Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
1930-02-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1930:2, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1930 kl. 5 e. m.
Första hammarens and ra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i anledning
av väckt motion, I: 227, angående ''samverkan
meliam staten och städerna i dispositionen av statens jord.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 227, har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t förorda:
1) att byggnadsbestämmelserna för rikets städer även efterföljas vid statens
egna byggen;
2) att liket bör medverka för ett socialt utnyttjande av statens jord även i
städerna samt göra gällande en sådan hänsyn även i vederbörande stadsplaner;
samt
3) att till främjande av ett fruktbart samarbete mellan staten och huvudstaden
i den grundläggande jordfrågan statens fastighetskommissions befogenheter
omgärdas med rimliga instruktioner, övervägda oell utfärdade av regeringen
efter eget ställningstagande till vad sakens natur och en landsfaderlig
omtanke kräver.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
^ySS^ädsbestämmelserna för rikets städer äro den i administrativ ordning
utfärdade byggnadsstadgan för rikets städer av den 8 maj 1874 och städernas
i enlighet därmed upprättade s. k. byggnadsordningar.
Byggnadsordningarna för de olika städerna utfärdas av respektive länsstyrelser
och för Stockholm av Överståthållarämbetet, Motionärens hemställan, att
sådan byggnadsordning skulle efterföljas vid statens egna byggen, innebure
därför, att Kungl. Maj :t i sin byggnadsverksamhet skulle ovillkorligen följa
bestämmelser utfärdade av länsstyrelse eller Överståthållarämbetet. Då emellertid
Kungl. Majit äger att på därom i varje särskilt fall gjord framställning
bevilja dispens åt enskilda från bestämmelse i byggnadsordning och det enligt
utskottets mening icke föreligger skäl att ändra detta förhållande, skulle motionärens
förslag innebära, att Kungl. Majit vid behov finge meddela dispens
från byggnadsbestämmelser åt — Kungl. Majit, Någon vinst av ett sådant
tillvägagångssätt i jämförelse med nu gällande förhållande synes utskottet icke
förefinnas. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka bifall till motionens
hemställan i dess första punkt.
takäng till riksdagens protokoll 1920. 12 sand. 2 aud. 2 käft. (Nr 2.)
Motionen.
Utskottet.
1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Vad härefter angår hemställans andra punkt får utskottet erinra om att frågan
örn revision av stadsplanelagstiftningen är föremål för utredning genom
sakkunniga, som tillkallats enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande!! den 26 oktober
1928 oell den 6 december 1929. Utskottet anser, att resultaten av denna utredning
och därav föranledda förslag böra avvaktas, innan riksdagen tar ställningtill
den av motionären föreslagna principen rörande stadsplaners upprättande
och avstyrker för den skull bifall jämväl till andra punkten av motionens hemställan.
Motivet till hemställans tredje del anger motionären vara de pågående underhandlingarna
mellan kronans fastighetskommission och Stockholms stad angående
vissa markäganderättsförhållanden i Stockholm. Då i motionen särskild
uppmärksamhet fästs på Kungsträdgården, anser sig utskottet böra uppehålla
sig vid denna fråga.
Kronans fastighetskommission har tillsatts genom Kungl. Maj :ts beslut den
12 juni 1925, närmast med uppgift att ombesörja de utredningar och underhandlingar
rörande vissa ekonomiska mellanhavanden mellan kronan och Stockholms
stad, som avsågos i riksdagens skrivelser den 31 maj 1925, nr 264 och
265. Härefter har kommissionen genom tid efter annan meddelade särskilda
beslut av Kungl. Majit erhållit direktiv angående vilka speciella markfrågor,
som må utgöra föremål för förhandlingar mellan kommissionen och staden. Så
har särskilt frågan örn Kungsträdgårdens framtida disposition kommit under
kommissionens handläggning genom Kungl, Maj :ts beslut den 14 juni 1928,
därvid uppdrogs åt kommissionen att vid pågående underhandlingar med delegerade
för Stockholms stad jämväl upptaga den fråga, som avsåges i riksdagens
skrivelse den 5 juni 1928, nr 359. I denna skrivelse, som var föranledd av en
motion i första kammaren, nr 195, och vari jämte andra statens markområden
i Stockholm även Kungsträdgården omnämndes, anförde riksdagen beträffande
de underhandlingar, riksdagen ansåg horde upptagas rörande vissa kronan tillhöriga
områden, bland annat följande:
"För kronans del påkallas därvid ett övervägande, huruvida ifrågavarande
områden alltjämt böra helt eller delvis disponeras på hittillsvarande sätt,
samt, i den mån så befinnes böra tillsvidare ske, huruvida nyttjanderätt till
sådana områden bör genom formliga avtal upplåtas till Stockholms stad eller
ock dessa eljest böra hållas öppna för allmänheten, ävensom huruvida med hänsyn
härtill viss ersättning skäligen bör av staden utgivas till kronan.
Då riksdagen sålunda anser underhandlingar böra inledas mellan kronan och
Stockholms stad---, får riksdagen tillika framhålla, att, i den mån över
enskommelser
vid blivande underhandlingar kunna komma att träffas mellan
kronan och staden rörande dispositionen av kronans ifrågavarande områden,
dessa överenskommelser givetvis böra underställas riksdagens prövning föi att
bliva för kronan bindande.”
Riksdagen hemställde slutligen örn upptagande av ”frågan örn skyldighet
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
3
för Stockholms stad att till kronan utgiva skälig ersättning för sådana områden
inom Stockholms stads område, vilka befinnas böra med nyttjanderätt
upplåtas till staden eller eljest hållas öppna för allmänheten.”
Av denna riksdagens skrivelse, som får anses innehålla de direktiv, enligt
vilka kommissionen har att å kronans vägnar föra underhandlingarna med Stockholms
stad i vad de angå bl. a. Kungsträdgården, synes det utskottet framgå,
att riksdagen haft öppen blick för att Kungsträdgården icke bör i sin helhet
användas på sätt den i gällande stadsplan är upptagen, nämligen såsom tomtmark,
utan att underhandlingarna skola föras bl. a. örn och på vad villkor
Kungsträdgården i nuvarande eller begränsad omfattning må kunna upplåtas
eller överlåtas till staden såsom öppen plats. Då enligt riksdagens bestämda
önskan den överenskommelse, som i saken kan komma att slutas med Stockholms
stad, skall underställas riksdagens prövning, kommer sålunda frågan örn
Kungsträdgårdens framtida disposition att göras till föremål för riksdagens
granskning. När så blir fallet, lärer också tillfället vara inne för enskild ledamot
av riksdagen att framlägga sina erinringar och förslag beträffande utnyttjandet
av den statens mark, som nu innefattas under begreppet Kungsträdgården.
Då så är förhållandet och då i motionen icke visats, att något inträffat,
som kan sägas stå i strid mot riksdagens år 1928 uttalade direktiv för underhandlingarna
i förevarande fråga, anser utskottet anledning saknas för riksdagen
att genom skrivelse till Kungl. Maj :t nu ingripa i de pågående förhandlingarna.
Utskottet avstyrker sålunda motionen jämväl i dess sista del.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 februari 1930.
Å utskottets vägnar:
TEODOR JULIN.
Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Julin, Teodor,
Granström* Larsén* Larsson, Johan August, Herling, Bengtsson,
Karlsson, Gottfrid, oell Henriksson.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.