Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i villkoren beträffande statslån till förbättring av betesmarker.
1930-04-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1930:47, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i villkoren beträffande statslån till förbättring av betesmarker.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
5
Nr 4?.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i
villkoren beträffande statslån till förbättring av betesmarker.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 172 i första kammaren av herr Gustafson,
Fritiof, samt nr 126 i andra kammaren av herr Nordkvist m. fl. har hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring av bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts förordning av den 21 augusti 1925 angående ändrade villkor
för lån från allmänna nyodlingsfonden samt förordningen av den
11 juni 1926 örn ändrade villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden
beträffande lån för betesförbättringar, att betesförbättringslån må
kunna utgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, dock
icke till mera än 350 kronor för hektar av den för förbättring avsedda
arealen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden
av statskontoret och lantbruksstyrelsen. Statskontoret har därvid
anfört, att ur de synpunkter ämbetsverket hade att företräda, anledning
saknades att mot den föreslagna författningsändringen göra någon
erinran. Lantbruksstyrelsens yttrande är såsom bilaga fogat till
detta utlåtande.
I kungl, kungörelsen den 21 augusti 1925 (nr 396) angående ändrade villkor
för lån från allmänna nyodlingsfonden stadgas, bland annat, att nyodlingslån
må kunna uppgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden,
dock icke till mer jin 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd
att nyodlas. Beträffande betesförbättringslån stadgas däremot i
samma kungörelse, att sådant lån må kunna uppgå till högst hälften av
den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av
den för förbättring avsedda arealen. Liknande föreskrifter återfinnas
i kungl, kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 204) angående ändrade villkor
för lån från norrländska nyodlingsfonden.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
Utskottet.
Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anser utskottet, att det
numera icke förefinnes anledning att låta betesförbättringslån endast
utgå med hälften av den beräknade kostnaden under det att nyodlingslån
må utgå med tre fjärdedelar därav. På grund bärav och då utskottet
anser det av motionärerna föreslagna maximibeloppet 350 kronor för
hektar av den för förbättring avsedda arealen vara lämpligt avvägt,
hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av motionerna 1:172
och II: 126 besluta sådan ändring i grunderna för
lån från allmänna nyodlingsfonden och norrländska
nyodlingsfonden att betesförbättringslån, må kunna
utgå till högst tre fjärdedelar iav den beräknade kostnaden,
dock icke till mera än 350 kronor för hektar
av den för förbättring avsedda arealen.
Stockholm den 3 april 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Elof B. Andersson, Gabrielsson, Carl E.
Eriksson, Granath, August W. Johansson, Dalberg och Henriksson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Carlström,
Uddenberg, Weibull, Lindgren, Andersson i Löbbo och Pehrsson i Bramstorp.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
7
Bilaga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Efter framställning av Eder har Kungl. Majit anbefallt kungl, lantbruksstyrelsen
att avgiva yttrande över en inom andra kammaren vackt,
till Eder hänvisad motion, nr 126, örn viss ändring av villkoren for statslån
till betesförbättring. . , , ... ..... ,
Med anledning härav får lantbruksstyrelsen i ärendet antora loljanae.
Motionärernas ändringsförslag avser, att statslån för betesförbättring
måtte — såsom lån för nyodling — få utgå med */* av den beräknade
kostnaden i stället för som nu stadgats, med hälften av denna kostnad.
Härjämte föreslås, att lånebeloppet, som nu är begränsat till högst 250
kronor per hektar av den för förbättring avsedda arealen, måtte höjas
till högst 350 kronor. .,
I sin motivering till förslaget hava motionärerna framhållit, att via
utmätande av nyodlingslån kostnaderna i stor utsträckning eller ofta
helt och hållet beräknades efter uppskattning av värdet av med egen
arbetskraft utfört arbete, under det att vid betesförbättringslån kostnaderna
till betydande del förorsakades av inköp utav gödselmedel, kalk,
frö och stängselmaterial. Skillnaden i lånevillkoren till fördel för odlingslånen
vore under sådana förhållanden svår att förstå.
Med avseende härå anser sig lantbruksstyrelsen böra framhålla, att
när styrelsen på sin tid tillstyrkte, att statslån skulle kunna beviljas från
odlingslånefonderna jämväl till utförande av betesförbättring, styrelsen
ansåge skäl föreligga att förfara med försiktighet, intill dess någon erfarenhet
vunnits, huru uppskattningen av kostnaderna vid betesförbättring
i allmänhet bomme att ske och i vad mån hänsyn därvid toges till röjningskostnaderna,
vilka kanske genom utvunnen virkesmängd bomme att
täcka sig själva och därtill lämna överskott. Erfarenheten från den
gångna tiden har visserligen visat, att i vissa fall benägenhet till någon
överuppskattning vid beräkningen av kostnaderna för betesförbättring
framträtt, men att beräkningarna dock i huvudsak synas hava vilat på
sakliga grunder. Någon särskild tendens att lata röjningskostnaderna
spela huvudrollen vid kostnadsberäkningarna synes icke föreligga, utan
i regel torde förhållandena vara sådana, som motionärerna anfört eller
att huvudkostnaderna föranledas av verkliga inköp för åvägabringande
av betesförbättring.
Under sådana förhållanden anser sig lantbruksstyrelsen böra förorda
föreliggande förslag.
Stockholm den 10 mars 1930.
ERIK INSULANDER.
GEORG v. ZWEIGBERGK.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:246 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående viss ändring i villkoren beträffande statslån till förbättring av betesmarker. a1 i texten