Sök i Ratio Lex

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

1930-03-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1930:5, Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1930 kl. 5 c. m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 5, i

anledning av väckt motion, 1:221, angående upprättande

av ett svenskt institut för hög spänning sforskning.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 221, har herr Sandler hemställt, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t måtte låta verkställa utredning för

upprättande av ett svenskt institut för högspänningsforskning samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

En likalydande motion har under nr 372 väckts i andra kammaren och av

denna kammare hänvisats till dess första tillfälliga utskott, som över motionen

inhämtat yttranden från vattenfallsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien

och tekniska högskolan. Utskottet, som fått taga del av dessa yttranden, har

fogat dem såsom bilagor vid detta utlåtande.

Sedan åtskilliga år hava inom vattenfallsstyrelsen bedrivits undersökningar

rörande den atmosfäriska elektriciteten och därmed sammanhängande överspänningsfenomen

å elektriska ledningar. Dessa undersökningar hava i vad de avse

vattenfallsstyrelsens verksamhetsområde sin stora betydelse för åstadkommandet

av på samma gång driftsäkra och möjligast billiga anläggningar för kraftdistribution

över vidsträckta områden. Sedan år 1917 hava undersökningarna

stått under ledning av docenten H. Norinder i Uppsala och utförts i en av denne

grundad och ledd institution, förlagd till Älvkarleby kraftverks transformatorstation

vid Husbyborg nära Uppsala. Undersökningarna hava här koncentrerats

på utrönandet av möjligheterna att mäta de överspänningsfenomen på kraftledningar,

vilka inträffa i samband med åskväder och vilka kunna orsaka svårartade

skadegörelser och avbrott i den normala driften i ledningsnäten. Genom

systematiskt studium av överspänningsfenomenen å ledningarna har man därjämte

sökt bedöma, i vad mån effektiva skyddsåtgärder mot överspänningarnas

skadegörelser på ledningar och elektriska anläggningar äro möjliga. För detta

ändamål har docenten Norinder konstruerat vissa mätinstrument och utarbetat

metoder, med vilkas tillhjälp hans institution lyckats att före någon annan

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 12 sami. 2 avd. 5 käft. (Nr 5.) 1

Motionen.

Yttranden.

Utskottet
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5.

motsvarande och oftast i fråga om resurser rikare utrustad institution i utlandet

studera de elektriska fälten vid åskväder, deras inverkan på kraftledningarna

och även lösa problemet att direkt från kraftledningarna registrera de överspänningar,

vilka åstadkommas av blixten.

De undersökningar, som av docenten Norinder utförts vid nyssnämnda institution,

hava av de sakkunniga myndigheter, som yttrat sig över desamma, betecknats

såsom banbrytande. De hava radikalt ändrat förutvarande uppfattningar

örn de atmosfäriska överspänningarnas karaktär, i det man kunnat fastslå,

att de atmosfäriska elektriska spänningarna äro mångfaldigt högre än man

förut antagit och att urladdningarna hava ett betydligt långsammare och jämnare

förlopp, än man tidigare antog. Ännu har man dock icke vunnit full klarhet

i hithörande vetenskapliga problem. Sedan så skett, kan det bliva möjligt

skapa den isolation för kraftledningar, som är bäst avpassad efter de klarlagda

förhållandena. Därjämte har man förhoppningar att såsom praktiskt resultat av

undersökningarna kunna konstruera effektivare och prisbilligare skyddsanordningar

för byggnader mot åskslag och för radioanläggningar mot olika slag av

atmosfäriska störningar. Värdet av ett effektivt men dock billigt åskskydd liksom

ock av skydd för de nu allt talrikare radioanläggningarna ligger i öppen dag.

Utskottet bär efter noggrant studium av förevarande ärende kommit till den

uppfattningen, att ifrågavarande undersökningar synas vara av den art, betydelse

och räckvidd, att de torde böra fortsättas. Särskilt gynnsamma förutsättningar

förefinnas även, enligt vad i utlåtandena över motionen anförts, för att

undersökningarna skola kunna med framgång fullföljas, i det att den personal,

som hittills vid institutionen planlagt och utfört de såsom banbrytande betecknade

undersökningarna, även för framtiden lärer stå till förfogande för det fortsatta

arbetet. Då emellertid dessa undersökningar nu förts fram så långt, att

området för desamma vidgats till att omfatta även spörsmål, som icke hava

direkt sammanhang med vattenfallsstyrelsens verksamhet, anser sig vattenfallsstyrelsen

icke utan vidare inom ramen av sin befogenhet äga rätt att i fortsättningen

upprätthålla institutionen i fråga och bekosta undersökningarna. Anses

det sålunda lämpligt, att dessa fortsättas, bör utredning verkställas, huru de

för framtiden skola ordnas och bekostas. Särskilt är en sådan utredning erforderlig,

örn fråga blir, att ifrågavarande undersökningar skola utvidgas till att

omfatta ej blott frågor, som äro av vikt för vattenfallsstyrelsens speciella verksamhet,

utan även andra vetenskapliga och praktiska frågor inom högspänningsforskningen.

Därjämte bör utredas, örn dessa forskningar såsom hittills böra

bedrivas i en självständig institution eller lämpligen kunna bedrivas i samband

med arbetet vid universiteten eller tekniska högskolan, varav även frågan örn

förläggningen av ett eventuellt högspänningsinstitut är beroende.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att första kammaren för sin del måtte besluta i skrivelse till

Kungl. Maj: t hemställa, att Kungl. Majit måtte låta verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

3

ställa utredning, om och på vad sätt ett institut för högspänningsforskning

må upprättas i Sverige, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 27 mars 1930.

På utskottets vägnar:

TEODOR JULIN.

Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Teodor Julin, Granström,

Valfrid Eriksson, Sandén, Johan August Larsson, Gottfrid Karlsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

Till Riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1930 har vatten f al ^styrelsen anmodats

avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare väckt motion nr 372

angående upprättande av ett svenskt institut för högspänningsforskning.

De i motionen omnämnda undersökningarna rörande den atmosfäriska elektriciteten

och därmed sammanhängande överspänningsfenomen å elektriska ledningar

hava i den begränsade omfattning, i vilken de hittills bedrivits, tillkommit

på initiativ av vattenfallsstyrelsen, som redan tidigt ägnat detta spörsmål

synnerligt intresse med hänsyn till dess stora betydelse, då det gäller att

söka skapa på samma gång driftsäkra och möjligast billiga anläggningar för

kraftdistribution över vidsträckta områden. Den, som följt utvecklingen på

detta område, skall finna, att man under de båda sista årtiondena alltmera slopat

vissa dyrbara apparater, som tidigare använts som skydd mot skadegörelse genom

atmosfäriska överspänningar, enär deras nytta och effektivitet varit omtvistad

eller icke stått i rimlig proportion till anskaffningskostnaden. I stället har man

gått in för att utföra sina anläggningar med ökad isolation och av solidare konstruktion

framför allt på de anläggningsdelar, som tidigare varit särskilt utsatta

för fel, eller där driftsäkerheten är av särskilt stor betydelse. Vattenfallsstyrelsen

har för sin del sedan år 1912 arbetat efter dessa riktlinjer.

Det har lyckats både inom vattenfallsstyrelsens och andra anläggningar att

med stöd av föreliggande driftserfarenheter samt vissa mera tekniskt lagda undersökningar

åstadkomma kraftöverförings- och distributionsanläggningar med

praktiskt taget god driftsäkerhet. Men i den mån anläggningarnas utsträckning

ökas liksom ock de överförda kraftbeloppens storlek lönar det sig att skärpa

anspråken på driftsäkerhet. Det lönar sig även utmärkt väl att i detalj utforska,

huru isolationen skall i varje detalj utföras för att med minsta kostnad lämna

bästa skydd. Till sist är det ju också en öppen fråga, i vad mån.framdeles kommer

att kunna åstadkommas effektiva skyddsapparater till rimligt pris.

Det var i känslan av att ett djupare inträngande i dessa förhållanden skulle

vara av stor betydelse för vattenfallsstyrelsens verksamhet, även ur ekonomisk

synpunkt, som vattenfallsstyrelsen under år 1917 inledde ett samarbete, med

fil d:r H. Norinder i Uppsala för utförande av systematiska undersökningar

rörande luftelektriciteten. Resultaten av dessa undersökningar hava på ett. överraskande

sätt ändrat den tidigare uppfattningen örn de atmosfäriska spänningarnas

och urladdningarnas karaktär. Det har sålunda konstaterats, att å ena sidan

de atmosfäriska elektriska spänningarna äro mångfaldigt högre än man förut

antagit, men att de atmosfäriska urladdningarna hava ett betydligt långsammare

och jämnare förlopp än man tidigare förmodat. Docenten Norinders undersökningar

hava sålunda radikalt omlagt uppfattningen av de atmosfäriska överspänningarnas

karaktär. Norinders undersökningar böra emellertid fullföljas

för att bringa fullständigare klarhet både i fråga örn urladdningarnas primära

förlopp och deras sekundära inverkan på närliggande kraftledningar och transformatorer.

Ett senare led i undersökningen blir, att, sedan överspänningarnas verkliga

natur blivit tillräckligt noga känd, söka skapa den isolation, som är bäst avpassad

efter de konstaterade förhållandena.

Arbetet är så omfattande, att en mansålder icke torde räcka till för att blänga

klarhet i alla de viktiga frågor, som föreligga inom den elektriska krafttekniken.

Det finns emellertid därjämte många problem utanför krafttekniken, som falla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

5

inom ramen för det tilltänkta forskningsinstitutets arbetsområde, såsom skyddandet

av byggnader mot åskslag och radioapparater mot olika slag av atmosfäriska

störningar.

Utomlands hava ett flertal forskningsinstitut på detta område upprättats,

delvis efter svenskt mönster, men det är ett anmärkningsvärt och glädjande faktum,

att trots att dessa utländska institut förfoga över mångfaldigt större resurser

med avseende å personal och apparater, det lilla svenska institutet dock

haft ledningen och varit banbrytande på detta forskningsområde.

Het gäller nu att ordna för det svenska institutets framtida arbete och att

söka finna en utväg för att detsamma även framdeles skall kunna framgångsrikt

bedriva sin verksamhet. Det viktigaste villkoret för detta är, att den person

finnes, som kan föra arbetet framåt, men det gäller också att lämna honom ett

verksamt stöd och att trygga arbete i fortsättningen på annat sätt än som är

möjligt, så länge vattenfallsstyrelsen ensam har hand örn densamma med hänsyn

till sina speciella problem. Det kan nämligen sägas, att en dylik mera omfattande

verksamhet ligger något vid sidan örn vattenfallsstyrelsens egentliga uppgift,

och att densamma därför ur sparsamhetssynpunkt icke i längden skulle

kunna tillräckligt motiveras.

Vattenfallsstyrelsen anser det därför synnerligen önskvärt, att den av motionärerna

föreslagna utredningen kommer till stånd, och vill för sin del gärna

söka medverka till att denna för såväl styrelsens verksamhet som för den vetenskapliga

forskningens främjande betydelsefulla fråga bringas till en lycklig

lösning.

Stockholm den 14 mars 1930.

C. MALM.

W. Borgquist.

Till Riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott.

I enlighet med remiss den 11 februari 1930 får Ingeniörsvetenskapsakademien

härmed avgiva yttrande över den av herr Ekman i andra kammaren väckta, motionen

nr 372 angående upprättande av ett svenskt institut för högspänningsforskning.

Akademien har haft tillfälle följa de undersökningar på högspänningsteknikens

område, som docenten vid Uppsala universitet Harald Norinder sedan ett

tiotal år tillbaka utfört med stöd av Vattenfallsstyrelsen.

Genom att år 1926 till docenten Norinder överlämna sin mindre guldmedalj

för hans undersökning av de atmosfäriska spänningarna vid åskväder har också

akademien visat sin uppskattning av docenten Norinders forskargärning.

Såsom motionären framhållit kan docent Norinders undersökningar betecknas

som banbrytande på detta område. De hava väckt berättigad uppmärksamhet

bland fackmännen såväl inom som utom landet. Särskilt är detta fallet i Nordamerikas

Förenta Stater, där man av allt att döma tillmäter de redan utvunna

resultaten stor ekonomisk betydelse. Akademien finner det synnerligen glädjande,

att vårt land kunnat gå i spetsen på detta område och uppnå resultat ifråga örn

metoder och instrument, som verkat förebildliga för utlandet. Ett fortsättande

och utvidgande av undersökningarna är också enligt akademiens åsikt synner
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

ligen önskvärt. Det vore som motionären framhåller beklagligt, om de av docent

Norinder och Vattenfallsstyrelsen igångsatta och hittills så framgångsrikt

fullföljda undersökningarna skulle på grund av bristande resurser icke kunna

fullföljas, då genom det hittills utförda arbetet skapats gynnsamma förutsättningar

för ett fortsatt värdefullt arbete.

Ingeniörsvetenskapsakademien vill för sin del på det livligaste tillstyrka den

a.v motionären föreslagna utredningen.

Stockholm den 10 mars 1930.

för Ingeniörsvetenskapsakademien:

AXEL F. ENSTRÖM.

Ernst Bredberg.

Till Andra kammarens första tillfälliga utskott.

Genom remiss den 11 februari 1930 har Kungl. Majit anbefallt tekniska högskolan

till utskottet avgiva yttrande över den av herr Ekman i andra kammaren

väckta motionen nr 372 angående upprättande av ett svenskt institut

för högspänningsforskning.

I anledning härav får högskolans styrelse, med åberopande av bilagda yttranden

från lärarkollegiet och avdelningskollegiet för fackavdelningen för elektroteknik,

tillstyrka bifall till det i motionen framställda förslaget.

Stockholm den 17 mars 1930.

Å styrelsens vägnar:

AND. LINDSTEDT.

Till Andra kammarens första tillfälliga utskott.

Med anledning av nådig skrivelse den 11 februari 1930 med befallning till

tekniska högskolan att till andra kammarens första tillfälliga utskott direkt

ingiva yttrande över den av herr Ekman i andra kammaren väckta motionen,

nr 372 angående upprättande av ett svenskt institut för högspänningsforskning

har lärarekollegiet anmodat avdelningskollegiet för fackavdelningen för elektroteknik

vid högskolan att inkomma med utlåtande i ärendet och får högskolans

lärarekollegium härigenom med instämmande överlämna nämnda avdelningskollegiums

yttrande.

Å Lärarekollegiets vägnar:

T. LINDMARK.

Stockholm den 28 februari 1930.

Erik Fhilip.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

7

Avskrift.

Tekniska Högskolans lärarkollegium.

_ Sedan Kungl. Maj :t i skrivelse av 11 febr. 1930 anbefallt tekniska högskolan att

direkt till Andra Kammarens första tillfälliga utskott avgiva yttrande rörande

en av herr Ekman i andra kammaren väckt motion, nr 372, angående upprättande

av ett svenskt institut för högspänningsforakning, har ärendet för behandling

hänskjutits till högskolans elektrotekniska fackavdelningskollegium.

Avdelningskollegiet får med anledning härav anföra följande.

Avdelningskollegiet vill först vitsorda, att de undersökningar, som hittills utförts

vid den inledningsvis i motionen omnämnda provisoriska undersökningsstationen

kunna sägas ha varit av banbrytande betydelse för forskningen inom

detta område, och är livligt övertygat örn behovet av ett fortsatt fördjupat studium

av de där behandlade högspänningsproblemen. I den elektrotekniska undervisningen

vid högskolan beröras också hithörande frågor, och sannolikt komma

de med tiden att kräva ökat utrymme på studieschemat. Vid vissa utländska tekniska

högskolor har man därför kompletterat den elektrotekniska laboratorieutrustningen

med särskilda högspänningsledningar av åtskilliga kilometers längd

för att möjliggöra liknande undersökningar. Anordnandet av en dylik ledning

här i Stockholm i anslutning till den elektrotekniska fackavdelningens lokaler

har också tidigare diskuterats inom avdelningskollegiet. Emellertid möter det

stora svårigheter att i närheten av tekniska högskolan framgå med en högspänd

luftledning av någon väsentligare längd. En dylik ledning skulle för övrigt

möjliggöra endast en begränsad del av de högspänningsundersökningar, som påkallas

av vetenskapens och teknikens utveckling; för det stora undersökningsområde,

som omfattar de av åskslag förorsakade störningarna och skadorna och

på vilket ledaren av ovannämnda undersökningsstation, docent Norinder, gjort

sin banbrytande insats, skulle en dylik försöksledning vara föga lämplig, då den

komme att framgå antingen genom skog eller också genom bebyggda områden.

De resultat, som skulle erhållas på en dylik ledning, skulle därför icke ge en

riktig bild av förhållandena på för åskslag mer utsatta platser.

Avdelningskollegiet skulle alltså med glädje hälsa de forskningsmöjligheter,

som inrättandet av ett dylikt institut skulle medföra, enär det bl. a. skulle innebära

en ytterst välkommen komplettering av den forskningsverksamhet, som på

detta område bedrives vid tekniska högskolan. Likaså anser avdelningskollegiet

av ovan anförda skäl, att ett dylikt institut bör förläggas till en plats, där betingelserna

för ett studium av framför allt de med åskslagen förbundna fenomenen

äro gynnsamma. Då området invid tekniska högskolan torde vara föga

lämpat härför, är avdelningskollegiet på det klara med, att ett dylikt institut

näppeligen kunde komma att förläggas till högskolan.

Vikten av ett samarbete mellan det ifrågasatta institutet och högskolan gör

det dock önskvärt, att detsamma ej förläggas på för långt avstånd från Stockholm.

Såväl med hänsyn härtill som till övriga betingelser torde en förläggning

motsvarande vattenfallsstyrelsens nuvarande provisoriska undersökningsstation

invid Uppsala fylla fordringarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Tcammarens andrei tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

Av nyss anförda skäl synes det också lämpligt, att i styrelsen för ett dylikt

institut även ingår en representant för tekniska högskolan.

Stockholm den 19 febr. 1980.

Å elektrotekniska fackavdelningskollegiets vägnar:

EMIL ALM.

Rätt avskrivet, intygar

Ex officio:

Erik Philip. . ;i

Stockholm 1930. Kongl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri-A.-B.

306507

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:157 Skrivelse till Konungen angående upprättande av ett svenskt institut för högspännings forskning. s. 8 i texten