Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse för K. J. Alm från viss betalningsskyldighet.

1930-04-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse för K. J. Alm från viss betalningsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse

för K. J. Alm från viss betalningsskyldighet.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 229, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen medgiva, att förre arrendatorn av kronoegendomen

3/* mantal Solvalla nr 5 jämte Vittensten, ett torp, i Faringe socken av

Stockholms län Karl Johan Alm må befrias från honom åliggande skyldighet

att gälda på nämnda fastigheter belöpande andel, 2,535 kronor

84 öre, i lån från statens avdikningslånefond till »Solvallamossens torrläggningsföretag».

Av berörda statsrådsprotokoll inhämtas, bland annat, följande.

I ett mellan domänstyrelsen, å ena, samt Alm, å andra sidan, upprättat

arrendekontrakt av den 7 januari 1921, varigenom Alm antagits till arrendator

av nu ifrågavarande kronoegendom, stadgades, bland annat, att i

fråga örn kostnaderna för vattenavledningsföretag, vari arrendatorn kunde

komma att deltaga, skulle arrendatorn äga den rätt till ersättning, som

omförmäles i förordningen den 6 juli 1849 örn deltagande i vattenavledningsföretag

för boställen och annan staten tillhörig jord, samt att arrendatorn

vore skyldig att utan rätt till gottgörelse av något slag från kronans

sida deltaga i dikningsföretag, varav egendomen vid tiden för kontraktets

upprättande berördes eller som på grund av stadgandena i gällande

vattenlag kunde under arrendetiden för egendomen ifrågakomma.

Under arrendetiden ingick Alm såsom delägare i dikningsföretaget

»Solvallamossens torrläggningsföretag». Genom beslut den 27 juni 1927

anvisade Kungl. Majit åt nämnda företag statsbidrag från statens avdikningsanslag

med 6,630 kronor samt lån från statens avdikningslånefond

med 24,920 kronor. I samband därmed medgav Kungl. Majit, att

Alm finge jämte övriga deltagare vinna delaktighet i odlingslånet med

skyldighet för Alm att gälda såväl de under återstående arrendetiden

belöpande annuiteter å lånet som ock vid arrendetidens slut den då ännu

oguldna återstoden av egendomens andel i samma lån.

Sedan Alm den 14 mars 1929 frånträtt arrendet av egendomen, har han

hos Kungl. Majit anhållit att hilva befriad från betalningsskyldighet

Bihang till riksdagens protokoll 19.10 10 sami. 15 höft. (Nr H — ''t5.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

för den honom påförda andel i kostnaderna för Solvallamossens torrläggningsföretag.

I häröver avgivna utlåtanden hava länsstyrelsen i

Stockholms län, domänstyrelsen och statskontoret tillstyrkt bifall till

den sålunda gjorda framställningen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Då Solvallamossens torrläggningsföretag är att hänföra till dikningsföretag,

torde Alm jämlikt arrendekontraktets bestämmelser vara betalningsskyldig

för å ifrågavarande egendom belöpande andel i det företaget

från statens avdikningslånefond beviljade lånet, vilken andel uppgår

till 2,535 kronor 84 öre.

Emellertid har torrläggningsföretaget fullbordats först under år 1928,

varför Alm, som frånträtt arrendet den 14 mars 1929, icke under sin arrendetid

kunnat komma i åtnjutande av de fördelar i form av ökade skördar,

som företaget varit avsett att medföra. Tydligt torde vara, att tillkomsten

av den nu tillämpade bestämmelsen rörande skyldighet för arrendator

av kronoegendom att ensam svara för den andel av kostnaderna

för dikningsföretag, som må beröra egendomen, är att söka i antagandet

att arrendatorn skall under sin arrendetid hinna erhålla motsvarande

nytta av företaget. Så har i förevarande fall icke i någon mån

hlivit fallet. Anledningen till att Alm, som vid ifrågavarande företags

igångsättande haft jämförelsevis kort tid kvar på arrendet, över huvud

kommit att deltaga i företaget torde vara att tillskriva domänintendentens

tillstyrkan därtill. Under föreliggande förhållanden och då tillika

upplysts, att Alms ekonomiska ställning är mindre god, synes det icke

överensstämma med billighet att av Alm kräva fullgörande av hans

ifrågavarande åtagande. Jag finner mig alltså böra i likhet med de i

ärendet hörda myndigheterna förorda, att Alm befrias från den honom

i förevarande avseende åliggande betalningsskyldigheten.

Alms skuld till företaget torde, såsom domänstyrelsen föreslagit, böra

förskotteras ur domänfonden för att sedermera täckas genom den förhöjda

avkastning av egendomen, som genom avdikningsföretaget kan

påräknas. Till denna fråga, vari Kungl. Majit torde äga befogenhet att

besluta utan riksdagens hörande, torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut rörande Alms betalningsskyldighet föreligger.

I anslutning till detta ärende vill jag tillika framhålla, att det synes

kunna ifrågasättas, huruvida över huvud nu gällande kontraktsbestämmelser

rörande det sätt, pa vilket kostnaderna för avdikningsföretag skola

av arrendator gäldas, kunna i varje fall anses överensstämma med billighet.

En utredning i detta ämne synes lämpligen böra komma till stånd.»

Då Alm frånträtt arrendet av nu ifrågavarande kronoegendom utan att

hava dragit någon nytta av det utförda dikningsföretaget, anser

jämväl utskottet billighetsskäl tala för att han befrias från ho
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

3

nom åliggande skyldighet att betala viss andel i lån från statens avdikningslånefond

till dikningsföretaget.

Med anledning av vad departementschefen antytt rörande en tilltänkt

utredning av frågan, huruvida över huvud nu gällande bestämmelser

rörande det sätt, på vilket kostnaderna för avdikningsföretag skola

av arrendator gäldas, kunna anses överensstämma med billighet,

får utskottet erinra, att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1928 (nr 264)

anhållit örn vidtagande av åtgärder i syfte att reglerna för upplåtelser

under nyttjanderätt från kronans mark måtte i möjligaste mån avpassas

efter den allmänna arrendelagens bestämmelser och syftemål. Det

av departementschefen i nu förevarande ärende berörda spörsmålet synes

äga sammanhang med den av riksdagen sålunda begärda utredningen.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 3 april 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 41.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:178 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående befrielse för K. J. Alm från viss betalningsskyldighet. s. 1 i texten