Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Inom bankoutskottets kansli utarbetades under förlidet år en promemoria angående viss omläggning av reglementet för riksgäldskontoret.

1930-05-27 · 63 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1930:59, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret. Inom bankoutskottets kansli utarbetades under förlidet år en promemoria angående viss omläggning av reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets meniorial Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1930 kl. 2.30 e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Inom bankoutskottets kansli utarbetades under förlidet år en promemoria

angående viss omläggning av reglementet för riksgäldskontoret. I denna promemoria,

vilken är fogad såsom bilaga B vid detta memorial, påvisas

bland annat, att vissa olägenheter äro förenade med det förhållandet,

att reglementet för närvarande utfärdas årligen och att detta måste ske

omedelbart före riksdagens avslutande. Med anledning härav ifrågasättes,

att en omläggning av reglementet måtte företagas efter vissa i promemorian

närmare angivna grunder.

I sådant avseende föreslås, att ur reglementet skulle utmönstras sådana

föreskrifter, som tid efter annan erfordra ändring och vilka icke äro av

grundläggande betydelse för riksgäldskontorets organisation och styrelse.

I stället skulle vissa i reglementet nu förekommande specialbestämmelser

sammanföras i en särskild publikation, vari lämpligen kunde intagas även

andra av riksdagen meddelade föreskrifter rörande riksgäldskontoret. Åtskilliga

av de nu i reglementet intagna bestämmelserna om riksgäldskontorets

redovisning av statsinkomster och bokföringen av fondmedel kunde

ersättas med föreskrifter av mera generellt innehåll och i övrigt i erforderliga

delar lämpligen intagas i nämnda särskilda publikation. Däri skulle även

kunna införas de vid det nuvarande reglementet fogade bestämmelserna angående

allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden samt avlöningsstater

och förteckning över utgående pensioner. Det syntes böra ankomma

på fullmäktige att låta utarbeta nu avsedda samling av riksdagsbeslut.

Denna, vilken borde årligen utgivas eller kompletteras, skulle bliva ett slags

författningssamling för riksgäldskontoret och skulle givetvis icke behöva

underställas bankoutskottets eller riksdagens godkännande. — Därest den

ifrågasatta utbrytningen ur reglementet av ovan angivna bestämmelser

komme till stånd, skulle en väsentlig minskning ske i de punkter, i vilka

tätare ändringar skulle behöva påkallas. Möjligen vore det lämpligt att jämväl

utbryta andra än de ovan antydda föreskrifterna. Vid utbrytningen borde

eftersträvas att uppnå en sådan avfattning av reglementet, att detsamma

såvitt möjligt uteslutande komme att innefatta bestämmelser, som direkt

berörde själva grunderna för riksgäldskontorets förvaltning och styrelse

och vilka icke lämpligen borde av riksdagen meddelas i annan ordning än

genom föreskrift i reglementet.

Den sålunda föreslagna förenklingen av reglementet komme — fortsätter

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 43 haft. (Nr 59.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 59.

promemorian — att medföra, att förslag örn ändring däri icke nödvändigtvis

behövde behandlas i slutet av riksdagen. Förutsättningen härför vore

emellertid, att det i gällande reglemente under § 34 givna lånebemyndigandet

för riksgäldskontoret komme att lämnas på annat sätt än för närvarande

skedde. I detta avseende föreslås, att hemställan om sagda lånebemyndigande

skulle, såsom hittills, hos riksdagen göras av bankoutskottet, men

att denna hemställan icke skulle framläggas i memorialet med förslag till

nytt reglemente utan i ett särskilt memorial. Riksdagens beslut skulle därefter

genom särskilda skrivelser delgivas Konungen och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Ovanberörda paragraf i reglementet borde omformuleras

så, att den endast innehölle upplysning om, att riksdagen beträffande riksgäldskontorets

lånerätt meddelade sitt beslut genom särskild skrivelse.

I promemorian förutsattes, att utredning angående omläggning av reglementet

i enlighet med ovan angivna riktlinjer borde vidtagas genom fullmäktiges

försorg. Uteslutet vore ej, att under utredningens gång jämväl

andra spörsmål beträffande reglementets innehåll kunde uppkomma än de

ovan berörda, och att i följd därav mera omfattande ändringar skulle visa

sig vara erforderliga. I samband med utredningen borde jämväl ståndpunkt

tagas till frågan, huruvida nytt reglemente skulle såsom hittills årligen

utfärdas av riksdagen eller huruvida reglementet borde utfärdas att

gälla tillsvidare, ävensom till frågan örn lämpliga åtgärder i avseende å reglementets

utgivande och kungörandet av däri vidtagna ändringar.

Efter det omförmälda promemoria överlämnats till fullmäktiges ordförande

för den åtgärd, vartill densamma ansåges böra föranleda, hava fullmäktige

låtit verkställa utredning av den föreliggande frågan. Sedan utredningen

numera avslutats, hava fullmäktige med skrivelse den 3 maj 1930 för

utskottet framlagt resultatet av densamma.

Fullmäktige. I berörda skrivelse hava fullmäktige framhållit, att den nuvarande uppställningen

av riksgäldskontorets reglemente ej är tillfredsställande, oaktat

däri tid efter annan på förslag av fullmäktige genomförts åtskilliga förbättringar.

I vissa delar äro, fortsätta fullmäktige, reglementets stadganden

med avseende på sitt sakliga innehåll ej fullständiga och ej heller avfattade

på ett klart och koncist sätt. I främsta rummet gäller detta om åtskilliga

stadganden, vilka nu äro i reglementet införda under rubriken »Riksgäldskontorets

lånerörelse». I reglementet förekomma vidare ett stort antal särskilda

bestämmelser, vilka, på sätt i promemorian framhållits, lämpligen

skulle kunna utbrytas ur reglementet och intagas i en genom fullmäktiges

försorg utgiven publikation. Slutligen hava fullmäktige vid granskningen

av nuvarande reglemente funnit sig böra föreslå, att vissa däri förekommande

föreskrifter upphävas eller uteslutas såsom obehövliga samt att å

andra sidan vissa nya stadganden införas i reglementet. Även ur rent formell

synpunkt erfordra de nuvarande bestämmelserna enligt fullmäktiges

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

3

mening en omredigering, huvudsakligen i syfte att bringa deni i närmare

överensstämmelse med nuvarande språkbruk.

I promemorian har framhållits, att såsom allmän regel för reglementets

uppställning bör gälla, att detsamma endast skall innehålla sådana bestämmelser,

som direkt beröra riksgäldskontorets förvaltning och styrelse

och icke lämpligen böra av riksdagen meddelas i annan ordning än genom

föreskrift i reglementet. Huvudsyftet med den av fullmäktige ifrågasatta omläggningen

av reglementet har emellertid varit att möjliggöra, att detsamma

kunde förbliva gällande under en längre tid och ej, såsom nu är fallet, utfärdas

årligen. Örn denna rent praktiska synpunkt beaktas — något som fullmäktige

för sin del förordat — skulle enligt fullmäktiges mening åtskilliga

i nuvarande reglemente förekommande stadganden kunna kvarstå, ehuru

de icke kunna anses direkt beröra riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Detta är, med vissa undantag, förhållandet med de i nu gällande

reglemente förekommande stadgandena angående fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag (§§ 50—67), angående avlöningsbesparing,

återbesättande av lediga tjänster m. m. (§§ 68—71) samt angående

behandlingen av tjänsteförsummelser m. m. (§§ 72—75).

I enlighet med nu omförmälda allmänna grunder har inom riksgäldskontoret

utarbetats ett förslag till nytt reglemente, vilket fullmäktige

med nyssnämnda skrivelse överlämnat till ulskottet. Fullmäktige

hava i skrivelsen meddelat en översikt över i förslaget intagna stadganden,

varvid mera utförligt behandlats de delar, i vilka förslaget avviker från nu

gällande bestämmelser. Förslaget jämte fullmäktiges specialmotivering till

detsamma är såsom bilaga C fogat vid detta memorial.

Såsom fullmäktige förut i sin förevarande skrivelse framhållit, skulle

vissa i nuvarande reglemente intagna föreskrifter upphävas eller uteslutas.

För de förslag, fullmäktige i detta avseende framställt, hava fullmäktige

lämnat i huvudsak följande redogörelse.

I § 14 inom. 1 av gällande reglemente stadgas att, om sådana statsobligationer,

i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering

ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade,

fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning till riksdagen

örn anvisande å riksstaten under titeln »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning

å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden

för statsskuldens amortering. Detta stadgande, vilket i sin nuvarande lydelse

infördes i 1913 års reglemente och sedermera kvarstått oförändrat i följande

reglementen, tillämpas numera icke. Anledningen därtill är, alt avsättningarna

till fonden för statsskuldens amortering bestämts att utgå efter

andra grunder och i annan ordning än den i reglementet stadgade. Jämlikt

beslut av 1926 års riksdag skall nämligen för varje statsregleringsår under

tiden 1 juli 1926—30 juni 1932 för statsskuldens amortering användas viss

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskott et s memorial Nr 59.

i kungl, förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel närmare

bestämd andel av statsverkets inkomster av beskattningen av alkoholhaltiga

drycker och vissa likartade avgifter. I enlighet härmed har å 1929/

1930 års riksstat uppförts ett anslag å 18 100 000 kronor att avsättas till

ifrågavarande fond. Ovan omförmälda reglementsföreskrift bör därför enligt

fullmäktiges mening upphävas och har ej intagits i fullmäktiges förslag till

nytt reglemente.

I § 14 mom. 4 av gällande reglemente stadgas att, då s. k. riksgäldssedlar

företes i riksgäldskontoret till inlösen, fullmäktige äga att, därest sedlarna

befinnas riktiga, desamma infria. Vid 1834—1835 års riksdag bestämdes

viss preskriptionstid för inlösen av riksgäldssedlama; sedermera medgav

emellertid 1847—1848 års riksdag, att åtskilliga efter preskriptionstidens utgång

i riksgäldskontoret företedda riksgäldssedlar finge inlösas. Enahanda

medgivande lämnades sedermera vid samtliga riksdagar under tiden t. o. m.

år 1867. Sistnämnda år lämnade riksdagen fullmäktige ett generellt bemyndigande

att inlösa riksgäldssedlar, därest dessa befunnes riktiga. Stadgande

därom infördes i 1867 års reglemente för riksgäldskontoret, och detta har

sedermera influtit i alla följande reglementen. Genom nämnda av 1867 års

riksdag fattade beslut har den för riksgäldssedlama tidigare stadgade preskriptionen

blivit upphävd, och dessa sedlar äro, vad beträffar riksgäldskontorets

skyldighet att infria dem, likställda med kontorets obligationer och

övriga skuldförbindelser. Då de i § 35 av fullmäktiges förslag till nytt

reglemente intagna bestämmelserna även omfatta riksgäldssedlama, har

någon särskild föreskrift örn riksgäldskontorets skyldighet att infria dessa

icke ansetts erforderlig, och ifrågavarande mom. 4 av § 14 bär därför ansetts

kunna utgå.

Fullmäktige hava i sin specialmotivering till reglementsförslaget ifrågasatt,

att det i § 57 av gällande reglemente meddelade stadgandet om rätt för fullmäktige

att utse en tjänsteman i riksgäldskontoret att utöva vården av de för

riksdagens behov upphandlade effekter m. m. skall utgå. Enahanda hemställan

hava fullmäktige gjort vad beträffar stadgandet i reglementets § 58

rörande vården av riksdagstrycket. Alltsedan år 1921 åligger det vice värden

i riksdagshuset att vårda, utdela och redovisa riksdagens tryckta handlingar

samt det kommittétryck, som överlämnas till riksgäldskontoret, och stadgande

härom har införts i den instruktion för riksgäldskontorets befattningshavare,

som år 1928 utfärdades av fullmäktige. Vid bifall till det av fullmäktige

till innevarande års riksdag framlagda förslaget om inrättande

av en riksdagens ekonomiska förvaltningsbyrå* komma givetvis, framhålla

fullmäktige, ifrågavarande göromål att ombesörjas av sagda byrå.

I ovanberörda promemoria har ifrågasatts, huruvida icke det lånebemyndigande,

som nu meddelas i riksgäldskontorets reglemente och vilket senast

* Ifrågavarande förslag har numera bifallits av riksdagen (bankoutskottets utlåtande

nr 441.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

5

finnes infört i § 34 av 1929 års reglemente, skulle meddelas genom särskild,

av riksdagen på hemställan av bankoutskottet beslutad skrivelse. I avseende

härpå hava fullmäktige erinrat, att det nu framlagda förslaget till nytt reglemente

i § 24 innehåller ett generellt bemyndigande för riksgäldskontoret att

för svenska statens räkning upptaga lån för utbetalning av de anslag, vilka

på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel. Fullmäktige hava i följd härav

ansett, att förenämnda § 34 kan utan olägenhet utgå, samt att något lånebemyndigande

i särskild skrivelse icke är erforderligt.

I det av fullmäktige avgivna förslaget till nytt reglemente hava ej influtit

åtskilliga i nu gällande reglemente förekommande specialbestämmelser, vilka

icke äro av grundläggande betydelse för riksgäldskontorets förvaltning och

ej heller av annan orsak ansetts böra intagas i sagda förslag. Till de sålunda

utmönstrade delarna höra bl. a. stadgandena om generalpoststyrelsens,

domänverkets, telegrafverkets och statens reproduktionsanstalts krediter i

riksgäldskontoret (§ 13 mom. 2, 11, 12 och 14), centralkassornas för jordbrukskredit

och aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 garantifonder (§ 13

mom. 3 t. o. m. 9), statsgaranti för vissa flottningsföreningars lån och för det

internationella lånet för Österrikes finansiella återuppbyggande (§ 13 mom.

10, 13, 15 och 16) samt Svenska skeppshypotekskassans och Svenska bostadskreditkassans

grundfonder (§ 13 mom. 17 och 18); vidare åtskilliga stadganden

ifråga om riksgäldskontorets bokföring (§§ 20, 21 3:e stycket, 22 mom.

1, 2 och 4, §§ 23, 25 och 36), bestämmelserna om riksgäldskontorets pensionsfond

(§ 24) samt örn försäljning och prenumeration å riksdagstrycket (§ 58).

Vad angår föreskrifterna i § 32 i nuvarande reglemente, hava dessa endast i de

delar, som avse arvoden och reseersättning till fullmäktige, införts i det nya

reglementet; alla övriga stadganden i nämnda paragraf hava uteslutits. —

Såsom i det föregående är antytt, hava fullmäktige ansett, att ifrågavarande

specialbestämmelser böra sammanföras i en särskild, genom fullmäktiges

försorg utgiven publikation, i vilken dessutom lämpligen skulle kunna införas

vissa andra författningsbestämmelser, som böra lända till efterrättelse

vid riksgäldskontorets förvaltning. Publikationen skulle i så fall

komma att innehålla:

1. de bestämmelser, vilka äro avsedda att ersätta de ur reglementet utbrutna

föreskrifterna,

2. nu gällande bestämmelser rörande allmänna järnvägslånefonden och

bibanelånef onden,

3. vissa från äldre reglementen hämtade stadganden, vilka fortfarande

tillämpas,

4. vissa av Kungl. Maj:t genom förordningar eller brev utfärdade föreskrifter,

vilka beröra förvaltningen av riksgäldskontoret, samt

5. vissa av fullmäktige meddelade föreskrifter, såsom beträffande villkoren

för erhållande av gottgörelse för förkomna obligationer och kuponger,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Utskottet.

beträffande räntegottgörelsen å och återbetalning av medel, vilka i riksgäldskontoret

deponeras av statsinstitutioner, m. fl. bestämmelser av liknande

art.

Fullmäktige förklara sig hava för avsikt, att så snart ske kan låta ordna

och sammanställa samt till trycket befordra de stadganden, ifrågavarande

publikation, enligt vad ovan är angivet, bör innehålla. Lämpligt har även

ansetts vara att samtidigt därmed låta i samma format och med samma

stilar trycka vissa andra författningar, såsom avlöningsreglementet för riksdagens

verk, bestämmelserna angående pension för samma befattningshavare,

reglementet för den svenska statsskuldboken, bestämmelserna angående

utdelning av tryckta riksdagshandlingar m. fl. författningar. Härigenom

komme, yttra fullmäktige, riksgäldskontoret att erhålla en praktiskt

användbar handbok över gällande författningar och bestämmelser, vilken

skulle bliva av stort gagn för arbetet inom verket.

Slutligen hava fullmäktige framhållit att, därest det av fullmäktige nu

framlagda förslaget till reglemente för riksgäldskontoret av riksdagen godkändes,

det ej syntes vara nödvändigt att årligen utfärda nytt reglemente,

utan att det borde ankomma på bankoutskottet att, på sätt nu är stadgat

beträffande riksbanken, efter omständigheterna antingen delgiva fullmäktige

beslutade ändringar i eller tillägg till gällande reglemente eller ock

utfärda nytt sådant. Förändring i 7 § av instruktionen för utskottet borde

i så fall vidtagas.

Utskottet delar den av fullmäktige uttalade uppfattningen om lämpligheten

av en omläggning av reglementet för riksgäldskontoret, varigenom

reglementet kunde utfärdas att gälla tillsvidare i stället för att, såsom hittills

ägt ruin, behöva årligen fastställas. En sådan omläggning förutsätter

emellertid dels att ur reglementet utmönstras sådana föreskrifter, som tid efter

annan erfordra ändring och vilka icke äro av grundläggande betydelse för

riksgäldskontorets förvaltning och styrelse, dels ock att det i reglementet

hittills givna årliga lånebemyndigandet för riksgäldskontoret lämnas på

annat sätt än för närvarande sker.

Det förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret, som fullmäktige i

angivet syfte framlagt, skiljer sig från det nu gällande reglementet i främsta

rummet därutinnan, att ett stort antal bestämmelser, vilka icke ansetts böra

meddelas i reglementet, ntbrutits ur detsamma för att intagas i en särskild

publikation, som fullmäktige förklarat sig hava för avsikt att utgiva. I samband

härmed hava fullmäktige på åtskilliga punkter jämväl vidtagit viss

omredigering av reglementet i syfte att fullständiga eller förtydliga innehållet

i detsamma, varjämte fullmäktige föreslagit, att vissa föreskrifter skulle såsom

obehövliga upphävas eller uteslutas. En del rent formella ändringar

hava ock av fullmäktige föreslagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

7

Beträffande lånerätten för riksgäldskontoret hava fullmäktige föreslagit

en sådan anordning, att i reglementet skulle givas ett generellt bemyndigande

för riksgäldskontoret att för svenska statens räkning upptaga lån

för utbetalning av de anslag, vilka på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel.

I följd härav skulle årliga beslut om lånerätten icke behöva fattas

av riksdagen.

Vid granskning av fullmäktiges föreliggande förslag till nytt reglemente

har utskottet funnit sig kunna i stort sett biträda detsamma, i vad avser

såväl grunderna för omredigeringen som formuleringen av de särskilda föreskrifterna.

I några avseenden har utskottet emellertid icke kunnat ansluta

sig till vad fullmäktige föreslagit utan ansett vissa ändringar däri påkallade.

I anslutning härtill har utskottet sammanfattat förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret, vilket såsom bilaga A fogas vid detta memorial.

Utskottet övergår nu till en redogörelse för de paragrafer i det nya reglementet,

vilka utskottet funnit böra givas en annan lydelse än vad fullmäktige

ifrågasatt eller beträffande vilka särskilt uttalande från utskottets sida

eljest ansetts erforderligt. För överskådlighetens skull kommer utskottet

härvid att såsom kantrubriker angiva paragrafbeteckningen enligt utskottets

förslag.

§ 3 av fullmäktiges reglementsförslag innehåller bestämmelse därom, att §

i tidigare reglementen meddelade föreskrifter skola i de delar, vari desamma

ännu icke blivit fullgjorda eller eljest äro tillämpliga, fortfarande

tjäna till efterrättelse. Då paragrafen har karaktär av övergångsbestämmelse,

synes densamma enligt utskottets mening lämpligen böra — med

viss formell jämkning — såsom sadan intagas i slutet av reglementet (§ 71).

Härav föranledda ändringar i paragrafbeteckningen hava vidtagits.

Enligt § 11 i gällande reglemente äro fullmäktige berättigade att till led- §

ning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas

behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter

blivit meddelade, av riksdagens revisorer begära råd och yttranden.

Vid den omformulering av denna paragraf, som föreslagits av fullmäktige

och vilken återfinnes under § 12 i fullmäktiges förslag, har emellertid uteslutits

den nu stadgade begränsningen beträffande arten av de ärenden, i

vilka fullmäktige äga begära råd och yttranden av revisorerna. Enligt utskottets

mening bör härutinnan icke vidtagas någon ändring. Utskottet

bär därför i sitt förslag bibehållit nu ifrågavarande del av paragrafen

(§ 11) oförändrad.

Enligt § 49 i gällande reglemente, vilken paragraf avser besvär över full- §

mäktiges beslut, skall beslut ifråga örn tillsättande eller uppehållande av tjänst

anses liava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit justerat eller offentligen

tillkännagivet. På angivna skäl hava fullmäktige ifrågasatt, att orden

»eller offentligen tillkännagivet» skulle uteslutas ur motsvarande paragraf

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 59.

(§ 20) i fullmäktiges reglementsförslag. I avseende härå vill utskottet erinra,

att lydelsen av förenämnda § 49 fastställts genom beslut av 1927

års riksdag i ordagrann överensstämmelse med motsvarande stadganden

för riksbanken och riksdagsbiblioteket. Med hänsyn härtill och då någon

olägenhet av den nuvarande formuleringen icke blivit påvisad, hava de av

fullmäktige uteslutna orden åter införts i utskottets reglementsförslag (§ 19).

§ 23. Såsom ovan framhållits hava fullmäktige föreslagit, att det i reglementet

hittills givna årliga lånebemyndigandet (§ 34 i 1929 års reglemente) skulle ersättas

med ett generellt bemyndigande för riksgäldskontoret att för svenska

statens räkning upptaga lån för lånebudgetens finansiering. Vad sålunda

föreslagits synes innebära en förenkling i hittills tillämpad praxis, vilken

torde kunna genomföras utan olägenhet vare sig för riksgäldskontoret eller

för riksdagens statsregleringsarbete. Utskottet vill alltså biträda fullmäktiges

ifrågavarande förslag.

§ 25. Fullmäktige hava i § 26 av sitt förslag till nytt reglemente infört föreskrift

örn rätt för riksgäldskontoret att genom upplåning bereda tillgång för

fullgörande av de garantiförbindelser, svenska staten avgivit för vissa

lån, ävensom därmed jämförliga förbindelser, som i enlighet med riksdagens

beslut kunna komma att avgivas å svenska statens vägnar. Utskottet

vill erinra, att innevarande års riksdag dels medgivit, att Kungl.

Majit ma för staten utfästa garanti för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden

åt aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet å högst 16 000 000 kronor,

dels ock beslutit, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov tillhandahålla

medel för infriande av ifrågavarande garantiförbindelse Vidare

har innevarande års riksdag dels medgivit, att Kungl. Majit må för staten utfästa

garanti för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget Vin- och Spritcentralen

intill belopp av 14 600 000 kronor, som komma att tecknas för

pensionsförsäkringsfonden, dels ock beslutit, att fullmäktige i riksgäldskontoret

skola i fall av behov tillhandhålla medel för infriande av ifrågavarande

garantiförbindelse. Nu omförmälda förbindelser äro givetvis av den art, att

fullmäktige jämlikt föreskriften i nu förevarande paragraf (§ 25 i utskottets

förslag) äga verkställa upplåning för deras fullgörande. Med hänsyn till

paragrafens allmänna formulering har utskottet emellertid icke funnit nödigt,

att berörda förbindelser särskilt omnämnas i densamma.

§ 33. Enligt § 13 mom. 1 av gällande reglemente äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens

förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkammarväxlar

eller i annan form intill ett belopp av 40 000 000 kronor i

utländskt mynt med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse

med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare

bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag,

inlösen m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

9

Efter samråd med bankofullmäktige hava fullmäktige i riksgäldskontoret

ansett den i paragrafen angivna begränsningen till högst 40 000 000 kronor

böra bortfalla och ändrat motsvarande § 34 i sitt förslag i överensstämmelse

därmed. Samtidigt hava emellertid jämväl orden »i utländskt mynt»

uteslutits ur paragrafen.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat av förste deputeraden i riksbanken,

är det med hänsyn till den numera betydligt ökade omfattningen

av kapitalrörelserna mellan vårt land och utlandet ur riksbankens synpunkt

önskvärt att upphäva den nuvarande begränsningen av det belopp i svenska

statens skuldförbindelser, som fullmäktige i riksgäldskontoret äga efter

framställning från bankofullmäktige ställa till riksbankens förfogande.

Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför det av fullmäktige

i riksgäldskontoret i sådant syfte framställda ändringsförslaget.

Utskottet förutsätter därvid, att det i paragrafen avsedda förfaringssättet

för täckande av eventuellt uppkommande behov av utländska

valutor liksom hittills kommer att tillämpas endast under sådana förhållanden,

då detsamma ställer sig fördelaktigare för riksbanken än de övriga

utvägar, som i sådant avseende stå riksbanken till buds, och då det

icke föranleder olägenhet för riksgäldskontoret. De utgifter i form av

ränta, kapitalrabatt o. d., vilka kunna komma att uppstå i följd av försäljning

eller belåning av sålunda riksbanken tillhandahållna skuldförbindelser,

torde böra bestridas av riksbanken.

Såsom framgår av det nyss anförda, innebär emellertid det av fullmäktige

framlagda förslaget på denna punkt jämväl en sådan utsträckning av den

fullmäktige meddelade befogenheten, att fullmäktige skulle kunna ställa till

riksbankens förfogande svenska statens skuldförbindelser icke endast, såsom

hittills, i utländskt utan även i svenskt mynt. Enligt utskottets mening

bör emellertid en ändring av denna art och räckvidd icke i förevarande

sammanhang genomföras. Utskottet har därför i § 33 av sitt reglementsförslag

bibehållit stadgandet örn att skuldförbindelserna skola avse utländskt

mynt.

I sitt förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret hava fullmäktige

under § 44 intagit föreskrift rörande riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla

statsverket kassaförstärkning. I nu gällande reglemente återfinnes

stadgande örn denna skyldighet i § 12 mom. 4, vilket moment år

1913 erhöll sin nuvarande lydelse. Den av fullmäktige föreslagna avfattningen

av stadgandet avviker visserligen från den nuvarande men överensstämmer

med den, som förekommit i de under åren 1876—1912 för riksgäldskontoret

utfärdade reglementena och innefattar icke någon saklig ändring

i nu tillämpade regler för tillhandahållandet av kassaförstärkning till statsverket.

Med hänsyn härtill har utskottet intet att erinra mot fullmäktiges

förslag.

§ 43.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 47.

§§ 49 och 50.

§ 61.

§ 48 av fullmäktiges förslag innehåller bemyndigande för riksgäldskontoret

att genom uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken lyfta de anslag,

som anvisas på riksstaten under titlarna Riksdags- och revisionskostnader

m. m., Räntor å statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden.

Emellertid tillkommer det riksgäldskontoret i vissa fall — t. ex. i fråga

örn anslag till bibanelånefonden — att utbetala även andra å skattebudgeten

uppförda anslag än sådana, som anvisas under nämnda titlar. Motsvarande

paragraf (§ 47) i utskottets förslag har därför kompletterats i syfte att

omfatta jämväl sist avsedda anslag.

I §§ 50 och 51 av sitt reglementsförslag hava fullmäktige med vissa

formella jämkningar infört de i nu gällande reglemente under §§ 38 och

39 intagna bestämmelserna örn de två särskilda kreditivsummor, som enligt

§ 63 regeringsformen skola för oförutsedda händelser anvisas till utbetalning

å riksgäldskontoret. Nämnda kreditivsummor hava härvid i enlighet

med riksdagens beslut under senare år upptagits till 15 000 000 kronor vardera.

Då emellertid storleken av kreditivsummorna grundlagsenlig! på förslag

av statsutskottet årligen bestämmes av riksdagen och det nya reglementet är

avsett att gälla tillsvidare, lära i detsamma icke böra angivas några belopp för

kreditivsummorna. Ifrågavarande paragrafer i utskottets förslag (§§ 49

och 50) hava formulerats med iakttagande härav.

I § 61 av sitt föreliggande förslag har utskottet under olika moment

sammanfört bestämmelserna i §§ 62—67 av fullmäktiges förslag. Det har

nämligen synts utskottet önskvärt att, örn framdeles nya uppdrag av liknande

art som de i dessa paragrafer avsedda givas fullmäktige, härav föranledda

ändringar i reglementet kunna vidtagas utan ändring av paragrafnumreringen.

I följd av den sålunda vidtagna ändringen har nummerbeteckningen

å efterföljande paragrafer ändrats.

I slutet av förevarande § 61 hava vidare intagits de av innevarande års

riksdag fattade besluten beträffande fullmäktiges befogenhet att tillsätta

visst antal revisorer och suppleanter för deltagande i revisionen av aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet och av aktiebolaget Vin- och Spritcentralen

(mom. 8 och 9).

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att särskilda utskottet i sitt

den 19 maj 1930 avgivna utlåtande nr 4 hemställt, att riksdagen ville för

sin del antaga ett vid utlåtandet fogat förslag till förordning om jordbrukets

kreditkassor. Enligt detta förslag skulle fullmäktige i riksgäldskontoret

utse en ledamot och en suppleant för honom i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan

ävensom en revisor och en suppleant för honom att

deltaga i revisionen av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper. Utskottet

vill vidare erinra, att statsutskottet i sitt den 23 maj 1930 avgivna

utlåtande nr 173 angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. föreslagit,

att en av ledamöterna i djurgårdskommissionen skulle utses av full
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskotlets memorial Nr 59.

11

mäktige i riksgäldskontoret. De sålunda föreslagna uppdragen äro av beskaffenhet

att böra omförmälas i reglementet. Under förutsättning av bifall

till särskilda utskottets och statsutskottets nämnda förslag har utskottet

till förevarande § 61 dels fogat ett särskilt moment (mom. 5), innefattande

bestämmelser i anslutning till ovanberörda stadganden rörande Svenska

jordbrukskreditkassan, dels ock till mom. 6 fogat ett tillägg angående valet

av en ledamot i djurgårdskommissionen.

Mot fullmäktiges förslag i övrigt har utskottet icke funnit anledning till

erinran; dock hava vissa smärre jämkningar, huvudsakligen av formell

natur, ansetts böra vidtagas i §§ 15, 19, 24, 38, 41, 48, 49, 56, 57, 60 och 67

av fullmäktiges förslag, vilka paragrafer i utskottets förslag motsvaras av

§§ 14, 18, 23, 37, 40, 47, 48, 55, 56, 59 och 61 mom. 7.

Såsom i det föregående antytts, hava fullmäktige för avsikt att, därest förslaget

rörande omläggning av riksgäldskontorets reglemente vinner riksdagens

bifall, sammanföra de i nu gällande reglemente intagna bestämmelser, vilka

icke ansetts böra införas i det nya reglementet, i en särskild, genom fullmäktiges

försorg utgiven publikation. I denna skulle även införas åtskilliga

andra författningsbestämmelser m. m., som beröra riksgäldskontorets

förvaltning. Utskottet finner en sådan anordning ändamålsenlig och

har icke funnit anledning till erinran mot vad fullmäktige anfört i fråga

örn publikationens innehåll, tryckning m. m.

Därest det nu framlagda förslaget till nytt reglemente för riksgäldskontoret

godkännes av riksdagen, torde det — såsom fullmäktige framhållit —

böra ankomma på bankoutskottet att, på sätt nu är stadgat beträffande riksbanken,

efter omständigheterna antingen delgiva fullmäktige beslutade ändringar

i eller tillägg till gällande reglemente eller ock utfärda nytt sådant.

Denna anordning förutsätter ändring i § 7 av instruktionen för utskottet.

Förslag härom framlägger utskottet i särskilt memorial (nr 60) denna dag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må godkänna det såsom bilaga A vid detta

memorial fogade förslaget till reglemente för riksgäldskontoret.

Stockholm den 27 maj 1930.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson

i Olovstorp, Lindgren, Abrahamsson, Berling, Norman och Bodin;

från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp, Wikström, Lovén, Byberg,

Carlsson i Solberga, Höglund i Göteborg, Törnkvist i Bjuv och Svedman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Bilaga A.

Bankoutskottets

förslag till

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen

blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott

och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt

av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som

däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens

särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av

riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i

den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

13

blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande

att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen

bestämd ordning.

§ 5.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt

vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att

inkalla erforderligt antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning

förefaller, som tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke

må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förman samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna

uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, en förste och en andre, vilka

det åligger att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut

och föreskrifter, som fullmäktige meddela, leda arbetet med upplåningen

för statens räkning och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till

av fullmäktige beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden

inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn

över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande

förvaltningen, fullmäktige dock obetaget att, där så prövas lämpligt, till

annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av visst uppdrag rörande

förvaltningen.

Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 59.

rättats av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess

nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden

utses för kortare period.

Fördelningen mellan deputerade, av vilka förste deputeraden Ilar daglig

tjänstgöringsskyldighet, av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes

av fullmäktige.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift örn tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl

beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Förste deputeraden äger att under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som utses att

under sådan ledighet bestrida förste deputeradens befattning, utgår ersättning

med belopp, motsvarande dennes arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig

att frånträda därmed förenad avlöning, så länge han uppbär arvode

såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet

av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,

få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för

sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens

revisorer, under den tid dessa äro samlade, begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 12.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

15

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt deputerade eller särskilt utsedd fullmäktig

uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande

ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få

endast där avgöras.

§ 14.

Önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,

bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med

uppgift örn tiden för sin frånvaro.

§ 15.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives

anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning

hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

It" .

§ 16.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivens utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,

såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 17.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige

därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 18.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga

närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera

skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,

såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller

för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

.Sluten omröstning må endast företagas vid val lill sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 19.

över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut

kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav

bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så

snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

. 35

Arvoden och reseersättning till fullmäktige.

§ 20.

Såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 6 000 kronor samt var

och en av de övriga fullmäktige 4 000 kronor årligen. Fullmäktiges deputerade

äga härjämte uppbära särskilda årliga arvoden, som utgå med 10 000

kronor till förste deputeraden och 3 000 kronor till andre deputeraden.

För tid, varunder förste deputeraden är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,

skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag av 8 kronor för dag.

§ 21.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära reseersättning för

varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager från sin hemort

till sammanträdesorten och åter, enligt de grunder, som äro eller bliva

bestämda för ledamot av riksdagen.

Reseersättning efter enahanda grunder utgår till fullmäktig, som för fullgörande

av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

§ 22.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring, äger uppbära

dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda

för ledamot av riksdagen.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 23.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för

nedan angivna ändamål:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

17

för utbetalning av de anslag, vilka på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel;
för

ifrågakommande utbetalningar å de enligt § 63 regeringsformen på

riksgäldskontoret anvisade kreditiven;

för tillhandahållande av de krediter, vilka generalpoststyrelsen, domänverket,

telegrafverket och statens reproduktionsanstalt ävensom aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 på grund av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i

riksgäldskontoret, ävensom andra dylika krediter, vilka av riksdagen framdeles

må beslutas;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut

påkallas; samt

för konvertering av statslån.

§ 24.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa

kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garanlifond, jämlikt därom

utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande av

dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas

riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret

berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras

för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 25.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för

fullgörandet av de garantiförbindelser, svenska staten avgivit för lån, upptagna

av vissa flottningsföreningar, samt för det internationella lånet av år

1923 för Österrikes finansiella återuppbyggande, ävensom därmed jämförliga

förbindelser, som i enlighet med riksdagens beslut kunna komma att avgivas

å svenska statens vägnar.

§ 26.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett

den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

m. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget

viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning anskaffa de för

kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.

§ 27.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas

av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel

icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat

sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång

till dessa utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 43 höft. (Nr 59.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 28.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 23—27, skall äga rum mot obligationer

eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget att,

därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes vara

ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra förbindelser

på kortare tid eller ock genom begagnande av tillfälliga krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller

av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 29.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,

skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas

på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd

uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,

med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,

räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga

lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med

de inskränkningar, som föranledas av § 28 andra stycket, likaledes rätt att

fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om

övriga lånevillkor.

§ 30.

Obligationer och skattkammarväxlar, som utfärdas av riksgäldskontoret,

skola, då deras valör överstiger 1 000 kronor eller motsvarande belopp i

utländskt myntslag, vara försedda med handskriven namnteckning av minst

en fullmäktig. Obligationer och skattkammarväxlar å lägre valör må av

riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda nied någon handskriven

namnteckning.

§ 31.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Majit täcktes å det nya lånet meddela sin

garanti.

§ 32.

Riksgäldskontoret äger att vid riksbankens huvudkontor begagna kassakreditiv,

dock ej till högre belopp än 1 500 000 kronor. Riksgäldskontoret

är ej skyldigt att för kreditivet ställa säkerhet eller erlägga kreditivavgift.

§ 33.

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa

till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

19

skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt

med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med

fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande

skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 34.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser

skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig

ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar

hos enskilda eller hos Kungl. Majit och kronan skola nu eller framdeles

göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av

obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån,

oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 35.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger,

ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias. För detta ändamål

må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare,

som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 36.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige

bestämma, kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning

i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga

rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av

obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser

rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.

§ 37.

Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans

hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares

hand, under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva

obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 38.

Till den under fullmäktiges förvaltning ställda fonden för statsskuldens

amortering skola föras de anslag, som komma att av riksdagen anvisas för

denna fond.

Fondens behållning skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden

användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning

eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning,

vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Fonden må även

användas för täckande av förluster, uppkomna å lånemedelsplaceringar, i

den mån riksdagen därtill lämnat bifall.

§ 39.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta

allmänna järnväg slånefonden, bibanelåne fonden, allmänna byggnadslånefonden

och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad

beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.

§ 40.

Fullmäktige skola förvalta dels den jämlikt beslut av 1888 års riksdag

bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus, dels ock, i enlighet

med därom meddelade stadganden, pensionsfonden för vissa riksdagens

verk. Å berörda fonders i riksgäldskontoret innestående tillgodohavande

skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig ränta.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 41.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke

behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken

eller placeras i lätt förytterliga valutor.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 42.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,

äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till förvaltning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

21

§ 43.

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande

av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Majit

på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla

statskontoret det belopp, Kungl. Majit för sådant ändamål finner gott

bestämma; dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets

tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 44.

På statsverkets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å från riksgäldskontoret utlämnade lån och krediter;

kapitalavbetalningar å dylika lån, i den mån dessa utgått av andra statsinkomster

än lånemedel;

räntor å tillsvidare förräntade medel;

kursvinster efter avdrag av kursförluster;

uppbördsmedel å anslag, vilka anvisats att täckas av andra statsinkomster

än lånemedel;

medel, vilka varit avsedda för inlösen av obligationer och räntekuponger,

för vilka betalningsrätten sedermera på grund av preskription upphört.

Samtliga dessa inkomster skola tillika i riksgäldskontorets räkenskaper

tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

§ 45.

På riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalavbetalningar å från riksgäldskontoret utlämnade lån, i den mån

dessa utgått av lånemedel;

medel, vilka till riksgäldskontoret återlevererats å anslag, vilka utgått

av lånemedel;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till

riksgäldskontoret.

Dessa inkomster skola tillika, i den mån de tagas i anspråk för utbetalning

av anslag, vilka anvisats att utgå av lånemedel, i riksgäldskontorets

räkenskaper tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel

jämlikt § 41 placeras i lätt förytterliga valutor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 46.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,

som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt

gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 47.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på

riksstaten under titlarna Riksdags- och revisionskostnader m. m., Räntor å

statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga

anslag att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå

från riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att, i mån av behov,

genom uttag från statsverkets giroräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 48.

Riksgäldskontoret har att utbetala de anslag, som på riksstaten anvisas

att täckas av lånemedel. Utbetalningarna skola verkställas enligt Kungl.

Maj :ts disposition med iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 49.

Enligt § 63 regeringsformen anslår riksdagen och anvisar till utbetalning

från riksgäldskontoret en kreditivsumma för att vid infallande krig

av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning

får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blivit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 50.

Enligt § 63 regeringsformen anvisas vidare å riksgäldskontoret en kreditivsumma

för att under tiden mellan riksdagarna vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 51.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

23

skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad

samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§ 52.

Senast vid utgången av oktober månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten örn riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 53.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer,

skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen tillhöra

riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium

§ 54.

Riksdagshuset står under fullmäktiges vård och inseende, och böra full''

mäktige minst en gång varje år verkställa besiktning av detsamma.

§ 55.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga lokaler inom

riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl.

Majit eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sammankallade och för

vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden

icke finnas att tillgå, utan även av ämbetsmyndigheter, som antingen

av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem

anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra,

allmänt gagn avseende ändamål. Fullmäktige äga vid varje sådan upplåtelse

föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens

samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens

sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna

vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, örn så erfordras, reparerade.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 56.

Vid varje lagtima riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva

och till bankoutskottet avlämna berättelse örn riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse

till sistförflutna riksdag avgavs.

Då riksdagens revisorer av.stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer

att omfatta.

§ 57.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i

tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola

fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer

hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen

varande suppleanten utan dröjsmål inkallas.

§ 58.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta örn tryckning av

revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar,

vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

§ 59.

Före varje riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll

med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper

och, med behörigt iakttagande av i sådant avseende meddelade föreskrifter,

upprätta kontrakt angående såväl protokollens som bihangets tryckning;
b)

träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt örn

leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna

i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset

samt

e) föranstalta örn anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

25

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud

genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av berörda

effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera arbeten.

§ 60.

Det åligger fullmäktige ej mindre att, om anledning därtill gives, söka

förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande

av bolagets skyldighet alt erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret,

användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som

äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har

inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån

överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för

de utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Likaså utses av fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom

böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst,

som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter

avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,

dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse

en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning

och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotckskassan utse

dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant, som

skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse

en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning

och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen teir Svenska bostadskreditkassan utse en

ledamot samt suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en revi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 59.

sor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens

förvaltning och kassans räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan utse

en ledamot och en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse

en revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av

styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.

6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för denne, dels en ledamot i

styrelsen för Oslkustbanans aktiebolag jämte suppleant för denne, dels ock

en ledamot i djurgårdskommissionen.

7. Fullmäktige skola utse dels en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av Strömsholms nya kanalbolags förvaltning och räkenskaper,

dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen av Kinda kanals

aktiebolags förvaltning och räkenskaper.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter

att deltaga i revisionen av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för

tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med

nästa ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga vidare årligen, likaledes utom sig, utse tre revisorer

och tre suppleanter att deltaga i revisionen av aktiebolaget Vin- och Spritcentralen

för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår

till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

§ 62.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,

Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige vara tillstädes.

§ 63.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet

eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till

efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan

riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet

insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans

ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

27

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda

kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna

av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas

varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må

förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt

i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser

den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade;

samt

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke

bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin

avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän. Återbesättande

av lediga tjänster.

§ 64.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser:

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna

fordras att hava undergått godkänd studentexamen; dock bör riksgäldssekreteraren

och ombudsmannen hava fullgjort vad författningarna föreskriva

i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas, samt sekreteraren

och notarien hava avlagt juris kandidatexamen eller kansliexamen.

Tjänsteman i 7:e eller Ilie lönegraden skall hava avlagt godkänd realskolexamen

eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig

ungdom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av övriga i tjänsteförteckningen för riksgäldskontoret upptagna

tjänster eller ordinarie tjänst vid riksdagens hus erfordras att hava

med gott vitsord genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt för tjänsten

erforderliga kunskaper.

I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må

fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen

respektive realskolexamen eller normalskolekompetens.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 65.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med

samma tjänst förenade löneförmånerna, ävensom tiden, inom vilken sökande

äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag inom riksgäldskontoret.

Ansökningstiden skall bestämmas till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande.

Därest inom den bestämda tiden någon till tjänstens erhållande fullt

skicklig och lämplig sökande icke anmält sig, bör ny ansökningstid utsättas.

§ 66.

Vid tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetenta sökande den, som

fullmäktige, nied avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna,

finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 67.

1. Örn tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller visat vanvördnad

eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads tillsägelser

och föreställningar rätta eller ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse

i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna

levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige

anmäla, och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga

upplysningar infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara,

inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav låter sig

rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan härom

hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit

infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande

omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare

tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt § 20 mom. 1 avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom

uppbära något därav.

3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat

i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,

ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter

anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,

med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom

från tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och

hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

29

§ 68.

På fullmäktiges prövning beror, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,

som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöva sin befattning.

§ 69.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring eller

för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs anförande

honom skriftligen meddelas.

§ 70.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält

laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tre efter varandra följande

månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat

biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret

vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som

under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 67 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie

befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

övergångsbestämmelse.

§ 71.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, skola fortfarande tjäna till efterrättelse i

de delar, vari samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda eller eljest

alltjämt äro tillämpliga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Bilaga B.

P. M.

angående viss omläggning av reglementet för riksgäldskontoret.

Enligt § 7, andra stycket, av den för bankoutskottet gällande instruktionen

äger utskottet med ledning av de utav riksdagen lättade beslut, som

avse riksgäldskontoret och böra i reglemente för riksgäldskontoret införas,

att till riksdagen avgiva förslag till nytt reglemente att efter riksdagens

slut vid riksgäldskontorets förvaltning tjäna till efterrättelse. Detta stadgande

infördes i utskottets instruktion genom beslut av 1910 års riksdag

i samband därmed, att kontrollen över riksgäldskontoret genom 1909 års

grundlagsändringar överflyttats från statsutskottet till bankoutskottet.

Stadgandet har därefter kvarstått oförändrat.

I anledning av berörda föreskrift plägar bankoutskottet årligen anhålla

hos fullmäktige i riksgäldskontoret, att fullmäktige ville till utskottet inkomma

med förslag till de ändringar i riksgäldskontorets reglemente, som

på grund av beslut av riksdagen eller eljest kunna erfordras.

Fullmäktiges förslag granskas inom bankoutskottet och läggas i allmänhet

till grund för utskottets förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret.

Utskottets behandling av förslagen till reglementsändringar har

under senare år skett på det sätt, att förslag, som avsett ändring i sak

av bestämmelse i reglementet ■—såsom t. ex. angående riksgäldskontorets

styrelse eller beviljande av nya anslag — och vilka icke tidigare varit

föremål för riksdagens prövning, föredragits och avgjorts in pleno, under

det att förslag, som endast avsett införandet i reglementet av vissa av

riksdagen i annat sammanhang meddelade beslut eller uteslutande av sålunda

intagna, icke längre erforderliga föreskrifter hänskjutits för granskning

till en delegation av några av utskottets ledamöter. Nämnda delegation

har jämväl behandlat det inom utskottets kansli uppsatta förslaget

till utskottets memorial i ärendet, vari redogöres för de av utskottet föreslagna

ändringarna.

Berörda anordning med tillsättande av en särskild delegation nödvändiggöres

numera huvudsakligen därav, att i reglementet skola intagas uppgifter

angående riksgäldskontorets lånerätt, vilka uppgifter icke äro tillgängliga,

förrän statsutskottets förslag till statsreglering för nästkommande

budgetår föreligger justerat. Detta inträffar först någon av de allra sista

dagarna av riksdagen och alltså vid en tidpunkt, då de flesta av riksdagens

ledamöter redan lämnat huvudstaden. Även i andra avseenden

än beträffande lånerätten innehåller reglementet föreskrifter, som äro beroende

på beslut, vilka fattas först i slutet av riksdagen. Hit höra i främsta

rummet de i reglementet intagna uppgifterna rörande anslagen till riksdags-

och revisionskostnader m. m.

Bankoutskottets memorial med förslag till nytt reglemente är — frånsett

rena expeditionsåtgärder — det sista ärendet på riksdagens bord. Reglementet

undertecknas av kamrarnas talmän i två exemplar, vilka med

särskilda riksdagsskrivelser överlämnas, det ena till Konungen och det

andra till fullmäktige i riksgäldskontoret.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 5ö.

31

Att nytt reglemente för riksgäldskontoret kommit att utfärdas av varje

lagtima riksdag, vilket ägt rum ända sedan riksgäldskontorets tillkomst

år 1789, torde vad angår tiden före år 1913, väsentligen hava varit betingat

av det förhållandet, att reglementet — förutom stadganden angående riksgäldskontorets

styrelse, fullmäktiges sammankomster, åligganden och särskilda

uppdrag samt lånebemyndigande för riksgäldskontoret — innehöll

synnerligen detaljerade föreskrifter rörande riksgäldskontorets befattning

med statens inkomster och utgifter. Reglementet avsåg så tillvida att fylla

samma uppgift för riksgäldskontoret som riksstaten och de numera i statsliggaren

sammanställda specialutgiftsstaterna hava att fylla för statsverkets

medelsförvaltning.

I uppställningen av reglementet vidtogos emellertid år 1913 vissa ganska

betydande förenklingar. Dessa förenklingar föranleddes av den förändring,

som vid 1911 års riksdag beslöts beträffande riksstatens uppställning

och varigenom riksgäldskontorets stat i vad den avsåg lånemedlen inrycktes

i riksstaten. I avseende härå uttalade 1912 års bankoutskott, att nämnda

riksdagsbeslut borde föranleda en omarbetning av reglementet för att formellt

bringa detsamma i närmare överensstämmelse med den nya riksstatsuppställningen.

Utskottet ansåg sig emellertid icke böra upptaga denna

fråga till slutlig behandling utan en mera ingående utredning än tiden då

medgav, helst densamma syntes äga samband med frågan, huruvida icke

riksstatens avdelning för utgifter för kapitalökning lämpligen borde, i likhet

med vad fallet vore med de särskilda huvudtitlarna, specificeras i en särskild

bilaga.

Sedan en dylik specificering verkställts i det för 1913 års riksdag framlagda

förslaget till riksstat, anmodade bankoutskottet vid samma års riksdag

sakkunnig person att biträda vid utarbetande av förslag till reglemente

för riksgäldskontoret i överensstämmelse med den nya uppställningen av

riksstaten. Det i anledning härav upprättade förslaget överlämnades av utskottet

till fullmäktige i riksgäldskontoret med begäran om deras yttrande

över detsamma; och lämnade fullmäktige efter verkställd granskning förslaget

i allt väsentligt utan erinran. Det av bankoutskottet föreslagna reglementet

godkändes av riksdagen

Föreskrifterna i det sålunda fastställda reglementet grupperades under

huvudrubrikerna:

allmänna bestämmelser;

riksgäldskontorets styrelse;

» lånerörelse;

» fonder;

» befattning med riksstatsinkomsterna;

» befattning med riksstatsutgifterna;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv;

huvudbok och medelsredovisning;

fullmäktiges sammankomster;

fullmäktiges särskilda åligganden och uppdrag;

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens

hus;

behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. samt

pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 59.

En väsentlig förkortning av reglementet ernåddes år 1913 därigenom,

att anslagen till lånemedelsutgifter sammanfördes i form av förteckning i

stället för de vidlyftiga föreskrifter, som tidigare ingått i reglementet, över

anslagen till räntor och avbetalning å statsskulden upptogs vidare i reglementet

en specifikation i enlighet med riksstatens uppgifter. Genom de år

1913 vidtagna förändringarna minskades reglementets omfång från 63 till

37 sidor.

Vid 1913 års reglemente voro fogade förteckningar över riksgäldskontorets

kapitalskulder och kapitalfordringar för utlämnade lån till vissa bestämda

ändamål, bestämmelser angående låneunderstöd från allmänna

järnvägslånefonden, instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, avlöningsstater

för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, vid riksdagens

bibliotek och vid riksdagens hus samt pensionsstat för riksgäldskontoret.

Samtliga ifrågavarande bilagor med undantag av bestämmelserna rörande

allmänna järnvägslånefonden, vilka före år 1913 ingått i själva reglementet,

samt instruktionen för övervaktmästaren i riksdagens hus hade jämväl

tidigare varit fogade vid reglementet.

I nu berörda grunder för uppställningen av reglementet hava under tiden

efter år 1913 icke vidtagits några mera avsevärda ändringar. Följande

bilagor till reglementet hava emellertid uteslutits, nämligen år 1918 instruktionen

för övervaktmästaren i riksdagens hus, år 1919 förteckningen över

riksgäldskontorets skulder och år 1920 förteckningen över kapitalfordringar

för utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Vad beträffar nämnda räkenskapsuppgifter

ansågs det icke erforderligt att intaga desamma i reglementet,

enär de offentliggjordes i andra publikationer, främst statsrevisorernas

berättelse angående riksgäldskontoret. År 1920 vidtogs därjämte

den förenklingen, att den specifikation av anslagen till ränta och avbetalning

å statsskulden samt till utgifterna av lånemedel, som på sätt nyss

nämnts införts i reglementet i samband med 1913 års omläggning, ersattes

med en hänvisning till respektive riksstat och tilläggsstat.

De ändringar i övrigt, som till betydande antal årligen jämväl efter år

1913 företagits i reglementet, hava i det stora flertalet fall varit en följd

av under riksdagen fattade beslut eller ock erfordrats, enär i reglementet

omförmälda uppdrag blivit fullgjorda eller bestämmelserna i fråga eljest

icke längre varit tillämpliga. Bland mera omfattande ändringar må erinras

om dem, som vidtogos år 1917 i anledning av den då genomförda

omorganisationen av riksgäldskontoret och omläggningen av verkets räkenskapsväsen

i överensstämmelse med statsbokföringssystemet samt år 1921

i anledning av det då antagna nya avlöningreglementet. Som ovan antytts

hava i vissa fall i samband med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret

behandlats förslag i frågor, som tidigare icke varit föremål för

prövning vid ifrågavarande riksdag. Såsom exempel härå må nämnas frågorna

om andre deputeradens tjänstgöringstid och om anslag för prydande

av riksdagens lokaler med konstverk, vilka frågor avgjordes i samband

med fastställandet av 1928 års reglemente.

Anledningen till att alltjämt årligen ett flertal ändringar vidtagas i reglementet

för riksgäldskontoret, har i det föregående delvis berörts och torde

huvudsakligen kunna hänföras till följande förhållanden. Reglementet innehåller

åtskilliga föreskrifter, som endast äro avsedda att tillämpas under

en kortare tid, såsom t. ex. vissa av riksdagen meddelade särskilda uppdrag.

Vidare intagas i reglementet åtskilliga riksdagsbeslut, som visserligen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis memorial Nr 59.

33

hava avseende å riksgäldskontoret men icke direkt äro föreskrifter rörande

grunderna för riksgäldskontorets styrelse. Nämnda riksdagsbeslut innefatta

i åtskilliga fall bestämmelser örn dispositionen av de anslag, som å

riksstaten ställts till fullmäktiges förfogande för bestridande av riksdagsoch

revisionskostnader m. m. (se § 32 i det vid slutet av 1928 års riksdag

utfärdade reglementet). I andra fall röra de statsgaranti å enskilda företags

obligationslån o. d. eller krediter hos riksgäldskontoret (se § 13). Förändringar

i fråga om riksstatens uppställning och därmed sammanhängande

spörsmål hava jämväl vid åtskilliga tillfällen medfört ändring i de i reglementet

intagna föreskrifterna i fråga om riksgäldskontorets medelsförvaltning.

Det förhållandet, att ett stort antal ändringar i reglementet årligen måste

vidtagas, är givetvis att anse såsom en olägenhet, särskilt som beslut örn

dessa ändringar måste fattas under riksdagens sista timmar. Det torde

därför böra undersökas, huruvida icke ur reglementet kunde utmönstras

sådana föreskrifter, som tid efter annan visat sig erfordra ändring och som

samtidigt icke äro av grundläggande betydelse för riksgäldskontorets organisation

och styrelse. Vad beträffar de i reglementet under § 32 intagna

detaljerade föreskrifterna i fråga örn utgifterna till riksdags- och revisionskostnader

m. m. torde dessa hava fått kvarstå i reglementet främst av den

anledningen, att specifikation i riksstaten saknas över dessa utgifter, och

det torde därför knappast vara lämpligt att utan vidare utesluta ifrågavarande

grupp av stadganden ur reglementet. Skulle en sådan åtgärd vidtagas,

synas ifrågavarande stadganden böra sammanföras i en särskild

publikation, vilken lämpligen kunde innehålla även andra av riksdagen

meddelade föreskrifter rörande riksgäldskontoret, såsom t. ex. angående

ovan omförmälda statsgarantier och krediter. Åtskilliga av de nu i reglementet

intagna bestämmelserna örn riksgäldskontorets redovisning av statsinkomster

och bokföringen av fondmedel torde kunna ersättas med föreskrifter

av mera generellt innehåll och i övrigt i erforderliga delar lämpligen

intagas i ovannämnda särskilda publikation. Däri skulle även kunna

införas de vid det nuvarande reglementet fogade bestämmelserna angående

allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden samt avlöningsstater

och förteckning över utgående pensioner. Det synes böra ankomma på

fullmäktige att låta utarbeta nu avsedda samling av riksdagsbeslut. Denna,

vilken synes böra årligen utgivas eller kompletteras, skulle bliva en slags

statsliggare och författningssamling för riksgäldskontoret och skulle givetvis

icke behöva underställas bankoutskottets eller riksdagens godkännande.

Därest en utbrytning ur reglementet av nu angivna bestämmelser kommer

till stånd, skulle en väsentlig minskning ske i de punkter, i vilka

tätare ändringar skulle behöva påkallas. Möjligen vore det lämpligt att

jämväl utbryta andra än de ovan antydda föreskrifterna. Vid utbrytningen

synes böra eftersträvas att uppnå en sådan avfattning av reglementet,

att detsamma såvitt möjligt uteslutande komme att innefatta bestämmelser,

som direkt berörde själva grunderna för rikgsäldskontorets förvaltning

och styrelse och vilka icke lämpligen borde av riksdagen meddelas

i annan ordning än genom föreskrift i reglementet. En sålunda verkställd

omläggning av reglementet skulle innebära ett fullföljande av den revision

av detsamma, som verkstiilldes år 1913.

Efter genomförande av ovan föreslagna förenkling av reglementet torde

förslag örn ändring däri icke nödvändigtvis behöva behandlas i slutet av

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 43 haft. (Nr 59.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 59.

riksdagen. Förutsättningen härför är emellertid, att det i gällande reglemente

under § 34 givna lånebemyndigandet för riksgäldskontoret komme

att lämnas på annat sätt än för närvarande sker. Detta torde kunna ske

på det sätt, att nämnda lånebemyndigande beslutas av riksdagen på hemställan

av statsutskottet i stället för, såsom för närvarande äger rum på

hemställan av bankoutskottet, samt att bemyndigandet delgives fullmäktige

i särskild, genom statsutskottet expedierad riksdagsskrivelse. Meddelande

angående lånebemyndigandet — som är en förutsättning för riksstatens

effektuerande — torde samtidigt på enahanda sätt böra lämnas

Konungen. Då emellertid nu antydda anordning möjligen skulle kunna

stå i strid med vad i riksdagsordningen stadgas angående bankoutskottets

befattning med riksgäldskontoret, förefaller det vara lämpligare, att bankoutskottet

såsom hittills hemställer örn lånebemyndigandet för riksgäldskontoret.

Denna hemställan skulle emellertid icke göras i memorialet med

förslag till nytt reglemente utan i ett särskilt memorial. Riksdagens beslut

skulle därefter genom särskilda riksdagsskrivelser delgivas Konungen och

fullmäktige i riksgäldskontoret. Ovanberörda paragraf i reglementet skulle

därvid omformuleras så, att den endast innehölle upplysning om att beträffande

riksgäldskontorets lånerätt riksdagen meddelade sitt beslut genom

särskild skrivelse.

Utredning angående omläggning av reglementet i enlighet med ovan

angivna riktlinjer synes lämpligen böra vidtagas genom fullmäktiges försorg.

Uteslutet är ej, att under utredningens gång jämväl andra spörsmål

beträffande reglementets innehåll skola uppkomma än de ovan berörda,

och att i följd därav mera omfattande ändringar än som ovan förutsatts

skola visa sig erforderliga. I samband med utredningen synes jämväl

ståndpunkt böra tagas till frågan, huruvida nytt reglemente bör såsom hittills

årligen utfärdas av riksdagen eller huruvida reglementet bör — med

ändring av ovanberörda bestämmelse i bankoutskottets instruktion — utfärdas

att gälla tillsvidare ävensom till frågan om lämpliga åtgärder i avseende

å reglementets utgivande och kungörandet av däri vidtagna ändringar.

Då ett förslag till ändrad uppställning av reglementet i ovan angivna

hänseenden torde kräva ingående överväganden, synes sådant lämpligen

icke böra ifrågasättas för innevarande år utan först framläggas för bankoutskottet

vid 1930 års riksdag. Härvid förutsättes, att ovan omförmälda

samling av riksdagsbeslut rörande riksgäldskontoret första gången utgives

samtidigt med utfärdandet av det första reviderade reglementet.

Stockholm den 7 mars 1929.

Sten Widlund.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

35

Bilaga C.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret

förslag till

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen

blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott

och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt

av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som

däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens

särskilda samtycke icke medgivas.

§ 3.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, skola i de delar, vari samma föreskrifter

ännu icke blivit fullgjorda eller eljes äro tillämpliga, fortfarande tjäna till

efterrättelse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 4.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av

riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i

den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande

att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 5.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen

bestämd ordning.

§ 6.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt

vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att

inkalla erforderligt antal suppleanter.

§ 7.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning

förefaller, som tyst vara bör.

§ 8-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke

må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 9.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna

uppdrag.

§ 10.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, en förste och en andre, vilka

det åligger att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut

och föreskrifter, som fullmäktige meddela, leda arbetet med upplåningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

37

för statens räkning och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till

av fullmäktige beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden

inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn

över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande

förvaltningen, fullmäktige dock obetaget att, där så prövas lämpligt, till

annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av visst uppdrag rörande

förvaltningen.

Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige förrättats

av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess

nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden

utses för kortare period.

Fördelningen mellan deputerade, av vilka förste deputeraden har daglig

tjänstgöringsskyldighet, av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes

av fullmäktige.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl

beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Förste deputeraden äger att under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som utses att

under sådan ledighet bestrida förste deputeradens befattning, utgår ersättning

med belopp, motsvarande dennes arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig

att frånträda därmed förenad avlöning, så länge han uppbär arvode

såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 11.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet

av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,

få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för

sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 12.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden

äga fullmäktige, örn de så önska, att av riksdagens revisorer, under den

tid dessa äro samlade, begära råd och yttranden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 13.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 14.

Med undantag av de enligt § 10 åt deputerade eller särskilt utsedd fullmäktig

uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden

inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där

avgöras.

§ 15.

önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från staden, bör

han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med uppgift om

tiden för sin frånvaro.

§ 16.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives

anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning

hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

§ 17.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivens utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,

såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 18.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige

därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 19.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga

närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera

skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,

såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera

meningen, är ordförandens röst avgörande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

39

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 20.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut

kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav

bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit

justerat.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så

snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättning till fullmäktige.

§ 21.

Såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 6 000 kronor samt var

och en av de övriga fullmäktige 4 000 kronor årligen. Fullmäktiges deputerade

äga härjämte uppbära särskilda årliga arvoden, som utgå med 10 000

kronor till förste deputeraden och 3 000 kronor till andre deputeraden.

För tid, varunder förste deputeraden är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,

skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag av 8 kronor för dag.

§ 22.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära reseersättning för

varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager fran sin hemort

till sammanträdesorten och åter, enligt de grunder, som äro eller bliva

bestämda för ledamot av riksdagen.

Reseersättning efter enahanda grunder utgår till fullmäktig, som för fullgörande

av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring, äger uppbära

dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda

för ledamot av riksdagen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 24.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för

nedan angivna ändamål:

för utbetalning av de anslag, vilka på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel;
för

ifrågakommande utbetalningar å de enligt regeringsformens § 63 på

riksgäldskontoret anvisade kreditiven;

för tillhandahållande av de krediter, vilka generalpoststyrelsen, domänverket,

telegrafverket och statens reproduktionsanstalt ävensom Aktiebolaget

kreditkassan av år 1922 äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret, ävensom andra

dylika krediter, vilka av riksdagen framdeles må beslutas;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut

påkallas; samt

för konvertering av äldre statslån.

§ 25.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa kreditinstituts

förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom utfärdade

bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande av

dessa instituts förbindelser, och obligationerna i anledning därav hembjudas

riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret

berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras för inlösningen

eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för

fullgörandet av de garantiförbindelser, svenska staten avgivit för lån, upptagna

av vissa flottningsföreningar, samt för det internationella lånet för

Österrikes finansiella återuppbyggande, ävensom därmed jämförliga förbindelser,

som i enlighet med riksdagens beslut kunna komma att avgivas å

svenska statens vägnar.

§ 27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett

den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

m. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget

viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning anskaffa de för

kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

41

§ 28.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas

av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel

icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat

sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång

till dessa utgifter.

§ 29.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 24—28, skall äga rum mot obligationer

eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget att,

därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljes finnes vara

ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra förbindelser

på kortare tid eller ock genom begagnande av tillfälliga krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller

av deni förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 30.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,

skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas

på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd

uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,

med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,

räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga

lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med

de inskränkningar, som föranledas av § 29 andra stycket, likaledes rätt att

fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om

övriga lånevillkor.

§ 31.

Obligationer och skattkammarväxlar, som utfärdas av riksgäldskontoret,

skola, då deras valör överstiger 1 000 kronor eller motsvarande belopp i

utländskt myntslag, vara försedda med handskriven namnteckning av minst

en fullmäktig. Obligationer och skattkammarväxlar å lägre valör må av

riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven

namnteckning.

§ 32.

r |

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Majit täcktes å det nya lånet meddela sin

garanti.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 59.

§ 33,

Riksgäldskontoret äger att vid riksbankens huvudkontor begagna kassakreditiv,

dock ej till högre belopp än 1 500 000 kronor. Riksgäldskontoret

är ej skyldigt att för kreditivet ställa säkerhet eller erlägga kreditivavgift.

§ 34.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga alt på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar

eller skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp

med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med

fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande

skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 35.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser

skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig

ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar

hos enskilda eller hos Kungl. Majit och Kronan skola nu eller framdeles

göras gällande. . 1 ;

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen avobligationer

och kuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån.

oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 36.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger,

ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias. För detta ändamål

må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare,

som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 37.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige

bestämma, kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning

i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga

rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

43

obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser

rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.

§ 38.

Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans

hand, må, på framställning av dess ägare, ånyo göras gällande i varje innehavares

hand, under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva

obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 39.

Till den under fullmäktiges förvaltning ställda fonden för statsskuldens

amortering skola föras de anslag, som komma att av riksdagen anvisas för

denna fond.

Fondens behållning skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden

användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning

eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning,

vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Fonden må även

användas för täckande av förluster, uppkomna å lånemedelsplaceringar, i

den mån riksdagen därtill lämnat bifall.

§ 40.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola i enlighet med därom meddelade

stadganden förvalta allmänna järnväg släne} onden, bibanefonden, allmänna

byggnadslunefonden och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock

endast vad beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från

riksgäldskontoret.

§ 41.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola förvalta dels den jämlikt beslut

av 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus,

dels ock i enlighet med därom meddelade stadganden riksgäldskontorets

pensionsfond. Å berörda fonders i riksgäldskontoret innestående tillgodohavande

skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig ränta.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 42.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke

behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken

eller placeras i lätt förytterliga valutor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 43.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,

äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till förvaltning.

§ 44.

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande

av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Majit

på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla

statskontoret det belopp, Kungl. Majit för sådant ändamål finner för gott

bestämma; dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets

tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 45.

På statsverkets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å från riksgäldskontoret utlämnade lån och krediter;

kapitalavbetalningar å dylika lån, i den mån dessa utgått av andra statsinkomster

än lånemedel;

räntor å tillsvidare förräntade medel;

kursvinster efter avdrag av kursförluster;

uppbördsmedel å anslag, vilka anvisats att täckas av andra statsinkomster

än lånemedel;

medel, vilka varit avsedda för inlösen av obligationer och kuponger, för

vilka betalningsrätten sedermera på grund av preskription upphört.

Samtliga dessa inkomster skola tillika i riksgäldskontorets räkenskaper

tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

§ 46.

På riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda

till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

kapitalavbetalningar å från riksgäldskontoret utlämnade lån, i den mån

dessa utgått av lånemedel;

valutan för upptagna statslån;

medel, vilka till riksgäldskontoret återlevererats å anslag, vilka utgått

av lånemedel;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

45

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till

riksgäldskontoret.

Dessa inkomster skola tillika, i den mån de tagas i anspråk för utbetalning

av anslag, vilka anvisats att utgå av lånemedel, i riksgäldskontorets

räkenskaper tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel

jämlikt § 42 placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 47.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,

som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt

gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 48.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på

riksstaten under titlarna Riksdags- och revisionskostnader m. m., Räntor å

statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden; och äger riksgäldskontoret

att, i mån av behov, genom uttag från statsverkets giroräkning i riksbanken

lyfta och till sin giroräkning i banken överföra sagda anslag.

§ 49.

Riksgäldskontoret har att utbetala de anslag, som på riksstaten anvisas

att täckas av lånemedel. Utbetalningarna skola verkställas med iakttagande

av de av riksdagen meddelade föreskrifter, enligt Kungl. Maj:ts disposition.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 50.

På grund av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15 000 000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan

han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å

denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan

av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna

tidningarna kungjord.

§ 51.

Den kreditivsumma, som enligt § 63 regeringsformen bör å riksgäldskontoret

anvisas för att under tiden mellan riksdagarna vara tillgänglig,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 59.

då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna

ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner

den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15 000 000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 52.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken

skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad

samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket

till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna

i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§ 53.

Senast vid utgången av oktober månad varje år bör, till upplysning för

allmänheten örn riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande

bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst

föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade

utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 54.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer,

skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen tillhöra

riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 55.

Riksdagshuset står under fullmäktiges vård och inseende, och böra fullmäktige

minst en gång varje år verkställa besiktning av detsamma.

§ 56.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga lokaler inom

riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl.

Majit sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga lokaler

inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av

ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning icke kunna för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

47

någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal,

ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål. Fullmäktige äga vid

varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna

rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla

vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så

tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan

kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, örn så erfordras,

reparerade.

§ 57.

Vid varje riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva och till

bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till sistförflutna

riksdag avgavs.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

§ 58.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i

tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola

fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer

hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen varande

suppleanten utan dröjsmål inkallas.

§ 59.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta örn tryckning av

revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

§ 60.

Före varje lagtima riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta örn upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll

med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper

och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter,

upprätta kontrakt angående såväl protokollens som bihangets tryckning;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 59.

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt örn

leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna

i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset;

e) föranstalta om anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud

genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av berörda

effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera arbeten.

§ 61.

Det åligger fullmäktige ej mindre att, örn anledning därtill gives, söka

förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande

av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret,

användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som

äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder

betäckt.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava

statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i

bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån

överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning

av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för

de utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 62.

I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Likaså utses av fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom

böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst,

som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter

avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 63.

Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

49

en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse en revisor

för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och

hypolekskassans räkenskaper.

§ 64.

Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan utse

dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels en suppleant, som

skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse

en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning

och kassans räkenskaper.

§ 65.

Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse en

ledamot samt suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor

och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens

förvaltning och kassans räkenskaper.

§ 66.

Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 jämte suppleant för denne, dels ock en ledamot i styrelsen

för Ostkustbanans aktiebolag jämte suppleant för denne.

§ 67.

Fullmäktige skola utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen

av dels Strömsholms nya kanalbolags, dels ock Kinda kanals aktiebolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 68.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen

granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,

Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige vara tillstädes.

§ 69.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,

riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet

eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. 43 höft. (Nr 59.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 59.

efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan

riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet

insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans

ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda

kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna

av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas

varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må

förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt

i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser

den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade;
c)

att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke

bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin

avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma

sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas

per capita.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän. Återbesättande

av lediga tjänster.

§ 70.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning

i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser:

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna

fordras att hava undergått godkänd studentexamen; dock bör riksgäldssekreteraren

och ombudsmannen hava fullgjort vad författningarna föreskriva

i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas, samt sekreteraren

och notarien hava avlagt juris kandidatexamen eller kansliexamen.

Tjänsteman i 7:e eller Ilie lönegraden skall hava avlagt godkänd realskoleexamen

eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom,

medförande normalskolekompetens.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

51

För erhållande av övriga i tjänsteförteckningen för riksgäldskontoret upptagna

tjänster eller ordinarie tjänst vid riksdagens hus erfordras att hava

nied gott vitsord genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt för tjänsten

erforderliga kunskaper.

1 undantagsfll och då särskilda omständigheter därtill föranleda må

fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen

resp. realskoleexamen eller normalskolekompetens.

§ 71.

Innan ledig tjänst av fullmäktige aterbesättes, skall sadant jämte de med

samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande

äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag inom riksgäldskontoret.

Ansökningstiden skall bestämmas till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande.

Därest inom den bestämda tiden någon till tjänstens erhållande fullt

skicklig och lämplig sökande icke anmält sig, bör ny ansökningstid utsättas.

§ 72.

Vid tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetenta sökande den, som

fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna,

finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 73.

1. Örn tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller visat vanvördnad

eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads tillsägelser

och föreställningar rätta eller ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse

i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna

levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige

anmäla, och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga

upplysningar infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara,

inför fullmäktige tillrättavisasa och varnas.

2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav låter sig

rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan härom

hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit

infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande

omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare

tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt § 20 mom. 1 avlöningsregelementet

för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 59.

3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat

i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,

ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter

anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,

med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom

från tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och

hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

§ 74.

På fullmäktiges prövning beror huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,

som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöva sin befattning.

§ 75.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring eller

för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs anförande

honom skriftligen meddelas.

§ 76.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält

laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tre efter varandra följande

månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat

biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret

vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som

under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 73 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör

förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie

befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse

av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Fullmäktiges specialmotivering till reglementsförslaget.

Allmänna bestämmelser.

§§ 1 och 2.

Dessa paragrafer äro av samma lydelse som §§ 1 och 2 i nu gällande

reglemente. En formell jämkning har dock vidtagits i sistnämnda paragraf.

§ 3.

Paragrafen ersätter stadgandet i § 14 mom. 2 i nuvarande reglemente.

Detta senare avser emellertid endast de i tidigare reglementen meddelade

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

53

föreskrifter, vilka angå riksgäldskontorets skulder. Genom den av fullmäktige

föreslagna formuleringen kommer stadgandet att, med däri angivna

begränsning, bliva tillämpligt på alla i äldre reglementen intagna

bestämmelser.

Riksgäldskontorets styrelse.

§§ 4—12.

Ifrågavarande stadganden överensstämma i huvudsak med dem, vilka

återfinnas i §§ 3—11 i nu gällande reglemente. Förutom vissa formella

jämkningar hava nedan omförmälda förändringar av saklig innebörd ansetts

vara påkallade.

Enligt § 5 i nu gällande reglemente tillkommer det fullmäktiges ordförande

att, om riksgäldskontorets styrelse ej är så fulltalig, som för besluts

fattande erfordras, inkalla erforderligt antal suppleanter. Den befogenhet,

som sålunda tillhör ordföranden, bör i hans frånvaro utövas av vice ordföranden

eller, örn även han är frånvarande, av den till tjänståren äldste

bland övriga fullmäktige. I enlighet härmed stadgas i reglementsförslagets

§ 6, att ordföranden eller den honom företräder äger att under ovan angivna

förutsättning inkalla suppleanter.

Föreskrifterna i § 9 rörande deputerades åligganden böra lämpligen

erhålla en mera generell avfattning än vad nu är förhållandet. Orden

»ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider» hava därför ersatts med »leda

arbetet med riksgäldskontorets upplåning och förvaltningen av statsskulden».

— I tredje stycket av § 9 är stadgat, att deputerade och de bland

övriga fullmäktige, som hava att handlägga vissa ärenden, vid varje sammankomst

böra redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges

nästföregående sammankomst förflutna tiden. En bokstavlig tillämpning

av detta stadgande skulle leda till, att deputerade ävensom de fullmäktige,

vilka erhållit särskilda förvaltningsuppdrag, ovillkorligen skulle vid varje

sammankomst lämna redogörelse för en mängd åtgärder, vilka endast innebära

ett verkställande av gällande föreskrifter eller av fullmäktige fattade

beslut, eller ock avse förberedandet av ärenden, vilka senare skola inför

fullmäktige anmälas. Detta är givetvis ej lämpligt, och hava fullmäktige

med anledning därav funnit stadgandet icke vidare böra bibehållas i reglementet.

Enligt § 11 i gällande reglemente äro fullmäktige berättigade att till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för

vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, av riksdagens revisorer begära råd

och yttranden. Denna föreskrift synes böra bringas i närmare anslutning

till motsvarande stadgande i instruktionen för riksdagens revisorer och har

omformulerats i överensstämmelse därmed.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Fullmäktiges sammankomster.

§§ 13—19.

Ifrågavarande föreskrifter äro hämtade från §§ 42—48 i nuvarande reglemente.

I § 48 stadgas, att vid sammankomst närvarande fullmäktig, som

sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget

ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Detta stadgande har uteslutits såsom onödigt; tillika hava vissa formella

förändringar vidtagits i §§ 44—48.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 20.

Häri intagna bestämmelser motsvara § 49 i gällande reglemente. I nämnda

paragraf föreskrives, att beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande

av tjänst skall anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet. Detta stadgande överensstämmer

ordagrant med bestämmelsen i § 72 mom. 2 andra stycket av riksbankens

reglemente. Då ledig tjänst vid riksbanken eller dess avdelningskontor

återbesatts, plägar bankofullmäktiges beslut i ärendet offentliggöras

medelst kungörelse i Post- och inrikes tidningar. Enligt hittills tillämpad

praxis har sådant offentliggörande ej ägt rum vid tillsättning av lediga

tjänster i riksgäldskontoret, och detta är ej heller nödvändigt, då vederbörande

sökande ändock lära erhålla kännedom örn fullmäktiges beslut.

Till följd härav hava orden »eller offentligen tillkännagivet» uteslutits.

I övrigt är ifrågavarande paragraf av samma lydelse som ovanberörda § 49.

Arvoden och reseersättning till fullmäktige.

§§ 21—23.

De i dessa paragrafer förekommande stadgandena överensstämma med

motsvarande föreskrifter i § 32 avd. 2 mom. a)—e). Första stycket av

mom. e), vilket avser vikariatersättning vid semester för förste deputeraden,

har dock uteslutits, enär föreskrift i ämnet återfinnes på annat ställe i det

nya reglementet (§ 10 femte stycket). Å andra sidan bar ett nytt stadgande

tillkommit, nämligen beträffande rätt för fullmäktig, som för fullgörande

av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm, att uppbära reseersättning.

Riksgåldskontorets upplåning.

§§ 24—33.

I §§ 24—28 äro sammanfattade de föreskrifter, vilka enligt fullmäktiges

mening böra utfärdas angående riksgåldskontorets rätt att för svenska

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

55

statens läkning verkställa upplåning. Ifrågavarande föreskrifter äro, så vitt

angår deras sakliga innehåll, avfattade i enlighet med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente. Vissa avvikelser och nya bestämmelser

förekomma dock, för vilka här nedan redogöres.

Enligt § 12 mom. 1 och 4 samt § 13 mom. 2 i 1929 års reglemente äger

riksgäldskontoret rättighet att genom upplåning anskaffa medel för utbetalning

av de anslag, som av riksdagen anvisas att utgå av lånemedel

ävensom för kassaförstärkning åt statsverket samt för utbetalningar å generalpoststyrelsens

kredit i riksgäldskontoret. Däremot finnes för närvarande

intet lånebemyndigande för ifrågakommande utbetalningar å domänverkets,

telegrafverkets, statens reproduktionsanstalts och aktiebolaget Kreditkassans

av år 1922 krediter i riksgäldskontoret liksom ej heller för utbetalning av

de enligt § 63 regeringsformen på riksgäldskontoret anvisade kreditiven. I

§ 24 har därför införts bemyndigande för fullmäktige att även för nu

nämnda utbetalningar verkställa upplåning. Vad beträffar generalpoststyrelsens

m. fl. statsinstitutioners ävensom kreditkassans av år 1922 krediter,

hava fullmäktige ansett lånebemyndigandet böra utvidgas att jämväl

omfatta andra dylika krediter, vilka framdeles kunna komma att av riksdagen

beviljas till utgående från riksgäldskontoret.

§ 12 mom. 2 i nuvarande reglemente innehåller bemyndigande för fullmäktige

att för konvertering av äldre statslån försälja eller träffa avtal

örn blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än

det statslån, som utgör föremål för konvertering. De vanligast förekommande

lånekonverteringarna hava visserligen till syfte att nedsätta räntefoten

å ett tidigare upptaget lån. Emellertid förekomma även sådana konverteringar,

vid vilka detta icke alltid är fallet, såsom då konverteringens

ändamål är att förvandla utländsk gäld till inländsk, att ersätta tillfällig

skuld med fonderad sådan, att förändra amorteringsplanen för ett utelöpande

lån eller att utbyta amorteringslån mot statsräntelån. Vid dylika

konverteringsoperationer kan inträffa, att räntefoten förblir oförändrad eller

till och med, såsom vid konvertering av tillfällig statsskuld till fonderad,

höjes. Villkoret om att konvertering av lån skall vara förenad med räntenedsättning

har i följd därav ansetts böra bortfalla. Ifrågavarande stadgande

har av fullmäktige formulerats så, att detsamma endast innehåller

ett bemyndigande för fullmäktige att verkställa upplåning »för konvertering

av äldre statslån».

Svenska staten har tid efter annan iklätt sig garanti för vissa inländska

kreditinstituts förbindelser på så sätt, att riksgäldskontoret ställt statsobligationer

till visst av riksdagen bestämt belopp till deras förfogande såsom

grundfond eller garantifond. Nu avsedda kreditinstitut äro Sveriges

allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska

skeppsliypotekskassan, Svenska bostadskreditkassan samt de centralkassor

för jordbrukskredit, vilka erhållit godkännande från det allmännas sida.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr 59.

Rörande de förutsättningar, under vilka ifrågavarande grund- eller garantifonder

få tagas i anspråk för infriandet av dessa kreditinstituts förbindelser,

hava, i enlighet med vad riksdagen därom beslutat, särskilda föreskrifter

meddelats i av Kungl. Majit utfärdade förordningar. I fråga om centralkassorna

för jordbrukskredit är bl. a. stadgat, att, därest förutsättningarna

för garantifondemas användande prövas vara för handen, de obligationer,

av vilka fonderna bestå, skola i första hand hembjudas riksgäldskontoret

till inlösen. Däremot är ej någon dylik hembudsskyldighet föreskriven

vad beträffar de obligationer, vilka utgöra grundfond för hypoteksbanken,

stadshypotekskassan, skeppshypotekskassan och bostadskreditkassan. Emellertid

torde det vara givet och är även ur synpunkten av riksgäldskontorets

eget intresse önskvärt, att, om behov för dem uppkommer att taga statens

garanti i anspråk, framställning göres hos riksgäldskontoret örn obligationernas

inlösen eller ock om beviljande av lån mot säkerhet av dessa.

Därest en dylik anhållan bifalles, bör riksgäldskontoret även äga rätt att

genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras för inlösningen eller

för tillhandahållande av beviljat lån. Stadgande härom har införts i förslagets

§ 25.

Vidare har staten genom avgivna förbindelser åtagit sig garanti för fem

särskilda lån, upptagna av vissa flottningsföreningar, ävensom, till en andel

av 2 %, för 1923 års internationella lån för Österrikes finansiella återuppbyggande.

Denna garanti har formen av direkt borgen, och åligger det

riksgäldskontoret att, därest densamma behöver tagas i anspråk, tillhandahålla

därför erforderliga medel. I § 26 av förslaget till nytt reglemente

har införts föreskrift om rätt för riksgäldskontoret att genom upplåning

bereda tillgång för fullgörande av ifrågavarande borgensförbindelser ävensom

därmed jämförliga förbindelser, som i enlighet med riksdagens beslut

kunna komma att avgivas å svenska statens vägnar.

§ 27 är av samma innehåll som § 12 mom. 5 i nu gällande reglemente.

Orden »På sätt i mom. 1 är stadgat» hava dock uteslutits.

I § 28 meddelas en allmän föreskrift örn rätt för riksgäldskontoret att

verkställa upplåning för sådana verket åliggande utbetalningar, beträffande

vilka bestämmelserna i §§ 24—27 icke äro tillämpliga och rörande vilkas

täckande ej heller andra stadganden förefinnas. Stundom förekommer, att

riksgäldskontoret på grund av riksdagens beslut skall utbetala medel å ett

av riksdagen beviljat anslag, redan innan detta hunnit uppföras å riksstaten.

Ett dylikt förskott (å 2 500 000 kronor) utbetalades i april 1929 å det lån

till Sydsvenska kraftaktiebolaget, för vilket anslag sedermera uppfördes å

1929/1930 års riksstat. — Vissa järnvägsbolag, vilka från riksgäldskontoret

erhållit statslån, hava vid de skuldregleringar, som under senare år

enligt riksdagens medgivande ägt runi, berättigats att själva disponera en

botteninteckning i respektive järnväg, i samband varmed riksgäldskontorets

inteckning nedflyttats att gälla med förmånsrätt närmast efter denna. I

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

57

andra fall åter hava genom kapitalisering av förfallna belopp å de ursprungliga

statslånen bildats nya lån, vilka intecknats i järnvägarna men i avseende

på förmånsrätten ligga efter inteckningar för obligationslån eller

andra enskilda lån, vilka järnvägsbolagen upptagit före skuldregleringen.

I händelse en för dylik enskild gäld intecknad järnväg skulle komma att

försäljas exekutivt och riksgäldskontoret därvid bliva nödsakat att inropa

densamma, skall köpeskillingen, i den man den ej täckes av inteckning

för statslånet eller statslånen, erläggas kontant. Även andra exempel på

dylika oförutsedda utgifter kunna anföras.

§§ 29—31.

Dessa paragrafer innehålla bestämmelser om sättet för verkställande av

riksgäldskontorets upplåning (§ 29), de olika lånetyper, vilka ifrågakomma

vid den fonderade upplåningen (§ 30) samt antalet egenhändiga underskrifter

å riksgäldskontorets obligationer och skattkammarväxlar (§ 31).

Härjämte meddelas allmänna föreskrifter om rätt för fullmäktige att vid

såväl fast som tillfällig upplåning bestämma räntefoten och jämväl fatta

beslut om övriga lånevillkor. De nya stadgandena överensstämma i allt

väsentligt med motsvarande föreskrifter i gällande reglemente.

§ 32.

Paragrafen återgiver utan förändring det stadgande, som är intaget i

§ 19 av nuvarande reglemente.

§ 33.

Denna paragraf, som behandlar riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken,

motsvarar § 16 i gällande reglemente. Stadgandet har emellertid avfattats

i enlighet med § 14 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897.

Paragrafen borde visserligen kunna utgå, då den aldrig kommer till tilllämpning.

En förutsättning för dess borttagande är emellertid att nyssnämnda

paragraf i riksbankslagen även upphäves, varom något förslag

enligt vad fullmäktige inhämtat för närvarande ej föreligger.

§ 34.

Motsvarande stadgande återfinnes i § 13 mom. 1 av gällande reglemente.

Den däri angivna begränsningen till högst 40 000 000 kronor hava fullmäktige

dock efter samråd med bankofullmäktige ansett böra bortfalla.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 35.

Denna paragrafs första stycke är avfattat i nära överensstämmelse med

§14 mom. 3 i gällande reglemente. Härjämte har en ny bestämmelse till
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 59.

lagts, genom vilken fullmäktige berättigas att, om särskilda skäl därtill föranleda,

medgiva inlösen av preskriberade obligationer och kuponger, tillhörande

av riksgäldskontoret utgivna lån.

§ 36.

Paragrafen är med vissa formella ändringar av samma lydelse som stadgandet

i § 14 mom. 5 i nuvarande reglemente.

Statsskuldboken.

§ 37.

I denna paragraf äro, efter det vissa formella förändringar vidtagits,

återgivna de stadganden, som förekomma i § 15 mom. 1 av nuvarande

reglemente. — Enligt nuvarande bestämmelser kan inskrivning i statsskuldboken

äga rum antingen genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

eller ock genom kontant inbetalning. Då ett nytt statslån utbjudes

till försäljning, pläga ett stort antal tecknare anhålla, att de av dem tecknade

obligationsbeloppen skola inskrivas i statsskuldboken. Att beträffande

dylika teckningar utfärda obligationer, vilka sedermera åter skulle ingivas

till statsskuldboksavdelningen för inskrivning, innebär endast en onödig

omgång, och inskrivningen sker därför direkt, sedan likvid för de tecknade

obligationerna erlagts. Detta förfaringssätt kan givetvis endast komma till

användning under den tid, obligationer av nya lån utgivas. En begränsning

av nu gällande föreskrift bör därför göras, och detta torde lämpligen

kunna ske genom den av fullmäktige föreslagna formuleringen, enligt vilken

inskrivning mot kontant inbetalning endast må äga rum i den utsträckning,

fullmäktige medgiva.

§ 38.

Paragrafen är av samma innehåll som § 15 morn. 2 i nuvarande reglemente.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 39.

Häri meddelade föreskrifter äro hämtade från § 21 lia och 2:a styckena

i nu gällande reglemente. Några mindre ändringar av formell art hava

dock vidtagits.

§ 40.

I denna paragraf meddelas stadganden rörande fullmäktiges befattning

med förvaltningen av vissa av statens utlåningsfonder. Motsvarande föreskrifter

i nu gällande reglemente återfinnas i § 22 mom. 1, 2 och 4. Dessa

föreskrifter hava förenklats, varjämte däri intagna stadganden rörande

fondernas bokföring uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59. 5"

§ 41.

Denna paragraf innehåller föreskrift om fullmäktiges skyldighet att förvalta

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt riksgäldskontorets

pensionsfond. Nu gällande föreskrifter rörande dessa fonder äro intagna

i §§ 53 och 24 av 1929 års reglemente. I sistnämnda paragraf föreskrives,

att pensionsfonden skall förräntas; något liknande stadgande beträffande

byggnadsfonden förekommer däremot icke i reglementet. Emellertid

har, på grund av ett år 1923 av fullmäktige fattat beslut, ränta alltsedan

dess gottskrivits å den del av byggnadsfondens tillgångar, som innestår

i riksgäldskontoret. I § 41 av det nya reglementet hava fullmäktige

ansett sig böra införa en för båda fondema gällande föreskrift om räntegottgörelse

å deras i riksgäldskontoret innestående behållning. — De i § 24

av nuvarande reglemente förekommande detaljbestämmelserna angående

riksgäldskontorets pensionsfond torde lämpligen böra intagas i den förut

omförmälda särskilda publikationen.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 42.

Paragrafen är av samma lydelse som § 17 i nu gällande reglemente.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning at statsverket.

§ 43.

Ifrågavarande paragraf är av samma innehåll som § 18 i gällande reglemente,

dock att det på sista raden förekommande ordet »statsverket» ersatts

med »statskontoret».

§ 44.

Denna paragraf, vari föreskrift meddelas rörande riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla statsverket kassaförstärkning, har avfattats i nära

överensstämmelse med det stadgande, som i detta ämne förekommer i äldre,

före år 1913 utfärdade reglementen. (Se § 72 i 1912 års reglemente.)

Ifrågavarande stadgande ersätter § 12 mom. 4 i nu gällande reglemente.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§§ 45—47.

De i §§ 25—30 av gällande reglemente meddelade bestämmelserna innehålla

anvisningar rörande den budgettekniska behandlingen av de till riksgäldskontoret

inflytande riksstatsinkomsterna. Fullmäktige hava emellertid

icke ansett erforderligt, att dessa bestämmelser i det nya reglementet åter
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 59.

givas i sin nuvarande detaljerade form; det torde nämligen vara tillräckligt,

att de medel, vilka av riksgäldskontoret böra tillgodoföras riksstaten genom

insättning på statsverkets giroräkning (skattebudgeten) i reglementet skiljas

från sådana inkomster, som erhållits genom upplåning (lånebudgeten). Med

iakttagande härav hava de nuvarande stadgandena förenklats, varjämte

dessa även i vissa avseenden fullständigats.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 48.

I denna paragraf stadgas, att riksgäldskontoret skall utbetala de anslag,

som på riksstaten anvisas under titlarna Riksdags- och revisionskostnader

m. m., Räntor a statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden, ävensom

att riksgäldskontoret äger att i mån av behov genom uttag från statsverkets

giroräkning i riksbanken lyfta sagda anslag. Ifrågavarande stadganden äro

avsedda att ersätta de föreskrifter, som återfinnas i §§ 31 och 33 i nu gällande

reglemente.

§ 49.

Paragrafen innehåller föreskrift örn riksgäldskontorets skyldighet att utbetala

de anslag, vilka på riksstaten anvisas att täckas av lånemedel. I

sista stycket av § 34 i nu gällande reglemente stadgas, att utbetalningar å

nämnda anslag skola ske enligt Kungl. Maj:ts disposition. Fullmäktige

hava ansett sig böra föreslå, att detta stadgande fullständigas med en bestämmelse

om riksgäldskontorets skyldighet att, vad angår utbetalning av

lanemedelsanslag, ställa sig till efterrättelse de av riksdagen därom meddelade

föreskrifter.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§§ 50 och 51.

Häri införda bestämmelser äro med vissa formella jämkningar lika med

§§ 38 och 39 i nuvarande reglemente.

Huvudbok och medelsredovisning.

§§ 52 och 53.

Paragraferna återgiva de i §§ 40 och 41 i gällande reglemente förekommande

stadgandena. Sista stycket av § 40 har dock uteslutits.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 54.

Denna paragraf är av samma lydelse som § 50 i nuvarande reglemente.

Det må emellertid framhållas, att en fullständig årlig inventering av i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

61

riksgäldskontoret förvarade obligationer numera, till följd av statsskuldbokens

stora tillväxt, ej skulle vara möjlig att genomföra och att man därför

vid inventeringen i regel måste inskränka sig till s. k. stickprov.

§ 55.

Denna paragraf motsvarar § 51 i nuvarande reglemente. Sista stycket

av nämnda paragraf har emellertid uteslutits; i den av fullmäktige år 1928

utfärdade instruktionen för befattningshavare i riksgäldskontoret stadgas

nämligen, att föreståndaren för riksdagens vice värdsexpedition skall ombesörja

förandet av fullständiga förteckningar över i riksdagshuset befintliga

möbler, konstverk och andra inventarier.

§ 56.

De i denna paragraf meddelade stadgandena äro av samma innehåll som

nuvarande § 52. Vissa ändringar av formell art hava dock vidtagits.

§ 57.

Denna paragraf motsvarar § 54 i nuvarande reglemente. Paragrafens

båda stycken hava emellertid omflyttats, varjämte föreskriften om fullmäktiges

skyldighet att till bankoutskottet avlämna berättelse omredigerats

i formellt avseende.

§§ 58 och 59.

Ifrågavarande paragrafer äro av samma lydelse som §§ 55 och 56 i

gällande reglemente. Sista stycket av § 56 har dock utslutits för att överflyttas

till den i ovan omförmälda promemoria föreslagna författningssamlingen.

§ 60.

Paragrafen är formulerad i nära överensstämmelse med § 57 i nuvarande

reglemente. Sista stycket, vilket innehåller bemyndigande för fullmäktige

att utse en tjänsteman i riksgäldskontoret att vårda de för riksdagens

behov upphandlade effekter m. m. (vice värden för riksdagshuset) har likväl

ansetts böra utgå. I avseende därå vilja fullmäktige erinra, att fullmäktige

i skrivelse till bankoutskottet av den 3 nästlidna april föreslagit

inrättandet av en riksdagens ekonomiska förvaltningsbyrå, vars föreståndare

skulle övertaga de åligganden, som nu tillhöra vice värden för riksdagshuset.

* I 1928 års instruktion för befattningshavare i riksgäldskontoret

äro jämväl den nuvarande vice värdens tjänsteåligganden fullständigt angivna.

— Å andra sidan har efter mom. d) inskjutits ett nytt moment, vari

stadgas, att fullmäktige böra föranstalta om anordnande av restauration

ifrågavarande förslag har numera bifallits av riksdagen (bankoutskottets utlåtande

nr 44).

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 59.

i riksdagshuset för riksdagens ledamöter och tjänstemän. Detta åliggande

har sedan lång tid tillbaka tillhört fullmäktige; någon föreskrift därom har

emellertid ej varit införd i riksgäldskontorets reglemente.

§ 61.

Paragrafens första stycke återgiver utan förändring bestämmelserna i

§ 22 mom. 3 i nuvarande reglemente. Såsom ett andra stycke har införts

stadgandet i § 60 av samma reglemente.

§§ 62—66.

Ifrågavarande paragrafer äro, efter det vissa formella ändringar vidtagits,

likalydande med §§ 61—65 i gällande reglemente.

§ 67.

Denna paragraf motsvarar § 59 i nuvarande reglemente. Formuleringen

av stadgarna ifråga har emellertid förenklats.

§ 68.

Paragrafen är av samma lydelse som § 67 i gällande reglemente. Efter

orden »riksdagsmäns fullmakter» har emellertid inskjutits »enligt § 32

riksdagsordningen».

§ 69.

Denna paragraf innehåller föreskrifter angående de särskilda uppdrag,

vilka tillkomma fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksbanken.

Paragrafen är ordagrant av samma lydelse som § 66 i nuvarande reglemente.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän.

Återbesättande av lediga tjänster.

§ 70.

Ifrågavarande paragraf, vilken behandlar kompetensfordringama för erhållande

av ordinarie befattning i riksgäldskontoret, återgiver stadgandena

i § 70 i nuvarande reglemente. Föreskrifterna angående särskilda kompetensfordringar

för tjänstemännen å riksgäldskontorets kanslibyrå hava dock

omredigerats. I sin nuvarande form avse dessa föreskrifter alla å kanslibyrån

anställda tjänstemän men böra givetvis gälla endast för tre därstädes tjänstgörande

befattningshavare, nämligen riksgäldssekreteraren, sekreteraren och

notarien.

Fullmäktige hava ej hittills haft befogenhet att meddela dispens från de

i reglementet angivna kompetensfordringarna, önskvärt är emellertid, att

en dylik rätt beviljas, så vitt angår de tjänster, för vilkas erhållande fordras

studentexamen, realskoleexamen eller kunskapsprov, medförande normal
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 59.

63

skolekompetens. Om en sålunda begränsad dispensrätt tillerkännes fullmäktige,

bör densamma emellertid begagnas endast då särskilda omständigheter,

i främsta rummet speciella, för respektive befattning nyttiga insikter

eller långvarig, väl vitsordad tjänstgöring å en lägre befattning, därtill föranleda.

Fullmäktige föreslå, att en dylik dispensrätt beviljas, och hava i

enlighet därmed i paragrafens sista stycke infört bestämmelse därom.

§§ 71 och 72.

Dessa paragrafer äro med vissa formella ändringar av samma innehåll

som §§ 69 och 71 i gällande reglemente.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§§ 73—76.

Ifrågavarande stadganden äro lika med föreskrifterna i §§ 72—75 i gällande

reglemente. I §§ 73 och 75 hava dock obetydliga ändringar av formell

art vidtagits.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:372 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1930:373 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med överlämnande av reglementet för riksgäldskontoret. a1 i texten