning, vilken såväl ur riksbankens

som, i varje fall örn frågan ses på längre sikt, även ur befattningshavarnas

synpunkt måste bliva till gagn. Utskottet vill med hänsyn till vad

nu anförts förutsätta, att frågan örn sammanslagning av de båda kassorna

genom fullmäktiges försorg ånyo upptages till övervägande samt att förslag till

lämpliga åtgärder härutinnan snarast möjligt uppgöres. På resultatet av undersökningen

härutinnan torde enligt utskottets mening frågan örn en ändring i

nu gällande regler beträffande riksbankens bidrag till bankostatens änke- och

pupillkassa i första hand få bliva beroende.

Vad slutligen angår den av revisorerna jämväl berörda frågan örn indragning

av de förmåner, som av riksbankens medel bestridas till kassornas pensionärer

i form av pensions- och dyrtidstillägg, lärer jämväl ett avgörande i detta

avseende kunna bliva beroende av resultatet av den nyss förutsatta undersökningen

örn sammanslagning av de båda kassorna. Utskottet vill ej heller beträffande

dessa tilläggsförmåner för närvarande ifrågasätta någon ändring i nuvarande

bestämmelser.

I anslutning till vad sålunda anförts har utskottet ansett sig allenast böra

vad i detta ärende förekommit för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 27 maj 1930.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindgren,

Ström i Lidköping*, Johansson i Friggeråker*, Abrahamsson, Bjurström* och Berling;

från andra kammaren: herrar Winkler*, Svensson i Betingetorp, Wikström, Lovén,

Ryberg, Höglund i Göteborg, Törnkvist i Bjuv och Wirsell*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

. Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Bilaga.

Till

Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank.

Riksdagens revisorer hava i sin berättelse till 1930 års lagtima riksdag angående

Riksbanken § 23, beträffande bankens bidrag till Bankostatens änkeoch

pupillkassa och Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk, gjort följande uttalande:

»Då ovanberörda båda pensionskassor numera synas vara i den ekonomiska

belägenhet, att de med egna medel kunna bestrida icke blott dem nu åvilande

pensioner och förvaltningskostnader utan även de pensionsförhöjningar, som

utgå av statsmedel i form av pensionstillägg och dyrtidstillägg, bör enligt revisorernas

mening något understödjande från statens sida av ifrågavarande

pensionering icke vidare ifrågakomma.» •

Sedan jag med anledning härav av Herrar Fullmäktige erhållit uppdraget

att utreda de båda kassornas ställning vid 1930 års ingång på grundval av 4

procents räntefot, får jag efter fullbordad utredning vördsamt anföra följande.

Till grund för dödssannolikheten har jag lagt Ålderdomsförsäkringskommitténs

allmänna dödlighetstabeller för män och för kvinnor. Svenska personalpensionskassan

(S. P. P.) använder i sin grundtabell för beräkning av avgifter

för helkollektiv familjepension samma räntefot och dödlighet. Även

beträffande sannolikheten för en man av viss ålder att vara gift har jag anslutit

mig till antagandena i denna grundtabell. Äldersskillnaden mellan man

av viss ålder och hans hustru har jag med hänsyn till den genomsnittliga

åldersskillnaden inom båda kassorna antagit 1 år större än enligt samma tabell.

För beräkningen av framtida pensioner till ogifta döttrar över 50 år har jag

antagit sannolikheten för en ogift kvinna att inom ett år ingå giftermål vara

0,7 av motsvarande sannolikhet enligt Statistiska centralbyråns statistik över

ogifta kvinnor i hela riket år 1917. Härur har jag beräknat sannolikheten

för en ogift kvinna att fortfarande vara ogift vid 50 års ålder. Med hänsyn

därtill, att pension till ogifta systrar ej utgår med större belopp än till ensam

delägardotter, har kapitalvärdet av de pensioner, som eljest skolat utgå,

minskats med en tiondedel.

Änkepensionernas beräknade kapitalvärde har höjts med 2 % med hänsyn

till eventuella pensioner åt föräldralösa barn under 21 år.

För pupilltilläggens beräkning har hänsyn ej tagits till barnens dödlighet.

De bilagor, som utvisa kassornas beräknade ställning, hava uppställts under

förutsättning, att antalet befattningar med delaktighet i vardera kassan förblir

konstant.

A. Bankostatens änke- och pupillkassa.

Bil. 1 utvisar kassans beräknade ställning vid 1930 års ingång.

Rubriken I under passiva utvisar, att kapitalvärdet av de redan utgående

pensionerna och pupilltilläggen är 531,600 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BanTcoutslcottets utlåtande Nr 58.

För pensionerade delägare och sådana, som i förtid lämnat sin tjänst, har,

såsom under II. 1) a) angives, änke- och barnpensionernas kapitalvärde beräknats

till 114,600 kronor.

Med hänsyn till befordringar har särskilt för tjänstgörande delägare i lönegraderna

16—30 (änkepensionsbelopp lägst 960, högst 1,899 kronor) beräknats

de genomsnittliga änkepensionsbelopp, som svara mot olika åldrar, och

därefter en utjämning av dessa belopp ägt rum. Änkepensionsbeloppet har

sålunda antagits komma att stiga från 960 kronor för de lägsta åldrarna till

1,650 kronor för de högsta. Härur har kapitalvärdet av motsvarande änkeoch

barnpensioner beräknats till 644,800 kronor. För de lägre lönegraderna,

7—15, med änkepensionsbelopp från 606 till 909 kronor, har det genomsnittliga

änkepensionsbeloppet antagits till 660 kronor. Härur har kapitalvärdet

av motsvarande änke- och barnpensioner beräknats till 64.600 kronor.

För alla tjänstgörande delägare blir sålunda det sammanlagda kapitalvärdet

709,400 kronor.

För nu tjänstgörande delägare var den genomsnittliga inträdesåldern nära

32 år, vilken även antagits för de framdeles tillträdande delägarna. För denna

ålder är enligt de antagna försäkringstekniska grunderna det genomsnittliga

kapitalvärdet av en änkepension för delägare i högre lönegrad 3,964 kronor

och för delägare i lägre lönegrad 1,865 kronor. Med ledning härav har kapitalvärdet

av änke- och barnpensioner till de nuvarande delägarnas efterträdare beräknats

till sammanlagt 465,400 ^kronor.

De blivande pupilltilläggen till nuvarande barn under 18 år och framdeles

födda barn har beräknats till 45,900 kronor.

För ogifta döttrar till nu pensionerade änkor och till nuvarande delägare,

bär, såsom under rubriken IV. 1) a) angives, kapitalvärdet av deras eventuella

framtida pensioner från 50 års ålder beräknats till 100,200 kronor. Men

dessutom finnes säkerligen ett avsevärt antal föräldralösa ogifta döttrar mellan

21 och 50 år, örn vilka emellertid uppgifter saknas. Vid redogörelsen för utredningen

av Änke- och pupillkassan vid avdelningskontoren angivas närmare

de antaganden, på vilka beräkningen av kapitalvärdena av de motsvarande pensionerna

grundar sig. Enär antalet tjänstgörande delägare i Bankostatens kassa

är i det närmaste % av antalet i Avdelningskontorens kassa, antages för den

förra kassan, att antalet nu befintliga okända föräldralösa ogifta delägardöttrar

ävensom antalet framdeles årligen födda är % av motsvarande antal

i Avdelningskontorens kassa. Det blivande genomsnittliga pensionsbeloppet har

jag beräknat till 600 kronor. Det sammanlagda kapitalvärdet av eventuella

pensioner från 50 års ålder åt ogifta delägardöttrar har på så sätt uppskattats

till 222,200 kronor.

Omkostnaderna under de 6 senaste åren voro i medeltal 2,390 kronor. Antagas

de för framtiden bliva 10 % högre, är deras kapitalvärde, såsom under

rubriken V angives, 67,000 kronor.

Under förutsättning, att Riksbankens anslag å 200 kronor allt framgent

skall utgå, är dess kapitalvärde 5,100 kronor, såsom angives vid rubriken I.

1) under aktiva.

Emedan vakansbesparingarna under de senaste 6 åren varierat högst betydligt

från kronor 519:73 år 1924 till 10,535:38 år 1928 har jag, under

förutsättning att de allt framgent skola utgå till kassan, ej ansett mig böra

räkna med deras medeltal utan i stället tagit medeltalet för de 3 av dessa år,

då de varit lägst, vilket medeltal är 2,529 kronor. Kapitalvärdet härav är

64,500 kronor.

Även av delägaravgifterna har jag tagit medeltalet för de 3 av de senaste

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

9

6 åren, då de varit lägst. Detta medeltal, 15,832 kronor, Ilar jag räknat med

för framtiden och beräknat kapitalvärdet till 403,700 kronor.

Vid detta års ingång voro kassans befintliga tillgångar utöver skulder omkring

1,939,600 kronor.

Såsom framgår av bil. 1, har jag under de givna förutsättningarna beräknat

aktivas överskott över passiva till 2,412,900 -— 2,156,100 = 256,800 kronor.

B. Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.

Bil. 2 utvisar kassans beräknade ställning vid 1930 års ingång.

Bland passiva angives under rubriken I, att kapitalvärdet av de utgående

pensionerna beräknats till 322,300 kronor.

För pensionerade delägare och sådana, som i förtid lämnat sin tjänst, har

änke- och barnpensionernas kapitalvärde beräknats till 152,100 kronor.

För tjänstgörande delägare i lönegraderna 16—30 (utom vid Tumba pappersbruk)

ha de genomsnittliga änkepensionsbeloppen beräknats komma att

stiga från 816 kronor för de lägsta åldrarna till 1,500 kronor för de högsta.

Härur har kapitalvärdet av änke- och barnpensionerna beräknats till 753,600

kronor. För de lägre lönegraderna har den genomsnittliga änkepensionen antagits

till 440 kronor och motsvarande kapitalvärde av änke- och barnpensionerna

beräknats till 49,100 kronor. För befattningshavarne vid Tumba pappersbruk

har kapitalvärdet av änke- och barnpensioner beräknats till 17,000

kronor. Det sammanlagda kapitalvärdet av änke- och barnpensioner för nu

tjänstgörande delägare är sålunda 819,700 kronor.

För nu tjänstgörande delägare var den genomsnittliga inträdesåldern mellan

28 och 29 år. För framtida delägare har jag, särskilt med hänsyn till

den högre genomsnittliga inträdesåldern i Bankostatens kassa, ansett försiktigheten

bjuda att räkna med en något högre inträdesålder, 30 år. För denna

ålder är enligt de antagna försäkringstekniska grunderna det genomsnittliga

kapitalvärdet av en änkepension för delägare i högre lönegrad 3,304 kronor

och för delägare i lägre lönegrad 1,192 kronor. Med ledning härav har kapitalvärdet

av änke- och barnpensioner till de nuvarande delägarnas efterträdare

beräknats till 479,200 kronor.

De blivande pupilltilläggen till nuvarande barn under 18 år och framdeles

födda barn har beräknats till sammanlagt 41,400 kronor.

För ogifta döttrar till nu pensionerade änkor och till nuvarande delägare

har, såsom under rubriken IV. 1) a) angives, kapitalvärdet av deras eventuella

framtida pensioner från 50 års ålder beräknats till 153,200 kronor.

Enär uppgifter saknas om föräldralösa ogifta döttrar mellan 21 och 50 års

ålder, vållas härav en särskild osäkerhet i beräkningarna. Jag har gissningsvis

antagit dem vara en på vart och ett av dessa åldersår, således inalles 29,

och beräknat det på envar belöpande eventuella pensionsbeloppet från 50 år i

medeltal utgöra 530 kronor. Kapitalvärdet av dessa pensioner har på så sätt

uppskattats till 99,300 kronor, såsom angives vid IV. 1) b). De framdeles

födda döttrarnas antal har jag antagit till 6 örn året och beräknat kapitalvärdet

av deras eventuella pensioner från 50 år till 42,100 kronor.

Omkostnaderna under de 6 senaste åren voro i medeltal 2,508 kronor. Antagas

de för framtiden bliva 10 % högre, är deras kapitalvärde, såsom under

rubriken V angives, 70,300 kronor.

Under förutsättning, att Riksbankens anslag å 18,000 kronor allt framgent

skall utgå, är dess kapitalvärde 459,000, såsom angives vid rubriken I. 1)

under aktiva.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

För vakansbesparingar har, under förutsättning att även de allt framgent

skola utgå, räknats med ett årligt belopp av 2,046 kronor,! och dettas kapitalvärde

är 52,200 kronor.

För delägareavgifterna har räknats med ett framtida årligt belopp av 20,432

kronor, och dettas kapitalvärde är 521,000 kronor.

Vid innevarande års ingång voro kassans befintliga tillgångar 1,411,600

kronor.

Såsom framgår av bil. 2, har jag under de givna förutsättningarna beräknat

aktivas överskott över passiva till 2,443,600 — 2,179,600 = 264,000 kronor.

I det mig tilldelade uppdraget ingår även att beräkna kostnaden för höjning

av Avdelningskontorens kassas förbindelser i nivå med Bankostatens,

nämligen höjning av änke- och barnpensionerna med 150 kronor och pensionerna

till ogifta döttrar med 75 kronor samt pupilltilläggen med 100 kronor. Bil. 3

utvisar, att kostnaden härför beräknats till 281,100 kronor för pensionerna

samt 33,800 kronor för pupilltilläggen eller tillsammans 314,900 kronor. Örn

emellertid, i analogi med reglementet för Bankostatens änke- och pupillkassa

§ 7, förut utgående pensioner samt änke- och barnpensioner efter delägare, som

förut lämnat sin tjänst, d. v. s. pensioner under rubrikerna I. 1) och 3) samt

II. 1) a) i Avdelningskontorens kassa, ej skola höjas, minskas kostnaden för

höjning av änke- och barnpensionerna med 85,800 kronor till 195,300 kronor,

i vilket fall den sammanlagda kostnaden för höjning av pensioner och pupilltillägg

således skulle reduceras till 229,100 kronor.

Såsom framgår av bil. 1 och 2, hava de uppställts under förutsättning att

Riksbankens årliga anslag och vakansbesparingarna allt framgent skola utgå

till kassorna. Då kapitalvärdena av dessa bidrag angivas i bilagorna, är det lätt

att se, huru mycket deras bortfallande skulle betyda för kassornas ekonomi.

Den uppnådda medelräntefoten har under de senaste 6 åren varit nedanstående.

Bankostatens Avdelningskontorens

kassa kassa

% %

1924 .................. 5.56 4.94

1925 ................... 5.57 4.87

1926 ................... 5.57 5.07

1927 ................... 5.55 5.02

1928 ................... 5.46 5.16

1929 ................... 5.37 4.94

Den till grund för beräkningarna lagda räntefoten, 4 %, kan sålunda sägas

vara bestämd så, att en avsevärd överränta (vilken dock f. n. tyckes stadd

i något nedåtgående) säkerligen är att förvänta, åtminstone under den närmaste

tiden, och i högre grad i Bankostatens kassa än i avdelningskontorens.

De övriga försäkringstekniska grunderna, såsom dödssannolikhet, giftermålsfrekvens

och åldersskillnad mellan makar samt även en del andra antaganden,

vilka i det föregående omnämnts, har jag däremot i allmänhet sökt välja så,

att de rätt nära komma att ansluta sig till de sannolika framtida förhållandena

inom kassorna. I detta avseende vill jag emellertid erinra därom, att vid

en kollektiv försäkring, särskilt en sådan, där avgifterna äro oberoende av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

11

åldern vid inträde eller befordran, det ligger i sakens natur, att avvikelsen

från beräkningarna kan bliva betydande i ena eller andra riktningen, till

vinst eller förlust, i synnerhet då, såsom här, delägarantalet är så litet, att

tillfälligheter kunna medföra rätt stora avvikelser. Såsom exempel på förekommande

oregelbundenhet kan påpekas, att kapitalvärdet av utgående pensioner

till ogifta döttrar över 50 år i förhållande till kapitalvärdet av utgående

änkepensioner utgör i Bankostatens kassa 23 % och i Avdelningskontorens

5.8 %, medan det beräknade kapitalvärdet av blivande pensioner till ogifta

döttrar efter uppnådda 50 år i förhållande till kapitalvärdet av blivande änkeoch

barnpensioner utgör i förstnämnda kassa omkring 17 % och i sistnämnda

kassa 20 %.

Särskilt med hänsyn till denna påpekade osäkerhet, som måste vidlåda beräkningarna,

kan det ifrågasättas, om man ej bör söka tillse, att det förefinnes

ett beräknat överskott, som kan anses innesluta en avsevärd säkerhetsfond.

Dessutom har, såsom inledningsvis omnämnts, sammanställningarna gjorts

under den förutsättning, att delägarantalet förblir konstant. Skulle detta ökas

genom nya ordinarie befattningars tillkomst, medför detta en förlust av den

orsak, att delägaravgifterna i och för sig äro alldeles otillräckliga att täcka

pensionsförmånerna. Men i detta avseende förefinnes dock möjlighet att, örn

det skulle visa sig nödvändigt, kompensera eller minska förlusten genom att

höja avgifterna för nytillträdande delägare.

Bilagorna 1, 2 och 3 hava uppställts å ena sidan under förutsättning, att

icke blott dyrtidstillägg och pensionstillägg fortfarande skola utgå utan kostnad

för kassorna i enlighet med de allmänna grunder, som gälla för pensionsberättigade

änkor och barn samt övriga anhöriga efter befattningshavare i

statens tjänst, utan även att Riksbankens direkta anslag och vakansbesparingarna

allt framgent skola oavkortade utgå till kassorna, å andra sidan under

förutsättning, att (örn inga nya ordinarie befattningar tillkomma) delägareavgifterna

till kassan ej skola höjas utan utgå enligt reglementenas hittills

gällande bestämmelser.

Jag övergår nu till frågan om den inverkan, ändringar i dessa förutsättningar

kulina få på kassornas ekonomi.

Pensionstilläggen, som år 1929 för pensionärer i Bankostatens kassa uppgingo

till sammanlagt 355 kronor och i Avdelningskontorens till 690 kronor,

äro av mera underordnad ekonomisk betydelse. Under förutsättning, att de

årliga beloppen förbli desamma som år 1929, äro deras resp. kapitalvärden

9,100 kronor och 17,600 kronor.

Dyrtidstilläggen år 1929 voro för Bankostatens kassa 19,156 kronor och

för Avdelningskontorens 10,991 kronor. Ehuru de sålunda äro av stor ekonomisk

betydelse, har jag icke medhunnit att göra några detaljerade beräkningar

över deras svårbedömliga framtida storlek. De komma emellertid säkerligen,

åtminstone för Avdelningskontorens kassa, att betydligt ökas. Jag har

utfört beräkningen under förutsättning, att de i Bankostatens kassa komma

att förbli desamma som för år 1929 och att i Avdelningskontorens kassa d.yrtidstilläggens

kapitalvärde står i samma förhållanden till summan av kapitalvärdena

av utgående och blivande pensioner och pupilltillägg som i Bankostatens

kassa. Örn cj dyrtidsindex väsentligt nedgår, bliva de på så sätt beräknade

kapitalvärdena antagligen för låga. Kapitalvärdet av dyrtidstilläggen

skulle under de gjorda antagandena bliva för Bankostatens kassa 488,500

kronor och för Avdelningskontorens 493,800 kronor. Tillsammans med kapitalvärdet

av pensionstilläggen bli således kapitalvärdena för de båda kassorna

resp. 497,600 kronor och 511,400 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banlcoutskottets utlåtande Nr 58.

Även om ett undantag från eljest gällande bestämmelser för dyrtidstillägg

och pensionstillägg skulle göras för Riksbankens änkekassor genom att kassorna

själva skulle bestrida dem, torde detta i varje fall icke kunna ifrågasättas,

med mindre än att även och i första rummet Riksbankens bidrag och vakans - besparingarna indragas. Då värdet av dessa poster i Bankostatens kassa uppskattats

till 69,600 kronor och i Avdelningskontorens kassa till 511,200 kronor,

skulle den sammanlagda belastningen bliva för Bankostatens kassa 567,200

kronor och för Avdelningskontorens 1,022,600 kronor. Härigenom skulle i Bankostatens

kassa uppkomma en beräknad brist på 310,400 kronor och i Avdelningskontorens

å 758,600 kronor.

Med hänsyn till dessa beräknade kostnader, vilka möjligen komme att betydligt

överskridas, torde en närmare utredning av den höjning av avgifterna, som

skulle krävas för genomförandet, icke vara erforderlig. Jag antager därför i

det följande, att dyrtidstilläggen och pensionstilläggen fortfarande komma att

bestridas av Riksbanken.

Jag övergår sålunda nu till frågan om möjligheten att indraga Riksbankens

direkta anslag och vakansbesparingarna.

I Bankostatens kassa uppgår det beräknade kapitalvärdet av dessa båda anslag

endast till 69,600 kronor. Om de indrogos, skulle likväl ett överskott å

187,200 kronor förefinnas, vilket säkerligen är fullt tillräckligt för eventuellt

behov av säkerhetsfond.

Beträffande Avdelningskontorens kassa vill jag först erinra därom, att kostnaden

för höjning av pensioner och pupilltillägg till samma belopp som enligt

reglementet för Bankostatens kassa beräknats till 229,100 kronor och kassans

överskott enligt nu gällande bestämmelser till 264,000 kronor. Örn Riksbankens

anslag och vakansbesparingarna allt framgent kunde beräknas utgå, synes

det icke omöjligt att under den närmaste tiden åstadkomma en sådan höjning.

Men genom indragning av dessa anslag med ett beräknat kapitalvärde å sammanlagt

511,200 kronor skulle givetvis en sådan likställighet kassorna emellan

omöjliggöras.

Örn reglementet för Avdelningskontorens kassa bibehölles oförändrat, men de

båda anslagen indroges, skulle en beräknad brist å 511,200 — 264,000 = 247,200

kronor uppstå.

Örn anslagen indroges, bleve det väl därför nödvändigt att höja delägaravgifterna.

Härigenom komme icke blott pensionerna och pupilltilläggen att förbli

lägre utan även avgifterna att bliva högre än i Bankostatens kassa.

Då en eventuell höjning av avgifterna givetvis i första rummet kan ifrågasättas

för nytillträdande delägare, har jag först sökt göra en uppskattning av

kassans aktiva och passiva efter de båda anslagens indragning endast med hänsyn

till nuvarande pensionärer och delägare och med bibehållande av nuvarande

reglementsbestämmelser för dessa. Bil. 4 utvisar resultatet. Posterna III. 2),

IV. 2) och V, vilka höra till de mindre betydande, hava emellertid endast grovt

uppskattats. Aktiva har beräknats till 1,679,700 kronor och passiva till 1,635,200

kronor. Örn anslagen indroges och man tänkte sig, att inga nya delägare tillkomme,

skulle alltså det uppskattade överskottet vara endast 44,500 kronor,

vilket knappast torde kunna anses tillräckligt såsom säkerhetsfond. Försäkringsfonden

kan anses vara skillnaden mellan passiva och kapitalvärdet av

delägareavgifterna, således 1,367,100 kronor. Örn man i överensstämmelse med

218 § i lagen om försäkringsrörelse fordrar, att säkerhetsfonden icke bör vara

mindre än 5 % av försäkringsfonden, skulle den behöva sättas till minst 68,400

kronor. I varje fall torde det uppskattade överskottet vara så litet, att det

icke till någon del kan komma nytillträdande delägare till godo. Om anslagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 58.

13

indroges för dessa delägare, måste deras avgifter på den grund höjas till att

motsvara fulla värdet av pensionsförmånerna, och detta skulle enligt en approximativ

beräkning kräva, att avgifterna ungefär fördubblades. Skulle åter, trots

det förhållandet att aktiva och passiva för nuvarande pensionärer och delägare

väga ungefär jämnt, bristen bestridas genom en lika stor procentisk förhöjning

av avgifterna för såväl nuvarande som blivande delägare, torde denna förhöjning

kunna inskränkas till omkring hälften av de enligt nuvarande reglemente

bestämda avgifterna. Innan någon höjning av avgifterna eventuellt beslutes,

kräves emellertid en noggrannare utredning än som på frågans nuvarande

stadium varit lämpligt att göra. Det är ju möjligt, att frågan kunde lösas så,

att vissa höjda maximiavgifter bestämdes, vilka emellertid eventuellt kunde

minskas för några år i sänder med på förhand bestämda belopp, vilka då bleve

att betrakta som ett slags vinstutdelning, så länge kassans ekonomi medgåve

densamma.

Örn man emellertid å ena sidan skulle anse olämpligt att höja avgifterna,

men å andra sidan icke skulle vilja höja pensionsförmånerna, såvida detta skulle

erfordra anslagens alltjämt oförändrade utgående, finnes ju den möjligheten

att gå en viss medelväg genom att bibehålla reglementsbestämmelserna oförändrade,

men inskränka anslagen till vad som för ändamålet erfordras. Enligt

bil. 2 är försäkringsfonden, eller skillnaden mellan passiva och kapitalvärdet

av delägaravgifterna, 1,658,600 kronor. Nöjer man sig med en säkerhetsfond

å 5 % därav, d. v. s. 82,900 kronor, skulle skillnaden mellan det beräknade överskottet,

264,000 kronor, och denna säkerhetsfond vara 181,100 kronor, med vilket

belopp kapitalvärdet av Riksbankens direkta anslag och vakansbesparingarna,

511,200 kronor, alltså skulle kunna minskas, d. v. s. till 330,100

kronor, vilket motsvaras av ett ständigt årligt anslag å 13,000 kronor, vilket

sålunda skulle ersätta såväl det direkta anslaget å 18,000 kronor som

vakansbesparingarna. Det torde dock, särskilt ur säkerhetssynpunkt, vara

lämpligare att låta de båda anslagen utgå enligt nuvarande bestämmelser, i

vilket fall de kunde upphöra tidigare, då de visade sig ej längre vara erforderliga.

Stockholm den 25 april 1930.

KARL DICKMAN.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Bil. 1.

Bankostatens änke- och pupillkassa.

Ställningen vid 1930 års ingång.

Kronor

Kronor

Kronor

Passiva

Kapitalvärdet av

I. Utgående pensioner till

1) änkor..................

427,600

2) barn under 18 år............

5,700

(pnpilltillägg)

3) ogifta döttrar över 50 år.........

98,300

531,600

II. Blivande änke- och barnpensioner efter

1) nuvarande delägare

a) ur tjänst...............

114,600

b) i tjänst...............

709,400

824,000

2) framtida delägare............

465,400

1,289,400

III. Blivande pupilltillägg till

1) nuvarande barn, vilkas fader lever ....

9,500

2) framdeles födda barn...........

36,400

45,900

IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar

1) nuvarande under 50 år

a) kända................

100,200

b) okända................

86,300

186,500

2) framdeles födda.............

35,700

222,200

V. Omkostnaderna...............

67,000

Summa

2,156,100

Aktiva

I. Kapitalvärdet av

1) Riksbankens anslag...........

5,100

2) vakansbesparing.............

64,500

3) delägaravgifter..............

403,700

473,300

II. Tillgångar utöver skulder vid 1930 års ingång

1,939,600

Summa

2,412,900

Aktivas överskott över passiva

256,800

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Är 58.

15

Bil. 2.

Änke- och pupillkassan vid Riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.

Ställningen vid 1930 års ingång.

Kronor

Kronor

Kronor

Passiva

Kapitalvärdet av

I. Utgående pensioner till

1) änkor..................

295,700

2) barn under 18 år............

9,400

(pupilltillägg)

3) ogifta döttrar över 50 år.........

17,200

322,300

II. Blivande änke- och barnpensioner efter

1) nuvarande delägare

a) ur tjänst...............

152,100

b) i tjänst................

819,700

971,800

2) framtida delägare............

479,200

1,451,000

III. Blivande pupilltillägg till

1) nuvarande barn, vilkas fader lever ....

8,600

2) framdeles födda barn...........

32,800

41,400

IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar

1) nuvarande under 50 år

a) kända................

153,200

b) okända..............• .

99,300

252,500

2) framdeles födda............

42,100

294,600

V. Omkostnaderna...............

70,300

Summa

2,179,600

Aktiva

I. Kapitalvärdet av

1) Riksbankens anslag...........

459,000

2) vakansbesparing.............

52,200

3) delägaravgifter .............

521,000

1,032,200

II. Tillgångar vid 1930 års ingång.......

1.411,600

Summa

2,443,600

Aktivas överskott över passiva

264,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Sil. 3.

Avdelningskontorens kassa.

Kapitalvärdet av höjning av änke- och barnpensioner med 150 kronor och

pensioner till äldre ogifta döttrar med 75 kronor.

Kronor

Kronor

Kronor

I. Utgående pensioner till

1) änkor..................

58,100

3) ogifta döttrar..........• ...

6,300

64,400

II. Blivande änke- och barnpensioner efter

1) nuvarande delägare

a) nr tjänst...............

21,400

b) i tjänst...............•

101,300

122,700

2) framtida delägare............

54,800

177,500

IY. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar

1) nuvarande under 50 år

a) kända.............

19,200

b) okända ..............

14,000

33,200

2) framdeles födda...........

6,000

39.200

Summa

281,100

Avgår eventuellt för I. 1) och 3) samt II. 1) a)

85,800

195.300

Kapitalvärdet av pupilltilläggens höjning från 150 till 250 kronor.

Kronor

Kronor

I. 2) Utgående pupilltillägg.........

6.200

III. Blivande pupilltillägg till

i 1) nuvarande barn, vilkas fader lever ...

5,700

2) framdeles födda barn ......

21,900

27.600

Summa

33,800

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

17

Bil. 4.

Avdelningskontorens kassa.

Nuvarande pensionärer och delägare.

Kronor

Kronor

Passiva.

Kapitalvärdet av

I. Utgående pensioner...................

322,300

II. Blivande änke- och barnpensioner ............

971,800

lil. Blivande pupilltillägg till

1) nuvarande barn, vilkas fader lever.........

8,600

2) framdeles födda barn.................

15,000

23,600

IV. Blivande pensioner till vid 50 år ogifta döttrar

1) nuvarande under 50 år...........

252,500

2) framdeles födda.............

25,000

277,500

V. Omkostnaderna.............

40,000

Summa

1,635,200

Aktiva.

I. Kapitalvärdet av delägaravgifter .............

268,100

II. Tillgångar vid 1930 års ingång.............

1,411,600

Summa

1,679,700

Aktivas överskott över passiva

44,500

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 42 käft. (Nr 58.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.