Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maid i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1930-03-06 · 94 sidor, varav 93 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 93 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maid i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr

2.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maid i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

l:o) Lantbruksiugenjörer och lantbruksstipeiidiater. Under punkt 3 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 juli 1930 äga tillämpning å statens lantbruksingenjörer;

b) bestämma antalet ordinarie lantbruksingenjörsbefattningar på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

24 lantbruksingenjör!’.................................................................................... B 21;

c) godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för statens lantbruksingen

jörer, extra lantbruksingen jörer och lantbruksstipendiater;

d) besluta, att följande särskilda bestämmelser från och med den 1 juli

1930 skola lända till efterrättelse beträffande ordinarie lantbruksingen jörer:

utöver vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet stadgas, skall beträffande

lantbruksingenjör gälla, att han skall vara pliktig underkasta sig den utvidgning

eller reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven;

det åligger lantbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet, ej mindre att,

Bihang lill riksdagens protokoll 1030. 10 sami. 2 hafi. (Nr 2.) I

Lantbruksingenjörer

och

lantbruksstipendiater.

[3.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motion.

där sådant påkallas och där så enligt lantbrukstyrelsens beprövande utan

större svårighet kan ske, mot skälig ersättning tillhandahålla vikarie nödig

expeditionslokal, än även att till vikarie avstå det arvode enligt taxa, som

belöper på av denne verkställda tjänstgöromål;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs örn semester, skall

beträffande lantbruksingenjör gälla, att sådan tjänsteman må, i den mån det

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för

statsverket, kunna efter lantbruksstyrelsens beprövande medgivas tjänstfrihet

med bibehållen oavkortad avlöning under högst 35 dagar inom ett och

samma kalenderår;

i stället för vad i 36 § i avlöningsreglementet stadgas örn skyldighet för

tjänsteman att underkasta sig minskning i eller upphörande av vissa extra

inkomster, skall gälla, att lantbruksingenjör skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra inkomster, som

kunna åtfölja lantbruksingenjörsbefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

e) besluta att, där lantbruksingenjör enligt de vid utgången av juni månad

1930 gällande bestämmelserna ägt uppbära någon del av avlöningen ■—

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid

ingången av juli månad 1930 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle hava i den

befattning, han vid utgången av juni månad 1930 innehar, i förskott uppburit

för juli månad 1930, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

från den i staten för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater upptagna

anslagsposten för avlöningar till ordinarie lantbruksingenjörer;

g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden

må i tillämpliga delar gälla även beträffande lantbruksingenjörer;

h) besluta, att för lantbruksingenjör skola tillämpas det pensionsunderlag

och den pensionsavgift, som gälla för befattningshavare i 26:e lönegraden;

i) vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna

ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, under

samma benämning uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 207,000 kronor.

Kungl. Majtts förevarande förslag förutsätter ett nedbringande av lantbruksingenjörernas

inkomster enligt lantbruksingenjörstaxan med minst 1,000

kronor i distrikt med normal arbetsbörda.

(Statrådsprotokollet sid. 19—42.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 289 av herr Olsson i Österbo m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att statens lantbruksingenjörer måtte hänföras till 22:a lönegraden;

att den ifrågasatta taxesänkningen måtte begränsas till högst 600 kronor i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

3

distrikt med normal arbetsbörda; samt att lantbruksingenjörerna i pensionshänseende

måtte hänföras till 28:e lönegraden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Nu gällande lönereglering för statens lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

genomfördes vid 1910 års riksdag och grundades på ett av 1902

års löneregleringskommitté den 17 november 1909 framlagt förslag. Sedermera

hava vissa jämkningar beträffande avlöningen till stipendiater vidtagits

av 1914 års senare riksdag.

Ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden fastställdes

vid 1919 års lagtima riksdag till 110,800 kronor. Sedermera har

ifråga örn anslaget endast vidtagits den förändringen att åt detsamma

vid 1922 års riksdag givits benämningen »Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater».

Anslaget är fördelat på följande sätt:

Lön

Tjänst- gör i ligg- penningar

Orts-

tillägg

Arvode

Summa

1 lantbruksingenjör i Stockholms län ......

3,000

500

400

—

3,900

1 lantbruksingenjör................................

O

O

O

500

—

—

3,500

22 lantbruksingenjörer..............................

66,000

11,000

—

—

77,000

1 extra lantbruksingenjör ........... ............

—

—

—

3,000

3,000

3 extra lantbruksingenjörer ...................

lantbruksstipendiater med sammanlagd an- ställningstid av 96 månader, arvode av 150

9,000

9,000

kronor per månad.................................

—

—

—

14,400

14.400

Summa kronor

—

—

—

110,800

Ortstillägget för lantbruksingenjuren i Stockholms län utgår endast

för så vitt lantbruksingenjörens stationsort är Stockholms stad. Ålderstillägg

till lönen utgå till ordinarie lantbruksingenjör efter fem respektive

tio års tjänstgöring med 500 kronor för varje gång. Dylik förmån

tillkommer däremot icke extra lantbruksingenjör och stipendiat. Ålderstilläggen

bestridas av nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till

ålderstillägg.

Förutom ovannämnda förmåner hava såväl ordinarie som extra lantbruksingenjörer

tillerkänts tillfällig löneförbättring, som för budgetåret

1929/1930 i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 14 juni 1929

(nr 183) utgår med följande belopp:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Lön

Tjänst- gö rings- penni rigal*

Arvode

I

Summa

1 lantbruksingenjör i Stockholms län ..................

630

200

—

850

1 lantbruksingenjör...........................................

600

200

—

800

22 lantbruksingenjörer.........................................

13,200

4,400

—

17,600

1 extra lantbruksingenjör ....................................

—

—

750

750

3 extra lantbruksingenjörer ................................

—

—

2,250

2,250

Till stipendiat kan utgå tillfällig löneförbättring med 25 procent av

månadsarvodet.

Lantbruksingenjören i Stockholms län, vars stationsort för närvarande

är Stockholms stad, uppbär alltså, frånsett ålderstillägg, en sammanlagd

avlöning av 4,750 kronor. Annan lantbruksingenjör uppbär, likaledes

frånsett ålderstillägg, sammanlagt i avlöning 4,300 kronor. Extra lantbruksingenjör

åtnjuter i arvode 3,750 kronor. Arvodet till stipendiat

kan sammanlagt uppgå till 2,250 kronor, varav 450 kronor utgöra tillfällig

löneförbättring. Samtliga lantbruksingenjörer ävensom stipendiater

äga åtnjuta dyrtidstillägg enligt de bestämmelser, som gälla för befattningshavare

vid s. k. oreglerade verk. Förutom ovan nämnda förmåner

äro lantbruksingenjörerna, såväl ordinarie som extra, ävensom

stipendiater berättigade att uppbära visst tillskott till dyrtidstillägg enligt

kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 191).

Enligt 1910 års riksdags beslut är högsta pensionsunderlag för lantbruksingenjör

4,000 kronor. Med hänsyn till av riksdagen sedermera

beslutade pensionsförhöjningar (kungörelsen den 18 juni 1925, nr 280) beräknas

dock högsta pensionsunderlaget numera till 4,656 kronor.

Bestämmelser rörande statens lantbruksingenjörers, extra lantbruks

ingenjörers och lantbruksstipendiaters tjänsteåligganden m. m. äro meddelade

i för nämnda tjänstemän den 26 januari 1923 utfärdad instruktion

(nr 30). För verkställt arbete utgår ersättning enligt förordningen den

31 december 1920 (nr 913) den s. k. lantbruksingenjörstaxan.

Av ett i statsrådsprotokollet närmare återgivet förslag, som utarbetats av

särskilda av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt av Kungl. Maj:t

den 5 juli 1929 lämnat bemyndigande tillkallade sakkunniga för utredning

rörande lantbruksingenjörernas lönefråga m. m., inhämtas bland annat följande.

Medeltalet av lantbruksingenjörernas inkomster och utgifter för förrättningar

under åren 1925—1928 på grundval av de utav dem själva lämnade

uppgifterna framginge av nedanstående tabell.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

5

Al*

Brutto
inkomster
kronor
-

Omkostnader oell

övriga utgifter

i tjänsten

kronor

Behållen

inkomst

kronor

1925

1926

1927

1928

14,618

18,214

17,531

19,984

9,533

9,918

10,481

12,648

10,645

5,085

8,296

7,050

7,336

1925-1928

17,587

6,942

lie sakkunniga hade emellertid framhållit, att inkomsterna inom olika

distrikt varit synnerligen varierande under de i tabellen redovisade åren,

ävensom att vissa andra ojämnheter vid beräkningen förefunnes.

De sakkunniga hade vid tillämpning av nu gällande taxa oförändrad ansett

sig icke höra räkna med högre behållen inkomst av förrättningar för

en driftig lantbruksingenjör inom ett distrikt, där arbetsbördan Ange anses

vara normal, än ungefär 5,000 kronor örn året.

De sakkunniga hade vidare funnit lämpligt, att det nya lönesystemet

vunne tillämpning å lantbruksingenjörerna, vilka de sakkunniga

ansett böra hänföras till 21:a lönegraden. De sakkunniga hava härvid

framhållit, att genom en dylik lönegradsplacering skulle lantbruksingenjörerna

i allmänhet komma att erhålla en icke oväsentlig förbättring

i löneliänseende även örn man, såsom de sakkunniga föreslagit,

borttoge nu utgående tillskott till dyrtidstillägg på den ersättning,

som lantbruksingenjör uppbure för enligt taxa utförda förrättningar.

Oaktat denna inskränkning skulle nämligen lantbruksingenjör

å E-ort — genomsnittliga placeringen — kunna erhålla en förhöjning i

grundavlöningen med 305 kronor och i slutavlöningen med 408 kronor.

För den i Luleå stationerade lantbruksingenjören, för vilken ortsgrupperingen

vore av väsentlig betydelse och vilken jämväl ägde uppbära kallortstillägg,

skulle avlöningen enligt de sakkunnigas förslag ökas med

respektive 1,024 kronor och 1,169 kronor. Vid samtliga dessa beräkningar

hade dyrtidstillägg medtagits. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag

i nu ifrågavarande avseenden skulle medföra, att lantbruksingenjörer å

billigare orter skulle erhålla någon minskning och lantbruksingenjörer å

dyrare ort någon ökning av dem nu tillkommande avlöningsförmåner. I

samband med den föreslagna löneregleringen hade de sakkunniga förordat

(;n revision av lantbruksingenjörstaxan på så sätt, att lantbruksingenjörernas

inkomster av förrättningar komme att för framtiden nedgå med i medeltal

1,000 kronor för varje distrikt. Även efter en sådan revision hade de sakkunniga

räknat med en behållen inkomst av förrättningar av åtminstone 4,000

kronor örn året inom ett distrikt med normal arbetsbörda. Sammanlagda inkomsten

beräknades uppgå till omkring 12,000 kronor motsvarande ungefär den

inkomst, som tillförsäkrats annan i statens tjänst anställd personal med

särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. I fråga örn pension hade de sablom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Innebörden ar

Kungl. Majits

förslag.

niga förordat, att för lantbruksingenjör skulle tillämpas det pensionsunderlag,

som gällde för befattningshavare i 26:e lönegraden. Pensionsunderlaget

för lantbruksingenjörer utgjorde för närvarande 4,000 kronor samt med

förhöjningar 4,656 kronor, under det att pensionsunderlaget för befattningshavare

i 26:e lönegraden vore 5,724 kronor. De sakkunnigas förslag skulle

innebära en reell ökning av pensionsunderlaget med 1,068 kronor eller, örn

dyrtidstillägg inräknades, med 1,248 kronor. De sakkunniga hade i detta

sammanhang framhållit såsom sin uppfattning, att det framlagda förslaget

rörande pensionsunderlaget för lantbruksingenjörernas vidkommande måste

betraktas såsom en mycket betydande förmån, enär det innebure ett övertagande

från statens sida i väsentligt högre grad än som hittills varit fallet

av omsorgerna örn dessa befattningshavares utkomst efter uppnåendet av

pensionsåldern.

En tillämpning å lantbruksingenjörerna av det nya avlöningssystemet

skulle enligt de sakkunnigas mening tarva vissa särskilda bestämmelser i

fråga örn semester, tillhandahållande åt vikarie av nödig expeditionslokal

m. m. Vidare skulle meddelas de särskilda bestämmelser, som i allmänhet

föreskrivits vid befattningshavares övergång å det nya lönesystemet.

Vad beträffar frågan örn arvode åt extra lantbruksingenjör hade de sakkunniga,

som ansett sig jämväl beträffande extra lantbruksingenjörer böra

påyrka borttagandet av nu utgående tillskott till dyrtidstillägg, i anledning

härav funnit skäl tala för att det sålunda föreslagna arvodet något

ökades och för sin del föreslagit, att arvodet till extra lantbruksingenjör

bestämdes till 4,800 kronor. Därest arvodet sattes till detta belopp, skulle

extra lantbruksingenjör komma att erhålla en sammanlagd årsinkomst av

såväl arvode jämte dyrtidstillägg som ersättning för förrättningar enligt

taxa av omkring 8,500 kronor. Arvodet till lantbruksstipendiat hade de

sakkunniga föreslagit till 3,000 kronor för år.

De sakkunniga hade slutligen uppgjort en beräkning rörande de ökade kostnader

ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle åsamka statsverket.

Kungl. Maj:ts förslag, som helt ansluter sig till vad de sakkunniga föreslagit,

innefattar sålunda att med tillämpning å lantbruksingenjörerna av

avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen dessa befattningshavare

skulle placeras i lönegraden B 21, varvid emellertid den nu utgående förmånen

av tillskott till dyrtidstillägg på beräknad inkomst av taxa skulle

bortfalla. Vidare skulle i samband med löneregleringen genomföras sådan

revision av gällande lantbruks^ genjörstaxa, att inkomsten av förrättningar

för framtiden komme att nedgå med i medeltal 1,000 kronor för varje

distrikt. Med avseende å lantbruksingenjör pension skulle enligt förslaget

pensionsunderlaget och pensionsavgiften bestämmas i överensstämmelse med

vad som gäller för befattningshavare i lönegraden B 26. Arvodet till extra

lantbruksingenjör respektive lantbruksstipendiat har — med beräkning att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

förmån av tillskott till dyrtidstillägg skulle borttagas jämväl i fråga om

dessa befattningshavare — upptagits till 4,800 kronor respektive 3,000

kronor.

I motionen har med avseende å lantbruksingenjörernas placering i lönegrad

och den tilltänkta revisionen av lantbruksingenjörstaxan upptagits ett

av lantbruksstyrelsen i ärendet framställt förslag, enligt vilket lantbruksingenjörerna

skulle placeras i lönegraden B 22 oell taxereduceringen begränsas

till omkring 600 kronor. Härjämte föreslås i motionen, att pensionsunderlaget

för lantbruksingenjörerna måtte bestämmas i enlighet med

vad som gäller för befattningshavare i lönegraden B 28.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Tiden synes nu vara inne att till lösning upptaga frågan örn tillämpning

å lantbruksingenjörerna av avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen,

varom förslag framlagts redan år 1923 av 1902 års löneregleringskommitté

och beträffande vilket spörsmål ett flertal framställningar

därefter blivit gjorda. Några mera vägande erinringar synas

knappast kunna göras gällande mot att tillämpa nämnda reglemente

även å lantbruksingenjörerna. I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna

anser jag icke något hinder häremot föreligga däri, att

lantbruksingenjör utöver sin avlöning åtnjuter inkomst enligt taxa för

av honom utförda förrättningar. 1928 års lönekommitté, som har att utarbeta

förslag till dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna, har, såsom av de

av mig tillkallade sakkunnigas yttrande närmare framgår, icke haft någon

erinran mot genomförandet av en lönereglering för lantbruksingenjörerna

enligt de i avlöningsreglementet tillämpade grunderna. Jag anser mig

alltså böra förorda, att avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

från och med den 1 juli 1930 vinner tillämpning jämväl å nu ifrågavarande

grupp av befattningshavare.

I fråga örn lantbruksingenjörs placering i lönegrad å avlöningsreglementets

allmänna löneplan föreligga olika förslag. Lantbruksstyrelsen

har sålunda gjort gällande, att lantbruksingenjör borde placeras i 22:a

lönegraden, medan övriga i ärendet hörda myndigheter tillstyrkt en placering

i 21:a lönegraden. Beträffande denna fråga vill jag till en början

framhålla, att jag ansluter mig till de sakkunnigas av ämbetsverken tillstyrkta

förslag, att nu utgående tillskott till dyrtidstillägg icke bör bibehållas.

De skäl, som anförts för borttagandet av ifrågavarande förmån,

synas mig vara fullt bärande. Beträffande det av de sakkunniga upptagna

spörsmålet örn en sänkning av nu gällande lantbruksingenjörstaxa

finner jag vägande skäl föreligga även för genomförandet av en

dylik sänkning. De inkomster, som lantbruksingenjörerna numera hava

liv förrättningar, synas mig vara så avsevärda, att en sänkning i viss

utsträckning är motiverad. Jag vill erinra om, att 1902 års lönereglerings
-

Motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kommitté i sitt år 1923 framlagda förslag räknat med en årsinkomst av

förrättningar för en driftig lantbruksingenjör, uppgående till 3,000 kronor.

De verkställda utredningarna hava givit vid handen, att inkomsterna

de senaste åren varit avsevärt högre, och de sakkunnigas beräkning av

den behållna årsinkomsten till ungefär 5,000 kronor i ett lantbruksingenjörsdistrikt,

där arbetsbördan får anses vara normal, synes mig icke vara

för hög. Vid sådant förhållande synas mig skäl tala för, att icke blott

förmånen av tillskott till dyrtidstillägg upphör, utan även en viss sänkning

av lantbruksingenjörstaxan kommer till stånd. Till sistnämnda

fråga återkommer jag emellertid här nedan. Lantbruksstyrelsen kar

gjort gällande, att en placering av lantbruksingenjör i 21 :a lönegraden

skulle innebära en obillighet gent emot de lantbruksingenjörer, vilka äro

stationerade å C-ort. En undersökning ger vid handen, att de å C-ort

placerade lantbruksingenjörerna samtliga hava en inkomst av förrättningar

enligt taxa, som icke oväsentligt överstiger medeltalet för landets

lantbruksingenjörer samt enligt de av lantbruksingenjörerna själva

lämnade uppgifterna för envar av dem uppgår till i medeltal något över

10,000 kronor örn året. I betraktande bland annat härav samt att en tilllämpning

av det nya avlöningsreglementet avser att innebära en utjämning

i inkomster för befattningshavare bosatta å i dyrhetsavseende olika

orter, synes den relativt ringa minskning — högst 187 kronor örn året —

i den sammanlagda avlöningen, därvid inräknats såväl dyrtidstillägg som

tillskott till dyrtidstillägg, som skulle drabba ifrågavarande lantbruksingenjörer,

vara utan betydelse för avgörandet av frågan örn lantbruksingenjörernas

placering å löneplanen. Erinras må jämväl örn, att förmånen

av tillskott till dyrtidstillägg är beronde av riksdagens beslut och

att med hänsyn till lantbruksingenjörernas nuvarande inkomster av förrättningar

det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke oberoende av en

löneregleringsfråga någon reduktion av tillskottet borde äga rum. För

min del ansluter jag mig till de sakkunnigas, av statskontoret och lönenämnden

tillstyrkta förslag om lantbruksingenjörernas placering i 21 :a

lönegraden, därvid jag vill framhålla, att lantbruksingenjörerna i förhållande

till andra jämförliga tjänstemannagrupper jämväl efter en lönereglering,

på sätt nu ifrågasatts, torde komma att intaga en god ställning,

även örn föreliggande ojämnhet i inkomstavseende de särskilda lantbruksingenjörerna

emellan vållar vissa olägenheter. — — — I anslutning

till de sakkunnigas förslag, mot vilket någon erinran icke framställts av

statskontoret och lönenämnden, får jag tillstyrka, att för extra lantbruksingenjör

upptages ett arvode av 4,800 kronor för år. Arvodet till lantbruksstipendiat

synes mig i överensstämmelse med de sakkunnigas och myndigheternas

förslag böra bestämmas till 250 kronor i månaden.

Vad slutligen angår frågan örn pensionsunderlaget för lantbruksingenjör,

delar jag uppfattningen, att detsamma bör fastställas till högre

belopp än som gäller för tjänsteman i 21 :a lönegraden. Framhållas må,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr X.

9

att redan nu gällande pensionsunderlag för lantbruksingenjör är högre

än det, som fastställts för tjänsteman i sistnämnda lönegrad. Hänsyn

bör även tagas till den del utav avlöningsförmånerna, som lantbruksingenjören

äger uppbära i form av ersättning enligt taxa. Jag finner

mig dock icke kunna tillstyrka de framställda yrkandena örn tillerkännandet

åt lantbruksingenjör av samma pensionsunderlag, som gäller för

befattningshavare i 28:e lönegraden, utan vill jag förorda det förslag

i nämnda hänseende, som framlagts av de sakkunniga och vilket tillstyrkts

av samtliga i ärendet hörda myndigheter.

Beträffande den av de sakkunniga föreslagna sänkningen av nu gällande

lantbruksingenjörstaxa hava olika meningar kommit till synes. Medan de

sakkunniga föreslagit en sänkning i taxan på sådant sätt, att densamma

skulle i ett lantbruksingenjörsdistrikt, där arbetsbördan linge anses vara

normal, medföra en reduktion i den behållna inkomsten av minst 1,000

kronor, har lantbruksstyrelsen ansett, att sänkningen borde i ett dylikt distrikt

begränsas till omkring 600 kronor. Föreningen statens lantbruksingenjörskår

har velat ytterligare begränsa sänkningen till omkring 400 kronor.

För egen del är jag, —--, av den uppfattningen, att en något

längre gående sänkning av lantbruksingenjörstaxan är motiverad. Jag

har icke kunnat Hnna annat än att de sakkunniga anfört bärande skäl

för den av dem ifrågasatta sänkningen av minst 1,000 kronor inom ett

normalt lantbruksingenjörsdistrikt. Lantbruksstyrelsen torde därför böra

erhålla i uppdrag att framlägga förslag till en dylik sänkning.»

Departementschefen har i fråga om taxesänkningen utgått från att i

första hand lösenavgifterna skulle sänkas. Vid uppgörandet av förslaget

torde enligt departementschefens mening vissa i statsrådsprotokollet anförda

synpunkter rörande vidtagandet av vissa förenklingar i taxan m. m. böra

underkastas närmare övervägande.

Enligt i statsrådsprotokollet meddelad uppgift uppgå kostnaderna för

avlöning åt lantbruksingenjör och lantbruksstipendiater, däri inbegripet

grundlön, tillskott till dyrtidstillägg, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg, för närvarande till 222,650 kronor.

Enligt Kungl. Majtts förslag skulle avlöningen till de 24 ordinarie

lantbruksingenjörema beräknas till förslagsvis 162,585 kronor. För fyra

extra lantbruksingenjörer med arvoden å 4,800 kronor skulle upptagas ett

belopp av 19,200 kronor, samt till arvoden åt lantbruksstipendiater under

•96 månader efter 250 kronor per månad ett belopp av 24,000 kronor. Därjämte

borde i enlighet med de sakkunnigas förslag ett mindre belopp avses

för beredande av vissa särskilda förmåner åt nämnda arvodestagare. Detta

belopp syntes departementschefen kunna för statens avjämnande beräknas

till förslagsvis 1,215 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

I enlighet med ovanstående beräkning borde staten för statens lantbruksingenjörer,

extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater få följande

utseende:

Avlöningar till ordinarie lantbruksingenjörer, förslagsanslag kronor 162,585

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare:

Arvoden till 4 extra lantbruksingenjörer

å kronor 4,800 ............................................ kronor 19,200

Arvoden till lantbruksstipendiater med sammanlagd

anställningstid av 96 månader

å 250 kronor per månad........................... » 24,000

Vissa särskilda förmåner åt icke-ordinarie

befattningshavare, förslagsanslag ............ » 1,215 » 44,415

summa förslagsanslag kronor 207,000.

Förutom nämnda belopp, förslagsvis 207,000 kronor, måste i riksstaten

beräknas medel för dyrtidstillägg enligt de för s. k. reglerade verk gällande

grunderna med (17 procent x 207,000 kronor) i avjämnat tal 35,200 kronor.

Sammanlagt skulle alltså avlöningskostnaderna för ifrågavarande personal

efter genomförandet av den nu föreslagna löneregleringen komma att uppgå

till 242,200 kronor, vilket belopp med 19,550 kronor överstiger den kostnadssumma,

som beräknats med utgångspunkt från gällande stat.

Även utskottet anser sig böra giva sin anslutning till förslaget örn det

nya lönesystemets tillämpning å lantbruksingenjörerna. Med avseende å

dessa befattningshavares placering i lönegrad och pensionsunderlag liksom

även beträffande den ifrågasatta taxesänkningen ansluter sig utskottet belt

till vad departementschefen i ärendet anfört. Utskottet kan därför icke förorda

motionärernas förslag härutinnan. Då Kungl. Maj:ts framställning icke

heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och nied avslag å motionen II: 289

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och

med den 1 juli 1930 äga tillämpning å statens lantbruksingenjörer

;

b) bestämma antalet ordinarie lantbruksingenjörsbefattningar

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

24 lantbruksingenjörer................................................ B 21;

c) godkänna ovan intagna förslag till stat för statens

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

11

d) besluta, att följande särskilda bestämmelser från

och med den 1 juli 1930 skola lända till efterrättelse

beträffande ordinarie lantbruksingenjör:

utöver vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet

stadgas, skall beträffande lantbruksingenjör gälla, att

han skall vara pliktig underkasta sig den utvidgning

eller reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda

föreskriven;

det åligger lantbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet,

ej mindre att, där sådant påkallas och där så

enligt lantbruksstyrelsen beprövande utan större svårighet

kan ske, mot skälig ersättning tillhandahålla vikarie

nödig expeditionslokal, än även att till vikarie avstå det

arvode enligt taxa, som belöper på av denne verkställda

t jänstegöromål;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet sägs

örn semester, skall beträffande lantbruksingenjör gälla,

att sådan tjänsteman må, i den mån det kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad

för statsverket, kunna efter lantbruksstyrelsen beprövande

medgivas tjänstfrihet med bibehållen oavkortad

avlöning under högst 35 dagar inom ett och samma

kalenderår;

i stället för vad i 36 § i avlöningsreglementet stadgas

örn skyldighet för tjänsteman att underkasta sig minskning

i eller upphörande av vissa extra inkomster, skall

gälla, att lantbruksingenjör skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering

av extra inkomster, som kunna åtfölja lantbruksingenjörsbefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

e) besluta att, där lantbruksingenjör enligt de vid

utgången av juni månad 1930 gällande bestämmelserna

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i

förskott, vid ingången av juli månad 1930 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad befattningshavaren skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1930 innehar,

i förskott uppburit för juli månad 1930, örn de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas från den i staten för lantbruks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

ingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

upptagna anslagsposten för avlöningar till

ordinarie lantbruksingenjörer;

g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende

å den definitiva löneregleringen för befattningshavare

vid statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden

må i tillämpliga delar gälla även beträffande lantbruksingenjörer

;

h) besluta, att för lantbruksingenjör skola tillämpas

det pensionsunderlag och den pensionsavgift, som gälla

för befattningshavare i 26:e lönegraden;

i) vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten av

det däri upptagna ordinarie anslaget till lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater, under samma benämning

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 207,000

kronor.

hos lantbruks -Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater.

ingenjör er och Under punkt 4 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till

lantbruks- avlönande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder av assistenter

sipen^iaer. kos lantbruksingenjör»- och lantbruksstipendiater för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 66,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 42—56.)

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen 1:170 av herr Gustafsson, Karl, m. fl. samt 11:277 av herr

Borggren m. fl. har hemställts,

att riksdagen måtte besluta utöka antalet av de i statsverkspropositionen

föreslagna 24 förste assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

med ytterligare 6 till 30,

att minimilönen till förste assistent måtte utgå med 450 kronor per månad,

varav lantbruksingenjören skall bidraga med 175 kronor och staten med 275

kronor per månad,

att ålderstillägg måtte utgå med respektive 30, 60, 90 och 120 kronor per

månad efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring som förste assistent

och att ålderstillägg till övriga assistenter måtte utgå med respektive 20, 40,

60 och 80 kronor efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring,

att den föreslagna minimilönen skall gälla för C-ort samt för ortsgrupperna

D, E, F och G utgå med respektive 10, 20, 30 och 40 kronors dyrortstillägg

per månad,

att minimilönen till övriga assistenter ej måtte utgå med mindre belopp

än 300 kronor per månad i enlighet med de grunder, som föreslås i statsverkspropositionen

för förste assistenter,

samt att såsom bidrag till avlönande i enlighet nied ovan angivna grunder

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

13

av assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 140,500 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Genom Kungl. Majlis brev den 11 april 1919 hava bestämmelser meddelats

rörande användningen av de utav riksdagen beviljade anslagen

till bidrag för avlönande av assistenter bos lantbruksingenjörerna. Genom

nämnda bestämmelser, som i fråga örn allmänna grunder fortfarande

äga tillämpning, bemyndigade Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att av de

anvisade anslagen tilldela vederbörande lantbruksingenjör statsbidrag för

anställande av tekniska biträden med benämning assistenter, under iakttagande

av att statsbidrag icke finge utgå för anställande samtidigt av

större antal än 30, att statsbidragsbelopp skulle rättas efter assistenternas

särskilda kvalifikationer och längden av deras anställningstid samt att

statsbidrag icke finge för någon assistent överstiga 200 kronor för månad.

Lantbruksstyrelsen skulle äga utfärda de närmare föreskrifter, som kunde

erfordras ifråga örn sökande och tillgodonjutande av dylikt statsbidrag.

Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att rese- och traktamentsersättning

till ifrågavarande assistenter finge utgå enligt enahanda grunder, som

gällde för statens lantbruksstipendiater.

Sedermera hava genom särskilda Kungl. Majlis brev jämkningar i anslutning

till vissa av riksdagen fattade beslut vidtagits ifråga om antalet assistenter

och statsbidragets storlek. Enligt de för budgetåret 1929/1930 genom

Kungl. Majits brev den 6 juni 1929 fastställda bestämmelserna utgår numera

statsbidrag för högst 480 månaders sammanlagd anställningstid, dock

med iakttagande av att statsbidraget ej får för någon assistent överstiga

125 kronor för månad. Det i riksstaten för nämnda budgetår såsom bidrag

till avlönande av assistenter uppförda anslaget utgör 48,000 kronor.

Av ett i statsrådsprotokollet närmare återgivet, av de i föregående punkt

omförmälda sakkunniga uppgjort förslag inhämtas, bland annat följande.

De sakkunniga, som funnit det ur allmän synpunkt önskvärt, att fullt

kompetenta biträden stöde till lantbruksingenjörernas förfogande, hade ansett,

att detta knappast kunde vinnas med mindre staten även i fortsättningen

lämnade bidrag till assistenternas aAdönande. Att ålägga lantbruksingenjörerna

att bestrida hela avlöningskostnaden torde stöta på den svårigheten,

att lantbruksingenjörernas inkomst av assistenternas arbete på grund av taxans

avvägning ofta icke uppginge till det belopp, som i varje fall måste anses

såsom minimum i avlöningshänseende för assistent. Emellertid 1''örelåge

enligt de sakkunnigas mening skäl för vidtagande av en gradering av

assistenternas avlöning med hänsyn till deras kvalifikationer, varvid de

högre kvalificerade assistenterna torde böra benämnas förste assistenter.

Ett visst antal assistenter, förslagsvis 24, borde enligt de sakkunnigas

mening i första hand såsom förste assistenter beredas en förbättrad löneställning.

De sakkunniga ville vidare erinra örn, att behovet för lantbruksingenjörerna

av att äga vissa högre kvalificerade tjänstebiträden framhållits

vid flera tillfällen och att ett tillgodoseende härav skulle medföra att av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

förste assistenten utförda undersökningar och beräkningar kunde tillerkännas

större värde. Risken för felaktigheter vid förrättningarnas utförande

skulle samtidigt minskas. Förste assistent syntes böra erhålla en

minimiavlöning av 300 kronor i månaden eller 3,600 kronor för år. Viss tids

anställning såsom förste assistent ansåge de sakkunniga böra medföra rätt till

avlöningsförhöjning i form av ålderstillägg, och hava de sakkunniga i

sådant hänseende föreslagit, att efter 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring ålderstillägg

skulle utgå å månadsavlöningen med respektive 20, 40, 60 och 80

kronor. Dylik assistent kunde följaktligen efter sammanlagt 12 års tjänstgöring

med förordnande av lantbruksstyrelsen erhålla en avlöning av

380 kronor i månaden eller 4,560 kronor för år. Förste assistenter hos de

lantbruksingenjörer, som vore stationerade å G-ort — i Stockholm, Östersund

och Luleå — borde därutöver äga uppbära särskilt tillägg till avlöningen

med 10 kronor i månaden. I de fall, då förste assistentens arbete

kunde anses böra föranleda högre gottgörelse, skulle det ankomma på

vederbörande lantbruksingenjör att lämna sådan.

Då lantbruksingenjörens bidrag till förste assistents avlöning knappast

borde göras beroende av det antal ålderstillägg, denne intjänat, hade de

sakkunniga ansett skäligt att, på sätt redan gällde ifråga örn åtskilliga

befattningshavaregrupper i allmän tjänst, till vilkas avlönande statsbidrag

utginge, staten iklädde sig kostnaderna för ålderstilläggen. De

sakkunniga hava fördenskull föreslagit, att staten skulle lämna bidrag

till förste assistenternas månadsavlöning med 125 kronor till förste assistent

utan ålderstillägg, samt med respektive 145, 165, 185 och 205 kronor

för dylik assistent med respektive 1, 2, 3 och 4 ålderstillägg. Statens bidrag

skulle alltså börja med ett belopp av 125 kronor för månad eller

den summa, som för närvarande utgjorde maximum för statsbidraget.

Tillika borde staten betala den jämförelsevis obetydliga kostnaden för

det särskilda tillägget till avlöningar å G-ort. Lantbruksingenjörens bidrag

till avlöningen skulle i så fall bestämmas till 175 kronor i månaden.

Detta innebure, att lantbruksingenjören ålades att i större utsträckning

än hittills varit fallet bidraga till avlöningen, och förslaget grundades

på den uppfattningen, att man borde eftersträva, att lantbruksingenjören

icke skulle göra direkt förtjänst på sina biträdens arbete. Till av lantbruksstyrelsen

förordnad förste assistent skulle ersättningen utgå och

kostnaderna fördelas på följande sätt:

Förste assistent.

Utan ålders-

Med 1 ålders-

Med 2 ålders-

Med 3 ålders-

Med 4 ålders-

Ersättning

tillägg

tillägg

tillägg

tillägg

tillägg

kr. i man.

kr. i mån.

kr. i mån.

kr. i mån.

kr. i mån.

av staten ...........

......... 125

145

165

185

205

av lantbruksingenjören 175

175

175

175

175

300

320

340

360

380

Alim. I Stockholm, Östersund och Luleå tillkomme ett belopp av 10 kronor i månaden

utav statsmedel.

Genom den föreslagna anordningen avsåge de sakkunniga att bereda

viss befordringsmöjlighet för assistenterna och att kompensera en med

längre tids tjänstgöring förenad ökad erfarenhet genom förmånen av

ålderstillägg. De sakkunniga utginge från att anställning såsom förste

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

15

assistent i regel ej borde erhållas, förrän vederbörande under feni är

genom tjänstgöring såsom assistent ådagalagt sin lämplighet.

Genom de sakkunnigas förslag beträffande assistenterna syntes nuvarande

brister i fråga örn arbetshjälpen åt lantbruksingenjörerna bliva

avhjälpta och dessa kunna erhålla bättre kvalificerade biträden vid sina

förrättningar, samtidigt som de dugligaste assistenterna komme i åtnjutande

av ersättning efter mera ensartade grunder än hittills. Ur allmän

synpunkt innebure detta icke blott att ett större mått av säkerhet

borde kunna vinnas i fråga örn utförandet av de förberedande undersökningarna

oell utredningarna vid de åt lantbruksingenjörerna anförtrodda

förrättningarna, utan även att det av lantbruksstyrelsen tidigare påpekade

behovet av ett ökat antal lantbruksingenjörer gjorde sig mindre

gällande.

Beträffande de sakkunnigas förslag har lantbruksstyrelsen anfört, bland

annat, följande.

Styrelsen ansåge sig icke hava något i sak att erinra mot vad de sakkunniga

föreslagit i fråga örn anställandet hos lantbruksingenjörerna av

förste assistenter. Däremot funne styrelsen det föreslagna antalet förste

assistenter otillräckligt och har fördenskull med avvikelse från den av de

sakkunniga föreslagna allmänna regeln att lantbruksingenjör skulle äga

möjlighet att hos sig anställa högst en förste assistent förordat, att två förste

assistenter skulle kunna anställas inom de mest arbetstyngda distrikten.

Till denna grupp borde enligt styrelsens mening hänföras de distrikt,

för vilka antalet förrättningar överstege medeltalet för samtliga distrikt.

Med utgångspunkt härifrån komme 12 distrikt att betecknas såsom särskilt

arbetstyngda och, då det syntes böra beredas möjlighet att å särskilt sådana

till sistnämnda kategori hörande distrikt, varest förekommande förrättningar

vore av mera krävande art, kunna förordna två förste assistenter,

borde det av de sakkunniga föreslagna antalet förste assistenter ökas

med 6 eller från 24 till 30. I samband därmed skulle anställningstiden för

övriga assistenter kunna i motsvarande grad minskas med 72 månader

eller från 242 till 170 månader. Den sammanlagda anställningstiden, sorn

föreslagits till 530 månader, skulle därigenom bliva oförändrad.

Kungl. Maj:ts förslag, som i stort sett ansluter sig till vad de ovan

nämnda sakkunniga föreslagit, innefattar att ifrågavarande assistenter

skulle — utan att erhålla ställning av statstjänstemän — genom att erhålla

förordnande av lantbruksstyrelsen tilldelas en mera tryggad ställning. I

samband härmed skulle en uppdelning ske av de nuvarande assistenterna i

två grupper benämnda förste assistenter och assistenter. Förslaget utgår ock

ifrån att i anslutning till vad som av de sakkunniga och lantbruksstyrelsen

föreslagits vissa minimifordringar med avseende å kompetens, varom för närvarande

icke tinnes några föreskrifter, fastställas. Vilka fordringar, som i

detta avseende borde uppställas, har ansetts böra underkastas ytterligare övervägande,

och bestämmelser härom sedermera meddelas av Kungl. Maj:t.

Beträffande anställningsformen skulle förste assistent anställas tillsvidare

under viss tid, en anställningsform, som innebure att vederbörande befattningshavare

ägde kvarsitta å sin tjänst, såvida icke särskilda omständig
-

Innebörden av

Kungl. Maj:t8

förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motionerna.

heter annorlunda föranledde. Övriga assistenter, för vilka statsbidrag utginge,

skulle erhålla förordnande tillsvidare för visst år.

Med avseende å assistenternas avlöningsförhållanden innefattar förslaget,

att förste assistent skulle erhålla en grundavlöning av 300 kronor i månaden —

vartill staten skall bidraga nied 125 kronor och vederbörande lantbruksingenjör

med 175 kronor — samt ålderstillägg av statsmedel efter 3, 6, 9

och 12 år med respektive 20, 40, 60 och 80 kronor i månaden. Förste assistenter

anställda å G-ort skulle därutöver av statsmedel erhålla ett ortstillägg

av 10 kronor i månaden. Till annan assistent än förste assistent skulle

statsbidrag böra utgå enligt hittills tillämpade grunder eller med i medeltal

100 kronor i månaden, dock med iakttagande av att statsbidraget ej linge

för någon assistent överstiga 125 kronor för månad.

I fråga örn antalet förste assistenter har detta i förslaget beräknats till

24. Vidare innebär förslaget, att det antal månader, under vilka statsbidrag

beräknas för assistenter, ökas från nuvarande 480 månader till 530. Beträffande

rese- och traktamentsersättning åt de hos lantbruksstipendiaterna

anställda assistenterna eller tekniska biträdena föreslås, att hos sådan lantbruksstipendiat,

som av Kungl. Majit tillerkänts behörighet att handlägga

förrättning, varom i 10 kap. 32 § 1 och 2 mom. vattenlagen förmäles, och

som förordnats att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, anställt

tekniskt biträde, som av lantbruksstyrelsen godkänts, må, i den utsträckning

Kungl. Majit bestämmer, vid förrättningar åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

från det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar enligt samma grunder,

som gälla för hos lantbruksingenjör anställt tekniskt biträde.

Kostnaderna för statsbidrag till avlönande av biträden åt lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater för budgetåret 1930/1931 har i enlighet med

de sakkunnigas förslag beräknats till 66,500 kronor, vilket belopp upptagits

såsom förslagsanslag.

Enligt det i motionerna framställda förslaget skulle det av Kungl. Majit

föreslagna antalet förste assistenter ökas med 6 till 30, vidare skulle minimilönen

till förste assistent utgå med 450 kronor per månad, varav lantbruksingenjören

skall bidraga med 175 kronor och staten med 275 kronor per

månad. Ålderstillägg skulle utgå med respektive 30, 60, 90 och 120 kronor

per månad efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring som förste assistent

och ålderstillägg till övriga assistenter med respektive 20, 40, 60 och 80

kronor efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring. Den föreslagna

minimilönen skulle gälla för C-ort. För ortsgrupperna D, E, F och G skulle

denna utgå med respektive 10, 20, 30 och 40 kronors dyrortstillägg per

månad. För övriga assistenter skulle utgå en grundavlöning av 300 kronor

för månad i enlighet med de grunder, som av Kungl. Majit föreslagits för

förste assistenter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 17

I enlighet härmed har det erforderliga anslaget i motionerna beräknats

till 140,500 kronor.

Utskottet har tidigare haft tillfälle framhålla vikten ur allmän synpunkt

av att lantbruksingenjörerna kunna för ifrågakommande arbeten förfoga

över medhjälpare med erforderlig kompetens och erfarenhet, och av utredningen

i ärendet att döma lärer detta syfte knappast kunna vinnas med

mindre staten jämväl i fortsättningen lämnar bidrag till avlönande av

assistenter åt ifrågavarande befattningshavare.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag i stort sett vara ägnat att

såväl bereda lantbruksingenjörerna tillgång till kompetent arbetshjälp som

tillförsäkra assistenterna skälig avlöning. Med hänsyn emellertid till angelägenheten

att i särskilt arbetstyngda distrikt med förrättningar av mera

krävande art möjliggöra anställande av två kvalificerade biträden vill utskottet

dock, i likhet med lantbruksstyrelsen och motionärerna, förorda att

antalet förste assistenter utökas från av Kungl. Maj:t föreslagna 24 till 30. Då

utskottet vidare anser det vara med billighet och rättvisa överensstämmande

att förste assistenter å de dyraste orterna erhålla något ökade avlöningsförmåner

ansluter sig utskottet till motionärernas förslag, att minimilönen bör gälla för

förste assistenter å C-ort samt att för dem, vilka äro stationerade å D-, E-, Feller

G-ort må utgå dyrortstillägg för månad räknat med respektive 10, 20,

30 och 40 kronor. I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

Ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag med av utskottet förordade

ändringar skulle enligt gjorda beräkningar tarva en ökning med omkring

9.500 kronor av det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslagsbeloppet

66.500 kronor. Anslaget torde därför böra uppföras med ett belopp av

76,000 kronor.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förevarande

framställning samt motionerna 1:170 och 11:277

må såsom bidrag till avlönande i enlighet med här ovan

angivna grunder av assistenter hos lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

3:o) Utbildningskurser för kontrollassistcnter. Under punkt 25 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 14,000 kronor.

Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen alltsedan 1911

anvisat medel. Medelsbehovet för vart och ett av de senaste tre budgetåren

har beräknats till 14,000 kronor. På grund av befintlig reservation

å anslaget har emellertid för budgetåret 1929/1930 för ändamålet anvisats

allenast 12,000 kronor i form av extra reservationsanslag.

Bihang till riksdagens protokoll 19Ö0. 10 saini. 2 hafi. (Nr 2.) 2

Utskottet.

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[25.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utbildningskurser

för

ladugårdsförman

och

svinskötare.

[26.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i Norrland

och

Dalarna.

[27.]

Utskottet.

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Med tillstyrkande av förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kontrollassistenter anvisa^ för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor.

4:o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Under

punkt 26 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för hudgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförman samt från och med 1918 jämväl till dylika

kurser för svinskötare. Medelsbehovet för det senaste budgetåret har beräknats

till 34,000 kronor. På grund av förefintlig reservation anvisades

för samma budgetår såsom nytt anslag allenast 21,500 kronor.

Mot det föreslagna anslagsbeloppet, som enligt statsrådsprotokollet upptagits

enligt hittillsvarande beräkningsgrunder, har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,000

kronor.

5:o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna. Under punkt 27 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag. Medelsbehovet

har under ett vart av de senaste budgetåren beräknats till 6,000

kronor. En reservation å anslaget av i runt tal 1,000 kronor har beräknats

förefinnas den 1 juli 1930.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

19

6:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt 28

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel har

riksdagen alltsedan 1919 anvisat medel. Medelsbehovet har under ett vart

av de senaste budgetåren beräknats till 3,500 kronor. Med hänsyn till påräknad

reservation har anslagsanvisningen för budgetåret 1928/1929 begränsats

till 3,200 kronor. Någon reservation å anslaget till den 1 juli

1930 beräknas icke komma att förefinnas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

7:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

uppfördes jämlikt beslut av 1929 års riksdag (se IX H. T.

p. 29) med 160,000 kronor.

För anslagets användning gäller kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 296)

med däri genom kungörelsen nr 255/1926 gjord ändring. Från anslaget

utgår understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid lantmanna-,

lanthushålls- och lantbruksskolor, vid kvinnliga mejeriskolor, vid utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt

vid fast småbrukarkurs åt vissa särskilt antagna elever.

Understöden utgå med högst följande belopp, nämligen

vid lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårskurs vid

lantbruksskola i Norrland och Dalarna ävensom vid kvinnlig mejeriskola

med 120 kronor till obemedlad och 60 kronor till mindre bemedlad elev

för varje årskurs;

vid lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola

i sistnämnda landsdelar med 30 kronor till obemedlad och 15

kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom

vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever med 1 krona 50 öre

örn dagen för en var därtill berättigad under den tid kursen pågår.

Utbildningskurser

i bete#- kultur och

ängsskötsel.

[28.]

Utskottet.

Understöd åt

elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter.

[29.]

Av den nu ifrågasatta anslagshöjningen, vilken grundar sig på ett av

lantbruksstyrelsen framställt förslag i ämnet, hänför sig 20,000 kronor till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

redan föreliggande belastning av anslaget och 20,000 kronor föranledes av

förslag om genomförande av viss förändring med avseende å ifrågavarande

elevstipendier i överensstämmelse med vid 1929 års riksdag fattat beslut

beträffande motsvarande elevstipendier vid folkhögskolorna.

I sistnämnda avseende har i statsrådsprotokollet erinrats om följande.

Med anledning av motion i ärendet hade 1929 års riksdag (skr. nr 8 A

p. 202) beslutat, att de elever vid folkhögskolorna, som prövades vara i

behov av stipendier, skulle allt efter sina ekonomiska förhållanden fördelas

i tre behovsgrader, för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive

45 kronor, 25 kronor och 15 kronor för elev och läsmånad i stället

för då gällande två behovsgrader med respektive 30 kronor och 15 kronor

[jfr kungörelsen den 16 maj 1929 (nr 115), som trätt i kraft den 1 juli 1929],

I sin motivering av nyssnämnda ändring av stipendiebeloppen genom

behovsgradernas ökning till tre hade riksdagen med anslutning till i förenämnda

motion framförda synpunkter anfört, att det här gällde en ungdom,

som för att bliva i tillfälle att åtnjuta en fortsatt utbildning ofta vore helt

beroende av den ekonomiska hjälp, som genom stipendierna kunde erhållas,

att statsfinansiella skäl icke numera kunde i samma grad som förut åberopas

till stöd för att hålla stipendierna nere samt slutligen att tre behovsgrader

möjliggjorde en bättre anpassning av stipendiernas storlek efter

elevernas skiftande ekonomiska ställning och sålunda ett mera ekonomiskt

handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas sida.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Spörsmålet huruvida och i vilken utsträckning stipendier av statsmedel

böra utgå till elever vid läroanstalter av olika slag har vid särskilda tillfällen

gjorts till föremål för utredning. Senast har 1927 års riksdag hos

Kungl. Majit hemställt örn utredning, huruvida och i vilken utsträckning

åtgärder kunde vidtagas till underlättande av vistelsen vid folkhögskola

eller därmed förenad lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever.

I detta ärende avgåvo 1927 års skolsakkunniga den 20 december 1927 utredning

och förslag. I ärendet, som med hänsyn till erforderlig ytterligare

beredning ännu icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, har föreslagits

en liknande indelning av behövande elever i tre behovsgrader, som i överensstämmelse

med vad ovan berörts genomfördes av 1929 års riksdag beträffande

elever vid folkhögskolor. Med den jämställdhet, som i åtskilliga

avseenden är rådande mellan de båda skolformerna, folkhögskolorna å ena

sidan samt lantmanna-, lanthushålls- m. fl. jordbruksundervisningsanstalter

å andra sidan, synes mig angeläget, att jämväl elevstipendierna vid sistnämnda

undervisningsanstalter utgå efter enahanda grunder som vid folkhögskolorna.

Detta synes mig så mycket betydelsefullare som, i enlighet

med vad jämväl lantbruksstyrelsen påpekat, de elever, som för sitt arbete

behöva jordbruksutbildning, ofta torde vara sämre ekonomiskt ställda än

de som gå att i folkhögskolan söka vidare undervisning. Viktigt synes tilllika

vara, att uppdelningen av eleverna mellan jordbruksskolorna och folk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

21

högskolorna sker efter det särskilda utbildningsbehovet och att icke ekonomiskt

gynnsammare villkor i den ena skolan än i den andra skall bliva

avgörande för vilken skola som väljes. Under åberopande tillika av vad

1929 års riksdag i samband med omförmälda höjning av stipendierna åt

elever vid folkhögskolor anfört, tillstyrker jag sålunda lantbruksstyrelsens

framställning, och torde jag framdeles, i händelse av riksdagens bifall till

stipendiernas ökande, få underställa Kungl. Majit förslag till därav föranledda

erforderliga ändringar i ovanberörda kungörelse nr 296/1922.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att genomförandet av de ändrade grunderna

för stipendierna vid lantmanna- och lanthushållsskolorna, utbildningskurserna

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna samt vid

teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i sistnämnda landsdelar skulle

åsamka statsverket en merkostnad av 20,000 kronor. Med inräknande härav

ävensom ytterligare 20,000 kronor, erforderliga med hänsyn till redan

föreliggande belastning av anslaget, skulle sammanlagda anslagsbehovet

uppgå till 200,000 kronor.»

Då utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i departementschefens

ovan återgivna yttrande, vill utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande framställning. I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor till

200,000 kronor.

8:o) Stuteriväsendet. Under punkt 35 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordad stat

för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931,

2) från och med den 1 juli 1930, med uteslutande av den i ordinarie staten

för Flyinge hingstdepå och stuteri uppförda bokhållarbefattningen i

lönegraden B 16, å samma stat upptaga en bokhållarbefattning i lönegraden

B 17,

3) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

stater dels för Flyinge hingstdepå och stuteri dels ock för Strömsholms

hingstdepå, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931,

4) med uteslutande ur riksstaten av följande ordinarie anslag, nämligen

förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen, förslagsanslaget till avlöningar

till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri, förslagsanslaget till

avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri samt reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande under benämning »Stuteriväsendet»

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 692,000 kronor,

5) besluta, att de särskilda bestämmelser, som enligt riksdagens beslut

från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande de tjän
-

Vtskottet.

Stuteri
väsendet.

[35.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

steman vid stuteristaten, å vilka avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila

statsförvaltningen äger tillämpning, icke skola gälla beträffande beridare

och bokhållare.

(Statsrådsprotokollet sid. 106—152.)

Till stuteriväsendet äro i riksstaten för hudgetåret 1929/1930 under nionde

huvudtiteln uppförda följande ordinarie anslag, nämligen:

stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ...................... kronor 33,600

avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag .......................................... » 42,000

avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag .......................................... » 70,000

hästavelns befrämjande, reservationsanslag, att direkt utgå

av totalisatormedel .................................... » 475,000

summa kronor 620,600.

Anslaget till hästavelns befrämjande innefattar följande poster:

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .............. kronor 217,300

Hästpremieringen ........................................ » 226,500

Understöd åt hästavelsföreningar samt för stamboksföring

av hästar .............................................. » 30,000

kronor 473,800,

vilket sistnämnda belopp har avjämnats till 475,000 kronor, med vilken

summa jämväl inkomsterna av totalisatormedel upptagits på inkomstsidan.

Av totalisatormedel bestridas på sätt framgår av ovanstående för närvarande

endast de kostnader, som innefattas i anslaget till hästavelns

befrämjande.

För reservationsanslaget till hästavelns befrämjande, att direkt utgå av

totalisatormedel, angivas inkomster och utgifter för budgetåret 1928/1929

på följande sätt:

Inkomster:

behållning från budgetåret 1927/1928 ................ kronor 496,571:18

under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 influtna totalisatormedel

............................................ » 701,476:30

särskilda uppbördsmedel och omföringar.............. » 28,470:70

summa kronor 1,226,518: is.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 23

Utgifter:

hästpremieringarna .......•.............;........ • • • • kronor 207,717.62

understöd åt hästavelsföreningar samt för stamboks
töring

av hästar .................................. »__30,000^

summa kronor 237,717: 62.

Inkomster utöver utgifter .......................... kronor 988,800:56

summa kronor 1,226,518:18.

Å de före den 1 juli 1927 influtna totalisatormedlen återstode den 1 juli

1929 ett odisponerat belopp av 39,934 kronor 55 öre.

Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär till en början knanst

stuteriväsendets finansiering i dess helhet genom totalisatormedel. ring % dess

..... , helhet genom

Härom bar departementschefen anfört, bland annat, lönande. totdlisator
»I

betraktande av de stora belopp, vartill inkomsterna av totalisator- medel.

medel uppgått under budgetåret 1928/1929 och med hänsyn till de sannolikt

avsevärda medel av detta slag, vilka åtminstone under de närmast

kommande budgetåren torde komma att stå till förfogande, anser jag mig

böra förorda stuteriöverstyrelsens, av statskontoret biträdda förslag att

från och med budgetåret 1930/1931 totalisatormedel tagas i anspråk för

bestridande av samtliga utgifter för stuteriväsendet. Örn det förslag

jag i sådant hänseende kommer att framställa bifalles, torde dessa kostnader

för budgetåret 1930/1931 kunna beräknas uppgå till 692,000 kronor,

däri inbegripet 28,100 kronor till dyrtidstillägg, vilka hittills bestritts

från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. I nyssnämnda kostnader

kan emellertid förväntas viss ökning, därest på Kungl. Maj:ts

prövning beroende förslag örn viss ändring i grunderna för statens bidrag

till hästpremieringarna skulle helt eller delvis vinna bifall. Statens

inkomster av totalisatormedel hava under budgetåret 1928/1929, det

år då hittills största beloppet influtit, uppgått till omkring 700,000 kronor.

Tages hänsyn till de mindre ökningar av olika anslagsposter, som

framdeles kunna vara att emotse, torde, med den väntade stegrade belastningen,

totalisatormedel till minst sistnämnda belopp komma att bliva

behövliga för täckande av löpande årliga utgifter.»

Under beräkning att inkomsterna av totalisatormedel under innevarande

budgetår uppgå till samma belopp som under budgetåret 1928/1929,

eller omkring 700,000 kronor, bar stuteristyrelsen enligt statsrådsprotokollet

uppskattat sagda behållning den 30 juni 1930 till 1,200,000 kronor.

För allmänna budgetändamål bar departementschefen ansett, att av

behållningen å totalisatormedel icke borde, med hänsyn huvudsakligen

dels till att Kungl. Majit av den uppkomna behållningen redan anvisat

icke obetydliga belopp dels ock till vissa föreliggande ännu icke tillgodosedda

viktiga behov inom stuteriväsendets område, disponeras mera

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Staten för

stuteriöverstyt

elsen.

än 350,000 kronor, vartill skulle läggas en summa av 35,000 kronor som beräknats

till kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston. Ur

budgetteknisk synpunkt borde med avseende å sistnämnda belopp så förfaras,

,att denna summa uppfördes såsom anslag å riksstaten samt att

den del av reserverade totalisatormedel, som vore avsedd att ingå i statsregleringen,

ökades med motsvarande belopp. I förslag till riksstat för

budgetåret 1930/1931 är också såsom inkomst bland i anspråk tagna kapitaltillgångar

upptagna totalisatormedel med 385,000 kronor.

Beträffande ordningen för upptagande i riksstaten av anslagen till

stuteriväsendet ansluter sig Kungl. Maj:ts förevarande framställning till

ett av statskontoret framställt förslag i ämnet. I enlighet härmed skulle

i riksstaten, i anslutning till vad hittills skett, uppföras en inkomsttitel,

totalisatormedel, beräknad till samma belopp som de väntade utgifterna

för stuteriväsendet; och skulle totalisatormedlen, vilkas överskott

för närvarande uppsamlades å reservationsanslaget till hästavelns

befrämjande, i stället, över ett för ändamålet uppfört förslagsanslag, tillföras

en fond, från vilken utgifterna i fråga direkt skulle bestridas. Samtidigt

härmed skulle de ordinarie förslagsanslagen till stuteriöverstyrelsen,

till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri, till avlöningar

till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri samt reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande uteslutas ur riksstaten, varefter den

vid utgången av budgetåret 1929/1930 förefintliga behållningen å reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande, efter avdrag av förenämnda

summa 385,000 kronor, skulle överföras till sagda fond. Det nya förslagsanslaget

avsåges att benämnas »stuteriväsendet». Särskild anmärkning

i riksstaten därom, att anslaget vore avsett att täckas av totalisatormedel,

ansåges icke erfordras.

I fråga örn staten för stuteriöverstyrelsen innebär Kungl. Maj:ts förslag

en ökning av 8,500 kronor. Härav avses 1,000 kronor till ökat arvode

åt ett extra biträde hos styrelsen. Den övriga ökningen är föranledd

av att styrelsens expenser ej vidare skulle utgå från nionde huvudtitelns

expensanslag samt dyrtidstillägg till befattningshavare hos styrelsen ej

skulle påföras samma huvudtitels dyrtidstilläggsanslag utan särskilda

belopp å respektive 3,000 och 4,500 kronor för ändamålet uppföras i stuteriöverstyrelsens

stat.

I enlighet härmed har departementschefen förordat, att för stuteriöverstyrelsen

måtte från och med budgetåret 1930/1931 tillämpas nedanstående

stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ...................................................... kronor 27,700

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till .......... » 500

Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige................ » 2,400

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

25

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., för
-

slagsvis beräknade till .................................. kronor 4,000

Expenser .................................................. » 3,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis beräknat till .................. » 4,500

summa förslagsanslag kronor 42,100.

Beträffande posten till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och

stuteri innefattar Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak dels uppf lyftning av

bokhållarbefattningen vid Flyinge hingstdepå och stuteri från lönegraden

B 16 till lönegraden B 17 dels beredande av semester åt beridare och

bokhållare vid hingstdepåerna och stuteriet dels upptagande av visst beräknat

belopp för dyrtidstillägg.

Departementschefen har härutinnan anfört, bland annat, följande.

»Förslaget rörande uppflyttning av bokhållarbefattningen vid Flyinge

hingstdepå och stuteri från lönegraden B 16 till lönegraden B 17 har tillstyrkts

av såväl lönenämnden som statskontoret. Även jag anser mig böra

biträda detsamma med hänsyn till det med tjänsten förenade ansvar samt

arbetets omfattning. Den härav följande utgiftsökningen, som belöper

sig till 300 kronor, liksom kostnaden för eventuell uppflyttning av t. f. beridaren

vid Flyinge i högre löneklass synes mig emellertid icke behöva föranleda

någon höjning i det ordinarie avlöningsanslaget, som har förslagsanslags

natur, så mycket mindre som på grund av förhållanden, som framgå av

vad stuteriöverstyrelsen i ärendet anfört, nu utgående utgifter från det

med 42,000 kronor uppförda anslaget endast belöpa sig till i runt tal 39,000

kronor.

Vad vidare angår stuteriöverstyrelsens förslag örn vissa ändrade bestämmelser

beträffande semester åt beridare och bokhållare vid stuteristaten

---ävensom i samband därmed uppförande i respektive stater av särskilda

anslagsbelopp till vikariatsersättningar, finner jag, i likhet med

lönenämnden, med vilken statskontoret förenat sig, att anledning icke

torde föreligga att längre förvägra beridare och bokhållare vid hingstdepåerna

och stuteriet den förmån av semester, som numera alltmänt tillkommer

de befattningshavare inom andra nyreglerade verk, med

vilka ifrågavarande befattningshavare hava anledning att jämföra

sig i löneavseende. I betraktande härav och med hänsyn till vad

i ärendet i övrigt anförts i detta avseende, tillstyrker jag ändring av

de i ovanberörda kungörelse den 6 juni 1925 (nr 272) meddelade bestämmelser

i enlighet med lönenämndens förslag. — — — På sätt

lönenämnden och statskontoret framhållit, torde de vikariatsersättningar,

som kunna komma att utgå vid ledighet för tjänstemännen, böra,

i överensstämmelse med vad som i motsvarande fall gäller vid ett flertal

andra verk, bestridas från anslagsposten för deras avlöning, utan att

någon höjning däri torde vara behövlig. De i staterna för Flyinge hingstdepå

och stuteri samt Strömsholms hingstdepå för närvarande upptagna

Avlöningar

till tjänstemän

vid

hingstdepåer

och stuteri.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Avlöningar

till övrig personal

vid

hingstdepåer

och stuteri.

posterna skulle sålunda upptagas med oförändrade belopp. I överensstämmelse

med vad jag föreslagit beträffande stuteriöverstyrelsens stat bör

emellertid i vardera av nu ifrågavarande stater uppföras en ny post till

dyrtidstillägg. I betraktande av beloppen av dessa utgifter under senare

budgetåren torde dessa poster böra bestämmas till förslagsvis 5,000 kronor

vid Flyinge och 2,000 kronor vid Strömsholm.

Hingstdepåernas och stuteriets ordinarie avlöningsstater skulle sålunda

erhålla följande utseende:

Stat för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ...................................................... kronor 24,400

Dyrtidstillägg, förslagsvis beräknade till .................. » 5,000

summa kronor 29,400.

Stat för Strömsholms hingstdepå.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ......................................................kronor 17,700

Arvode till en veterinär .................................. » 2,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis beräknade till .................. » 2,000

summa kronor 21,700.

Övergångsavlöningsstaten för Strömsholms hingstdepå bör uppföras

oförändrad med 700 kronor.

Då anslaget till avlöningar vid hingstdepåerna och stuteriet för närvarande

är upptaget till 42,000 kronor, torde med hänsyn till de föreslagna

nya posterna för dyrtidstillägg kostnaderna för ifrågavarande avlöningar

böra beräknas till 49,000 kronor.»

Vidkommande övrig personal vid hingstdepåer och stuteri åtnjuter

denna personal enligt nu gällande, den 30 april 1927 fastställda avlöningsstater

följande löneförmåner:

Antal

Begynnel-

Åder st il lägg

1

Slut-

Befattningshavare

searvode

efter 3 år

efter 6 år

efter 9 år

arvode

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Fodermarskar ..............................

3

1,560

120

240

360

1,920

Körmästare....................................

2

1,440

120

240

360

1,800

Stallbetjänter.................................

45

1,050

90

180

270

1,320

Nattvakter....................................

2

1,050

90

180

270

1,320

Hushållerska.................................

1

930

90

180

270

1,200

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

27

En av de båda fodermarskarna vid Flyinge liingstdepå och stuteri tjänstgör

jämväl som stoöverskötare och uppbär för skötseln av fölstona och

fölen, särskilt under och närmast efter fölningstiden, ett extra arvode av

20 kronor för varje levande föl, dock högst 600 kronor örn året.

Såväl vid Flyinge hingstdepå och stuteri som vid Strömsholms hingstdepå

finnes anställd en hovslagare, som dock icke åtnjuter fast arvode

utan erhåller betalning för utförda arbeten enligt av vederbörande depåchef

godkänd taxa.

Fodermarsk, körmästare, nattvakt, hovslagare och gift stallbetjänt tilldelas

i mån av tillgång bostad med planteringsland. Härjämte utgår till

dem bränsle enligt särskild bränslestat.

Den av Kungl. Maj:t i förevarande avseende äskade anslagsförhöjningen

hänför sig dels till ett av stuteriöverstyrelsen framställt förslag

till lönereglering för ifrågavarande personal avseende en höjning av den

för närvarande utgående kontanta avlöningen med för fodermarsk 450

kronor, för körmästare 420 kronor, för stallbetjänt och nattvakt 300 kronor

samt för hushållerskan 120 kronor, dels till dyrtidstilläggskostnadernas

överförande till detta anslag.

Departementschefen har i frågan anfört, bland annat, följande.

»Den i ärendet förebragta utredningen rörande ifrågavarande personals

avlöningsförmåner i förhållande till andra med samma personal

jämförbara befattningshavare synes mig ådagalägga skäligheten av den

sålunda föreslagna löneförbättringen. Jag anser därför, att en lönereglering

bör ske i enlighet med stuteriöverstyrelsens förslag, vilket tillstyrkts

av såväl lönenämnden som statskontoret. För regleringens genomförande

kräves enligt stuteriöverstyrelsens beräkningar en höjning

av förevarande anslag med 16,410 kronor. I överensstämmelse med vad

jag i det föregående anfört bör härtill komma kostnaderna för dyrtidstillägg,

vilka med hänsyn till de belopp, vartill dessa uppgått under senaste

åren, torde böra beräknas till förslagsvis 14,600 kronor. Anslaget

skulle sålunda komma att ökas från 70,000 kronor med 16,410 + 14,600

kronor till i avrundat tal 101,000 kronor. Efter riksdagens beslut i anslagsfrågan

torde jag ånyo få anmäla stuteriöverstyrelsens förslag till

avlöningsstater för ifrågavarande personal.»

I fråga örn anslaget till hästavelns befrämjande föreslår Kungl Majit

i det däri ingående beloppet till bestridande av kostnaderna för hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet vidkommande Flyinge hingstdepå

och stuteri en höjning med 20,100 kronor, varav belöper 15,000 kronor på

furage, 1,800 kronor på beklädnad, 1,400 kronor på extra personal för ridning

och dressyr, 1,500 kronor på utskylder och 500 kronor på vissa kostnader

i samband med en hästskötarskola vid Flyinge. Samtidigt bar beträffande

Strömsholms liingstdepå företagits en sänkning i posten utskylder

och diverse utgifter med i runt tal 100 kronor. För lnistpremieringen

Anslaget till

hästavelns

befrämjande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

under 1930 har beräknats ett med 4,000 kronor förhöjt belopp, varjämte

för dyrtidstillägg åt hästpremieringsnämndsordförandena i anslaget inbegripits

2,000 kronor.

Departementschefen bar anfört huvudsakligen följande:

»I utgifterna för furage bar stuteriöverstyrelsen, under erinran att dessa

utgifter av styrelsen för innevarande budgetår beräknats till 90,000 kronor

men i nionde huvudtiteln till 1929 års riksdag blivit nedsatta till

85,000 kronor, föreslagit en böjning till 100,000 kronor. Ehuru denna ökning

må synas stor, anser jag mig dock, enär, såsom statskontoret ock understrukit,

den verkliga kostnaden under budgetåret 1928/1929 uppgått till

närmare 92,300 kronor och att skillnaden i antalet hästar under sistnämnda

budgetår och budgetåret 1930/1931 beräknats komma att uppgå till 23,

kunna biträda stuteriöverstyrelsens förslag i detta avseende.

För beklädnad har beträffande Flyinge upptagits ett med 1,800 kronor

till 7,400 kronor förhöjt belopp. Höjningen hänför sig dels till en med

stöd av vunnen erfarenhet om de verkliga kostnaderna beräknad ökning

med 25 kronor till 200 kronor för en var av den nuvarande personalen

dels ock till framställt förslag örn anställande av ytterligare fem extra

stallbetjänter, varav fyra för helt år och en för sex månader per år. Sistnämnda

förslag påkallar tillika en höjning i posten till extra personal för

ridning och dressyr vid Flyinge med 1,400 kronor till 5,400 kronor. För

posten utskylder och utgifter i övrigt har i fråga örn Flyinge beräknats

ett med 1,500 kronor till 18,195 kronor förhöjt belopp, till stöd varför åberopats,

att dessa utgifter för budgetåret 1928/1929 i verkligheten uppgått

till 23,684 kronor ävensom att från denna post skulle hädanefter även

bestridas driftkostnaderna för en med Kungl. Majrts tillstånd inköpt personautomobil.

Motsvarande post vid Strömsholms hingstdepå har för

jämnande av anslagets slutsumma minskats med 140 kronor till 11,865

kronor. Körande slutligen den föreslagna nya posten för hästskötarskolan

vid Flyinge avser densamma utgifter för inventarier, bränsle, renhållning

m. m. i lokalerna för eleverna vid skolan.

Mot de nu sist angivna höjningarna i utgiftsberäkningen har jag intet

att erinra. Särskilt vill jag vidkommande nämnda skola framhålla, att

den synes fylla ett verkligt behov. Ej heller mot övriga utgifts- och inkomstposter,

vilka upptagits med samma belopp som för innevarande budgetår,

synes vara att framställa anmärkning.»

Enligt vad departementschefen sålunda anfört skulle vid Flyinge

hingstdepå och stuteri utgifter och inkomster uppgå till 192,765 kronor

respektive 46,865 kronor. Vid Strömsholms hingstdepå skulle motsvarande

siffror utgöra 70,000 kronor respektive 16,500 kronor. Tillskott av statsmedel

skulle sålunda krävas med (145,900 + 53,500 =) 199,400 kronor.

Skulle besparing uppstå å någon av de i förestående utgiftsberäkning

upptagna posterna, har stuteriöverstyrelsen — utom vad angår poster av
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

29

seende avlöningsförmåner — ansetts böra äga använda sådan besparing

till täckande av brist å annan för avlöning ej avsedd post.

Utöver de i ovan intagna tablå angivna beloppen å tillskott av statsmedel

för hingstdepåerna och stuteriet tillhopa 199,400 kronor erfordrades

för budgetåret 1930/1931 enligt stuteriöverstyrelsens beräkning dels 8,000

kronor för rese- och traktamentspenningar och dels till hingst- och fölinköp

30,000 kronor, vadan sammanlagda medelsbehovet komme att uppgå

till (199,400 + 8,000 + 30,000 =) 237,400 kronor.

Statens kostnader för hästpremieringarna 1931 hava i anslutning till

de föreslagna höjningarna upptagits till (226,500 + 4,000 + 2,000 =)

232,500 kronor.

Till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring rörande

hästar har upptagits enahanda belopp som för budgetåret 1929/1930 eller

30,000 kronor.

I enlighet med vad nu anförts skulle för de under rubriken hästavelns

befrämjande hänförda behovsposterna beräknas följande belopp:

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............ kronor 237,400

Hästpremieringen ...................................... » 232,500

Understöd åt hästavelsföreningar och för stambokföring

av hästar ............................................ » 30,000

kronor 499,900.

De av departementschefen tillstyrkta anslagen äro:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ...................... kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag .......................................... » 49,000

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag .......................................... » 101,000

Hästavelns befrämjande, reservationsanslag .............. » 499,900

summa för stuteriväsendet kronor 692,000.

I överensstämmelse med vad departementschefen här ovan anfört skulle

dessa anslagsbelopp nu sammanslås till ett anslag, vilket med 692,000 kronor

skulle uppföras såsom förslagsanslag under benämning »Stuteriväsendet».

Inkomsterna av totalisatormedel under budgetåret 1930/1931

skulle upptagas till samma belopp. Härutinnan hade chefen för finansdepartementet

framställt förslag.

Till vad ovan föreslagits med avseende å totalisatormedlens tagande i

anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt stuteriväsendets

personal hade hänsyn tagits vid beräkningen av det under

nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskott et.

I betraktande av de stora belopp, som under senare år influtit i form

av totalisatormedel, vill utskottet icke motsätta sig att på sätt Kungl.

Marits förslag innebär, samtliga utgifter för stuteriväsendet nu bestridas

av totalisatormedel. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet

dock härvid att, därest genom nedgående inkomster av dylika medel

behov skulle uppstå att för bestridande av kostnaderna för stuteriväsendet

ånyo anlita skattemedel, en återgång sker till den förutvarande

ordningen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten

av att vid dispositionen av tillgängliga totalisatormedel i främsta rummet

hålles i sikte att hästavelns skäliga behov tillgodoses, i vilket avseende

utskottet icke kan undertrycka den meningen att, av vunnen erfarenhet

att döma, härför kunde och borde disponeras ett större belopp än

hittills varit fallet.

Beträffande förslaget i vad det avser anlitande av totalisatormedel i

viss utsträckning för statsregleringen för budgetåret 1930/1931 vill utskottet

erinra, att enligt riksdagens skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31)

angående medgivande av vadhållning med totalisator införandet av

denna anordning var avsedd att bereda medel till understöd åt landets

hästavel. Då emellertid den förefintliga betydande behållningen av

totalisatormedel torde — även örn för budgetändamål därav tages i anspråk

det av Kungl. Maj:t därför avsedda beloppet — medgiva tillgodoseende

i större utsträckning än hittills skett av hästavelns intressen

och behov, har utskottet icke velat framställa någon erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.

Med avseende å den föreslagna höjningen i det för stuteriöverstyrelsen

upptagna beloppet i ändamål bland annat att möjliggöra en höjning med

1,000 kronor till 4,000 kronor av arvodet till ett hos styrelsen anställt

extra biträde, har utskottet, efter inhämtande av upplysning, att här

avses ett kvalificerat manligt biträde, icke funnit skäl till erinran mot

den ifrågasatta förhöjningen. Ej heller i övrigt föranleder Kungl.

Mnj:ts under förevarande punkt gjorda framställning någon utskottets

erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen förordad, här

ovan intagen stat för stuteriöverstyrelsen, att tillämpas

från och med budgetåret 1930/1931,

2) från och med den 1 juli 1930, med uteslutande

av den i ordinarie staten för Flyinge hingstdepå och

stuteri uppförda bokhållarbefattningen i lönegraden

B 16, å samma stat upptaga en bokhållarbefattning i

lönegraden B 17,

3) godkänna av departementschefen förordade, bär

ovan intagna stater dels för Flyinge hingstdepå och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

31

stuteri, dels ock för Strömsholms hingstdepå, att tilllämpas

från och med budgetåret 1930/1931,

4) med uteslutande ur riksstaten av följande ordinarie

anslag, nämligen förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen,

förslagsanslaget till avlöningar till tjänstemän

vid hingstdepåer och stuteri, förslagsanslaget till

avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och

stuteri samt reservationsanslaget till hästavelns befrämjande

under benämning »Stuteriväsendet» uppföra

ett ordinarie förslagsanslag å 692,000 kronor,

5) besluta, att de särskilda bestämmelser, som enligt

riksdagens beslut från och med den 1 juli 1923

lända till efterrättelse beträffande de tjänstemän vid

stuteristaten, å vilka avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk

tillhörande den civila statsförvaltningen äger tillämpning,

icke skola gälla beträffande beridare och bokhållare.

9:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med

oförändrat belopp, 273,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/

1931 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat

belopp, 273,000 kronor.

10:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Under punkt 36 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu 80,000 kronor, med

10,000 kronor till 90,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är jämlikt beslut av 1928 års riksdag (jmf. IX

H. T. p. 34) i riksstaten uppfört med 80,000 kronor.

Bestämmelser för användning av ifrågavarande anslag återfinnas i kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 246) med däri genom kungörelsen nr 91/1926

vidtagna ändringar. Enligt nämnda bestämmelser utgår av statsmedel

till hushållningssällskap dels organisationsbidrag vid kontrollförenings

bildande med högst 400 kronor för varje förening och dels understöd åt

vissa medlemmar i sådan förening med högst 1 krona 50 öre för varje

av medlem ägd ko.

Enligt statsrådsprotokollet visa anspråken på ifrågavarande anslag år

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskaps

aveln.

Understöd åt

kontrollföreningsverksamhet.

[36.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Avelscentra

för nötboskap.

[37.]

Utskottet.

från år en fortgående stegring oell hava sålunda uppgått till, i avrundade

tal, för 1925 65,000 kronor, för 1927 98,000 kronor och för 1929 111,000

kronor. Med hänsyn till kontrollföreningsverksamhetens stora betydelse

för nöthoskapsaveln och angelägenheten av att det för verksamhetens

stödjande avsedda statsanslaget följer utvecklingen på området har departementschefen

ansett en anslagsökning med 10,000 kronor höra ske.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt kontrollföreningsverksamhet, nu

80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 kronor.

ll:o) Avelscentra för nötboskap. Under punkt 37 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att a) för bestridande av kostnaderna för avelscentra

för nötboskap anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 21,700 kronor, h) medgiva, att den del av nämnda anslag, som beräknats

för upprätthållande av avelscentra av svensk röd och vit boskap,

må efter Kungl. Majits beprövande användas för anordnande på ändamålsenligt

sätt av viss kontroll över nämnda ras tillhöriga besättningar

av framstående avelsvärde.

I 1925 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkt 44, gjorde

Kungl. Majit framställning örn beviljande av medel för anordnande av

ny avelscentertävling beträffande fjällras och svensk ayrshireras. Tävlingen

skulle pågå under två år eller till den 31 oktober 1927. Avelscentra

skulle därefter uppehållas intill den 31 oktober 1932. Kostnaderna för

tiden 1 november 1925—31 oktober 1932 beräknades till 233,000 kronor,

därav 70,000 kronor skulle utgå av avkastningen från fonden för svenska

hornboskaps- och fåravelns förädling med 10,000 kronor årligen och

163,000 kronor anvisas såsom anslag, varav för budgetåret 1925/1926 16,500

kronor, för budgetåret 1926/1927 38,000 kronor och för ett vart av budgetåren

1927/1928 t. o. m. 1931/1932 21,700 kronor. Sedan riksdagen biträtt

förslaget, har Kungl. Majit den 21 augusti 1925 utfärdat kungörelse (nr

395) med föreskrifter i fråga örn bildande och upprätthållande av avelscentra

för nötboskap. För ändamålet har av riksdagen enligt nämnda

plan såsom extra reservationsanslag beviljats hittills erforderliga medel.

Det begärda medgivandet rörande användningen av den del av ifrågavarande

anslag, som beräknats för upprätthållande av avelscentra för

svensk röd och vit boskap, står i samband därmed att enligt statsrådsprotokollet

erfarenheten visat, att beträffande denna ras åtgärderna från

statens sida i förevarande avseende numera böra mera inriktas på åvägabringande

av en på bredare has lagd kontroll över största möjliga antal

kvalificerade besättningar av ifrågavarande ras.

Kungl. Majits förevarande framställning, i vad den avser anslags beviljande,

överensstämmer, såsom av den ovan lämnade redogörelsen fram
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

33

-går, med den av 1925 års riksdag utan erinran lämnade beräkningen av

medelsbehovet för tävlingarnas upprätthållande till och med budgetåret

1931/1932. På grund härav, då det av Kungl. Maj:t begärda medgivandet

i fråga örn användning av viss del av anslaget icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för bestridande av kostnaderna för avelscentra

för nötboskap anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 21,700 kronor,

b) medgiva, att den del av nämnda anslag, som

beräknats för upprätthållande av avelscentra av svensk

röd och vit boskap, må efter Kungl. Maj:ts beprövande

användas för anordnande på ändamålsenligt sätt av viss

kontroll över nämnda ras tillhöriga besättningar av

framstående avelsvärde.

12:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/

1931 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av svinaveln med oförändrat

belopp, 60,000 kronor.

13:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Under punkt 40 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 33,000 kronor.

Sedan år 1920 har riksdagen anvisat anslag för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin. Anslaget, som för budgetåret 1928/

1929 utgjorde 15,500 kronor, uppfördes för innevarande budgetår med ett

till 17,500 kronor förhöjt belopp.

För användningen av anslaget, vilket ställts till styrelsens för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet förfogande, har

Kungl. Majit den 22 oktober 1922 meddelat föreskrifter, vilkas innehåll

återgivits å sid. 105 i nionde huvudtiteln till 1923 års riksdag.

Ifrågavarande verksamhet ledes av nämnda styrelse samt har sedan

april 1923 bedrivits vid ett större, vid Åstorp i Skåne beläget svinstall.

Bihang till riksdagens protokoll 19,10. lil sami. 2 hafi. (Nr 2.) 3

Befrämjande

i allmänhet

av svinaveln.

Avkastningsbedömning

rörande avelssvin.

[40.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Till denna försöksstation levereras smågrisar från i södra och mellerstas

Sverige befintliga svinavelsstationer och med dem jämförliga avelsbesättningar.

Kungl. Haji. Det föreliggande förslaget avser en höjning av ifrågavarande anslag

dels med 2,000 kronor för tillgodogörande av verksamheten vid försöksstationen

vid Åstorp i väsentligt större utsträckning än som beräknades,

vid anslagets bestämmande för innevarande budgetår, dels ock med

15,000 kronor för inrättande av en försöksstation jämväl för mellersta

Sverige. Enligt de verkställda beräkningarna skulle årliga driftkostnaderna

för stationen vid Åstorp i dess utvidgade skick uppgå till 19,500

kronor och för den nya stationen till 15,000 kronor. Med hänsyn till de

besparingar i kostnaderna för frakter, resor m. m., som vore att förvänta,

då båda stationerna vore i verksamhet, har anslaget dock ansettskunna

begränsas till ett sammanlagt belopp av 33,000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande:

»De betydelsefulla resultat, som vunnits genom den hittills bedrivna

avkastningsbedömningen beträffande avelssvin synes mig ock i hög

grad inbjuda till att understödja en fortsatt utveckling av denna verksamhet.

Ett särskilt skäl härtill synes mig vara dess betydelse för exporten

till utlandet, särskilt till England. Avkastningsbedömningen

har visat sig vara ett framgångsrikt medel att få fram en i kvalitativt

avseende lämplig exportvara. Med hänsyn till nu rådande förhållanden

är särskilt viktigt att försöka upphjälpa och stödja denna exports

ökning och möjliggöra betingandet av fördelaktigaste pris. Av utredningen

i ärendet framgår, att den mellansvenska svinuppfödningen

icke för närvarande i önskvärd omfattning kan komma i åtnjutande av

den fördel en försöksstation av förevarande slag erbjuder. Vid denna frågas

bedömande bör ej heller förbises, att avkastningsbedömningen börjat

tillskrivas ett väsentligt inflytande vid den statsunderstödda svinpremieringen,

en omständighet som, på sätt centralanstaltens styrelse antytt,

jämväl i sin män aktualiserat kravet på att svinaveln jämväl i landets

mellersta delar erhåller det stöd, som genom avkastningsbedömningen

hittills i främsta rummet kommit södra Sverige till del. Med den uppfattning

jag sålunda hyser rörande betydelsen av ifrågavarande försöksverksamhet,

anser jag mig nu böra tillstyrka, att medel begäras för upprättande

å lämplig plats i mellersta Sverige av en försöksstation för avkastningsbedömning

rörande avelssvin. Den härför beräknade kostnaden

eller 15,000 kronor har icke givit mig anledning till erinran.

Vad .angår den ifrågasatta höjningen i det för försöksstationen vid

Åstorp avsedda beloppet, håller jag, med den uppfattning jag i övrigt

hyser rörande avkastningsbedömningens värde, före, att nämnda station

bör sättas i tillfälle att fullt utnyttja de ytterligare ökade möjligheter,

som numera erbjuda sig. En omfattande och önskvärd utveckling av
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

35

verksamheten därstädes synes genom de träffade anordningarna stå att

vinna för jämförelsevis obetydlig kostnad. Jag förordar fördenskull den

för sådant ändamål föreslagna anslagsförhöjningen. I betraktande av

den beräknade besparingen å 1,500 kronor, som genom minskade kostnader

för frakter, resor m. m. kan vinnas, då båda stationerna äro i verksamhet,

bör anslaget upptagas med (17,500 + 2,000 + 15,000 — 1,500 =)

33,000 kronor.»

Då utskottet delar departementschefens uppfattning rörande betydel- utskottet.

sen ur angivna synpunkter av den föreslagna utvidgningen av ifrågavarande

verksamhet, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande framställning.

Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning

rörande avelssvin anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 33,000 kronor.

14:o) Fåravelns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret Fåramins

1930/1931 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget tor iaravelns

befrämjande med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/

1931 uppföra ordinarie reservationsanslaget för fåravelns

befrämjande med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

15:o) Getavelns befrämjande. Under punkt 41 har Kungl. Maj:t före- betamin*

slagit riksdagen att till getavelns befrämjande anvisa för budgetåret ^främjande.

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 166—173.)

Anslag för getavelns befrämjande har förut ej utgått.

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag är föranlett av en av lantbruksstyrelsen

gjord framställning. Efter det styrelsen meddelat, att

under ett vart av åren 1910, 1919 och 1927 antalet getter och killingar i

landet utgjorde respektive 69,179, 133,150 och 65,734, har styrelsen anfört

följande:

Av dessa siffror framginge, att getaveln under de senare åren åtminstone

i kvantitativt hänseende gått tillbaka. Det torde också enligt lantbruksstyrelsens

förmenande kunna förutsättas, att getaveln jämväl i kvalitativt

hänseende blivit stillastående, och ett visst sammanhang däremellan

och den kvantitativa tillbakagången torde med skäl kunna förutsättas.

Det torde också vara ganska förklarligt, att en avel, för vilken det all
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

manna icke visade något intresse, ginge tillbaka och att jämväl dess utövare

iörlorade intresset för densamma.

Av statskonsulentens skrivelse i ärendet framginge också, hurusom

bristande åtgärder för åstadkommande av dugliga avelsdjur stöde hindrande

i vägen för utvecklingen av aveln.

Den frågan uppställde sig då osökt: har getaveln någon betydelse, som

gör den värd stöd från det allmännas sida? Enligt lantbruksstyrelsens

förmenande hade geten med skäl förvärvat anseende som fattigmans och

obygdens ko. Örn också kanske med den på senare tider allt mera förbättrade

allmänna levnadsstandarden getens betydelse som fattigmans

ko inom Sverige blivit mindre, vore dock enligt lantbruksstyrelsens förmenande

förhållandena inom vissa icke obetydliga delar av landet sådana,

att dess betydelse som obygdens ko måste tillmätas icke ringa avseende.

Den förmåga hos geten att på ett ekonomiskt sätt omsätta dåliga, otillgängliga

beten och ofta jämförelsevis mindervärdigt foder till mjölk, som

kommit getaveln att inom bland annat Schweiz och Österrikes alptrakter

omfattas med ett betydande intresse, borde enligt lantbruksstyrelsens förmenande

göra den värdefull jämväl för sådana delar av vårt land, där

med nämnda trakter likartade förhållanden vore rådande. Styrelsen syftade

därvid framför allt på vissa delar av Norrland, såsom Jämtland och

Härjedalen, samt övriga trakter, som företedde med nämnda landskap

likartade förhållanden. Inom dessa orter hade också, såsom av ovannämnda

statistiska uppgifter framginge, getaveln allt jämt ett hemvist.

Av vad lantbruksstyrelsen inhämtat, lörefunnes också i dessa trakter intresse

för denna avel och förutsättningar för att, därest aveln omfattades

med något intresse jämväl från det allmännas sida, arbetet med dess höjande

skulle kunna komma i gång.

Under sådana förhållanden syntes det lantbruksstyrelsen, som örn avelns

jämförelsevis ringa omfattning och begränsning endast till vissa delar av

landet icke borde få stå hindrande i vägen för staten att stödja ifrågavarande

näringsgren. Det syntes styrelsen, som örn getaveln skulle i lika

hög grad som exempelvis linodlingen och biskötseln böra vara berättigad

till statens stöd.

Enligt de inom lantbruksstyrelsen gjorda beräkningarna skulle,

när verksamheten till getavelns främjande kommit i gång, de årliga

kostnaderna utgöra 8,000 kronor fördelade på följande sätt:

organisationsbidrag och årsunderstöd åt getavelstationer ... kronor 5,000

riksstamboken ...................................................... » 1,000

understöd till bockföreningar.................................................... » 2,000

kronor 8,000: —.

Departementschefen bär i frågan anfört följande:

»Av utredningen i ärendet framgår, att getskötseln inom vissa landsdelar,

företrädesvis i Norrland, har en icke obetydlig utbredning; och

torde vara att förvänta, att den där även under en avsevärd framtid

skall komma att bestå såsom en för berörda trakter jämförelsevis betydelsefull

näringsgren. Särskilt torde i vissa karga områden, där

stora svårigheter föreligga för annan kreatursskötsel, förutsättningar finnas

för ett utnyttjande av getskötseln. Det synes vara av vikt, att den

getavel, som sålunda blir bestående, tillföres ett ur avkastningssynpunkt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

37

så värdefullt djurmaterial som möjligt. För närvarande torde detta i

ganska stor utsträckning vara mindre gott, och en bättring fördenskull

önskvärd. Jag anser därför lika med lantbruksstyrelsen lämpligt, att staten,

som ekonomiskt stödjer andra grenar av kusdjursaveln, lämnar sitt

stöd till vidtagande av åtgärder för åstadkommande av en bättre kvalitet

å getstammen. I samband härmed synes även kunna bedrivas

upplysningsverksamhet rörande de områden, dit getskötseln företrädesvis

bör hänvisas, och örn skyddsåtgärder, som böra iakttagas till förhindrande

av skadegörelse å skog genom getter.

Vad angår själva avelsarbetet, har lantbruksstyrelsen, under framhållande

av att här främst gällde att bereda tillgång till handjur av tillfredsställande

beskaffenhet, föreslagit inrättande av statsunderstödda getavelsstationer

samt uppläggande på statens bekostnad av en riksstambok

för avelsgetter. För främjande av användningen av fullgoda avelsdjur

förordar styrelsen därjämte stödjande av bockföreningar genom organisationsbidrag

och bidrag till anskaffande av avelsbockar. De av lantbruksstyrelsen

sålunda föreslagna åtgärderna, mot vilka erinran i allmänhet

ej framställts i de i ärendet avgivna yttrandena, synas mig lämpligen böra

prövas. Ej heller har jag något att erinra mot lantbruksstyrelsens förslag

i fråga örn storleken av de statsbidrag, som skulle utgå för ifrågavarande

ändamål. Uteslutet synes emellertid ej böra vara, att understöd gives även

för utstationerande på lämpligt sätt av avelsbockar.

Vad angår sättet för beredande av erforderliga statsmedel för den

ifrågasatta understödsverksamheten anser jag lika med lantbruksstyrelsen,

att ett särskilt anslag för ändamålet bör uppföras i riksstaten. Däremot

synes mig ej lämpligt, att anslaget, innan närmare erfarenhet vunnits

om resultatet av understödsverksamheten och det framtida medelsbehovet,

upptages såsom ett ordinarie anslag, utan torde detsamma böra erhålla

karaktär av ett extra reservationsanslag.

Anslagets belopp torde, i anslutning till vad lantbruksstyrelsen därutinnan

föreslagit, böra bestämmas till 8,000 kronor.

I händelse av riksdagens bifall till förevarande framställning torde det

böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser i fråga

örn användningen av beviljat anslag.»

Utskottet vill icke förneka, att ett bistånd från statens sida för getavelns

främjande kan vara av betydelse beträffande vissa av de

norrländska länen, i vilka landsdelar getter förekomma i någon nämnvärd

omfattning. Utskottet, som därför icke anser sig böra göra någon

erinran mot det under förevarande punkt framställda förslaget i sådant

avseende, vill särskilt framhålla, att utplacering av goda avelsbockar på

härför lämpliga platser i förevarande fall torde vara ett av de lämpligaste

medlen för vinnande av det avsedda syftet.

Ut shot tet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Fjäderfäavelns

befrämjande.

[42.]

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till getavelns befrämjande anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

16:o) Fjäderfäavelns befrämjande. Under punkt 42 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 40,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 173—182.)

Till fjäderfäavelns befrämjande har riksdagen från och med 1904 årligen

anvisat anslag. Dessa hava växlat mellan 5,000 kronor under nämnda

år till 30,000 kronor för åren 1921 och 1922. För innevarande budgetår

är anslaget upptaget med 20,000 kronor.

Anslaget har av Kungl. Majit under vissa villkor ställts till Sveriges

allmänna fjäderfäavelsförenings förfogande.

Kungl. Majits förevarande framställning, som grundar sig på ett av

lantbruksstyrelsen med utlåtande den 21 oktober 1929 till Kungl. Majit

överlämnat förslag av föreningen i fråga till realiserande i viss omfattning

av utav föreningen uppgjort program till åtgärder för fjäderfäavelns

höjande, innefattar en höjning i det nuvarande anslaget till fjäderfäavelns

befrämjande med 20,000 kronor. Av denna höjning avses

10,000 kronor för att möjliggöra inrättande av ett fast sekretariat. I

övrigt skulle genom anslagsförhöjningen närmast tillgodoses behovet av

vidgad konsulentverksamhet och värpkontroll.

Av lantbruksstyrelsens ovanberörda utlåtande inhämtas, bland annat,

att antalet fjädei*fän beräknades under år 1927 uppgå till 6,852,414 höns,

2,418,387 kycklingar, 31,534 kalkoner, 101,712 gäss, 100,500 ankor, summa

9,504,547.

Landets nuvarande äggproduktion har lantbruksstyrelsen beräknat till

något över 600 miljoner ägg, motsvarande ett värde av cirka 60 miljoner

kronor. Då äggen utgjorde endast en del av fjäderfäavelns produkter,

måste fjäderfäaveln uppenbarligen tillmätas stor ekonomisk betydelse.

Redan denna betydelse syntes lantbruksstyrelsen tala för, att fjäderfäaveln

erhölle verksamt stöd från det allmännas sida. Såsom ytterligare

och vägande skäl komme härtill, att denna näring speciellt vore en småfolkets

näring och att möjligheten för dess utövare att själva taga hand

örn näringens utveckling och allmänna främjande vore synnerligen

ringa.

I sin framställning till Kungl. Majit har fjäderfäavelsföreningen

framlagt i statsrådsprotokollet återgivet statförslag för budgetåret 1930/

1931.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Det av fjäderfäavelsföreningen framlagda förslaget innebär en nyordning

för åstadkommande av bättre organiserad ledning för fjäderfäaveln och av
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

39

sättning av dess produkter. Av den i ärendet verkställda utredningen

framgår, vilken stor betydelse särskilt äggproduktionen efter hand erhållit

för lanthushållningen. Ej minst det mindre och minsta jordbruket torde

därav erhålla ett viktigt stöd. På grund av äggexportens uppsving har

förevarande produktionsgren emellertid börjat att spela en loll även ur

nationalekonomisk synpunkt. Ett kraftigare ingripande från statens sida för

fjäderfäavelns stödjande synes under dessa förhållanden väl motiverat, därvid

bör uppmärksammas ej endast själva avelsarbetet och äggproduktionen utan

även, för möjliggörande av bästa ekonomiska utbyte, ägghandelns ordnande

i överensstämmelse med nutida krav.

Vidkommande de särskilda posterna i statförslaget anser jag väl i överensstämmelse

med lantbruksstyrelsen, att undervisningsfrågan bör tillsvidare

i sin slutliga utformning anstå. Denna verksamhet synes mig emellertid

under tiden icke böra helt lämnas utan understöd. Genom densammas uppehållande

i viss utsträckning kommer även erfarenhet att vinnas rörande

bästa sättet för verksamhetens framtida anordnande. För möjliggörande av

kursers avhållande och för understödjande av mindre bemedlades deltagande

i desamma, vill jag tillstyrka, att till föreningens förfogande ställes ett belopp

av 1,500 kronor. Med hänsyn till betydelsen av en vidgad värpkontroll, ett

område som hittills synes hava varit mindre väl tillgodosett inom föreningens

verksamhet, varå jämväl jordbruksutskottet i sitt utlåtande beträffande

innevarande års anslag till föreningen hade sin uppmärksamhet fästad (jordbr,

utsk. uti. nr 2 p. 18), vill jag tillstyrka det av föreningen för ändamålet

begärda anslaget 6,000 kronor. Till styrelse- och kommittésammanträden

samt till oförutsedda utgifter hava upptagits de jämförelsevis höga beloppen

av respektive 2,500 och 1,500 kronor. Enär i den förra posten torde ingå

jämväl kostnader för utredningar rörande verksamheten samt på grund av

den nydaningsperiod, vari föreningen befinner sig, vill jag icke i dessa poster

föreslå annan ändring än att den förra posten synes kunna sänkas med 500

kronor. Vid bifall till vad jag sålunda ifrågasatt skulle det av föreningen

begärda anslagsbeloppet minskas med 1,000 kronor till 40,000 kronor.

De närmare villkoren för bidragets åtnjutande, däribland frågan örn det

större inflytande från det allmännas sida över föreningens verksamhet, som

må vara påkallad, torde jag framdeles få underställa Kungl. Majlis prövning.

Slutligen vill jag erinra örn vad i statsverkspropositionen till 1929 års

riksdag i samband nied frågan örn anslag till fjäderfäavelns befrämjande

anfördes rörande den bristande enighet, som uppstått mellan Sveriges allmänna

fjäderfäavelsföreni ng och det nybildade Sveriges fjäderfäodlares riksförbund.

Sedermera har sammanträde inför mig hållits mellan representanter

för de båda sammanslutningarna för åvägabringande av uppgörelse

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Biskötselns

befrämjande.

Allmänt

anslag till

hushållningssällskapen.

[52.]

Sekreterare

hos hushållningssällskapen.

[ 53. ]

och ett samgående dem emellan. Efter vad jag har mig bekant hava förhandlingar

därefter fortgått föreningarna inbördes, ehuru de ännu ej torde

hava lett till slntligt resultat.»

Utredningen i ärendet synes utskottet giva vid handen, att fjäderfäaveln

erhållit en allt större betydelse icke blott för den enskilde utan

jämväl ur nationalekonomisk synpunkt. Med hänsyn härtill och då den

med hjälp av statsmedel bedrivna verksamheten för denna avels främjande

uppenbarligen är i behov av ytterligare understöd från statens

sida för att kunna fylla utvecklingens krav, vill utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Därvid förutsätter emellertid utskottet, att ett

ordnat samarbete snarast möjligt kommer till stånd mellan Sveriges allmänna

fjäderfäavelsförening och det nybildade Sveriges fjäderfäodlares

riksförbund.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till fjäderfäavelns befrämjande^

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

40,000 kronor.

17:o) Biskötselns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret

1930/1931 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/"

1931 uppföra ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000

kronor.

18:o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1930 1931 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie anslaget

allmänt anslag till hushållningssällskapen med oförändrat belopp, 3,000,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931

uppföra ordinarie anslaget allmänt anslag till hushållningssällskapen

med oförändrat belopp, 3,000,000

kronor.

19:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Under punkt 53 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag för kalenderåret

1930 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 172,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

41

Såsom statsbidrag till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen

har riksdagen från och med budgetåret 1925/1926 (se IX h. t. 1925 p.

66) årligen anvisat ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor. Det för

innevarande budgetår anvisade anslaget avser statsbidrag för kalenderåret

1929.

För anslagets användning äro bestämmelser meddelade i kungörelsen

den 30 maj 1924 (nr 164). Enligt denna kungörelse kan hushållningsällskap

till avlönande av en sekreterare erhålla statsbidrag med dels 5,700

kronor såsom grundlön dels ock det belopp, som må tillkomma honom

såsom ålderstillägg. Älderstilläggen äro tre, vart och ett å 500 kronor,

att under vissa villkor utgå efter respektive fem, tio och femton års

tjänstgöring.

Gällande organisation av hushållningssällskapen, vilken den 1 januari

1925 trädde i tillämpning, förutsätter årligt statsanslag till sällskapens

sekreterare.

Den föreslagna anslagshöjningen å 2,000 kronor är föranledd av nytillkommande

ålderstillägg.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom statsbidrag för kalenderåret

1930 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 172,000 kronor.

20:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

Under punkt 54 har Kungl. Majd föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

nu 90,000 kronor, med 10,000 kronor till 100,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vid anmälan av anslagsbehovet för ändamålet för innevarande budgetår

(se IX h. t. 1929 p. 53) erinrade jag, att ifrågavarande anslag avsåge att

möjliggöra för Kungl. Hajd att för olika ändamål, som folie antingen inom

befrämjandet i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar eller inom

lantbruksundervisningen, efter uppkommande behov och eget beprövande

anvisa medel. Emellertid ''åtginge större delen av anslaget att tillgodose

årligen återkommande krav. Det belopp, som bleve över för tillgodoseende

av andra med anslaget avsedda behov, vore sålunda jämförelsevis obetydligt.

Det syntes mig vara en angelägenhet av vikt, att anslaget i fråga uppfördes

med så stort belopp, att därigenom i något större utsträckning kunde tillgodoses

sådana mera behjärtansvärda ändamål, för vilka medel icke kunde

på annat sätt beredas. På grund härav tillstyrkte jag en förhöjning av

anslaget till 90,000 kronor. Kungl. Maj:ts i anslutning härtill avfattade

framställning till riksdagen bifölls.

Utskottet
-

Befrämjande

i allmänhet

av jordbruk

och lantmannanärinqar.

[54.1

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Höjande av

det mindre

jordbruket.

[55.]

Utskottet.

Den av fjolårets riksdag beslutade höjningen av anslaget innebär givetvis

en viss lättnad nied avseende å anvisningarna från anslaget. De krav, som

ställas på anslaget, äro emellertid så stora, att jag, under åberopande i övrigt

vad av mig under ifrågavarande punkt anfördes i föregående års statsverksproposition,

anser mig böra tillstyrka ytterligare någon ökning av anslaget,

förslagsvis med 10,000 kronor.»

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må böja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

nu 90,000 kronor, med 10,000 kronor

till 100,000 kronor.

21:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 55 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1930 för

höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 325,000 kronor.

Under en lång följd av år har riksdagen anvisat medel till åtgärder för

höjande av det mindre jordbruket. För ändamålet har för vart och ett av

budgetåren 1927/1928—1929/1930 anvisats ett extra reservationsanslag av

325,000 kronor.

I samband med fråga örn framställning till 1929 års riksdag örn anslag

för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket framhöll departementschefen,

hurusom de bidrag, som plägat av anslaget utgå till premiering av

mindre odlingsföretag, för framtiden syntes böra upphöra. Sedermera har 1929

års riksdag (R. skr. nr 50, punkt 23) uttalat, att tidpunkten syntes vara inne

för ett fullständigt genomförande av en avveckling av ifrågavarande post;

och förklarade riksdagen sig förutsätta, att vid beräkning av anslag för

budgetåret 1930/1931 något bidrag icke skulle upptagas till dylik premiering,

utan att i stället ökade medel borde beredas för övriga ändamål, vilka vore

avsedda att tillgodoses från anslaget.

I anslutning till riksdagens ovanberörda uttalande har Kungl. Majit genom

beslut den 4 oktober 1929 vidtagit sådan ändring i grunderna för bidrags

utgående, att däri bland åtgärder, som kunde bliva föremål för statsbidrag,

icke upptagits premiering av mindre odlingsföretag.

Kungl. Majits framställning föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret

1930 för höjande av det mindre jordbruket anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

325,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

43

22:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 56 Ordnad, bakhår

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för ™*rd.

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för bruk m. m.

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 212—219.)

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk Ilar riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren

för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31 december

1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen nr 825/1920 gjord ändring. Statsbidrag

utgår för varje bokföringsbyrå med dels visst belopp till byråns

driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat bokslut för vissa jordegendomar

och dels visst belopp för varje upprättat räkenskapsutdrag efter

bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas genom lantbruksstyrelsens försorg

till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför gäldas från ifrågavarande

anslag. Från och med budgetåret 1924/1925 har riksdagen härjämte

beviljat medel till åstadkommande medelst särskilda produktionskostnadsundersökningar

av material för en grundligare analys av jordbruksdriftens

räntabilitet.

För budgetåret 1929/1930 beräknades medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till 30,000 kronor, varav till statsbidrag för byråkostnader och

bokslut 10,700 kronor, till räkenskapsutdrag 8,200 kronor, till bearbetning

och tryckning av dylika räkenskapsutdrag 6,100 kronor samt till produktionskostnadsundersökningar

5,000 kronor. Med hänsyn till en beräknad reservation

av 10,000 kronor anvisades för ändamålet ett belopp av 20,000 kronor.

Det i Kungl. Maj:ts förevarande framställning begärda anslaget inne- Kungl. Majit.

fattar i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår endast den skillnaden,

att bland de undersökningar rörande bokföring vid mindre jordbruk,

som med anslaget avses, inbegripits ytterligare ett antal sådana egnahemsjordbruk,

för vilkas bildande lån erhållits från egnahemslånefonden. Den

härför beräknade kostnaden — vilken ansetts böra bestridas i samma ordning

som utgifterna för de för liknande ändamål nu utgående arbetena,

varav ifrågavarande nya undersökning endast utgör en utvidgning — har

för budgetåret 1930 1931 beräknats till 7,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att den ifrågasatta utvidgade undersökningen

syntes icke blott kunna vara till gagn för den enskilde egnahemsjordbrukaren

särskilt genom don vägledning för en rationell ekonomisk

drift, som på grundvalen av det insamlade materialet gjorda räntatabilitetsberäkningar

kunna lämna, utan jämväl erbjuda stort allmänt intresse

både såsom ett led i pågående utredning angående jordbrukets ekonomiska

läge i allmänhet som med hänsyn till den av staten understödda

egnahemsverksamheten.

Anslagsbehovet i vad rör de övriga jordbruk, som skulle ingå i förevarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Jordbruks
konsulenter.

[57.]

Motioner.

undersökning, liksom ock för produktionskostnadsberäkningar har för budgetåret

1930/1931 uppskattats till enahanda belopp som för innevarande budgetår

eller till sammanlagt 30,000 kronor. Det totala anslagsbehovet skulle

sålunda utgöra 37,000 kronor. Efter frånräknande av 700 kronor för ifrågasatt

utgivning genom lantbruksstyrelsens försorg av en särskild broschyr

med bokföringshandledning avsedd att kostnadsfritt utdelas till de bokförande

jordbrukarna har den reservation, som vid ingången av budgetåret

1930/1931 kunde beräknas vara tillgänglig, uppskattats till 11,000 kronor.

Då en dylik broschyr syntes departementschefen vara av stort värde, såsom

jämväl vitsordats av lantbruksstyrelsen, har han funnit intet vara att

erinra mot att berörda belopp 700 kronor får tagas i anspråk för ändamålet.

Den medelsanvisning, som skulle bliva erforderlig för budgetåret 1930/1931,

stannar sålunda vid (37,000 —11,000 =) 26,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor.

23:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1930 av högst 59

jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 297,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 219—223.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade lika lydande motioner, nämligen

1:171 av herr Gustafson, Fritiof, och 11:287 av herr Ros m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte bevilja 90,000 kronor att enligt i motionerna

angivna grunder utgå till hushållningssällskapen för anställande av assistenter

i sin verksamhet på grundförbättringarnas område.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Såsom bidrag till avlönande av jordbruksbruliskonsulenter har riksdagen

från och med år 1908 årligen å extra stat beviljat anslag, vilkas belopp

småningom ökats. För budgetåret 1929/1930 anvisades för ändamålet ett

extra förslagsanslag av 281,000 kronor, avsett till avlönande under 1929 av

högst 56 jordbrukskonsulenter.

Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag

till avlönande av jordbrukskonsulenter med däri genom kungörelsen den

7 mars 1924 (nr 37) gjord ändring utgör konsulents grundlön 4,200 kronor,

vartill komma tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och 15

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

45

års tjänstgöring. Härför erforderliga belopp utgå av statsmedel, under

villkor att hushållningssällskapen, eventuellt med bidrag av landstingen,

gälda samtliga övriga kostnader för konsulenterna.

Kungl. Majit har den 22 mars 1929 beviljat statsbidrag till avlönande

av 56 jordbrukskonsulenter.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 augusti 1929 har lantbruksstyrelsen

med inräknande av 7 nya ålderstillägg ansett den nuvarande belastningen

av anslaget för budgetåret 1930/1931 kräva ett belopp av 282,700 kronor.

Emellertid har lantbruksstyrelsen i samma skrivelse ånyo upptagit den av

styrelsen redan med avseende å anslagsäskandena till 1927, 1928 och 1929

års riksdagar framförda frågan örn sådan höjning av anslaget till jordbrukskonsulenter,

att hushållningssällskapen kunde beredas möjlighet att

tillgodose behovet av specialutbildade konsulenter för husdjursskötsel.

Styrelsens förslag avsåg ökandet av konsulenternas antal från 56 till 71,

därav 45 för tjänstgöring såsom egentliga jordbrukskonsulenter och 26 såsom

husdjurskonsulenter. På sätt framgår av 1927, 1928 och 1929 års

nionde huvudtitlar respektive punkterna 64, 53 och 56 föranledde frågan

icke någon framställning till riksdagen. På grund av inom riksdagen väckta

motioner, avseende höjning av förevarande anslag för möjliggörande av anställande

inom hushållningssällskapen av ett ökat antal jordbrukskonsulenter,

har spörsmålet senast 1929 varit föremål för riksdagens prövning.

I sitt utlåtande i ämnet, nr 2 punkt 25, yttrade jordbruksutskottet följande.

»Spörsmålet om en eventuell förändring beträffande ifrågavarande konsulentinstitution

sammanhänger givetvis med frågan örn ordnande över huvud

av den lägre lantbruksundervisningen, vilken sistnämnda fråga som bekant

är föremål för utredning av inom jordbruksdepartementet särskilt tillkallade

sakkunniga. Vidare vill utskottet erinra om den av 1928 års riksdag begärda

utredningen angående de åtgärder, sorn kunna vara erforderliga för

avhjälpande av de i vissa avseenden otillfredsställande förhållanden, som

för närvarande råda i fråga örn smörexporten, därvid även konsulentfrågan

berörts. Denna utredning har uppdragits åt inom jordbruksdepartementet

tillkallade sakkunniga för verkställande av den likaledes av 1928 års riksdag

begärda utredningen rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m.

Med hänsyn till det vidare sammanhang, vari konsulentfrågan sålunda

måste betraktas, bör resultatet av berörda utredningar avvaktas, innan några

åtgärder i av motionärerna angiven riktning vidtagas. Utskottet kan därför

icke biträda motionerna.»

Nämnda motioner avslogos av riksdagen, som biföll Kungl. Majits förslag

örn anslagets upptagande med förutvarande belopp allenast med viss ökning

påkallad av tillkommande nya ålderstillägg.

Kungl. Majits förevarande framställning innefattar en höjning av ansia- Kungl. Maja.

get med 16,100 kronor, varav 12,600 kronor äro avsedda för att möjliggöra

anställande av ytterligare tre jordbrukskonsulenter oell 3,500 kronor hänföra

sig till nytillkommande ålderstillägg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motionerna.

Utskottet.

Departementschefen har i ärendet anfört, bl. a., följande:

»Vid behandlingen i föregående års statsverksproposition av ifrågavarande

anslag anförde jag beträffande då föreliggande förslag om inrättande av

särskilda husdjurskonsulentbefattningar, att från hushållningssällskapens sida

redan upptagits ett betydelsefullt arbete för tillgodoseende av det viktiga

behov, som förelåge i förevarande avseende. Ett fortgående på denna väg

med omhändertagande tillsvidare genom sällskapen av utvecklingen syntes

mig lämpligt och ansåg jag, att den förhöjning med 100,000 kronor i allmänna

anslaget till hushållningssällskapen, som av mig föreslogs, i sin mån

kunde bidraga till understödjande av verksamheten.

Frågan synes mig fortfarande höra ses ur den synpunkt, som sålunda

uttalats. Hushållningssällskapen torde i överensstämmelse härmed tillsvidare

böra söka själva tillgodose utvecklingen. En särskild anledning till att ett

slutligt ställningstagande ej för närvarande hör ske förefinnes jämväl i de

ovan örn förmälda utredningarna, vilka ännu icke hunnit slutföras. För

att emellertid i någon mån ytterligare stödja en utveckling på antytt sätt

av konsulentverksamheten vill jag ifrågasätta, att medel beredas för att

möjliggöra anställandet av ytterligare tre konsulenter. Sagda medel torde

fördelas mellan de i ekonomiskt avseende svagast ställda av de tre hushållningssällskap,

vilka må vara i behov av ytterligare konsulent. Den härför

erforderliga anslagsökningen uppgår till (3 x 4,200 =) 12,600 kronor.

Med inräknande vidare av det belopp, 3,500 kronor, vartill lantbruksstyrelsen

uppskattat nytillkommande ålderstillägg, skulle sålunda för budgetåret

1930/1931 erfordras anslag av tillhopa (281,000 + 12,600 + 3,500 =) 297,100

kronor, vilken summa torde avrundas till 297,000 kronor.»

I motionerna framhålles, hurusom de hos hushållningssällskapen anställda

konsulenternas alltjämt ökade arbetsuppgifter, varibland uppgörande av planer

och förslag till utförande av täckdikningsarbeten, påkalla att genom

statens medverkan ökade möjligheter beredas sällskapen till anställande av

erforderliga arbetskrafter, och ifrågasättes såsom en lämplig åtgärd härutinnan

beviljande av ett särskilt anslag för anställande inom hushållningssällskapen

av assistenter för utförande under vederbörande konsulents ledning

av vid täckdikningsföretag förekommande nivellerings- och ritningsarheten.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra.

Beträffande de väckta motionerna vill utskottet gärna erkänna, att det i

vissa fall kan erbjuda svårigheter för hushållningssällskapen att med den

personal, som med till buds stående medel kan anställas, fullgöra de omfattande

och alltmer växande uppgifter av skilda slag, som falla inom ett hushållningssällskaps

verksamhetsområde. Börande sättet för undanröjande av berörda svårigheter

hava på sätt framgår av ett i statsrådsprotokollet återgivet yttrande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 47

av lantbruksstyrelsen olika meningar gjort sig gällande. Sålunda har liksom

i motionerna från jordbrukskonsulenthåll framförts önskemål örn anställande

med understöd av statsmedel av assistenter hos jordbrukskonsulenterna

i sådana orter, där arbetsbelastningen vore stor. Lantbruksstyrelsen, som

visserligen funnit en sådan åtgärd flerstädes kunna medföra vissa fördelar,

har dock ansett frågan örn anvisande av statsmedel för ökat antal konsulenter

på sätt styrelsen ifrågasatt av mycket större betydelse. Därjämte har

på sätt i motionerna ock erinrats lantbruksstyrelsen ifrågasatt, huruvida

frågan örn arbetshjälp åt jordbrukskonsulenterna, där sådan verkligen erfordrades,

icke tilläventyrs kunde lösas genom samarbete mellan hushållningssällskapen

och vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter, ett spörsmål,

som enligt styrelsens förväntan bomme att bliva föremål för behandling

av de sakkunniga för utredning rörande omorganisation av den lägre

lantbruksundervisningen. Enligt vad utskottet inhämtat har från ovanberörda

sakkunniga för utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. (jordbruksutredningen)

framlagts vissa förslag berörande konsulentfrågan. Då

den i motionerna upptagna frågan givetvis måste betraktas med hänsyn till

det sätt, varpå hushållningssällskapens konsulentfråga slutligen kan komma

att lösas, torde resultatet av pågående utredningsarbeten på området böra

avvaktas, innan ett ställningstagande sker till det i motionerna framförda

spörsmålet. Utskottet kan därför icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning såsom bidrag till avlönande

under 1930 av högst 59 jordbrukskonsulenter anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 297,000

kronor;

2) att de väckta motionerna 1:171 och II: 287 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

24:o) Vandringsrättare. Under punkt 58 har Kungl. Maj:t föreslagit vandring*- riksdagen att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1930 av vand- rrggi*

ringsrättare anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 120,000

kronor.

Såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland

anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat för 1912. Sedermera

beviljades anslag för anställande av vandringsrättare även i övriga delar

av landet. För vart och ett av kalenderåren 1927—1929 har beräknats bidrag

till envar av 76 vandringsrättare med 1,500 kronor eller tillhopa

114,000 kronor. Anslaget har i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppförts

med sistnämnda belopp.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl Maj:t. Den av Kungl. Majit nu ifrågasatta höjningen av anslaget från 114,000

kronor med 6,000 kronor till 120,000 kronor är avsedd att bereda medel för

anställande av ytterligare fyra vandringsrättare.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Under motsvarande punkt i nionde huvudtiteln till 1929 års riksdag uttalade

jag, att jag till fullo uppskattade betydelsen av ökad upplysningsverksamhet

bland jordbrukarna, ej minst de mindre bland dessa, och fann

en utökning av vandringsrättarnas antal väl ägnad att i sin mån främja

en dylik verksamhet men att jag med hänsyn till nödvändigheten av sparsamhet

med statsmedlen icke kunde tillstyrka en höjning av kostnaderna

för ifrågavarande ändamål.

Emellertid synes behovet av ett ökat antal vandringsrättare göra sig

med växande styrka gällande. I detta avseende vill jag erinra om betydelsen

under nuvarande läge på jordbrukets område av rationalisering

av jordbruksdriften till driftkostnadernas nedbringande samt att genom

kompetenta personer bringas upplysning härom likasom ledning för nödiga

åtgärders vidtagande. Härtill kommer det behov av vidgad upplysningsverksamhet,

som blivit en följd såväl av egnahems- och kolonisationsväsendet

som det alltmer omfattande arbetet för nyodling och betesförbättring.

Vad särskilt angår behovet av ökat antal vandringsrättare

inom fjällsocknarna i Västerbottens län vill jag instämma med hushållningssällskapet

därstädes rörande vikten av att befolkningen, vilken hittills

i stor utsträckning bedrivit ett mera primitivt jordbruk med utnyttjande

i väsentlig grad av utängsslåtter, efter det i samband med tillläggsavvittringen

verkställda utbytet av ströängsbruket mot användningen

av nära gårdarna liggande odlingsområden lämnas det stöd

och den undervisning, som är nödvändig för att sätta densamma in i de

nya förhållandena.

Jag finner mig fördenskull böra förorda en förhöjning av anslaget till

vandringsrättare. Sagda förhöjning synes dock tillsvidare kunna begränsas

till 6,000 kronor, motsvarande statsbidrag till ytterligare fyra

vandringsrättare. Anslaget skulle härigenom ökas till 120,000 kronor.»

utskottet. Då det torde föreligga goda skäl för en utökning av antalet vandringsrättare

på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär, biträder utskottet förslaget och

hemställer sålunda,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

kalenderåret 1930 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 120,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

49

25:6) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 59 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för anordnande under 1931 av utbildningskurser

för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 6,500 kronor.

Till utbildningskurser för vandringsrättare bar sedan länge anvisats statsmedel.

För budgetåret 1929/1930 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor, avsett att jämte förefintlig reservation användas

till anordnande under kalenderåret 1930 av två kurser efter en beräknad

kostnad av 1,700 kronor för varje kurs.

För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Majit den 24 november

1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år två

kurser hållas.

Enligt förslaget skola under år 1931 tre kurser anordnas, och kostnaderna

härför hava enligt nyss angivna beräkning upptagits till 5,100 kronor. Då

emellertid vid anordnandet av 1930 års kurser beräknas uppstå en brist av

cirka 1,400 kronor, skulle anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 utgöra

6,500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer fördenskull,

att riksdagen må för anordnande under 1931 av utbildningskurser

för vandringsrättare anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,500

kronor.

26:o) Täckdikningsförman. Under punkt 60 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1930 av täckdikningsförman

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 28,000 kronor.

Såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskapen av täckdikningsförman

har alltsedan 1921 anvisats anslag. Under de senaste åren hava

anslagen avpassats så, att de skulle medgiva bidrag med sammanlagt 25,000

kronor årligen; och har anslaget för budgetåret 1929/1930 uppförts med

nämnda belopp.

Närmare bestämmelser för erhållande av statsbidrag hava av Kungl. Majit

meddelats i kungörelse den 28 oktober 1921 (nr 634), däri föreskrives, att

bidraget skall beräknas efter 2 kronor 50 öre för varje förrättningsdag

eller för förrättning erforderlig resdag inom Norrland och Dalarna samt 2

kronor för varje förrättnings- eller resdag inom landet i övrigt, dock att

bidraget ej för någon täckdikningsförman må överstiga hälften av förmannen

tillerkänt årsarvode och ej heller ett belopp av 300 kronor för år.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Majit den 3 augusti 1929

på grund av inkomna ansökningar och då till följd av förefintlig reservation

tillräckliga medel därför stått till förfogande för 1929 beviljat bidrag

Utbildningskurser

för

vandringsrättare.

[59.]

Utskottet.

Täckdiknings
förman.

[60.]

Bihang lill riksdagens protokoll 19.10. 10 samt. 2 hafi. (Nr 2.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Utbildningskurser

för förrättningsmän

vid täckdikning

sföretag

ävensom för

täckdikningsförmän.

[61.]

Utskottet.

Svenska mosskulturföreningen.

[67.]

till anställande hos hushållningssällskapen av 103 täckdikningsförman med

sammanlagt 28,087 kronor 50 öre.

Den ifrågasatta anslagsökningen å 3,000 kronor avser att möjliggöra utlämnande

under 1930 av bidrag i samma omfattning som under år 1929.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen utskottets erinran, och utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1930 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 28,000 kronor.

27:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

ävensom lör täckdikningsförmän. Under punkt 61 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att för anordnande av dels en kulturteknisk utbildningskurs

för personer, vilka prövas lämpliga såsom förrättningsmän vid uppgörande

av planer och kostnadsförslag till täckdikningsföretag, dels ock en

uthildningskurs för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 4,100 kronor.

Med hänsyn till å anslaget uppkommen behållning har under senare år

anslagsanvisning erfordrats allenast för budgetåret 1929/1930, då för ändamålet

uppförts ett extra reservationsanslag av 14,000 kronor. Härav beräknas

ett belopp av 9,900 kronor icke tagas i anspråk under budgetåret

1929/1930, varför ifrågavarande belopp skulle stå till förfogande för nästföljande

budgetår. Pä grund härav har medelsanvisningen för instundande

budgetår ansetts böra bestämmas till 4,100 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för anordnande av dels en kulturteknisk

utbildningskurs för personer, vilka prövas lämpliga

såsom förrättningsmän vid uppgörande av planer och

kostnadsförslag till täckdikningsföretag, dels ock en utbildningskurs

för täckdikningsförmän anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 4,100

kronor.

28:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 67 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 239—249.)

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

51

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner nämligen 1:65 av herr Gabrielsson och 11:170 av herr Hedlund

i Häste har hemställts, att riksdagen ville besluta att tilldela svenska

mosskulturföreningen ett anslag av 6,350 kronor utöver de av Kungl. Maj:t

föreslagna 100,000 kronor, eller sammanlagt 106,350 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till

understöd åt svenska mosskulturföreningen. För budgetåret 1929/1930 är

anslaget uppfört med 97,500 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet har svenska mosskulturföreningen hemställt

örn ett med 19,000 kronor till 116,500 kronor förhöjt anslag för budgetåret

1930/1931, varvid föreningen räknat med en inkomst av försöksgården Flahult

å 19,000 kronor. Till stöd härför har åberopats ett av föreningen

uppgjort förslag till beräkning av inkomster och utgifter för samma budgetår.

Lantbruksstyrelsen har med beräkning av föreningens inkomster till

23,400 kronor, varav 21,000 kronor från berörda försöksgård, och utgifter

till 124,900 kronor tillstyrkt anvisande av ett anslag av 101,500 kronor.

Beträffande föreningens framställning och lantbruksstyrelsens däröver avgivna

utlåtande inhämtas i nedanstående avseenden följande.

Vid beräkningen av föreningens inkomster, vilka på sätt ovan nämnts av

densamma upptagits till 19,000 kronor, har lantbruksstyrelsen lagt till grund

medeltalet av inkomsterna för åren 1926—1928, vilket icke syntes styrelsen

orimligt. Föreningens förslag att upptaga utgifterna för räntor till ett med 700

kronor förhöjt belopp har icke givit lantbruksstyrelsen anledning till någon

erinran. För inventarier och litteratur har styrelsen tillstyrkt en förhöjning

med 600 kronor med hänsyn till den verkliga medelsåtgången under

budgetåret 1928/1929. Posten till avlöningar åt föreningens tjänstemän har

av föreningen upptagits till ett i jämförelse med beloppet för innevarande

budgetår från 56,850 kronor till 53,950 kronor nedsatt belopp. Denna post,

som lantbruksstyrelsen funnit vara beräknad i enlighet med gällande reglering,

har icke föranlett någon styrelsens erinran liksom ej heller det av föreningen

till dyrtidstillägg beräknade beloppet 13,400 kronor. För konstgödsel, vilket

behov hittills tillgodosetts genom gratisleveranser från konstgödningsfirmor,

har föreningen upptagit en ny post å 2,900 kronor i ändamål att därigenom

vid anskaffande av konstgödsel göra föreningen fri från det beroende, som

av den nuvarande ordningen bleve en följd. Lantbruksstyrelsen har uttalat,

att styrelsen — även örn styrelsen icke nu funne sig kunna förorda föreningens

förslag — ville framhålla såsom principiellt önskvärt, att, när så

lämpligen kunde ske, hela ''den statsunderstödda försöksverksamheten frigjordes

från behovet av att för fyllande av sitt konstgödselbehov vara

beroende av välvilligt tillmötesgående från utomstående intressen.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar en höjning av anslaget

för innevarande budgetår med 2,500 kronor. Härav avses 1,000

Motioner.

Kungl. Majit.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motionerna.

kronor för anskaffande av konstgödsel och 1,000 kronor för att tillgodose

ökat behov av biträdeshjälp vid institutionen i fråga. 500 kronor äro avsedda

till personligt lönetillägg till inspektoren vid Flahults försöksgård.

Departementschefen har anfört följande.

»För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till de synpunkter rörande

föreningens verksamhet, som framförts i lantbruksstyrelsens av statskontoret

biträdda yttrande. Såsom jag vid föredragning i statsrådet föregående år

av frågan örn anslag till mosskulturföreningen för nu innevarande budgetår

framhöll, är den verksamhet, som utövas av föreningen, av stor vägledande

betydelse för jordbruket. Jag fann det emellertid nödvändigt, att föreningen

sökte att inom ramen för nuvarande anslag genom förenklingar i arbetssätt

och såsom möjliga befunna omläggningar av äldre försök tillgodose nödig

utveckling av verksamheten. Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag rörande

anslag till föreningen utgått från en liknande uppfattning. Med viss

jämkning i styrelsens förslag vill jag ifrågasätta, att föreningen, utöver

ett belopp motsvarande innevarande års anslag, tilldelas följande tillägg.

I anslutning till lantbruksstyrelsens uttalande rörande det principiellt önskvärda

däri, att den statsunderstödda försöksverksamheten måtte frigöras från

sitt beroende av enskilda firmor för anskaffandet av konstgödsel, torde förslagsvis

1,000 kronor ställas till föreningens förfogande för att i viss mån, särskilt

vad angår Flahult, bereda föreningen bättre tillfälle att efter eget val

utfylla behovet av konstgödsel. För att möjliggöra anlitande i större utsträckning

av biträdeshjälp vid institutionen torde likaledes 1,000 kronor

beviljas föreningen. Vidare bör anslås 500 kronor, däri inbegripet dyrtidstillägg,

såsom personligt lönetillägg åt inspektoren vid Flahults försöksgård.

I enlighet härmed skulle för budgetåret 1930/1931 till föreningen anvisas

ett statsunderstöd av 100,000 kronor, innebärande i jämförelse med anslaget

för innevarande budgetår en höjning med 2,500 kronor. Härvid vill jag

tillika understryka, vad lantbruksstyrelsen anfört rörande lämpligheten av

att till förekommande av onödigt dubbelarbete vid det försöksarbete av likartat

slag, vilket av staten vid olika anstalter understödjes, mosskulturföreningen

ålägges att årligen underställa sina försöksplaner granskning av

styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.»

Departementschefen har sålunda, utan att närmare ingå på de i föreningens,

av lantbruksstyrelsen granskade inkomst- och utgiftsförslag ingående olika

posterna, tillstyrkt en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet med 2,500

kronor för tillgodoseende av de i departementschefens ovanberörda yttrande

särskilt angivna tre ändamålen.

Motionärernas förslag örn en höjning av det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet med sammanlagt 6,350 kronor hänför sig dels till att inkomsten av

försöksgården Flahult i motionerna beräknats till allenast 20,000 kronor,

dels till att motionärerna i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag beräknat

ökningar av ränteutgifterna samt kostnaderna för inventarier och litteratur

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

53

med 700 kronor respektive 600 kronor dels till en beräknad höjning av utgifterna

för löner och dyrtidstillägg samt för inköp av konstgödsel med

650 kronor respektive 1,900 kronor.

Utskottet delar i huvudsak den mening, som kommit till uttryck i departementschefens

ovan återgivna yttrande. Med avseende å posten för inköp av

konstgödsel anser emellertid utskottet vägande skäl tala för att denna

såsom i motionerna ifrågasatts beräknas till 2,900 kronor. I enlighet

härmed tillstyrker utskottet, att anslaget till mosskulturföreningen för budgetåret

1930/1931 bestämmes till 101,900 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna

I: 65 och II: 170 till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för hudgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 101,900 kronor.

29:o) Försöksgård å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 68 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att a) såsom bidrag till driftkostnader vid svenska

mosskulturföreningens försöksgård å myr jord vid Gisselås i Jämtlands län anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 17,000 kronor, b) såsom

bidrag till gäldande av kostnader för byggnadsarbete å samma försöksgård

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 8,800 kronor.

Svenska mosskulturföreningen har alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd

till en försöksgård å myrjord i Jämtland.

År 1921 anvisade riksdagen såsom räntefritt låneunderstöd för bestridande

av anläggningskostnaderna för ifrågavarande försöksgård, som förlädes till

Gisselås, 80,000 kronor, vilket lån jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9

december 1921 får åtnjutas, så länge föreningen innehar och efter angivna

bestämmelser brukar försöksgården.

Av 1923 års riksdag anvisades såsom räntebärande amorteringslån åt föreningen

för bestridande av utgifter för byggnader samt inköp av kreatur

vid försöksgården 40,000 kronor. Sedan emellertid försöksgårdens ekonomiska

ställning på sätt närmare omförmäles i 1927 års statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkt 74, visat sig ohållbar, har såsom ett led till

ekonomiens ordnande sistnämnda lån jämlikt riksdagens medgivande (skr.

nr 9 A p. 46) från och med den 1 juli 1927 förändrats till stående räntefritt

lån.

För täckande av driftkostnaderna vid försöksgården har riksdagen årligen

beviljat medel.

För berörda medgivande uppställdes villkor bland annat därom, att av

föreningen skulle avskrivas en försöksgårdens skuld till den av föreningen

innehavda s. k. Torestorpsfonden å 34,000 kronor. Efter denna avskrivning

och sedan ett i huvudtiteln omförmält dikningslån hos Jämtlands läns

Utskottet.

Försöksgård

å myrjord i

Jämtlands

län.

[68.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

hushållningssällskap under budgetåret 1927/1928 slutamorterats skulle återstoden

av försöksgårdens skuld — utöver de stående statslånen — sådan

den av föreningen uppgivits vara den 1 januari 1926 amorteras och förräntas

med en årlig summa av 4,500 kronor. Sedan det därefter visat sig, att

försöksgårdens skuldbörda efter sistnämnda dag ytterligare ökats, har Kungl.

Majit efter av föreningen gjord framställning och efter det riksdagen beretts

tillfälle yttra sig i frågan medgivit, att den plan för amortering av

försöksgårdens skulder, som riksdagen på sätt ovan nämts godkänt, finge

anses omfatta försöksgårdens skulder den 1 juli 1927 eller sammanlagt

42,568 kronor 13 öre. I sin skrivelse den 25 maj 1927 (nr 9 A p. 46)

framhöll riksdagen nödvändigheten av att föreningens skulder efter regleringen

av försöksgårdens ekonomiska förhållanden icke utan Kungl. Maj-.ts

medgivande ökades.

För vartdera av budgetåren 1927/1928 — 1929/1930 hava till driftkostnader

för försöksgården anvisats respektive 14,500, 14,500 och 17,000 kronor,

varvid i det årliga anslaget inräknats ovanherörda belopp av 4,500 kronor

till bestridande av ränta och amortering av lån.

Ktingl. Maj.t. Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande för budgetåret

1930/1931 av dels ett anslag å enahanda belopp som för innevarande budgetår

eller 17,000 kronor till driftkostnader, dels ock ett anslag av 8,800 kronor

såsom bidrag till gäldande av kostnader för verkställd omändring av en å

försöksgården befintlig byggnad till bostad åt föreståndaren.

Beträffande förslaget i sistnämnda del inhämtas av den i statsrådsprotokollet

förebragta utredningen bland annat följande.

Under sommaren 1925 hade föreståndaren därför på egen bekostnad låtit

utföra en del ändringar i byggnaden i fråga, så att han utan fara för sin

hälsa skulle kunna använda bostaden även under kalla vintrar. Kostnaden

för dessa omändringsarbeten hade uppgått till 1,759 kronor 23 öre.

Vintern 1925—1926 visade det sig emellertid nödvändigt att vidtaga ett

flertal ytterligare förbättringar, därest byggnaden skulle kunna motsvara

sitt ändamål. I samråd med en arkitekt i Östersund uppgjordes förslag

till dylika förbättringar, vilket förslag slutade å en kostnad av 3,290

kronor. Med inräknande av de av föreståndaren, på sätt ovan nämnts,

bestridda kostnaderna å 1,759 kronor 23 öre skulle sålunda totalkostnaden

för bostadens iståndsättande belöpa sig till i avjämnat tal 5,050 kronor.

På av föreståndaren år 1926 gjord framställning örn anslag för

ändamålet hade föreningens styrelse, på sätt föreståndaren alternativt

ifrågasatt, medgivit att, örn föreståndaren vore villig att på egen bekostnad

utföra de örn- och tiilbyggnadsarbeten, som vore nödvändiga för

att den provisoriska föreståndarbostaden skulle kunna användas tili föreståndarbostad

och vilka arbeten såsom nyss nämnts beräknats draga en

kostnad av 5,050 kronor, föreningen skulle, så snart försöksgårdens ekonomi

det tilläte och statsanslag för ändamålet kunde påräknas, ersätta

honom hans kostnader intill sistnämnda belopp. På grund av detta medgivande

hade föreståndaren verkställt ombyggnadsarbeten. Emellertid

hade utgifterna för omändringsarbetena uppgått till 10,097 kronor 78 öre,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

55

vilket belopp föreningen dock med hänsyn till vissa arbetens mera privata

beskaffenhet ansett skäligen böra sänkas till i runt tal 8,800 kronor.

Föreningens styrelse hade emellertid varit i tillfälle att, sedan arbetena

avslutats, bilda sig en uppfattning örn desammas behövlighet, och

hade efter en ingående granskning funnit starka billighetsskäl tala för,

att föreståndaren ersattes för sina kostnader upp till ett belopp av

8,812 kronor 13 öre.

För styrelsens uppfattning rörande ersättningen talade vidare och

icke minst den omständigheten, att föreståndaren, som alltid med levande

intresse ägnat sig åt försöksgårdens angelägenheter, vid flera tillfällen

gjort avsevärda ekonomiska uppoffringar för gårdens räkning,

så att föreningen redan på grund därav stöde i tacksamhetsskuld till

honom.

Lantbruksstyrelsen har i sitt i statsrådsprotokollet återgivna utlåtande,

mot vilket statskontoret Leke haft något att erinra, funnit det anmärkningsvärt,

att föreningen, som 19''26 åtagit sig en förbindelse av ovan anförd

ekonomisk räckvidd, icke tagit detta förhållande med i beräkningen

vid den utredning, som samma år gjordes och som legat till grund för

Kungl. Maj:ts proposition till 1927 års riksdag rörande ordnandet av föreningens

affärer vid Gisselås. Redan då torde nämligen klart hava framgått,

att föreningens medgivande för föreståndaren att för en kostnad av

intill 5,050 kronor ordna bostadsfrågan i realiteten för föreningen betydde

en skuldsättning till detta belopp.

Hade detta förhållande då tagits med i räkningen, torde med all sannolikhet

denna summa hava medräknats i den försöksgårdens skuld, som

enligt riksdagens medgivande skulle få amorteras genom årliga bidrag

av statsmedel. Med hänsyn härtill och då det torde få anses hava varit

en ur föreningens synpunkt nödvändig åtgärd att ordna bostadsfrågan

för föreståndaren, ansåge sig lantbruksstyrelsen emellertid trots föreningens

ovan anmärkta uraktlåtenhet nu böra hemställa, att sistnämnda

belopp måtte av statsmedel ställas till förfogande.

I fråga örn det belopp, varmed kostnaderna för ifrågavarande bostadsbyggnads

iordningställande överskridit beräknad och av föreningen

godkänd summa, ställde sig saken enligt lantbruksstyrelsens förmenande

något annorlunda. Av rent principiella skill ställde sig lantbruksstyrelsen

i hög grad tveksam, då det gällde att tillstyrka anvisande av medel

att gälda kostnader för arbete, vars verkliga behövlighet icke på förhand

prövats.

Lantbruksstyrelsen har stannat vid att tillstyrka anvisande av ett

extra anslag av 5,050 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Vad först angår mosskulturföreningens framställning örn särskilt anslag

för ersättande av kostnaderna för redan verkställd omändring av

en å försöksgården vid Gisselås befintlig byggnad till bostad åt föreståndaren,

synes det hava varit av behovet påkallat, att anordningar träffades,

så att föreståndaren kunde bo på platsen för verksamheten. Behovet

av en föreståndarbostad har jämväl redan 1922 vitsordats av lantbruksstyrelsen.

Ehuruväl det av principiella skäl ej synes i allmänhet

böra ifrågakomma att anvisa medel till ett arbete av förevarande art, vars

behövlighet och planläggning ej på förhand prövats av statsmakterna,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

har jag på grund av nu föreliggande omständigheter ansett mig kunna

tillstyrka, att staten lämnar föreningen sitt stöd vid bestridande av ifrågavarande

kostnader. Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen,

synes bostaden icke hava anordnats större, än som motsvaras av behovet,

eller på i övrigt olämpligt sätt. På grund härav och med hänsyn till vad

föreningens styrelse anfört rörande föreståndarens verksamhet vid försöksgården

finner jag mig böra förorda styrelsens hemställan örn ett bidrag

till ändamålet å 8,800 kronor. Detta belopp torde böra uppföras så

som särskilt anslag för budgetåret 1930/1931.

Beträffande föreningens framställning örn anslag för budgetåret 1930/

1931 har jag ingen annan erinran mot den av lantbruksstyrelsen i sådant

avseende tillstyrkta inkomst- och utgiftsberäkningen än att, i anslutning

till vad statskontoret i sitt utlåtande över föreningens nyssberörda

framställning ifrågasatt och mosskulturföreningen i sitt förenämnda

yttrande hemställt, å inkomstsidan torde böra upptagas ett

belopp av 300 kronor såsom hyra för föreståndarbostaden vid försöksgården

ävensom att bland utgifterna beräknas motsvarande belopp för

ved. Denna förändring föranleder ingen rubbning i det anslagsbelopp,

vartill lantbruksstyrelsen kommit.»

Mot det till driftkostnader under budgetåret 1930/1931 begärda anslaget

å 17,000 kronor har utskottet intet att erinra.

Vad angår det av Kungl. Majit äskade anslaget såsom bidrag till kostnaderna

för de ovan berörda byggnadsarbetena anser sig utskottet för

egen del böra understryka vad lantbruksstyrelsen anfört rörande mosskulturföreningens

uraktlåtenhet att icke i det 1927 angivna totala skuldbeloppet

upptaga det belopp å 5,050 kronor, som föreningen på sätt ovan

nämnts redan då åtagit sig utbetala för i frågavarande byggnadsarbeten.

Med hänsyn emellertid till vissa i ärendet åberopade omständigheter har

utskottet icke velat motsätta sig anvisande av detta belopp. Beträffande

däremot det ytterligare belopp av 3,750 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten,

som innefattas i Kungl. Majtts förevarande framställning, hyser

utskottet på av lantbruksstyrelsen anförda skäl så starka principiella betänkligheter

mot beviljandet härav, att utskottet anser sig icke kunna förorda

Kungl. Maj-.ts förslag härutinnan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till driftkostnader vid svenska

mosskulturföreningens försöksgård å myrjord vid

Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 17,000 kronor,

b) såsom bidrag till gäldande av kostnader för

byggnadsarbete å samma försöksgård anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 5,050 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

57

30:o) Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. Under

punkt 71 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) av det av 1929 års

riksdag till uppförande av ny institutionsbyggnad för statens centrala

frökontrollanstalt beviljade anslaget av 383,000 kronor anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 83,000 kronor, b) för täckande

av brist i anslaget till uppförande av den nya institutionsbyggnaden

m. m. härutöver anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 95, samt två i anledning

därav väckta motioner, I: 239 oell II: 369, bär 1929 års riksdag dels till uppförande

av en ny institutionsbyggnad Aud statens centrala frökontrollanstalt

m. m. beviljat ett anslag av 383,000 kronor oell därav för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, dels ock

till bestridande av kostnaderna för anstaltens inflyttning i de nya lokalerna

ävensom för komplettering och nyanskaffning av inventarier och

instrument m. m. för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag

aAT 25,000 kronor.

Den 10 maj 1929 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att i samråd

med styrelsen för anstalten för en kostnad av högst 383,000 kronor dels

enligt de i propositionen angivna grunder verkställa nybyggnadsarbeten för

anstalten i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten A. V. Fagerström

utarbetat, i november 1928 dagtecknat förslag, omfattande en i sten

uppförd institutionsbyggnad ävensom en byggnad av trä, inrymmande bostäder

för anstaltens föreståndare samt frökontrollanten, dels ombesörja rivning

av den nuvarande institutionsbyggnaden, dels ock gå i författning om

utförandet enligt angiven plan av vissa rörledningsarbeten, beräknade till

9,000 kronor, ingående under den beräknade totalkostnaden, 383,000 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit ovanberörda reservationsanslag å 300,000

kronor till byggnadsstyrelsens förfogande att användas för därmed avsett

ändamål.

Byggnadsarbeten

vid statens

centrala

frökontrollanstalt.

[71.]

Kungl. Majits förevarande framställning innefattar anvisande dels av Kungl. Maj:t.

återstoden eller 83,000 kronor a\r det av 1929 års riksdag beAuljade anslaget

till ifrågavarande byggnadsarbeten dels ock ett ytterligare anslag å 35,000

kronor för täckande av motsedd brist i anslaget.

Av deli väntade bristen å 35,000 kronor i anslaget till uppförande av

den nya institutionsbyggnaden avser ett belopp av 20,000 kronor kostnaderna

för byggnadens fasta inredning. Härom har byggnadsstyrelsen

anfört, bland annat, följande.

Vad den fasta inredningen i den nya institutionsbyggnaden beträffade,

hade därför i den ursprungliga kostnadsberäkningen, efter samråd med anstaltens

föreståndare och byggnadsföretagets arkitekt, upptagits ett belopp

av 10,000 kronor. Emellertid hade sedermera från anstaltens sida framställts

åtskilliga ytterligare önskemål beträffande denna inredning, vartill detaljerade

ritningar upprättats av arkitekten, och skulle härigenom, enligt vad

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

inkomna entreprenadanbud utvisade, den fasta inredningen i sin helhet

komma att betinga en kostnad av 26,000 kronor. För detta ändamål vore

emellertid icke möjligt att disponera medel utöver de ursprungligen avsedda

10.000 kronor av den för byggnadsföretaget i sin helhet beräknade totalsumman.

En merkostnad av 16,000 kronor skulle således uppstå, vartill

emellertid borde läggas ett belopp av 4,000 kronor för täckande av oförutsedda

utgifter m. m. för inredningen i fråga ävensom skälig ersättning åt

arkitekten för ritningsarbetet. *

Återstående kostnadsökning å 15,000 kronor vore, enligt vad byggnadsstyrelsen

uttalat, beroende på dels att marknadspriserna för erforderlig

rörlednings- och elektrisk materiel stigit med omkring 20 procent, sedan

den tidigare för riksdagen framlagda kostnadsberäkningen rörande byggnadsföretaget

upprättades, och dels att anstaltsstyrelsen framställt krav

på ökning av de till den fasta laboratorie-tekniska inredningen hörande

sanitetstekniska och elektriska anläggningarna. Byggnadsstyrelsen hade

visserligen, i avsikt att söka nedbringa kostnaderna, ifrågasatt viss begränsning

och förenkling av dessa anläggningar, men hade anstaltsstyrelsen

i sitt yttrande häröver förklarat, att inredningen i sådant fall ej

ltomme att motsvara de krav, som måste ställas med avseende å anstaltens

modernitet och arbetsbesparande anordningar, och att anstaltsstyrelsen

därför ansåge sig böra på det bestämdaste yrka, att inredningsarbetena

utan några inskränkningar utfördes på sätt anstaltsstyrelsen

föreslagit.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Återstoden av det av 1929 års riksdag beviljade anslaget för uppförande

av en ny institutionsbyggnad eller 83,000 kronor torde böra för budgetåret

1930/1931 anvisas såsom extra reservationsanslag.

De begärda nya anslagsbeloppen, tillhopa 35,000 kronor, avse ökade kostnader

för den fasta inredningen samt för värme- och vattenledningar, sanitär

inredning och elektriska installationer. Även örn vissa svårigheter måste

föreligga att på förhand beräkna kostnaderna för dylika arbeten särskilt vid

en institution av förevarande slag, synes dock den kostnadsökning å

35.000 kronor, som skulle uppkomma för sagda arbeten, anmärkningsvärd.

I ärendet har emellertid av de sakkunniga myndigheterna vitsordats, att de

förevarande arbetena äro nödvändiga för att frökontrollanstalten skall kunna

på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. På grund av dessa förhållanden

och med hänsyn till den framtida betydelsen av att från början få

till stånd anordningar, som möjliggöra ett rationellt tillgodogörande av

personalens arbetskraft och utförande på bästa sätt av det anstalten tillkommande

arbetet, anser jag mig böra tillstyrka anvisande av ett ytterligare

belopp av 35,000 kronor.»

Mot anvisande av återstoden av det av 1929 års riksdag beviljade anslaget

för uppförande av ny institutionsbyggnad, eller 83,000 kronor, har

utskottet intet att erinra.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

59

Beträffande det härutöver nu begärda byggnadsanslaget å 35,000 kronor

framgår av den ovan lämnade redogörelsen, att Kungl. Majit bemyndigat

byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för centrala frökontrollanstalten

för en kostnad av högst det av riksdagen för ändamålet beviljade anslaget av

383,000 kronor och i huvudsaklig överensstämmelse med angivet byggnadsförslag

verkställa de ifrågavarande byggnadsarbetena för centrala frökontrollanstaltens

behov. Med hänsyn härtill måste utskottet finna det anmärkningsvärt,

att myndigheterna träffat anstalter vilka beräknas föranleda en avsevärd

ytterligare kostnad. Då det emellertid av vederbörande myndigheter

blivit vitsordat, att nu ifrågavarande belopp vore erforderligt för institutionsbyggnadens

behöriga iordningställande, anser sig utskottet icke böra motsätta

sig det begärda tilläggsanslaget. Med anledning av vad i ärendet

förekommit vill utskottet dock framhålla vikten av att åtgärder vidtagas

till förekommande av att på sätt i förevarande fall synes hava skett i en

godkänd byggnadsplan utan Kungl. Majits medgivande företagas ändringar,

som kunna antagas medföra högre kostnader än som vid byggnadsanslagets

beviljande förutsatts.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) av det av 1929 års riksdag till uppförande av ny

institutionsbyggnad för statens centrala frökontrollanstalt

beviljade anslaget av 383,000 kronor anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 83,000

kronor;

b) för täckande av brist i anslaget till uppförande

av den nya institutionsbyggnaden m. m. härutöver anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

31:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 75 har Kungl. Befordrande

Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till be- aJr™M™gk

fordrande av inhemsk fröodling, nu 25,000 kronor, med 5,000 kronor till [75.]

30,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till befordrande av inhemsk fröodling,

för vilket anslag närmare redogörelse lämnats i 1928 års statsverksproposition,

nionde huvudtiteln punkt 69, är i riksstaten för innevarande

budgetår uppförd med 25,000 kronor. Medelsbebovet, som under de senare

åren i allmänhet beräknats till 22,000 kronor, bar, med hänsyn därtill att

från och med budgetåret 1928/1929 statsbidrag må utgå jämväl till utställning

av utsädesspannmål och utsädesfrö, från och med sistnämnda

budgetår beräknats till 26,000 kronor. Till följd av å anslaget uppkommen

behållning kunde emellertid anslagsanvisningen för innevarande

budgetår begränsas till berörda belopp, 25,000 kronor.

Den nu ifrågasatta höjningen av anslaget är närmast föranledd av

ökat behov för utlämnande av statsbidrag till anordnande av frörense
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

rier. Ökningen beräknas emellertid vara av allenast tillfällig natur. Så

snart tillräckligt antal frörenserier erhållit modern utrustning, skulle, såvitt

kunde bedömas, medelsbehovet ånyo kunna inskränkas till det för

budgetåret 1929/1930 beräknade beloppet av 26,000 kronor.

utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befordrande av inhemsk fröodling, nu 25,000

kronor, med 5,000 kronor till 30,000 kronor.

Svenska betes- 32:o) Svenska betes- och vallföreningen. Under punkt 79 har Kungl.

föreningen. ^a-iföreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och

[79.] vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 78,800 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 289—295.)

MoUoner. j två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen I: 35 av herr von Stockenström och herr Andersson, Elof,

samt II: 124 av herr Hedlund i Häste har hemställts, att riksdagen på

extra stat under nionde huvudtiteln, i enlighet med kungl, lantbruksstyrelsens

tillstyrkande, ville bevilja svenska betes- och vallföreningen 1,700

kronor utöver det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen föreslagna

beloppet 78,800 kronor, eller för budgetåret 1930/1931 tillsammans 80,500

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Sedan Kungl. Majit såsom bidrag till uppehållande av den 1916 bildade

svenska betes- och vallföreningen från och med 1919 anvisat medel från

anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

uppfördes för ändamålet på Kungl. Majits förslag (se IX H. T. 1925

p. 87) i riksstaten ett extra anslag. Anslaget, som för budgetåret 1926/

1927 upptogs till 49,400 kronor, har sedermera höjts, för budgetåret

1927/1928 till 56,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 till 64,000 kronor och

för budgetåret 1929/1930 till 72,200 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet har föreningen gjort framställning örn ett

till 85,000 kronor förhöjt anslag för budgetåret 1930/1931. I sitt i ärendet

avgivna utlåtande, mot vilket statskontoret icke framställt någon erinran,

har lantbruksstyrelsen tillstyrkt en höjning med 8,300 kronor eller

till 80,500 kronor. Med denna ökning avsågs till en början att bereda vardera

av de hos föreningen anställda två konsulenterna, som hade till uppgift

att utöva konsulterande verksamhet över hela landet, ett lönetillägg

å 1,000 kronor. För närvarande åtnjöte de en lön av 4,200 kronor

med tre ålderstillägg vart och ett 500 kronor efter respektive

5, 10 och 15 år. Vidare vore 2,500 kronor avsedda för att möjliggöra

anställande av en kvalificerad konsulent för bearbetande och

tillgodogörande av föreningens värdefulla försöksmaterial. Denna ökade

arbetshjälp föranleddes närmast därav, att den av föreningens konsulen
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

61

ter, som huvudsakligen handhaft föreningens försöksverksamhet, beviljats

partiell tjänstledighet för upprätthållande av viss undervisning i jordbrukslära

vid Ultuna lantbruksinstitut och att den del av lönen, som konsulenten

under ledigheten avstode, icke vore tillräcklig för avlönande av

vetenskapligt utbildad arbetskraft, som erfordrades för nämnda bearbetning.

Den beräknade anslagsförhöjningen hänförde sig med 1,800 kronor

till behovet att efter föreningens inflyttning i nya lokaler anställa en

vaktmästare. Denna avlöning hade beräknats i närmaste anslutning till

de löner, som utginge till vaktmästare vid svenska mosskulturföreningen.

Sveriges utsädesförening och kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå.

På omkostnaderna för föreningens allmänna verksamhet, huvudsakligen

verksamheten i Norrland, belöpte av höjningen 1,500 kronor. Härutöver

har lantbruksstyrelsen tillstyrkt vissa mindre höjningar, vilka emellertid

nied hänsyn till den av styrelsen beräknade något förhöjda inkomstberäkningen

i jämförelse med för innevarande budgetår icke påkalla någon

ytterligare höjning i det för närvarande utgående statsbidraget.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som innebär en höjning i an- Kungl. Majit.

slaget för innevarande budgetår med 6,600 kronor, ansluter sig till vad

lantbruksstyrelsen, på sätt ovan nämnts, föreslagit endast med den skillnaden,

att den föreslagna fyllnadsavlöningen för konsulent Giöbels ställföreträdare

upptagits med allenast 800 kronor.

Departementschefen Ilar anfört följande.

»Med hänsyn till svenska betes- och vallföreningens betydelsefulla verksamhet

synes mig föreningen väl förtjänt av fortsatt understöd från statens

sida. Föreningens framställning i sådant avseende innebär en snabb ökning

i statens understöd och stora krav på statens bistånd. I anslaget till föreningen,

som av 1929 års riksdag höjdes med 8,200 kronor, ifrågasättes sålunda nu en

ytterligare höjning med 12,800 kronor eller till 85,000 kronor. Av denna

höjning hänför sig en icke ringa del till beräknade ökade driftkostnader till

följd av inflyttningen i den nya institutsbyggnaden. Den omständigheten

att staten medverkat vid beredande av medel för nämnda byggnad torde

icke, såsom föreningen i sin förevarande framställning synes hava förutsatt,

i och för sig böra medföra, att staten skall bära de av nybyggnaden föranledda

ökade driftkostnaderna. Innan föreningen skred till denna utvidgning,

hade densamma bort taga i beräkning de ökade kostnader, som därav

kunde komma att följa. Sådana förhållandena utvecklat sig och till förhindrande

av ett hämmande av föreningens verksamhet synes emellertid

statens ingripande påkallat. Jag finner mig böra tillstyrka, att bidrag till

bestridande av berörda kostnader utgå i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag. Även beträffande övriga poster kan jag ansluta mig till

samma förslag, dock att kostnaderna för fyllnadsavlöning till ställföreträdare

till konsulenten Giöbel icke synes böra beräknas högre jin förslagsvis 800

kronor eller ungefär en tredjedel av det utav lantbruksstyrelsen beräknade

beloppet, önskvärt synes i övrigt vara, att ifrågavarande anordning för

tjänstens bestridande örn möjligt snart avvecklas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Motionerna.

Utskottet.

62 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

I enlighet härmed skulle anslaget ökas med 6,600 kronor till 78,800

kronor.»

I motionerna föreslås med utgångspunkt från att den ovanberörda fyllnadsavlöningen

bör bestämmas till 2,500 kronor ett med 1,700 kronor förhöjt anslag.

På sätt framgår av utredningen i ärendet har den av de hos betes- och

vallföreningen anställda konsulenterna, som huvudsakligen handhaft föreningens

försöksverksamhet, beviljats partiell tjänstledighet för upprätthållande

av viss undervisning vid lantbruksinstitutet vid Ultuna. För att möjliggöra

anställande under berörda ledighet av en person med erforderlig vetenskaplig

utbildning för bearbetning av de genom försöksverksamheten erhållna

resultaten har föreningen i sitt statförslag såsom fyllnadsavlöning

beräknat 2,500 kronor. Departementschefen har däremot ansett kostnaderna

för ifrågavarande fyllnadsavlöning icke böra beräknas högre än förslagsvis

800 kronor.

I de väckta motionerna har upptagits föreningens berörda, av lantbruksstyrelsen

och statskontoret utan erinran lämnade förslag. Därvid hava

motionärerna under uppgift att ifrågavarande konsulent under den partiella

ledigheten av sin avlöning uppbure 100 kronor för månad framhållit, att

den återstående delen av avlöningen — uppgående, efter avdrag för konsulentens

pensionsavgift, till 3,755 kronor för år räknat — icke medgåve

anställande av kompetent vikarie.

Det är givetvis en angelägenhet av vikt, att det värdefulla försöksmaterial,

som betes- och vallföreningen förvärvat genom sin till största delen

med statsmedel understödda verksamhet, bearbetas, enär det först därigenom

blir möjligt att för det praktiska jordbruket nyttiggöra de gjorda försöken.

Med hänsyn härtill och då enligt vad som blivit för utskottet upplyst

det icke torde vara möjligt att för ifrågavarande arbete förvärva person

med erforderliga vetenskapliga kvalifikationer, därest icke ett fyllnadsarvode

av 2,500 kronor kan beredas, anser sig utskottet icke böra motsätta sig, att

för det nu ifrågavarande särskilda ändamålet beräknas 2,500 kronor. Härvid

vill utskottet emellertid uttryckligen betona, att den anordning, som

föranlett behovet av det ökade anslagsbeloppet, endast får betraktas som

ett provisorium, som snarast möjligt bör avvecklas.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker sålunda, att anslaget till betes- och vallföreningen uppföres

med (78,800 + 1,700 =) 80,500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och de i ämnet väckta motionerna

I: 35 och II: 124 för uppehållande av svenska betes- och

vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 80,500 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

63

33:o) Jordbrukstekniska föreningen. Under punkt 80 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till understöd åt jordbrukstekniska föreningen anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 295—299.)

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två inom

riksdagen väckta likalydande motioner nämligen I: 200 av herr Gustafson,

Fritiof och II: 352 av herr Nordkvist, vari hemställts, att riksdagen måtte,

för möjliggörande genom jordbrukstekniska föreningen av undersökning

beträffande betesgräsets skörd och konservering, för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag å 12,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Under de sista två budgetåren har Kungl. Majit av tillgängliga medel beviljat

jordbrukstekniska föreningen statsunderstöd, för budgetåret 1927/1928

med 6,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 med 7,000 kronor. Bidragen

hava utgått till en del från anslaget till landsbygdens elektrifiering

och till en del från anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1929 har föreningens styrelse,

med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för verksamhetsåret

juli 1930—juni 1931, hemställt örn ett statsbidrag å 15,000 kronor

för nämnda tid. Enligt föreningens framställning hade föreningen inriktat

sin verksamhet på utförande av undersökningar och utredningar över viktiga

frågor, som rörde jordbrukets mekaniska och elektriska hjälpmedel.

Såsom exempel härpå hade föreningen anfört undersökningar rörande arbetsvagnar

för jordbruket, standardisering av vissa ersättningsdelar till arbetsvagnar,

olika tillvägagångssätt vid sädens bärgning, spannmålens vinterförvaring

och torkning.

Av lantbruksstyrelsen i statsrådsprotokollet avgivna utlåtande över föreningens

berörda framställning inhämtas bland annat följande.

Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927 såsom en fortsättning på och

påbyggnad av svenska motokulturföreningen. Stadgar för föreningen antogos

den 22 mars 1927. Dess syfte vore att främja tillverkning och användning

av maskinella och elektriska hjälpmedel inom jordbruket, för

vilket ändamål dess verksamhet vore uppdelad på tre sektioner, därav en

för undersökning rörande jordbrukets maskiner och redskap, en för jordbrukets

elektriska utrustning och en för standardisering av för jordbruket

behövliga industrifabrikat. För sin verksamhet hade föreningen åtnjutit

anslag såväl av enskilda företag och organisationer som av allmänna

medel.

Genom de stegrade kostnaderna för mänsklig arbetskraft hade jordbrukets

mekanisering blivit av allt större vikt. Jordbrukstekniska föreningen, som

tagit till sin uppgift att främja denna utveckling, hade genom sin under de

två gångna åren alltmer utvidgade verksamhet blivit av allt större betydelse

för landets jordbruk. Föreningen kunde dessutom i viss mån anses ersätta

en jordbruksteknisk avdelning vid centralanstalten för försöksväsendet på

Jordbruks
tekniska
föreningen.

[80.]

Motioner.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Majit.

Motionerna.

jordbruksområdet. Föreningens arbetsresultat, vilka framginge av dess

tryckta meddelanden, vittnade även örn, att föreningens verksamhet vore

lagd på rätt bog.

Lantbruksstyrelsen har under erinran örn en av föreningen hos Kungl.

Majit gjord framställning örn statsbidrag med 12,000 kronor till försök med

skörd och förvaring av betesgräs för föreningens verksamhet tillstyrkt ett

till 12,000 kronor begränsat anslag.

Statskontoret har under förutsättning att, därest anslag för ifrågavarande

ändamål uppfördes å riksstaten, några ytterligare anvisningar till jordbrukstekniska

föreningens allmänna verksamhet från andra anslag under nionde

huvudtiteln, icke komme att äga rum, icke haft något att erinra mot bifall

till föreningens föreliggande framställning i enlighet med lantbruksstyrelsen

förslag.

Kungl. Majlis förevarande framställning avser uppförande för budgetåret

1930/1931 av ett särskilt extra anslag å 10,000 kronor såsom understöd åt

ifrågavarande förenings verksamhet.

Departementschefen har först omnämnt, att jordbrukstekniska föreningens

av lantbruksstyrelsen omförmälda framställning örn statsbidrag för försök

med skörd och förvaring av betesgräs fortfarande är beroende på Kungl.

Majlis prövning. Därefter har departementschefen anfört följande.

»Såsom i förevarande ärende framhållits, har redan från tidpunkten för

föreningens bildande stöd från det allmännas sida kommit densamma till

del, i det att Kungl. Majit av tillgängliga medel anvisat bidrag till föreningen.

I likhet med lantbruksstyrelsen linner jag föreningens verksamhet

vara av den betydelse för jordbruket och utfinnandet av tekniska medel

för dettas ekonomiska bedrivande, att fortsatt understöd bör beviljas föreningen.

Såvitt nu angår budgetåret 1930/1931, vill jag fördenskull förorda,

att staten ställer ett belopp till förfogande. Beträffande storleken

härav anser jag emellertid, att detsamma för närvarande bör begränsas till

10,000 kronor, vilket innebär en icke oväsentlig höjning i förhållande

till vad tidigare, utgått. Med hänsyn till anslagsbeloppets storlek synes

lämpligt att, på sätt skett beträffande vissa andra föreningar med ändamål

att främja jordbruksnäringen, ett särskilt extra anslag uppföres å riksstaten.

»

I de väckta motionerna har i anslutning till jordbrukstekniska föreningens

ovan sist berörda framställning och lantbruksstyrelsens däröver

avgivna utlåtande hemställts örn anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett

anslag av 12,000 kronor för möjliggörande genom föreningen av undersökning

beträffande betesgräsets skörd och konservering.

Av jordbrukstekniska föreningens ifrågavarande framställning, vilken

tillika med lantbruksstyrelsens däröver avgivna utlåtande finnes återgiven

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

65

i motionerna, framgår, att enligt föreningens mening frågan örn betesgräsets

konservering borde bliva föremål för undersökning i följande avseenden.

1. Fortsatt utredning av möjligheterna för artificiell torkning under beaktande

av vad som på detta område göres utomlands.

2. Experimentella undersökningar över anordningar för lufttorkning.

3. Undersökningar över lämpligt förfaringssätt vid ensilering.

4. Jämförande undersökningar över de mekaniska förlusterna och näringsämnesförlusterna

vid gräsets lufttorkning, ensilering och — så vitt

möjligt — även artificiel! torkning.

5. Utexperimenterande av lämplig maskin för gräsets hopsamling vid

skärningen.

Undersökningen beräknades komma att pågå under tre år och medföra

kostnader örn cirka 12,000 kronor för år. I enlighet härmed avsåge ock

föreningens hemställan beviljande för ett vart av dessa år av nämnda

belopp.

I lantbruksstyrelsen utlåtande har jämväl återgivits yttrande i frågan

av styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök. Centralanstalten har

vitsordat betydelsen av den föreslagna undersökningen och tillstyrkt, att

statsbidrag måtte anvisas för dess verkställande. Med hänsyn till betydelsen

av centralanstaltens medverkan, icke enbart genom dess husdjursavdelning

utan jämväl genom anstaltens övriga avdelningar, särskilt de kemiska

och bakteriologiska, ansåge nämnda styrelse, att beviljat statsbidrag borde

ställas till gemensam disposition av centralanstalten och jordbrukstekniska

föreningen, vilka skulle på lämpligt sätt besluta ifråga örn utredningens

planläggning och utförande, användningen av anvisade medel m. m.

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till förevarande frågas stora betydelse

funnit densamma väl värd att närmare undersökas.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar uppförande såsom

understöd åt jordbrukstekniska föreningen, vilken hittills åtnjutit statsbidrag

från till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel, av ett särskilt extra anslag

av 10,000 kronor. Motionerna avse därutöver anvisande av ett anslag

av 12,000 kronor för möjliggörande genom nämnda förening av en särskild

undersökning rörande betesgräsets skörd och konservering.

Med hänsyn till jordbrukstekniska föreningens i ärendet vitsordade betydelsefulla

verksamhet för jordbruket och utfinnandet av tekniska medel

för dettas ekonomiska bedrivande synes föreningen förtjänt av fortsatt understöd

från statens sida. Då på grund av det av Kungl. Majit föreslagna beloppets

storlek, mot vilket utskottet i och för sig icke har någon erinran, anslaget skulle

komma att väl hårt belasta de till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel,

varifrån bidrag till föreningen hittills utgått, anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj-.ts förevarande framställning.

Beträffande det i motionerna framställda förslaget torde med den ständigt

fortgående utvecklingen på betes- och vallkulturens område och i betrakIlihang

lill riksdagens protokoll 1930. lii saini. 2 hafi. (Nr 2.) 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

tande av betesgräsets stora fodervärde behovet av rationella metoder för

skörd och konservering av det betesgräs, som ej kan tillvaratagas genom

avbetning, komma att göra sig gällande. Med hänsyn härtill torde motionärernas

förslag vara förtjänt av uppmärksamhet. Då emellertid på sätt

framgår av ovanstående förevarande fråga genom den föreningens framställning,

som ligger till grund för motionerna, beroende på Kungl. Maj:ts

prövning, anser sig utskottet icke kunna biträda motionerna. Utskottet är

emellertid övertygat, att Kungl. Maj:t skall med hänsyn till förevarande

frågas otvivelaktigt stora betydelse finna någon utväg för möjliggörande

snarast möjligt av försök av ifrågavarande slag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till understöd åt jordbrukstekniska

föreningen anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 10,000 kronor,

2) att motionerna I: 200 och II: 352 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkan av bifall till

Maj:ts under punkt 81 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess

verksamhet under kalenderåret 1930 anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 12,000 kronor.

wadling. 35:o) ^främjande av linodling. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.

[83.] Majds under punkt 83 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till åtgärder under 1930 för befrämjande av linodling

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

bekämpande 36:0> °Sräsei18 bekämpande. Under punkt 86 har Kungl. Majd föreslagit

[86.] riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

På framställning av Kungl. Majit har riksdagen för anordnande genom

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet av uppvisningsfält

angående metoder för bekämpandet av ogräs från och med 1921 ställt

särskilda medel till Kungl. Majds förfogande.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

Sveriges pomologiska

förening.

[81.]

34:o)

Kungl.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 67

Med hänsyn till en beräknad reservation å 2,400 kronor vid innevarande

budgetårs utgång har anslaget för budgetåret 1930/1981 föreslagits till

allenast 1,600 kronor.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för bekämpande av ogräs anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

1,600 kronor.

37:o) Lantbruksmöte. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majda

under punkt 88 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa

dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för allmänt svenskt lantbruksmöte ........ kronor 7,500,

dels ock till prisbelöningar vid sådant

möte................................................................ » 17,500

eller tillhopa ................................................ » 25,000.

38:o) Bidrag för deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet och

allmänna trädgårdsutställningen i Stockholm 1930. Under punkt 89 har

Kungl. Majd föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnader

för vissa myndigheters och korporationers deltagande i allmänna

svenska lantbruksmötet och allmän svensk trädgårdsutställning i Stockholm

1930 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 35,000 kronor.

Under sommaren 1930 kommer att i Stockholm hållas det 23:dje allmänna

svenska lantbruksmötet samt i samband därmed en trädgårdsutställning.

Vidare anordnas hösten samma år, likaledes i Stockholm, en allmän svensk

trädgårdsutställning.

Till bestridande av kostnaderna för nämnda möte och trädgårdsutställning

hava särskilda anslag anvisats av riksdagen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att för täckande av utgifterna för deltagande

i lantbruksmötet med därvid förekommande utställningar hava följande

ämbetsverk, institutioner och sammanslutningar, som erhållit inbjudan

i sådant avseende, hos Kungl. Majit gjort framställning örn anslag

med nedan angivna belopp, nämligen

lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån gemensamt.... kronor 10,000

statens egnahemsstyrelse ................................................................ » 4,000

statens centrala frökontrollanstalt................................................ » 2,000

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter ........................ » 8,000

Utskottet.

Lantbruks
möte.

[88.]

Bidrag till

deltagande i

allmänna

svenska lantbruksmötet

och allmänna

trädgårdsutställningen

Stockholm

1930.

[89.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

TJtskottet.

statens veterinärbakteriologiska anstalt........................................ kronor 2,000

svenska mosskulturföreningen ....................................................... » 3,000

Sveriges utsädesförening ............................................................... » 5,000

Svenska betes- och vallföreningen................................................ » 6,000

Sveriges allmänna linodlingsförening ........................................ » 2,000

Bidrag till kostnaderna för deltagande såväl vid lantbruksmötet

som i allmänna svenska trädgårdsutställningen

hava äskats av följande myndigheter och förening sålunda:

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet .... » 9,500

trädgårdsskolan vid Alnarp .......................................................... » 1,500

föreningen för dendrologi och parkvård .................................... » 1,250

summa kronor 54,250.

Av ovannämnda myndigheter har statens veterinärbakteriologiska anstalt

anhållit örn rätt att från anstaltens inkomstmedel bestrida omförmälda belopp

för deltagande i lantbruksmötet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Jag finner det vara synnerligen lämpligt att, när nu, delvis med stöd

av allmänna medel, allmänna utställningar avseende jordbruket och dess

binäringar samt trädgårdsskötseln anordnas av den omfattning, varom

här är fråga, myndigheter och sammanslutningar, som hava till uppdrag

att i olika avseenden tillhandagå och stödja jordbruket och trädgårdsskötseln,

få tillfälle att lämna upplysning örn näringarnas nuvarande utveckling och

förhållanden jämväl i jämförelse med andra näringar. Detta torde vara av

så mycket större betydelse med hänsyn till den stora spridning, dessa upplysningar

komma att vinna. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att understöd

av statsmedel lämnas sökandena.

På grund av storleken av det belopp, som torde tarvas härför, synes —

även om, såsom fallet är med veterinärbakteriologiska anstalten, för

sökande tillgängliga medel i något fall kunna tagas i anspråk — ett

särskilt anslag för ändamålet böra upptagas i riksstaten. Enär en viss

jämkning lärer kunna ske i de begärda beloppen, torde sagda anslag kunna

begränsas till 35,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts prövning fördelas.

Skulle ytterligare en eller annan ansökning om bidrag inkomma till Kungl.

Maj:t, torde, i den mån understöd anses böra utgå, erforderliga medel kunna

beredas från anslag, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande och kunna tagas

i anspråk för dylikt ändamål.»

Jämväl utskottet anser det lämpligt, att de myndigheter och sammanslutningar,

som hava till uppgift att stödja jordbruk och trädgårdsskötsel,

erhålla bidrag för deltagande i här ifrågavarande utställning. På grund

härav och då det av Kungl. Majit äskade beloppet ej föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnader för vissa myndigheters och korporationers

deltagande i allmänna svenska lantbruksmötet och allmän

svensk trädgårdsutställning i Stockholm 1930 anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

35.000 kronor.

39:o) Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Majits under punkt 94 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund för

främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1930

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

15.000 kronor.

40:o) Landsbygdens elektrifiering. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 95 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för främjande av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

75.000 kronor.

41:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 108 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

anvisa för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag a) såsom bidrag

till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag till

föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet

17,350 kronor eller tillhopa 26,000; 2) för uppförande vid Aneboda

av en bostadsbyggnad åt föreståndaren för föreningens försöksverksamhet

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 17,000

kronor.

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande verksamhet

har riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag.

För ett vart av budgetåren 1925/1930 har sålunda anvisats såsom extra anslag

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor,

dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöks-

och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor.

1 fråga om anslaget till föreningens verksamhet innebär Kungl. Majits

förevarande framställning ingen ändring.

Jordbrukar
ungdomens
förbund.

[94.]

Landsbygdens

elektrifiering.

[95.]

Södra

Sveriges

fis veriför

enina.

[108.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Skogshög
skolan.

[113.]

Beträffande det ifrågasatta anslaget till en bostadsbyggnad åt föreståndaren

för föreningens försöksverksamhet, varom föreningens styrelse hemställt

i en i statsrådsprotokollet omförmäld, av lantbruksstyrelsen tillstyrkt

framställning, har departementschefen anfört följande.

»Utredningen i ärendet torde giva vid handen, att föreståndaren för föreningens

huvudsakligen till Aneboda förlagda verksamhet bör beredas fast

bostad därstädes. Föreståndarbefattningens tillsättande synes icke böra få

bliva beroende av tillfälligheten, huruvida med nu förefintliga möjligheter

i trakten lämplig bostad skall kunna anskaffas åt honom. Med hänsyn till

det stora värdet för landets insjöfiske av föreningens verksamhet och då föreningen

knappast torde kunna på annat sätt erhålla nödiga medel för byggande

av bostad åt föreståndaren, anser jag, att staten här hör träda hjälpande

emellan. Jag förordar fördenskull, att statsanslag å det av föreningen begärda

beloppet, 17,000 kronor, lämnas föreningen för uppförande av en

bostadsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med den inom byggnadsstyrelsen

uppgjorda ritningen. Såsom villkor för anslagets tillgodonjutande

torde böra föreskrivas, att föreningen ej utan Kungl. Maj:ts medgivande må

avyttra den fastighet, varå bostadsbyggnaden uppförts.»

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

fördenskull,

att riksdagen må

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa

för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,

försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350

kronor eller tillhopa 26,000 kronor;

2) för uppförande vid Aneboda av en bostadsbyggnad

åt föreståndaren för föreningens försökverksamhet anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 17,000 kronor.

42:o) Skogshögskolan. I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931

har Kungl. Majit upptagit ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan

med oförändrat belopp, 221,800 kronor.

Under samma punkt, 113, har jämväl motiverats anvisande av särskilda

extra reservationsanslag å dels 37,900 kronor till diverse behov vid högskolan,

dels ock 37,400 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid högskolan.

(Statsrådsprotokollet sid. 366—373.)

Till diverse behov vid skogshögskolan är för budgetåret 1929/1930 uppfört

ett extra reservationsanslag å 36,750 kronor, beräknat sålunda:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 71

Personligt ålderstillägg åt extra läraren, docenten G. Grönberg

kronor

600

Avlöning åt en lektor ...........................................

»

8,124

Två docentstipendier å 6,000 kronor...................

»

12,000

Avlöning åt assistenter..........................................

Docenten E. Melins vetenskapliga forskningar:

»

3,220

arvoden för assistentarbeten ............................

diverse förbrukningsartiklar och oförutsedda

kronor 4,500

utgifter ............................................................

» 1,000

resor i samband med undersökningarna........

» 500

arvode till docenten Melin...............................

» 3,000

»

9,000

Avlönande av biträde åt vaktmästaren och maskinisten........

»

800

Studieunderstöd för vetenskaplig forskning.......

»

1,000

Kurs i förvaltningskunskap...................................

»

700

Instrument m. m....................................................

»

1,306

summa kronor 36,750.

I Kungl. Maj:ts förslag har ovanstående poster för budgetåret 1930/1931

upptagits med oförändrade belopp, med undantag därav att posten till

instrument m. m. å 1,306 kronor uteslutits såsom ett för föregående budgetår

beviljat engångsbelopp.

Därtill ingår i förslaget ett belopp av 2,500 kronor för att möjliggöra,

att rektorn kunde beredas lindring i den undervisningsskyldighet, som jämväl

under rektorstiden ålåge honom i egenskap av professor vid högskolan.

Härom bar departementschefen anfört följande:

»Det torde icke kunna begäras, att samma person skall samtidigt kunna

ombestyra en rektors omfattande och viktiga arbete samt en professors

lärarverksamhet och den forskning han därjämte har att bedriva inom sitt

vetenskapliga område. De medel till assistentbiträde åt rektor, som för

närvarande stå till förfogande, hava visat sig särskilt otillräckliga under

nuvarande innehavare av rektoratet, med hänsyn till den större undervisningsskyldighet

som i allmänhet åligger honom i förhållande till övriga

professorer vid högskolan. Därest förevarande framställning beviljas av

riksdagen, kommer jag att för Kungl. Majit föreslå de ändringar i för skogshögskolan

gällande stadgar, som kunna finnas behövliga.»

I enlighet med ovanstående har nu ifrågavarande anslag beräknats till

(36,750 — 1,306 + 2,500 —) 37,944 kronor eller i avrundat tal till 37,900

kronor.

I fråga örn det extra reservat ionssanslaget till byggnadsarbeten ni. m.

vid sko g silö g skolan har departementschefen anfört följande.

»Pä sätt vederbörande myndigheter förordat vill jag tillstyrka, att det i

samband med riksskogstaxeringen sammanbragta arkivmaterialet tillsvidare

förvaras i skogshögskolans byggnad för att lättare vara tillgängligt för de

personer, vilka kunna antagas i första hand önska för forskningar begagna

sig därav, ävensom att härför erforderligt arkivrum anordnas. Enär över
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

tygande motivering synes hava anförts rörande behovet av att för arbetets

lämpliga bedrivande vid högskolan äga tillgång jämväl till ifrågasatta ritsal

och fyra arbetsrum samt då dessa byggnadsarbeten lämpligen böra utföras i

samband med arkivrummet, torde det härutinnan framlagda förslaget böra

godkännas. Emot de framlagda kostnadsberäkningarna, slutande inbegripet

möbler m. m. å ett belopp av 37,400 kronor, har jag ej att framställa någon

erinran. Med avseende å nämnda beräkningar vill jag anmärka att, enligt

vad jag under band inhämtat, med den i professor Lindholms kostnadsberäkning

upptagna summan av 2,000 kronor för arbetsbord och annan

inredning avses andra anordningar än de, som ingå i den av högskolans rektor

föreslagna posten 1,000 kronor till ritbord och andra möbler i ritsalen. I

överensstämmelse med statskontorets förslag torde det nu ifrågavarande

medelsbeloppet böra i riksstaten uppföras såsom särskilt extra anslag med

reservationsanslags natur.»

utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande reservationsanslaget till diverse behov

vid skogsbögskolan innefattande inräknande däri av en ny post å 2,500

kronor för beredande av lindring i rektors undervisningsskyldighet föranleder

i betraktande av vad departementschefen i ärendet anfört ingen

utskottets erinran.

Med hänsyn jämväl till vad departementschefen anfört rörande behovet

och lämpligheten av de ifrågasatta byggnadsarbetena vid högskolan anser

utskottet dessa böra komma till utförande. Då utskottet icke heller har

något att erinra mot det härför äskade beloppet 37,400 kronor, tillstyrker

utskottet jämväl Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkter kommer att göra

hemställan beträffande ovanberörda båda extra reservationsanslag, hemställer

utskottet nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931

uppföra ordinarie förslagsanslaget till skogsbögskolan

med oförändrat belopp, 221,800 kronor.

Diverse behov 43:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under åberopande av vad

Vld skilån09'' utskottet anfört under nästföregående punkt och i enlighet med Kungl.

[114.] Majlis under punkt 114 gjorda framställning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till diverse behov vid skogsbögskolan

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 37,900 kronor.

Byggnads- 44:o) Byggnadsarbeten m. m. vid skogshögskolan. Under åberopande

“vid^skogshög- av va(* utskottet anfort under punkt 3 och i enlighet med Kungl. Maj:ts

skolan. under punkt 115 gjorda framställning, får utskottet hemställa,

[115.]

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 73

att riksdagen ina till byggnadsarbeten m. m. vid

skogshögskolan anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 37,400 kronor.

45:o) Skogshushållning i allmänhet. Under punkt 121 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet, nu 20,500 kronor, med 200 kronor till 20,700 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet — för

vilket anslag närmare redogörelse lämnats under punkten 137 i 1923 års

statsverksproposition, nionde huvudtiteln — är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 20,500 kronor.

Nämnda belopp har Kungl. Majit, jämlikt beslut den 5 juli 1929, disponerat

till följande ändamål:

den enskilda skogsundervisningen å Gotland

anordnande genom domänstyrelsens försorg av kolarskola

Svenska skogsvårdsföreningen..................................................

Norrlands skogsvårdsförbund

Svenska jägarförbundet...............................................................

kronor 800

» 1,700

» 13,000

» 3,500

» 1,500

summa kronor 20,500.

Enligt Kungl. Majits förevarande framställning skulle anslag i förevarande

ordning icke vidare utgå till den enskilda skogsundervisningen å Gotland.

På grund härav kunde anslaget minskas med 800 kronor. Å andra sidan

föreslås en höjning med 1,000 kronor till Svenska jägarförbundet, vilken

förhöjning avser att möjliggöra vidgad propaganda rörande betydelsen av

en ordnad jaktvård och vad därmed sammanhänger.

Då den gjorda anslagsberäkningen icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till skogshushållning i allmänhet, nu 20,500 kronor,

med 200 kronor till 20,700 kronor.

46:o) Bearbetning av material från riksskogstaxeringen. Under punkt

122 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för bearbetning av material

från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 66,000 kronor.

För verkställande av en allmän taxering av de svenska skogarna i syfte

att utröna deras virkesmassa och den årliga virkestillväxten har av riksdagen

anvisats medel alltsedan 1923. Med det i riksstaten för innevarande

budgetår för ändamålet uppförda anslaget å 160,000 kronor avsågs att slutföra

den allmänna riksskogstaxeringen i återstående delar av landet samt

Skogshushittning

i allmänhet.

[121.]

Utskottet.

Bearbetning

av material

från riksskogstaxeringen.

[122.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Skogsvårdens

befrämjande.

[126.]

att efter de därvid tillämpade grunderna omtaxera de under 1911 försökstaxerade

skogarna i Värmlands län.

Den centrala ledningen av riksskogstaxeringen ävensom bearbetningen av

det vid taxeringen insamlade materialet har enligt särskilda Kungl. Majrts

beslut handhafts av en riksskogstaxeringsnämnd.

För bearbetningen av det insamlade malerialet har riksdagen anvisat för

ett vart av budgetåren 1924/1927 63,000 kronor samt för ett vart av budget

åren 1927/1930 66,000 kronor. Av ifrågavarande anslag avses 3,000 kronor

till publicerande av bearbetningens resultat. Vid anslagsberäkningen har

förutsatts, att lokal åt nämnden hyresfritt ställes till förfogande.

Bearbetningen av materialet har förutsatts skola bedrivas så snabbt, att

redogörelsen för resultaten av taxeringen skulle föreligga inom ett å ett och

ett halvt år efter de sista fältarbetenas avslutande.

Friligt utredningen i ärendet hade under 1929 taxerats de från föregående

år resterande två tredjedelarna av Älvsborgs län, hela Skaraborgs, Göteborgs

och Bohus samt Värmlands län. Då övriga delar av riket taxerats

under åren 1923—1928, vore riksskogstaxeringen i och med årets fältarbete

slutförd, varför ytterligare anslag till själva taxeringen ej erfordrades.

Med det nu äskade anslaget, vilket är upptaget till samma belopp som

innevarande budgetår, vore avsett att slutföra bearbetningen av ifrågavarande

material.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för bearbetning av material från riksskogstaxeringen

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 66,000 kronor.

47:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 126 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa till skogsvårdens

befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande

skogsvårdsstyrelser, ett extra reservationsanslag av 830,000 kronor.

Till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande bebo''’ fördelas

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, har under senare år av riksdagen

anvisats anslag, nämligen för budgetåret 1927/1928 500,000 kronor, för

budgetåret 1928/1929 750,000 kronor samt för innevarande budgetår 800,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som grundar sig pä en av centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund i statsrådsprotokollet återgiven framställning,

innefattar en ökning i jämförelse med anslaget för innevarande

budgetår med 30,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

75

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom centralrådet framhållit är, vad angår skogsvårdsstyrelserna i

de fyra nordligaste länen, att emotse en betydlig utvidgning av deras

verksamhet. Ett dylikt ökat arbete inträder genom överförande från den

1 maj 1930 under skogsvårdsstyrelsernas inseende av de förut under den

s. k. lappmarkslagen lydande ströhemmanen samt vidkommande skogsvårdsstyrelsen

i Jämtlands län ytterligare genom de betydande arealer

skogsmark, vilka tidigare i egenskap av skyddsskog stått under domänstyrelsens

uppsikt men genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1928 förklarats

skola jämte viss annan mark behandlas såsom svårföryngrad

skog.

Denna vidgade verksamhet påkallar, att ökade medel ställas till vederbörande

skogsvårdsstyrelsers förfogande. Såsom av domänstyrelsen och

statskontoret berörts, kan ifrågasättas, huruvida icke nämnda ökade krav

kunna tillgodoses genom väntad stegring av skogsvårdsavgiftterna. Enligt

ovan anförda uppgifter torde ett belopp av ungefär 30,000 kronor

komma att för 1930 tillföras skogsvårdsstyrelserna utöver vad under närmast

föregående år influtit. Sagda beräkning har emellertid skett allenast

med stöd av approximativa uppgifter samt är sålunda i viss grad

osäker, varjämte må erinras, att beräkningen avser till samtliga skogs - vårdsstyrelser inflytande skogsvårdsavgifter, vadan den del av ökningen,

som faller på de fyra nordligaste länen, torde bliva jämförelsevis obetydlig.

Härtill kommer, att skogsvårdsavgifterna från de till styrelserna i nyssnämnda

fyra län överförda ströhemmanens skogar och förutvarande skyddsskogar

torde, åtminstone vad angår Jämtlands och Norrbottens län, uppgå

till jämförelsevis små belopp på grund av skogarnas dåliga läge och

beskaffenhet i övrigt. Med hänsyn härtill synes, örn till utgångspunkt

tages det av 1929 års riksdag fastställda beloppet för anslaget till skogsvårdens

befrämjande, centralrådets förevarande anslagsberäkning kunna

godkännas.»

Med hänsyn till de skäl, som anförts för den ifrågasatta anslagsförhöj- utskottet.

ningen, anser sig utskottet böra förorda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa till

skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande

behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser,

ett extra reservationsanslag av 830,000 kronor.

48:o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 128 har Kungl. fe.ta<eBS äkogs.

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 under benämning utdikningsstatens

skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 [128.]

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 401—404.)

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motioner.

I detta sammanhang har utskottet till behandling iorehaft följande inom

riksdagen väckta motioner nämligen

A) I: 36 av herrar von Stockenström och Tamm likalydande med II: 74

av herrar Olsson i Blädinge och Svensson i Betingetorp, I: 97 av herr

Andersson, Henrik, m. fl. likalydande med II: 164 av herr Svensson i Grönvik

m. fl. samt 11:361 av herrar Sandberg och Wikström, i vilka samtliga

motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 under

benämning statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

B) 11:281 av herr Jansson i Edsbäcken, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta följande:

1) Tillträde till dikningskurs kan vinnas dels av hos skogsvårdsstyrelse

eller skogssällskapet anställda personer med jägmästareutbildning och dels

av personer med forstmästareuthildning, vilka för dikningsarbeten anlitas

och till antagning vid dikningskurs förordas av skogsvårdsstyrelse eller

skogssällskapet.

2) Behörighet att handlägga syneförrättning rörande vissa företag enligt

vattenlagen må tillkomma: »— — —, jämväl hos skogsvårdsstyrelse eller

skogssällskapet anställd befattningshavare, som avlagt fullständig avgångsexamen

från skogshögskolans jägmästare- eller forstmästarekurs, eller från

skogsinstitutets motsvarande kurser, och som tillika genomgått särskild fortsättningskurs

vid skogshögskolan i till skogsutdikning hörande ämnen,

— — —.» (Jmf. nr 272/1927 Kungl. Maj:ts kungörelse.)

3) Vid sådan dikningsförrättning, där syn ej behöver hållas: »,— — —

förordnar skogsvårdsstyrelsen länsjägmästaren eller annan hos skogsvårdsstyrelsen

anställd befattningshavare, som avlagt fullständig avgångsexamen

från skogshögskolans jägmästare- eller forstmästarekurs, eller från skogsinstitutets

motsvarande kurser, att upprätta förslag till företaget.» (Jmf.

§ 3 i nr 273/1927 Kungl. Maj:ts cirkulär.)

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom

område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess

utnyttjande för skogsbörd, har av riksdagen (se 1927: prop. nr 156; K. skr.

nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisats ett extra

reservationsanslag, vilket för ett vart av budgetåren 1927/1930 uppförtsmed

respektive 200,000, 300,000 och 500,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelsen nr

365/1928 gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj:t nämnda dag utfärdat

cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med

vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda kungörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

11

I skrivelse den 16 september 1929 har centralrådet för skog svår dsstyrelsernas

förbund hemställt örn ifrågavarande anslags bestämmande för budgetåret

1930/1931 till 700,000 kronor, och har centralrådet till stöd därför

anfört i huvudsak följande.

För att utröna skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov i nu berörda avseende

under år 1931 hade centralrådet från samtliga dessa styrelser infordrat vissa

uppgifter, vilka av centralrådet sammanställts.

Av sammanställningen framginge, att under år 1929 till i början av

september månad samma år til! skogsvårdsstyrelserna inkommit omkring

1,600 ansökningar örn bidrag från statens skogsutdikningsanslag, för vilkas

tillgodoseende skulle erfordras statsbidrag enbart till torrläggningsarbeten

av eirka 545,000 kronor. Med bortseende från vad till skogssällskapet anslutna

skogar samtidigt kunde kräva skulle sålunda hittills kända ansökningar

under år 1929 inklusive förvaltningsbidrag till skogsvårdsstyrelserna

kunna beräknas taga i anspråk en summa av sammanlagt 545,000 + 18/100 x

x 545,000 = 643,000 kronor. Det aktuella anslagsbehovet den 1 mars 1930,

före vilken datum skogsvårdsstyrelserna skulle hava till Kungl. Maj:t överlämnat

sina framställningar örn bidrag från statens skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1929/1930, kunde emellertid uppskattas till en betydligt högre

summa. Sålunda torde ett avsevärt antal före år 1929 inkomna bidragsansökningar

då bliva föremål för anslagsiiskanden — centralrådet finge

erinra örn att skogsvårdsstyrelserna i fråga örn anslaget för budgetåret

1928/1929, 300,000 kronor, hade av centralrådet godkända äskanden örn

sammanlagt 485,412 kronor ■— varjämte anledning funnes förmoda, att ett

icke obetydligt antal dikningsansökningar skulle inkomma till skogsvårdsstyrelserna

efter den 1 september 1929. Det för sagda budgetår tillgängliga

anslaget av 500,000 kronor komme sålunda med största sannolikhet att

bliva otillräckligt för täckande av det belopp, som den 1 mars 1930 komme

att äskas, även örn skogsvårdsstyrelserna givetvis, med kännedom örn anslagets

storlek, i viss utsträckning komme att begränsa sina anspråk och

endast göra framställning örn bidrag till en del av inneliggande ansökningar.

Den del av det äskade beloppet, som ej täcktes av statens skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1929/1930, komme till största delen, d. v. s. i den

utsträckning skogsvårdsstyrelserna ej själva förmådde tillgodose ansökningarna

med bidrag från skogsvårdskassan, att belasta anslaget för nästföljande

budgetår, eller 1930/1931.

Av sammanställningen framginge vidare, att skogsvårdsstyrelserna räknade

med, att under år 1930 skulle inkomma bidragsansökningar i sådan omfattning,

att de vid ett tillgodoseende skulle kräva en summa av cirka

660,000 kronor i statsbidrag, exklusive erforderliga förvaltningsbidrag till

skogsvårdsstyrelserna.

Vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 borde, som

ovan framhållits, utom till dessa under 1930 inkommande ansökningar, hänsyn

även tagas till den, som centralrådet påvisat, betydande summa, varpå

de ansökningar belöpte, för vilka bidrag tidigare av skogsvårdsstyrelserna

äskats men vilka på grund av bristande medelstillgång ej då kunnat bliva

tillgodosedda, samt till det vid 1929 års slut hos skogsvårdsstyrelserna

balanserade antalet ansökningar, uppgående till inemot 2,000 stycken, som

vid sagda tidpunkt ännu ej blivit av skogsvårdsstyrelserna behandlade.

Med ledning härav torde det vid 1930 års slut föreliggande anslagsbehovet

kunna uppskattas till en summa, avsevärt överstigande en miljon kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Detta visade, att landets enskilda skogsägare i liög grad uppskattat, och

intresserat sig för den verksamhet, statens skogsutdikningsanslag hade till

ändamål att understödja, samt att det vore en lätt sak att hos dem vinna

gehör för en ytterligare utveckling av skogsvårdsstyrelsernas dikningsarbeten.

Det förliölle "sig nämligen så, att många skogsvårdsstyrelser med hänsyn till

anslagets begränsning ej ansett sig kunna göra en mera omfattande propaganda

för saken. Örn så skedde, skulle medelsbehovet mycket snabbt kunna

drivas i höjden och synnerligen betydande anslagsökningar utan svårigheter

kunna konsumeras.

Centralrådet hade med vad ovan anförts velat framhålla, att det föreliggande

behovet av medel till skogsvårdsstyrelsernas direkt statsunderstödda

dikningar vore betydande och avsevärt överstege vad för ändamålet av riksdagen

anvisats. Med hänsyn härtill ansåge sig centralrådet hava goda skäl

att åter anhålla örn en ökning av statens skogsutdikningsanslag.

Den organisation, skogsvårdsstyrelserna utgjorde, torde numera, sedan

ändamålsenliga former för ifrågavarande dikningsverksamhet utbildats, vara

i stånd att driva denna i en avsevärt större skala än vad hittills skett. Ehuru

till ifrågavarande ändamål anslagna medel måste anses komma till synnerligen

god och för landet fördelaktig användning, syntes det dock lämpligast,

att utvecklingen av ifrågavarande verksamhet ej försigginge i alltför snabbt

tempo, i synnerhet som tillgången på för detta ändamål specialutbildad

personal ännu vore knapp.

Med hänsyn härtill och till det förhållande, att statens skogsutdikningsanslag

så nyligen som vid 1929 års riksdag höjdes med 200,000 kronor till

500,000 kronor funne sig centralrådet ej böra begära ett belopp, som ungefärligen

skulle motsvara det sannolikt föreliggande medelsbehovet för år

1931. Centralrådet ville i stället begränsa sitt äskande till den summa,

som erfordrades för att intresset hos skogsägarna för skogsutdikningsarbeten

under kommande år matte kunna vidmakthållas och stärkas, vilket ej kunde

ske, örn en stor balans av äldre ansökningar för längre tid hnge hindra

nya ansökningars handläggning och bidragstilldelning. Om detta missförhållande

i nöjaktig grad skulle kunna undvikas, beräknade centralrådet, att

för budgetåret 1930/1931 till statens skogsutdikningsanslag måste anvisas

en summa av minst 700,000 kronor.

Enligt av skogssällskapet gjorda beräkningar skulle sällskapet vara i behov

av omkring 10,000 kronor eller samma belopp som beräknats för innevarande

budgetår.

Domänstyrelsen har tillstyrkt centralrådets ovanberörda förslag. Statskontoret

har ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke berörda anslag borde

för budgetåret 1930/1931 upptagas med samma belopp som för innevarande

budgetår eller i allt fall icke höjas med så betydande belopp som av centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund föreslagits.

Departementschefen har med hänsyn till statsekonomiska skäl och den

betydande verksamhet, som synes kunna bedrivas även med stöd av ett

anslag av nu utgående storlek, vilket utan återbetalningsskyldighet ställdes

till skogsägarnas förfogande, ansett, att anslaget bör bestämmas till oförändrat

belopp.

Beträffande dispositionen av anslaget har departementschefen understrukit

domänstyrelsens uttalande rörande vikten av att varsamhet iakttoges vid

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

anslagets utnyttjande samt att för upprättande av planer m. m. för dikningsföretagen

icke foges i anspråk större del av anslaget än som oundgängligen

krävdes.

Med hänsyn till det i motionen II: 281 väckta förslaget torde böra erinras

örn följande.

I det betänkande av särskilt tillkallade sakkunniga, som låg till grund

för Kungl. Majrts proposition nr 156 till 1927 års riksdag, ingingo de sakkunniga

på frågan, vilka personer, som borde äga behörighet dels att förrätta

syn rörande skogsutdikningsföretag dels ock att uppgöra förslag till sådana

företag, rörande vilka sådan syn ej skulle erfordras. De sakkunniga

framhöllo därvid, att behörighet i förstnämnda avseende borde tillerkännas

länsjägmästarna samt särskilda hos skogsvårdsstyrelserna anställda dikningsledare.

Kompetens såsom dikningsledare ansågo de sakkunniga böra tillkomma

allenast den som genomgått skogshögskolans jägmästar- eller forstmästarkurs

och därjämte förvärvat erforderlig praktisk erfarenhet vid skogsutdikningsföretag.

I det senare hänseendet borde enligt de sakkunnigas

mening under viss förutsättning behörighet tillkomma även personer nied

länsskogvaktare utbildning och allmänna kompetens.

Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition innefattade i förevarande avseende,

att den hos skogsvårdsstyrelserna anställda personalen med högre skoglig

utbildning i allmänhet skulle få anses kompetent att upprätta förslag i förevarande

avseende även för sådana fall, då företag skulle handläggas vid

syneförrättning enligt vattenlagen.

Departementschefen uttalade i propositionen härom:

Då, på sätt förut framhållits, ifrågavarande bidragsverksamhet borde handhavas

av skogsvårdsstyrelserna, vore det givetvis önskvärt, att hos dessa

anställd personal företrädesvis anlitades för uppgörande av förslag till skogsutdikningsföretag.

Enär de flesta dylika företag torde bliva av mindre

omfattning och av enkel natur, torde den hos styrelserna anställda personalen

med högre skoglig utbildning i allmänhet få anses kompetent att

upprätta förslag i förevarande avseende, och gällde detta även sådana fall,

då företag, som nyss sagts, skulle handläggas vid syneförrättning enligt

vattenlagen. Det torde dock vara önskvärt, såsom ock av de sakkunniga

föreslagits, att särskilda repetitionskurser i hithörande ämnen anordnades vid

skogshögskolan för nyssangivna personal och denna sålunda bereddes

ökad kompetens i förevarande avseende. Vad anginge företag, som vore av

mera invecklad beskaffenhet eller avsåge reglering av vattenståndet i större

vattendrag, sjöar eller andra vattensamlingar, torde emellertid berörda personal

i regel ej äga tillräcklig kompetens, utan torde vid uppgörande av

förslag till dylika företag såsom särskild förrättningsman böra förordnas

lantbruksingenjör eller annan sakkunnig person.

Även i fråga om företag, rörande vilka enligt det förut anförda syn ej

skulle erfordras, borde enligt departementschefens mening här avsedd behörighet

i allmänhet böra tillerkännas allenast skogsvårdsstyrelsernas befatt
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

ningshavare med högre skoglig utbildning. Detta hindrade givetvis ej, att

dessa vid dikningsförslagens uppgörande ägde anlita vederbörande länsskogvaktare

såsom biträden i fråga örn arbete, som lämpligen kunde anförtros

åt dem.

Slutligen uttalade departementschefen, att det borde ankomma på Kungl.

Maj:t att, sedan riksdagen fattat beslut rörande anslagsfrågan, meddela

närmare bestämmelser angående behörighet såväl att förrätta syn enligt

vattenlagen rörande skogsutdikningsföretag som ock att uppgöra förslag till

sådana företag, som ej skulle behöva handläggas vid dylik syn.

I sitt över propositionen avgivna utlåtande nr 65, vilket godkändes av

riksdagen, anförde jordbruksutskottet, att det givetvis vore en angelägenhet av

vikt, att jämväl planer för sådana företag, vilka vore avsedda att understödjas

från det i förevarande proposition äskade anslaget, upprättades av fullt kompetenta

personer samt med all den omsorg och insikt som saken krävde.

Utskottet vöre emellertid övertygat att med de av departementschefen angivna

grunderna i detta avseende frågan skulle kunna ordnas på ett praktiskt

och jämväl med hänsyn till statens intresse fullt betryggande sätt

Utskottet biträdde därför Kungl. Maj:ts förslag i nu ifrågavarande del.

Genom kungörelse den 27 juli 1927 (nr 272) har Kungl. Majit förordnat

att till förrättningsman vid syneförrättning rörande sådant torrläggningsföretag

enligt 7 kap. vattenlagen, som uteslutande eller huvudsakligen avser

höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande

för skogsbörd, må kunna förordnas — förutom de tjänstemän och

personer, som enligt 10 kap. 32 § 1 mom. vattenlagen äga eller genom särskilda

beslut av Kungl. Majit tillagts behörighet i berörda avseende — jämväl

hos skogsvårdsstyrelse eller skogssällskapet anställd befattningshavare,

som avlagt fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets högre kurs eller

skogshögskolans jägmästarkurs och som tillika genomgått särskild fortsättningskurs

vid skogshögskolan i till skogsutdikning hörande ämnen. I Kungl.

Majits ovanberörda cirkulär den 27 juni 1927 (nr 273) är med avseende å

företag, som prövas ej böra handläggas vid syneförrättning enligt 10 kap.

vattenlagen, föreskrivet, att skogsvårdsstyrelse skall förordna länsjägmästare!!

eller annan hos styrelsen anställd befattningshavare, som avlagt fullständig

avgångsexamen från skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs,

att upprätta förslag till företaget.

Beträffande först frågan örn anslagsbeloppet för budgetåret 1930/1931 har

detta i Kungl. Maj:ts förslag uppförts med samma belopp som för innevarande

budgetår eller 500,000 kronor. I de här ovan först berörda motionerna

har i huvudsak på de av centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anförda skäl hemställts örn anvisande av ett till 700,000 kronor

förhöjt anslag.

Vid framläggande förlidet år av Kungl. Maj:ts förslag till höjning av

ifrågavarande anslag för innevarande budgetår, vilket bifölls av riksdagen,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

81

uttalade departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, att det

med hänsyn till ifrågavarande verksamhets synnerliga vikt ur nationalekonomisk,

social och enskild synpunkt syntes önskvärt, att anslaget ifråga

utmättes så att verksamhetens fortgång och utveckling kunde behörigen

tillgodoses, varvid departementschefen jämväl erinrade, att skogsutdikningen

icke blott gynnade produktionen utan jämväl bidroge att öka tillgången

på arbetstillfällen.

Vad centralrådet för skogs vårdsstyrelsernas förbund i sin i motionerna

åberopade framställning anfört synes utskottet ådagalägga behovet av en

ytterligare höjning i det av Kungl. Majit äskade beloppet. Den i motionerna

föreslagna höjningen är visserligen betydande men att döma av de

av centralrådet lämnade uppgifterna rörande bland annat storleken av den

summa, vartill under 1930 inkommande ansökningar beräknas uppgå, och

det vid 1929 års slut balanserade antalet ansökningar, som vid samma tidpunkt

ännu icke blivit av skogsvårdsstyrelserna behandlade, har utskottet

funnit någon berättigad invändning icke kunna göras mot att anslaget i

fråga såsom motionärernas förslag innebär bestämmes till 700,000 kronor.

Rörande härefter det i motionen II: 281 väckta förslaget avser detta sådan

ändring i ovanberörda bestämmelser i fråga örn vilka personer, som

äga behörighet såsom förrättningsmän vid skogsutdikningsföretag av ifrågavarande

slag, att sådan behörighet må efter vid skogshögskolan genomgången

fortsättningskurs i till skogsutdikning hörande ämnen tillkomma jämväl

hos skogsvårdsstyrelse eller skogssällskapet anställd befattningshavare med

avgångsexamen från skogshögskolans forstmästarkurs såväl beträffande syneförrättning

enligt 10 kap. vattenlagen som i fråga örn upprättande av förslag

till sådana skogsutdikningsföretag, som prövas ej böra handläggas vid

dylik syneförrättning.

Av den ovan lämnade redogörelsen rörande tillkomsten av gällande bestämmelser

i av motionären angivet avseende framgår, att de förenämnda

sakkunniga, på vars betänkande Kungl. Maj:ts förslag var grundat, uttryckligen

föreslagit, att behörighet att förrätta syn rörande skogsutdikningsföretag

skulle tillerkännas förutom länsjägmästaren särskilda hos skogsvårdsstyrelserna

anställda dikningsledare samt att kompetens såsom dikningsledare

borde tillkomma icke allenast den som genomgått skogshögskolans

jägmästarkurs utan även den som genomgått skogshögskolans forstmästarkurs.

I sitt yttrande till propositionen i ämnet till 1927 års riksdag

uttalade i anslutning härtill departementschefen, att den hos skogsvårdsstyrelserna

anställda personalen med högre skoglig utbildning i allmänhet

finge anses kompetent till förrättningsmän även för sådana fall, då dikningsföretag

skulle handläggas vid syneförrättning enligt vattenlagen.

Kungl. Maj:ts förslag innefattade med andra ord ett oförbehållsamt godkännande

av de sakkunnigas förslag i förevarande avseende. Riksdagen

ansåg på sätt i det föregående nämnts, att med de av departementschefen

sålunda angivna grunderna förevarande fråga skulle kunna ordnas på ett

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 sand. 2 hafi. (Nr 2.) ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

praktiskt och jämväl med hänsyn till statens intresse fullt betryggande sätt

och biträdde därför Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid har genom de av

Kungl. Majit sedermera utfärdade bestämmelserna rörande förrättningsmännens

kompetens såsom i motion II: 281 framhållits behörighet i förevarande

avseende tillerkänts förutom länsjägmästare!! allenast hos skogsvårdsstyrelse

eller skogssällskapet anställd befattningshavare, som avlagt

fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans

jägmästarkurs och som tillika genomgått ovanberörda särskilda

fortsättningskurs vid skogshögskolan. Härigenom har enligt vad utskottet

har sig] bekant vissa skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet satts ur stånd

att anlita hos dem anställda personer med eljest erkänt stor skicklighet och

förfarenhet just på ifrågavarande område. Då riksdagens ovanberörda beslut

1927 uppenbarligen avsåg, att kompetens i förevarande avseende skulle

tillerkännas jämväl hos skogsvårdsstyrelse eller skogssällskapet anställd

person med avgångsexamen från skogshögskolans forstmästarkurs, synes utskottet

en hänvändelse i saken böra göras till Kungl. Majit för erhållande

av sådan ändring i gällande bestämmelser, som må påkallas för vinnande

av det i motionen avsedda syftet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och motionerna 1:36 och 11:74, 1:97 och 11:164

samt II: 361 för budgetåret 1930/1931 under benämning

statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor,

2) med anledning av motionen II: 281 i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla om sådan ändring i gällande bestämmelser

med avseende å fordringarna för behörighet

att handlägga skogsutdikningsförrättningar, som må påkallas

för vinnande av det i motionen avsedda syftet.

iSkogsvårds- 49:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 129 har Kungl. Majit

StfurbundaS föraskgit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna under

[129.] kalenderåret 1930 för skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 36,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 404—409.)

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den sammanslutning,

benämnd skogsvårdsstyrelsernas förbund, vari nämnda styrelser äro förenade,

har å riksstaten uppförts anslag alltsedan budgetåret 1926/1927. För innevarande

budgetår är anslaget, vilket har natur av extra reservationsanslag,

upptaget med 20,000 kronor och avsett för kostnaderna under kalenderåret

1929. Stadgar för förbundet hava av Kungl. Majit fastställts den 14

augusti 1925.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Kungl. Majlis förslag, som grundar sig på en av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund gjord, i statsrådsprotokollet återgiven framställning,

innebär en anslagsförhöjning av 16,500 kronor. Härav äro 7,500

kronor huvudsakligen avsedda för att möjliggöra förhyrande av egen lokal

och anställande av erforderlig kvalificerad sekreterarhjälp. I sistnämnda

avseende har centralrådet framhållit, att ifrågavarande sekreterargöromål

vöre av den omfattning och betydelse, att de borde utgöra huvudsysslan

för en skogligt utbildad, högt kvalificerad tjänsteman. Återstoden eller

0,000 kronor utgör ett engångsanslag till inredning av lokal samt möblering

av densamma.

Departementschefen har beträffande förevarande anslag anfört, bland annat,

följande.

»Ifrågavarande förbund har numera varit i verksamhet så lång tid, att

viss mera bestämd erfarenhet börjat vinnas rörande utvecklingen av dess

arbete och dettas omfattning. Med utgångspunkt härifrån har centralrådet

ansett tiden vara inne, att förbundet bibringas en fastare organisation, avvägd

efter den med åren alltmer ökade verksamheten. I anslutning härtill

föreslås ett bättre ordnande av lokalfrågan. Det av förbundet för ändamålet

begärda anslaget innebär en väsentlig ökning i vad nu utgår. Med

hänsyn till förbundets vidgade verksamhet synes förslaget dock kunna i

huvudsak godkännas. Även örn den föreslagna årliga ersättningen, 12,000

kronor, åt sekreteraren må synas hög, vill jag, på de av centralrådet till

stöd för densamma anförda skäl, ej motsätta mig dess upptagande till angivet

belopp.»

Då utskottet av den i ärendet förebragta utredningen övertygats örn att utskottet.

skogsvårdsstyrelsernas förbund för att kunna på önskvärt sätt fylla sin

viktiga uppgift är i behov av de ifrågasatta ökade anslagsmedlen anser sig

utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning. I anslutning

härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under kalenderåret 1930 för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 36,500 kronor.

50:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 130 har Kungl, utgifter för

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor, [130 j

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden 6,800 kronor.

Allt sedan år 1921 (jmf. IX H. T. 1920 p. 123) hava i riksstaten å extra

stat under titel utgifter för naturskyddsändamål varit uppförda tvä reservationsanslag,

det ena avsett till bestridande av kostnader för nationalparker

och det andra till gäldande av resekostnader och övriga utgifter för veten
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

TJtskottet.

Lantmäteri
undervis
ninqen.

[133.]

Motioner.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

skapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden. För innevarande budgetår

är det förra anslaget upptaget till 3,000 kronor och det senare till

4,800 kronor.

Beträffande sistnämnda anslag innebär Kungl. Maj:ts förslag, som föranletts

av en av vetenskapsakademien gjord framställning i ämnet, en höjning

med 2,000 kronor. Departementschefen har härom anfört följande.

»Vad angår anslaget till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

har redan tidigare framhållits, hurusom med hänsyn till naturskyddsärendenas

stigande antal behovet av särskild sekreterarhjälp vid deras

handläggning gjorde sig alltmera kännbart. Under motsvarande punkt i

nionde huvudtiteln till 1929 års riksdag uttalade jag i anledning av en då

föreliggande liknande framställning, att vissa skäl talade för någon höjning

av ifrågavarande anslag men att jag av sparsamhetsskäl icke ansåg mig

för det dåvarande böra tillstyrka anslagets ökande. Med hänsyn emellertid

till vad vetenskapsakademiens naturskyddskommitté nu ytterligare anfört

örn behovet i förevarande avseende samt önskvärdheten av att sekreterarhjälp

må kunna anskaffas för beredande av bättre möjlighet att med oavbruten

uppmärksamhet följa förevarande ärenden, synes framställningen böra

så tillvida tillmötesgås, att anslaget i fråga höjes med 2,000 kronor.»

Utskottet, som icke anser sig böra göra någon invändning mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa

såsom särskilda extra reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

6,800 kronor.

51:o) Lantmäteriundervisningen. Under punkt 133 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

51,350 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 413—420.)

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen 1:67 av herr Nilsson, Petrus, m. fl. och 11:82 av herr Ekman

m. fl., har hemställts,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, dels att förslag

till slutligt ordnande av lantmäteriundervisningen måtte föreläggas nästkommande

års riksdag, dels ock att Kungl. Majit ville, redan från och med

ingången av nästa läsår och efter övervägande i första hand av den utav

lantmäteristyrelsen framlagda undervisningsplanen, vidtaga den omläggning

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

85

av lantmäteriundervisningen, som utan ett föregripande av frågans slutliga

ordnande erfordras för att bereda lantmätarna den för deras verksamhet

erforderliga utbildningen; samt

att riksdagen ville för möjliggörande av erforderlig omläggning av lantmäteriundervisningen

höja det för undervisningen under budgetåret 1930/1931

föreslagna extra reservationsanslaget med ett belopp av 4,000 kronor, från

51,350 kronor till 55,350 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Allt sedan 1910 har riksdagen ställt medel till Kungl. Maj:ts förfogande

att användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen den 6 november

1909 framställt, i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 8 april

1910 (prop. nr 186/1910) närmare angivet förslag. För ett vart av budgetåren

1925—1929 har anslaget uppförts såsom extra reservationsanslag

med 49,500 kronor. För budgetåret 1929/1930 är anslaget upptaget med

ett belopp av 51,350 kronor.

I statsrådsprotokollet har departementschefen lämnat en redogörelse för

huvuddragen i ett av särskilda inom jordbruksdepartementet tillkallade

sakkunniga utarbetat förslag till ett slutligt ordnande av lantmäteriundervisningen

gående ut på inrättande för sådant ändamål av en fristående

anstalt i form av en lantmäterihögskola jämte över förslaget avgivna yttranden.

Kungl. Maj:ts förslag innebär uppförande i enlighet med av lantmäteri- Kungl. Majit.

styrelsen framställt förslag av samma belopp som för innevarande budgetår

eller 51,350 kronor för lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande.

Departementschefen har i fråga örn detta förslag anfört följande.

»Önskvärt synes vara, att den nuvarande lantmäteriundervisningen, vilkens

lärarpersonal sedan många år tillbaka avlönats från extra anslag, regleras

på ett fastare och rationellare sätt. Innan detta emellertid sker och staten

eventuellt binder sig vid en ordinarie lärarkår samt den avsevärda utgiftsökning,

som genomförandet av en ny ordning i varje fall lärer komma att

medföra, synas vissa frågor i den framlagda utredningen böra vinna ytterligare

belysning bland annat i anslutning till ifrågasatta undersökningar

inom områden, som beröra lantmäteriets verksamhet. Jag är sålunda icke

beredd att för närvarande taga slutlig ställning i ämnet.

Vad angår nästkommande års anslagsbehov, vilket, såsom lantmäteristyrelsen

framhållit, icke behöver påverkas av ett avgörande av frågan örn

lantmäteriundervisningens omorganisation, har styrelsen icke föreslagit

någon förändring i nu utgående anslags belopp. Då anledning till erinran

icke torde förefinnas mot anslagets beräknande, vill jag föreslå, att detsamma

uppföres oförändrat med 51,350 kronor.»

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Motionerna.,

Utskottet.

I de väckta motionerna framhålles, hurusom särskilt den förändrade jorddelningslagstiftningen

ställer lantmäteripersonalen inför vissa nya krävande

uppgifter, som i särskild grad påkalla en efter de nya förhållandena mera

anpassad lantmäteriundervisning. Den nuvarande lantmäteriundervisningens

provisoriska karaktär medförde också betydande olägenheter. Genom att

lärarbefattningarna mer eller mindre utgjordes av bisysslor sänktes sålunda

undervisningens kvalitet och äventyrades dess homogenitet. Vidare gjorde

sig bristen på erforderliga läroböcker ofördelaktigt gällande. Då emellertid

Kungl. Majit ännu icke tagit ståndpunkt till sättet för lantmäteriundervisningens

slutliga ordnande hava motionärerna begränsat sig till att föreslå

framställning till Kungl. Maj:t örn framläggande för 1931 års riksdag

av sådant förslag i ämnet. Samtidigt hava emellertid motionärerna ansett

sig böra ifrågasätta, att inom det nuvarande provisoriets ram omedelbart

vidtagas sådana ändringar, som utan att föregripa en slutlig lösning av

förevarande fråga likväl kunde undanröja åtskilliga nu förefintliga olägenheter.

Motionärerna hava sålunda särskilt ifrågasatt ökad undervisning i

ämnena jorddelningslära, skogslära, juridik och stadsplanelära, därvid emellertid

enligt motionärernas mening borde tillkomma Kungl. Maj:t att efter

lantmäteristyrelsens hörande bestämma, vilken utökning av de i nu gällande

undervisningsplan ingående ämnen, som borde äga rum, eller vilka nya

ämnen, som kunde böra uppföras å undervisningsplanen. Den kostnadsökning,

som skulle föranledas av en sådan omläggning av undervisningen

inom det nuvarande provisoriet, har i motionerna beräknats till 12,500

kronor. Då, även under förutsättning att omläggningen genomfördes från

och med nästa läsår enligt vad i motionerna anförts, i allt fall endast en

del av kostnadsstegringen komme att inträda under budgetåret 1930/1931

hava motionärerna stannat vid att föreslå en ökning i det nuvarande och

av Kungl. Majit föreslagna anslaget till lantmäteriundervisningen med 4,000

kronor för sistnämnda budgetår.

Såväl departementschefen som motionärerna hava framhållit önskvärdheten

av lantmäteriundervisningens definitiva ordnande på ett fastare och

rationellare sätt. Utskottet delar till fullo denna uppfattning. Enligt vad

utskottet inhämtat torde också förslag från Kungl. Majit till ifrågavarande

undervisnings slutliga ordnande med säkerhet vara att förvänta till 1931

års riksdag. Vid sådant förhållande synes utskottet icke av nöden att såsom

i motionerna föreslås nu göra en hänvändelse härom till Kungl. Majit.

Vad angår motionärernas förslag att inom det nuvarande provisoriets

ram omedelbart vidtaga vissa ändringar kan utskottet i betraktande av att

frågan örn lantmäteriundervisningens definitiva ordnande på sätt ovan

nämnts står så nära inför sin lösning icke finna tillräckligt vägande skäl

föreligga för vidtagande av en sådan åtgärd. Härtill kommer, att det i

varje fall för utskottet icke är möjligt bedöma i vad män det motionsvis

väckta förslaget kan leda till ett föregripande av frågans slutliga lösning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 87

Utskottet anser sig därför böra förorda, att det extra anslaget till lantmäteriundervisningen,

såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, upptages med

samma belopp som för innevarande budgetår eller 51,350 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionerna

I: 67 och II: 82 till lantmäteriundervisningens ordnande

och bedrivande anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 51,350 kronor.

52:o) Byggnadsarbeten för lautmäteriundervisuingen. Under punkt 134

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för inredande i enlighet med av

byggnadsstyrelsen i skrivelse den 9 december 1929 framlagt, i statsrådsprotokollet

omförmält förslag i tekniska högskolans gamla byggnad vid

Drottninggatan av lokaler för lantmäteriundervisningen anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 182,000 kronor.

Jämlikt Kungl. Marits beslut den 26 mars 1926 har byggnadsstyrelsen

nied Stockholms stads fastighetsnämnd träffat avtal örn förhyrande för lantmäteriundervisningen

och statens reproduktionsanstalt av samtliga lokaler i

Östermalms gamla läroverksbyggnad för tiden till och med den 30 juni

1929, vilken tid sedermera förlängts till den 1 oktober 1931. Den 20

januari 1928 och den 13 maj 1929 har Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning i

fråga örn lämpligaste sättet för beredande av lokaler för nämnda institutioner

för tiden efter den 1 oktober 1931.

Enligt av byggnadsstyrelsen verkställd utredning skulle lantmäteriundervisningens

lokalbehov kulina tillgodoses inom tekniska högskolans gamla

fastighet vid Drottninggatan, sedan högskolans fysiska institution och bibliotek

avflyttat därifrån till de nya lokalerna inom högskolekomplexet vid

Valhallavägen, vilket beräknades kunna ske till den 1 oktober 1930.

Genomfölandet av detta förslag till lantmäteriundervisningens förläggning

i byggnaden i fråga betingade emellertid vissa ombyggnadsarbeten. Väggar

måste sålunda borttagas och nya skiljeväggar uppsättas, toaletter borde anordnas

samt vinden över den en våning höga flygeln höjas och inredas,

varjämte den synnerligen bristfälliga värmeledningen borde iståndsättas och

förses med särskild värmecentral. En bostad om 2 rum och kök borde inredas.

De sålunda föreslagna ändringsarbetena m. m., som åskådliggjordes

å skrivelsen bilagda fyra ritningar, bomme enligt en jämväl bifogad beräkning

att draga en kostnad av 182,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom ovan nämnts utgår avtalet med Stockholms stads fastighetsnämnd

örn förhyrande i gamla Ostermalmsläroverket av de lokaler, vari lantmäteriundervisningen

och statens reproduktionsanstalt för närvarande äro inrymda,

Byggnadsarbeten

för

lantmäteriundervisningen.

[134.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

88 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

den 30 september 1931. Enär, enligt vad jag inhämtat, nämnda byggnad

då är avsedd att rivas, torde icke finnas någon utsikt att erhålla förnyelse

av avtalet i fråga. Vid sådant förhållande måste på annat sätt beredas

erforderliga lokaler för — bortsett från reproduktionsanstalten, varom i

detta sammanhang ej är fråga — lantmäteriundervisningen. — — —

Så vitt nu kan bedömas torde förhållandena av kostnadshänsyn vara sådana,

att ett utväljande av flygelbyggnaden vid gamla tekniska högskolan för

undervisningens ditförläggande lärer komma att, åtminstone under någon

tid framåt, vid de lokaler, som där nu skulle inredas eller framdeles tillbyggas,

binda undervisningen, vare sig den bibehålies i nuvarande form

eller på ett eller annat sätt omlägges. Då jag anser, att man icke

kan bortse från de med en nybyggnad förenade högre direkta kostnaderna,

är jag dock av den uppfattningen att nämnda flygelbyggnad bör,

sedan nödiga förändringar däri vidtagits, utnyttjas för ändamålet. För den

nuvarande undervisningen kunna, på sätt i ärendet utretts, där beredas

goda lokaler. Byggnadsstyrelsens uttalande giver jämväl vid handen, att

genom till- och ombyggnad sagda lokaler torde, där desamma ej finnas

böra tagas i bruk för annat ändamål, kunna på tillfredsställande sätt

framdeles utvidgas för att tillgodose jämväl det behov, som eventuellt

skulle påkallas vid en omläggning av undervisningen. Den av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnaden för den ombyggnad, som skulle krävas vid

nuvarande anordning av lantmäteriundervisningen, har uppskattats till

182,000 kronor. Visserligen är detta ett betydande belopp för iordningställande

av lokalerna. Erinras må emellertid, att hyreskostnaden för de nuvarande

lokalerna, vilka ingalunda fylla tidsenliga krav, oberäknat uppvärmning uppgå

till 11,000 kronor eller sålunda ett belopp, överstigande räntan å ombyggnadskapitalet.

Jag anser mig sålunda böra biträda byggnadsstyrelsens förslag

till förläggningsfrågans lösning.»

Med hänsyn till att på sätt under nästföregående punkt anförts frågan

örn lantmäteriundervisningens slutliga ordnande torde stå inför sin

snara lösning är det givetvis ett viktigt önskemål att kunna i avvaktan

härpå tillgodose den nuvarande undervisningens lokalbehov utan att behöva

på sätt Kungl. Maj:ts förslag innebär tillgripa omfattande och

dyrbara byggnadsarbeten. Emellertid har departementschefen såsom

närmaste skäl för den föreslagna åtgärden åberopat, att den byggnad

(gamla Östermalmsläroverket), vari lantmäteriundervisningen och statens

reproduktionsanstalt jämlikt med Stockholms stads fastighetsnämnd

intill den 1 oktober 1931 gällande hyresavtal äro inrymda, är avsedd att

rivas. Av utredningen i ärendet framgår icke, att någon viss tidpunkt

bestämts för rivningens verkställande. Enligt vad utskottet erfarit lärer

heller icke vara uteslutet, att en förnyelse av berörda avtal på någon

kortare tid skulle kunna komma till stånd. Utskottet förutsätter därför,

att från Kungl. Maj:ts sida åtgärder komma att vidtagas för inledande

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

89

med Stockholms stad av förhandlingar för åstadkommande av en godtagbar

uppgörelse i sådant syfte. Därest denna väg skulle visa sig

oframkomlig, synes utskottet möjligheten att bereda andra provisoriska

lokaler utan vidtagande av mera omfattande byggnadsarbeten böra undersökas.

Denna undersökning bör självfallet omfatta även möjligheten

av att i tekniska högskolans gamla byggnad vid Drottninggatan träffa

anstalter för att utan ombyggnadsarbeten bereda erforderliga provisoriska

lokaler åt lantmäteriundervisningen. Skulle det emellertid visa sig, att lokalfrågan

icke heller på nu antytt sätt låter sig lösas, torde Kungl. Majit

böra beredas möjlighet att såsom en sista utväg utföra de av Kungl. Majit

ifrågasatta byggnadsarbetena i tekniska högskolans gamla byggnad. Utskottet

vill därför tillstyrka, att det ifrågasatta beloppet 182,000 kronor

ställes till Kungl. Majits förfogande för att under ovan angiven förutsättning

användas för tillgodoseende av lantmäteriundervisningens lokalbehov

genom dess inrymmande på sätt Kungl. Majit föreslagit i tekniska

högskolans gamla byggnad eller på annat sätt, som Kungl. Majit kan

finna lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande

framställning för beredande i enlighet

med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 9 december

1929 framlagt förslag i tekniska högskolans gamla

byggnad vid Drottninggatan eller på annat sätt, som

Kungl. Majit kan finna lämpligt, av lokaler för lantmäteriundervisningen

anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 182,000 kronor.

53:o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931

har Kungl. Majit under anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppfört

ordinarie reservationsanslaget kartarbeten m. m. med oförändrat belopp,

223,700 kronor.

Under samma punkt, 145, har jämväl motiverats anvisande av särskilda

extra reservationsanslag å dels 42,400 kronor till diverse behov vid rikets

allmänna kartverk, dels ock 28,900 kronor till anläggning av ett astronomiskt-geodetiskt

observatorium å Lovön.

(Statsrådsprotokollet sid. 443 — 448.)

Utöver det ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. finnes

för innevarande budgetår till diverse behov vid rikets allmänna kartverk

uppfört ett extra reservationsanslag å 34,200 kronor.

Inberäknat en inkomst genom inflytande kartförsäljningsmedel, uppskattad

till 38,000 kronor, finnes alltså för innevarande budgetår för kartarbeten

m. m. tillgängligt ett belopp av (223,700 -f 34,200 + 38,000 =)

295,900 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 2 höft. (Nr 2.)

Kartarbeten

m. m.

[145.]

7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utgifterna under anslaget till kartarbeten m. m. för budgetåret 1930/1931

skulle, enligt i statsrådsprotokollet framlagda beräkningar, uppgå till 306,100

kronor, fördelade på följande sätt:

Fältarbeten .............................................. kronor 211,500

Utgivnings- oell byråarbeten ............................ » 70,600

Övningsavdelningens ritkurs ............................ » 5,000

Ortsnamngranskning...................................... » 3,000

Tillsyn och vård av kartor m. m......................... » 500

Städning, uppvärmning och belysning .................. » 15,500

summa kronor 306,100.

Av detta belopp skulle täckas genom det ordinarie anslaget 223,700 kronor

och genom kartförsäljningsmedel 40,000 kronor eller tillhopa 263,700 kronor

Till täckande av nyssnämnda till 306,100 kronor beräknade utgifter erfordras

alltså ett tilläggsbelopp av 42,400 kronor, innefattande en höjning

i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 8,200 kronor.

Denna höjning har beräknats sålunda. I posten fältarbeten har föreslagits

en höjning med 6,500 kronor och i posten utgivnings- och byråarbeten med

3,700 kronor. Härjämte har upptagits en ny post å 5,000 kronor för anordnande

på nyåret 1931 av en ritkurs för den s. k. övningsavdelningen.

Å andra sidan bortfaller en för innevarande budgetår upptagen post å 5,000

kronor till restitutionsapparat för bearbetning av flygfotografier, som avsåg

en engångsutgift, och tillkommer föreslagen höjning med 2,000 kronor av

inkomsten av kartförsäljningsmedel.

Beträffande det ifrågasatta extra reservationsanslaget till anläggning av

ett astronomiskt-geodetiskt observatorium å Lovön har departementschefen

anfört, bland annat, följande.

»Såsom kartverkschefen framhållit hava observationer redan upptagits

på vederbörligen upplåten plats på Lovön. Efter vad jag vid besök därstädes

haft tillfälle inhämta, pågå dessa under synnerligen provisoriska förhållanden,

innebärande betydande olägenheter såväl för den personal,

vilken handhar observationerna, som med avseende å de därvid använda

instrumenten. Tjänstgöringen är avsedd att pågå under växlande årstider

jämväl under natten, och personalen har icke tillgång till husrum annat

än i en gård på betydande avstånd från observatoriet. De dyrbara instrument,

som begagnas, kunna lätt taga skada genom det bristfälliga skydd,

som under observationerna kan beredas desamma, eller därigenom att vissa

av dem, som mellan observationerna förvaras nedpackade, varje gång de

skola brukas måste på nytt uppmonteras. Med hänsyn härtill anser jag

icke längre kunna anstå med sakens ordnande. Såsom ytterligare skäl

härtill kan framhållas, att här icke är fråga örn ett nytt behov. Tidigare

gjordes motsvarande observationer i en observationspaviljong uppförd i anslutning

till vetenskapsakademiens observatorium i Stockholm. Sagda paviljong

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

91

är ej längre användbar för ändamålet, och märkes i övrigt, att beslut numera

fattats örn Stockholmsobservatoriets förflyttning.»

Den av departementschefen gjorda beräkningen rörande utgifter under

budgetåret 1930/1931 för kartarbeten m. m. och diverse behov vid kartverket

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet anser sig jämväl böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag

örn anvisande av medel för anläggning av ett astronomiskt-geodetiskt observatorium

å Lovön.

Beträffande ovan angivna båda extra anslag kommer utskottet att göra

hemställan under nästföljande punkter.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/

1931 uppföra ordinarie reservationsanslaget kartarbeten

m. m. med oförändrat belopp, 223,700 kronor.

54:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 146 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna

kartverk anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 42,400 kronor.

55:o) Anläggning av ett astronomiskt-geodetiskt observatorium å

Lovön. Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 54 och i

enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 147 gjorda framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för uppförande å Lovön av ett

astronomiskt-geodetiskt observatorium för rikets allmänna

kartverks behov anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 28,900 kronor.

56:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt

160 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 85,000 kronor, med 65,000 kronor till 150,000 kronor.

Då genom utredningen i ärendet ådagalagts behovet av en höjning av

ifrågavarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 85,000 kronor, med 65,000 kronor till

150,000 kronor.

Utskottet.

Diverse behov

vid rikets

allmänna

kartverk.

[146.]

Anläggning av

ett astronom

miskt-geodetiskt

observatorium

å

Lovön.

[147.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[160.]

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Extra

utgifter.

[161.]

Utskottet.

57:o) Extra utgifter. Under punkt 161 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 90,000

kronor, nied 10,000 kronor till 100,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 464 och 465.)

Med hänsyn till den av departementschefen framhållna synnerliga önskvärdheten

av att ett något större belopp står till Kungl. Maj:ts förfogande

för disposition för de mångfaldiga ändamål, för vilka anslaget kommer

till användning, anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts framställning;

och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 90,000 kronor, med 10,000 kronor

till 100,000 kronor.

Stockholm den 6 mars 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nils August Nilsson, Elof B. Andersson,

Gabrielsson, Carl E. Eriksson, von Stockenström, Granath och Henriksson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste, Carlström,

Andersson i Grimbo, Svensson i Grönvik, Vahlstedt och Månsson i Erlandsro

med undantag därav att vid behandling av punkterna:

1—7, 15—57 herr Pehrsson i Bramstorp deltagit i stället för herr Andersson i Grimbo,

28—47 herr Gustafson, Fritiof, i stället för herr Sederholm,

30 herr Weibull i stället för herr Månsson i Erlandsro,

33—47 herr Gottfrid Karlsson i stället för herr v. Stockenström,

33—57 herr Kropp i stället för herr Nils Aug. Nilsson.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

93

Reservationer:

Under punkt 8 (stuteriväsendet) av herr Sköld.

Under punkt 15 (getavelns befrämjande) av herr Sköld.

Under punkt 29 (försöksgård å myrjord i Jämtlands län) av herrar

Gabrielsson, Hedlund i Häste och Vahlstedt, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

»Mot — — — erinra.

Vad angår det av Kungl. Majit äskade anslaget såsom bidrag till kostnaderna

för de ovan berörda byggnadsarbetena anser sig utskottet för egen

del böra understryka vad lantbruksstyrelsen anfört rörande mosskulturföreningens

uraktlåtenhet att icke i det 1927 angivna totala skuldbeloppet

upptaga det belopp å 5,050 kronor, som föreningen på sätt ovan nämnts

redan då åtagit sig utbetala för ifrågavarande byggnadsarbeten och vad

särskilt beträffar det ytterligare belopp av 3,750 kronor för samma byggnadsarbeten,

som innefattas i Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hyser

utskottet på av lantbruksstyrelsen anförda skäl starka principiella betänkligheter

mot beviljande härav. Med hänsyn emellertid till de av departementschefen

åberopade särskilda omständigheter i förevarande fall har utskottet

likväl icke velat motsätta sig anvisande av det av Kungl. Majit föreslagna

anslagsbeloppet 8,800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) såsom — — — 17,000 kronor,

b) såsom bidrag till gäldande av kostnader för byggnadsarbete

å samma försöksgård anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 8,800 kronor.»

Under punkt 32 (svenska betes- och vallföreningen) av herrar Sköld och

Pehrsson i Bramstorp.

Under punkt 33 (jordbrukstekniska föreningen) av herrar Johansson i

Uppmälby, Carlström, Svensson i Grönvik och Vahlstedt mot viss del av

utskottets motivering.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 2 haft. (Sr 2.). .....T” 8

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Under punkt 52 (byggnadsarbeten för lantmäteriundervisningen) av herrar

Sederholm, Eriksson, Carl E., Kropp, Sköld, Hedlund i Häste, Mansson i

Erlandsro och Pehrsson i Bramstorp, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till---erforderliga provisoriska lokaler åt lantmäteri
undervisningen.

Av sålunda anförda skäl kan utskottet icke biträda Kungl.

Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må

vinna riksdagens bifall.»

800981. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:77 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten