Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

1930-05-06 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 4. e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande

av årliga s. k. representativa jordbruksråkningar

m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 31 december 1929 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 33, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att godkänna i statsrådsprotokollet angivna förslag rörande

anordnande årligen av representativa jordbruksräkningar för inhämtande av

statistiska uppgifter angående den odlade jordens användning samt kreatursantalet.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft följande inom

andra kammaren före propositionens avlåtande väckta, till jordbruksutskottet

hänvisade motioner, nämligen

1) nr 120 av herr Wachtmeister, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

örn föranstaltande av en räkning av modersuggorna inom riket två

gånger om året och härför anslå erforderliga medel,

2) samt nr 284 av herr Sköld m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville

dels hos Kungl. Majit anhålla örn verkställande hösten 1930 av en svinräkning

i överensstämmelse med i denna motion angivna riktlinjer, dels ock

för detta ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 30,000.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,

hänvisas till motionerna.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

från lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån, vilka såsom bilaga fogats

vid detta utlåtande.

För närvarande är den officiella jordbruksstatistiken ordnad på följande sätt.

För jordbruksstatistiken grundläggande uppgifter, huvudsakligen angående

ägovidden och dess fördelning på olika ägoslag, åkerjordens användning

för olika växtslag samt antalet husdjur, insamlas genom allmänna, vart

Bihang till riksdagens protokoll 19SO. 10 sami. 33 käft. (Nr 65.) 1

Motioner.

Gällande

bestämmelser.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Innebörden

av Kungl.

Maj:ts proposition

nr 33.

femte år företagna jordbruksräkningar, vilka äga rum i samband med de

allmänna fastighetstaxeringarna och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna

deklarationer.

Den årliga statistiken består dels av månatliga rapporter angående årsväxtens

ställning och skördeutsikterna, avgivna under var och en av månaderna

maj—september av hushållningssällskapens häradsombud, dels av

preliminära ävensom definitiva uppgifter örn skörden per hektar, avgivna de

förra under november månad av hushållningssällskapens häradsombud och

de senare av sällskapens sockenombud före utgången av februari månad.

Av de månatliga årsväxtrapporterna utarbetar och offentliggör statistiska centralbyrån

ett sammandrag, och med ledning av de avgivna uppgifterna örn

hektarskördens storlek verkställer samma ämbetsverk beräkningar av den

totala skördemängden.

För de år, då sådant anses erforderligt, avgivas av hushållningssällskapens

sockenombud under juni månad summariska uppgifter för varje socken angående

åkerjordens användning under det löpande året. Med ledning härav omräknar

statistiska centralbyrån uppgifterna om den för varje särskilt växtslag använda

arealen, innan desamma läggas till grund för årets skördeberäkningar.

Angående förändringarna i kreatursstammens storlek insamlas inga uppgifter

under åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition grundar sig på ett av statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen framlagt förslag i ämnet. Enligt detta

skulle emellan de vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna

återkommande allmänna jordbruksräkningarna, omfattande hela

landet, anordnas årliga s. k. representativa räkningar.

De uppgifter, som vid undersökningarna skulle insamlas, vore dels angående

åkerjordens användning och dels angående kreatursantalet, vilka sistnämnda

uppgifter vore erforderliga, för att man skulle bliva i stånd att för

åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna följa huvvuddragen av förändringarna

i kreaturstammens storlek.

Till förenkling av uppgiftsinsamlingen skulle undersökningen icke utsträckas

till de minsta brukningsdelarna, vilkas produktion endast utgjorde en ringa

del av landets totalproduktion. Med hänsyn härtill skulle uteslutas alla

brukningsdelar med högst 2 hektar åker. Vidare hava städerna ansetts böra

ställas helt utanför, varjämte ifrågasättes uteslutande även av vissa landsdelar,

därvid man i främsta rummet tänkt på Norrland och vissa delar av

inre Svealand, där jordbrukets produktion endast till en ringa del vore inriktad

på försäljning och förändringarna från år till år därför voro små.

Antalet av de brukningsdelar, vilkas produktion skulle göras till föremål för

de representativa undersökningarna, beräknas under normala år uppgå till omkring

250,000. Från 10 procent av dessa vore avsett att införskaffa uppgifter.

Beträffande organisationen av uppgiftsinsamlingen har viss frihet ansetts

böra inrymmas åt hushållningssällskapen att låta införskaffa uppgifterna an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

3

tingen genom sina sockenavdelniugar eller genom vandringsrättare eller

andra underlydande organ.

Vidare hava ämbetsverken i fråga om de månatliga årsväxt- och skörderapporterna

framhållit, att i utav hushållningssällskapen avgivna yttranden i

ärendet påtalats, att beträffande vissa växtslag omdömen örn växtlighetens

ståndpunkt begärdes redan vid den tidpunkt, då i stora delar av landet uppgiftslämnarna

ännu icke kunnat bilda sig något stadgat omdöme därom.

Denna uppfattning biträddes av ämbetsverken, som härtill för sin del framhållit,

att det särskilt under år med försenad utveckling visat sig svårt att

för Norrland och stora delar av mellersta Sverige erhålla uppgifter beträffande

vårsäd och rotfrukter i den första årsväxtrapporten vid utgången av

maj, så att statistiska centralbyrån i sitt av trycket utgivna sammandrag

för åtskilliga län icke kunnat framlägga några medeltalssiffror. Att till uppgiftslämnare

för statistiken framställa frågor, som de även med god vilja

icke kunde tillfredsställande besvara, vore alltid agnat att hos dessa väcka

en irriterad stämning och misstroende till statistikens tillförlitlighet. Då

därjämte de i majrapporten erhållna omdömena beträffande nämnda växtslag

knappast kunde tillmätas något större värde, föresloge ämbetsverken,

att vårsäd och rotfrukter måtte helt uteslutas från den första årsväxtrapporten.

Däremot förefunnes enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt ett behov

att vid en så tidig tidpunkt som möjligt under vegetationsperioden erhålla

kännedom örn höstsädens och vallarnas utseende efter övervintringen,

varför det syntes lämpligt att, trots yrkanden i motsatt riktning i vissa av hushållningssällskapens

utlåtanden, bibehålla den första årsväxtrapporten men

att begränsa densamma till att avse endast höstsäd och hö från odlad jord.

Vidare föreslå ämbetsverken likaledes av närmare angivna skäl, att den

andra årsväxtrapporten måtte avgivas först den 15 juli, varvid även den

nuvarande rapporten för den 30 juli syntes bliva överflödig och därför torde

kunna indragas. Den tredje rapporten skulle under sådana förhållanden

komma att avgivas den 3i augusti. Vid denna tidpunkt vore höskörden

avslutad för hela landet, varför det enligt ämbetsverkens mening icke torde

möta några svårigheter för uppgiftslämnarna att beträffande hö från odlad

jord och naturlig äng lämna uppgifter angående skördemängden per hektar.

Dessa uppgifter syntes därför böra ersätta de dittillsvarande sifferomdömena.

Även höstsäden vore vid sistnämnda tidpunkt till största delen bärgad och,

även örn tröskningen ännu endast i mindre utsträckning hunnit verkställas,

torde likväl lantmännen hava förskaffat sig så pass säker kännedom om

skörderesultatet, att, vid sidan örn sifferomdömena, en ungefärlig uppgift

örn skörden per hektar av höstvete och höstråg borde kunna lämnas. På

grundval av de i nämnda rapport lämnade uppgifterna om skörden pr hektar

för höstsäd och hö skulle statistiska centralbyrån bliva i stånd att för

nämnda växtslag verkställa en första beräkning angående skördens kvantitet.

I årsväxtrapporten för den 30 september, som syntes ämbetsverken böra

bibehållas, kunde utan olägenhet uppgifterna angående höskörden uteslutas.

Slutligen hava ämbetsverken anfört, att det primärmaterial, varpå den officiella

skördestatistiken grundade sig, vore, förutom de nyss berörda årsväxt-

och skörderapporterna, dels dc preliminära uppgifterna om skörden per

hektar, som i mitten av november skulle avgivas av hushållningssällskapens

häradsombud, dels motsvarande definitiva uppgifter, avgivna före utgången av

januari av sällskapens sockenombud. Beträffande ifrågavarande uppgifter hava

ämbetsverken icke funnit sig föranlåtna att föreslå någon annan ändring än

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

att tidpunkten för avgivande av de definitiva skördeuppgifterna flyttades till

den 15 januari, då tröskningarna torde hava fortskridit så långt, att jordbrukarna

ägde tillräckligt säker kännedom om skörden per hektar.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

För bedömande av en mångfald förhållanden inom jordbruksnäringen

samt landets ekonomiska liv i övrigt torde betydelsen såväl för det allmänna

som den enskilde av en skördestatistik vara erkänd och av erfarenheten bekräftad.

För att denna statistik skall kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla sin uppgift, är det givetvis i hög grad angeläget, att de uppgifter,

som av densamma meddelas, äro så tillförlitliga som möjligt. Det torde

emellertid icke kunna förnekas, att den svenska skördestatistiken för närvarande

icke kan anses helt fylla de anspråk, som i sådant avseende måste ställas.

Den allvarligaste bristen i den nuvarande statistiken torde vara osäkerheten

i de arealuppgifter, på vilka skördeberäkningarna grunda sig. Statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava i sitt i det föregående återgivna

utlåtande påvisat det otillfredsställande i den nuvarande arealstatistiken

och för sin del uttryckligt påyrkat en omläggning av densamma, varvid de

föreslagit årliga räkningar av mindre omfattning. Uppgifter angående åkerjordens

användning skulle enligt ämbetsverkens förslag införskaffas från

omkring en tiondel av alla brukningsdelar med undantag för dels brukningsdelar

med högst 2 hektar åker samt städernas områden och dels, under

normala år, hela Norrland och inre Svealand. Härigenom skulle uppgifter

komma att årligen insamlas från omkring 25,000 brukningsdelar. Uppgifterna

skulle på frivillighetens väg införskaffas genom hushållningssällskapens

sockenombud eller andra dem underlydande organ, till vilka någon

ersättning ej vore avsedd att utgå. Genom på dylikt sätt anordnade räkningar

anse ämbetsverken det möjligt att med utgångspunkt från de vart

femte år anordnade allmänna jordbruksräkningarna nöjaktigt följa förändringarna

i växtodlingen och erhålla en någorlunda säker grundval för

skördeberäkningarna.

Genom de av ämbetsverken ifrågasatta förenklingarna i de årliga räkningarnas

omfattning synas mig de tidigare framförda betänkligheterna mot

deras genomförbarhet i det väsentliga vara undanröjda. Särskilt kommer

uteslutandet av de stora och glest bebyggda socknarna i norra Sverige att

innebära en stor lättnad. I de delar av landet, där räkningarna äro avsedda

att utföras, kommer det endast mera sällan i fråga, att antalet av

räkningarna berörda brukningsdelar inom en socken skulle uppgå till mera

än 50, och i det stora flertalet socknar kommer detta antal att understiga

15. Under sådana förhållanden synes någon ersättning till de lokala organen

för uppgiftsinsamlandet knappast behöva ifrågasättas, likasom man torde

kunna dela den av ämbetsverken uttalade förhoppningen, att uppgifter från

ett så begränsat antal uppgiftslämnare skola kunna erhållas utan stadgad

uppgiftsplikt.

Bearbetningen av det vid de årliga räkningarna insamlade materialet

skulle enligt ämbetsverkens förslag verkställas av statistiska centralbyrån

i anslutning till dess allmänna verksamhet. De ökade kostnader, som härigenom

skulle uppkomma för centralbyrån, hava beräknats till omkring

5,500 kronor för år. Sagda beräkning synes mig kunna godkännas, och

torde en förhöjning med motsvarande belopp böra ske av det å sjunde

huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare

i statistiska centralbyrån. Framställning härom kommer att av che
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

5

fen för finansdepartementet göras i samband med framställning i statsverkspropositionen,

sjunde huvudtiteln, örn anslag för budgetåret 1930/1931 till

statistiska centralbyrån. I detta samband vill jag erinra att, på grund av

föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser

rörande äldre reservationsanslag, efter utgången av innevarande budgetår

ovan omförmälda behållning å anslaget för anordnande av en allmän

jordbruksräkning ingår i kassafonden och sålunda icke längre står till förfogande.

I samband med nämnda representativa räkningar synes en annan viktiggren

av jordbrukets produktion böra göras till föremål för en förbättrad statistik.

Ej minst under nuvarande, för jordbruket bekymmersamma tider har

det visat sig vara en olägenhet, att någon årlig statistik icke finnes över

kreatursantalet. De sista uppgifterna härom äro från 1927, och angående

de sedan denna tidpunkt inträffade förändringarna, vilka särskilt i fråga om

svinstammen torde hava varit betydande, lämnar den officiella statistiken

ingen som helst upplysning. Det är angeläget, att denna lucka i statistiken

fylles. Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava med hänsyn

härtill i sitt utlåtande föreslagit, att vid de ifrågasatta årliga räkningarna,

vid sidan av uppgifterna örn åkerjordens användning, uppgifter skulle införskaffas

även angående kreatursantalet, varigenom för åren mellan de allmänna

jordbruksräkningarna de inträffade förändringarna i kreatursstammens

storlek skulle kunna i sina huvuddrag följas. Även på denna punkt

ansluter jag mig till ämbetsverkens förslag. Vid beräkning av kostnaderna

för bearbetningen av materialet från ifrågavarande räkningar har vederbörlig

hänsyn tagits jämväl till sistberörda uppgifter.

Beträffande jordbruksstatistiken i övrigt i de delar, varom nu är fråga,

synas mig statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava anfört fullgoda

skäl för ett bibehållande i huvudsak av den nu tillämpade metoden

med rapporter angående årsväxt och skörd, avgivna av praktiskt verksamma

jordbrukare. Att helt eller delvis överflytta denna uppgift på hushållningssällskapens

sekreterare och jordbrukskonsulenter torde icke vara lämpligt

redan av det skälet, att det skulle alltför mycket inkräkta på dessa tjänstemäns

tid. Däremot synes mig det framställda förslaget att låta ifrågavarande

rapporter granskas av sällskapens sekreterare mycket lämpligt.

Likaså finner jag de av ämbetsverken föreslagna förenklingarna och jämkningarna

i årsväxtrapporterna och de definitiva skördeuppgifterna motiverade,

varför jag på dessa punkter ansluter mig till deras förslag, till vilket det i

fråga om närmare detaljer torde vara tillräckligt att hänvisa. Till denna

fråga skall jag tillåta mig återkomma, sedan riksdagens beslut i ärendet

angående de representativa räkningarna föreligger.

I motionen II: 284 framhålles, hurusom inom jordbrukets område växlingarna

mellan hög- och lågkonjunktur beträffande ingen annan produkt framträda

så klart och regelbundet som i fråga örn fläsk samt att det därför är

en angelägenhet av vikt, att jordbrukets idkare beredas möjlighet att bättre

än vad nu är möjligt årligen följa svinstockens utveckling. I sådant syfte

föreslås i motionen anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett särskilt anslag

å 30,000 kronor för anordnande nästinstundande höst av en allmän svinräkning

i landet. Därvid ifrågasattes emellertid, att Norrland undantages

vid räkningen nied hänsyn till att i denna del av landet någon mera betydande

fläskproduktion för avsalu ännu icke torde förekomma. Beträffande

Motionerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

formen för räkningen hava motionärerna icke yttrat sig i annan mån än att

det synts dem icke uteslutet, att uppgifternas insamlande kunde liksom i

Danmark uppdragas åt vederbörande kommunala myndigheter. Under alla

förhållanden förutsättes i motionen, att uppgiftsinsamlingen bör ske utan

kostnad för statsverket. Uppgifterna borde enligt motionärernas mening

vara insamlade så tidigt, att de kunna insändas till statistiska centralbyrån

senast den 15 september, och förutsätta motionärerna, att preliminära uppgifter

kunna offentliggöras senast den 1 november och definitiva uppgifter

senast den 15 december.

Motionen 11:120, vilken bygger på samma utgångspunkter som i motion

11:284, avser, att riksdagen nu skulle fatta beslut örn anordnande av räkning

av modersuggorna inom riket två gånger örn året samt anvisa bärför

erforderliga medel. Motionären förutsätter, att uppgifterna skulle direkt

infordras från hushållningssällskapens sockennämnder.

Utskottet. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget ifråga örn anordnande årligen av

representativa jordbruksräkningar synes utskottet kunna hava sin betydelse

för bedömande av de förändringar, som i förevarande avseende inträffa mellan

de vart femte år återkommande allmänna jordbruksräkningarna. Utskottet, som

därför anser sig böra biträda förslaget, har emellertid beträffande de erfor

derliga uppgifternas insamlande, vilket enligt förslaget skulle ske kostnads

fritt genom hushållningssällskapen, icke kunnat undgå hysa en viss tvek

samhet, huruvida man i längden kan förutsätta, att hushållningssällskapen

skola med den utveckling, vari sällskapens egentliga verksamhet alltjämt är

stadd, utan ersättning påtaga sig uppgifter av ifrågavarande slag.

Vidkommande härefter motionerna, vilka väckts före avlämnandet av

Kungl. Maj:ts förevarande proposition, avser motionen 11:120 åstadkommande

av två årligen företagna räkningar av modersuggorna i landet, under

det att motionen 11:284 närmast inriktar sig på erhållande instundande

höst av en exakt och detaljerad kännedom om svinstammens absoluta storlek

och sammansättning.

Beträffande motionen 11:120 har lantbruksstyrelsen ansett sig böra ifrågasätta,

örn betydelsen av så täta svinräkningar som två gånger örn året kunde

vara så stor, att den motsvarade därmed förenade kostnader. Styrelsen har

för övrigt uttalat, att det icke syntes uteslutet, att nödig överblick över

situationen skulle kunna vinnas genom något slag av representativ räkning

av modersuggorna eller helst svinantalet och därpå grundad uppskattning

av svinstammens växlingar. Då genomförandet på sätt utskottet ovan tillstyrkt

av årliga representativa jordbruksräkningar uppenbarligen just är ägnat

göra det möjligt att för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna åtminstone

i huvuddrag följa de inträffade förändringarna jämväl i fråga om

svinstammen, torde härigenom det i motionen 11:120 avsedda syftet få anses

i huvudsak tillgodosett.

Beträffande det i motionen II: 284 framställda förslaget örn en allmän svin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

7

räkning hösten 1930 har lantbruksstyrelsen vitsordat betydelsen av de synpunkter

motionärerna framfört. I fråga om svinstocken vore växlingarna

mycket snabbare och större än i fråga örn andra djurslag, och på intet område

syntes styrelsen bristen på ofta upprepade husdjursräkningar visa sig

mera kännbar än beträffande svinen. Då ingen räkning skett sedan sommaren

1927, har lantbruksstyrelsen ansett sig böra förorda, att den föreslagna

räkningen komme till stånd. Statistiska centralbyrån har uttalat, att det

icke vore möjligt att med den representativa metoden vinna en mera exakt

och detaljerad kännedom örn svinstammens absoluta storlek och sammansättning

vid en viss tidpunkt. Med hänsyn härtill och på grund av de

stora förändringar, som i detta avseende inträffat sedan den sista räkningen

1927, har centralbyrån funnit det fullt motiverat, att en allmän svinräkning

anordnas innevarande år.

I betraktande av i ärendet anförda omständigheter torde det vara av icke

ringa betydelse att snarast möjligt erhålla en ingående kännedom örn svinstammen

i landet till ledning för bedömande av hur svinproduktionen lämpligast

bör inriktas för ernående av bästa ekonomiska resultat. Då enligt

statistiska centralbyråns uttalande ett tillförlitligt resultat icke torde kunna

nås annat än genom en allmän svinräkning, finner sig utskottet böra tillstyrka,

att medel beredas för sådant ändamål. Med avseende å räkningens omfattning

hava motionärerna ansett en sådan speciell svinräkning som den föreslagna

kunna begränsas till de mera fläskproducerande delarna av landet

och i anslutning härtill ifrågasatt, att Norrland skulle uteslutas från räkningen.

Lantbruksstyrelsen bar ansett skäl åtminstone kunna anföras för

att Kopparbergs län i detta avseende likställes med Norrland. Statistiska centralbyrån

har ansett, att, då enligt senaste räkning svinstammen i Norrland

utgjorde mindre än fem procent av hela landets, denna landsdel utan olägenhet

torde kunna uteslutas och att av samma skäl kunde ifrågasättas om

icke vissa angränsande delar av det inre Svealand kunde undantagas från

räkningen. För egen del vill utskottet framhålla, att det särskilt för bedömande

av exportöverskottet icke kan vara utan betydelse att äga kännedom

om svinstammen jämväl i de mindre fläskproducerande delarna av landet.

Men hänsyn emellertid till de uppgifter härom, som erhållits vid 1927

års allmänna jordbruksräkuing, och då, på grund av att sviuproduktionen i

dessa landsdelar så gott som uteslutande bedrives för tillgodoseende av det

egna hushållsbehovet, svinstammen torde vara i det närmaste konstant, synes

utskottet något hinder icke böra föreligga för en viss begränsning i fråga

om räkningens omfattning. Härutinnan torde emellertid liksom beträffande

omfattningen av de av utskottet ovan tillstyrkta representativa jordbruksräkningar

böra överlämnas åt Kungl. Majit att närmare besluta. Vidkommande

sättet för materialinsamlingen har statistiska centralbyrån, under

erinran att vid de åren 1916, 1917 och 1918 anordnade busdjursräkningarna

materialinsamlingen verkställdes av vederbörande magistrat, stadsstyreise,

landsfiskal eller polisuppsyningsman, framhållit, att det syntes böra göras

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

till föremål för övervägande, huruvida vid den föreslagna räkningen uppgiftsinsamlingen

lämpligen borde verkställas av nämnda myndigheter, av

hushållningssällskapens sockenavdelningar*eller, såsom i motionen ifrågasatts,

av kommunalnämnderna. Jämväl denna fråga synes utskottet vara ett

spörsmål, som lämpligast bör överlåtas åt Kungl. Maj:t att efter närmare

prövning och bedömande avgöra. I övrigt vill utskottet i fråga örn uppgiftsinsamlingen

hänvisa till vad utskottet ovan anfört beträffande insamlandet

av materialet till de tillstyrkta representativa jordbruksräkningarna. Såsom

i motionen förutsatts, synes bearbetningen endast böra omfatta uppdelning

av svinbeståndet i fargaltar, modersuggor, gödsvin över tre månader och

grisar under tre månader samt efter större, mera enhetliga produktionsområden.

Utskottet anser sig slutligen böra framhålla den synnerliga angelägenheten

av att räkningens resultat snabbast möjligt bringas till allmänhetens

kännedom.

Rörande det i motionen beräknade anslagsbeloppet, vilket betecknats såsom

förslagsanslag, har statistiska centralbyrån anfört, att därest uppgiftsinsamlandet

komme att ske utan särskilda kostnader för statsverket detta belopp

icke torde behöva överskridas, utan fastmer uttalat, att örn ett anslag å

30,000 kronor beviljades för anordnande instundande höst av en allmän

svinräkning detsamma torde räcka även för bestridande av eventuella räkningar

av modersuggor under budgetåret 1930/1931. Utskottet, som icke

har någon erinran att göra mot det föreslagna beloppet, anser emellertid, att

vid angivet förhållande anledning saknas att, såsom i motionen föreslagits,

giva anslaget natur av förslagsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må

a) bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition;

b) med anledning av motionen II: 284 för anordnande

hösten 1930 av en allmän svinräkning i enlighet med ovan

angivna grunder anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 30,000 kronor;

2) att motionen II: 120'', i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr G4.

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

301474

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

9

Bilaga..

Till riksdagens jordbruksutskott.

Efter framställning av Eder har kungl, lantbruksstyrelsen anbefallts att

avgiva yttrande över de till Eder hänvisade, inom andra kammaren väckta

motionerna nr 284 av herrar P. E. Sköld m. fl. angående verkställande hösten

1930 av en svinräkning och nr 120 av herr A. Wachtmeister örn räkning

av modersuggorna i riket.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Den av herrar Sköld m. fl. väckta motionen avser beviljande av ett förslagsanslag

örn 30,000 kronor för verkställande hösten 1930 av en extra

svinräkning. Motionärerna åberopa den noggrannhet, varmed växlingarna

i svinstocken följas inom vissa andra länder, såsom Tyskland och Danmark,

i syfte att kunna underlätta bedömandet av prisutvecklingen och,

i mån så sker, kunna påverka densamma.

Betydelsen av de synpunkter, motionärerna här framfört, anser sig lantbruksstyrelsen

böra vitsorda. Ifråga örn svinstocken äro växlingarna mycket

snabbare och större än ifråga örn andra djurslag, och på intet område

synes bristen på ofta upprepade husdjursräkningar visa sig mera kännbar

än i fråga örn svinen. Då nu ingen räkning skett sedan sommaren 1927,

finner lantbruksstyrelsen sig böra tillstyrka bifall till det här framförda

förslaget.

Beräkningen av det härför erforderliga anslagsbeloppet torde närmast

ankomma på annan myndighet än lantbruksstyrelsen. Med hänsyn till frågans

inverkan på anslagsbehovet anser styrelsen sig dock böra framhålla,

att styrelsen i likhet med motionärerna anser en sådan speciell svinräkning

som den nu föreslagna kunna begränsas till de mera fläskproducerande

delarna av landet. Motionärerna ifrågasätta, att Norrland skulle

uteslutas från räkningen. Enligt lantbruksstyrelsen förmenande kan det

ifrågasättas, örn icke ytterligare en del provinser, som så gott som enbart

producera fläsk för eget behov, skulle kunna undandragas från räkningen.

Skäl synas åtminstone kunna anföras för att Kopparbergs län i detta hänseende

likställes med Norrland.

Det i motionen nr 120 framförda förslaget örn anordnande av räkning

av modersuggorna i riket två gånger årligen samt örn anvisande av härför

erforderliga medel syftar i samma riktning som förslaget örn förnyad

allmän svinräkning. Avsikten är emellertid, att räkning av modersuggor

skulle regelbundet verkställas två gånger årligen.

Lantbruksstyrelsen medgiver gärna, att kännedom örn växlingarna i antalet

modersuggor utgör en i viss mån värdefull upplysning för bedömandet

av svinstockens växlingar. Att en räkning av hela svinantalet dock

medför betydligt större säkerhet vid bedömandet av svinstockens läge, synes

styrelsen dock otvetydigt. Skillnaden i kostnad för de båda slagen av

räkning torde icke bliva så betydande.

Motionären ifrågasätter en enkel form av räkning genom inhämtande

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 23 höft. (Nr 65.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

av uppgifter från hushållningssällskapens sockenavdelningar och förutsätter,

att kostnaden härför skulle bliva »helt enkelt en bagatell». Lantbruksstyrelsen

anser sig emellertid för sin del icke våga förutsätta, att en

något så när tillförlitlig djurräkning kan ordnas så enkelt. Jämväl en

räkning av modersuggorna kommer därför enligt lantbruksstyrelsens förmenande

att medföra icke obetydliga kostnader, och skillnaden i kostnadshänseende

häremellan och den ovan föreslagna svinräkningen torde kanske

i realiteten icke bliva stor.

Lantbruksstyrelsen anser sig också böra ifrågasätta, örn betydelsen av

så täta svinräkningar som två gånger örn året är så stor, att den motsvarar

de därmed förenade kostnaderna. Det synes icke heller uteslutet,

att nödig överblick av situationen skulle kunna vinnas genom något slag

av representativ räkning av modersuggorna eller helst svinantalet och

därpå grundad uppskattning av svinstockens växlingar.

En sådan representativ räkning skulle måhända ganska lätt kunna

ordnas — och detta kanske inom de i förevarande avseende viktigaste delarna

av landet — genom andelssvinslakteriernas förmedling av uppgifter

från till dem anslutna leverantörer eller genom hushållningssällskapen,

genom räkning av .svinbesättningarna hos till sällskapen anslutna

medlemmar. Därest denna räkning skedde medelst utsändande av brevkort

med betalt svar till en var svinägare och dessa brevkort vore numrerade

så, att deltagandet i räkningen noga kunde bedömas från den ena

räkningen till den andra, och örn vidare mindre noggranna uppgiftslämnare

uteslötos, synes det som örn fullt jämförbara uppgifter skulle kunna

åstadkommas.

Därest förslaget örn svinräkning hösten 1930 vinner riksdagens gillande,

synes det icke vara nödvändigt att nu taga ställning till frågan, huru svinräkning

framdeles må böra ordnas. Lantbruksstyrelsen anser sig därför

med anledning av det i motionen nr 120 framförda förslaget böra ifrågasätta,

att kungl, statistiska centralbyrån beredes tillfälle att undersöka

möjligheten av frågans ordnande genom något slag av representativ räkning

och därpå grundad uppskattning av svinstocken.

Stockholm den 10 mars 1930.

ERIK INSULANDER.

GEORG von ZWEIGBERGK.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 7 sistlidne februari har Kungl. Majit anbefallt statistiska

centralbyrån avgiva yttrande över inom riksdagen väckta, till utskottet

hänvisade motionerna II: 120, örn räkning av modersuggorna i riket,

och II: 284, angående verkställande hösten 1930 av en svinräkning, och

får ämbetsverket med anledning härav anföra följande.

Statistiska centralbyrån delar fullständigt den i sistnämnda motion

framlagda uppfattningen örn behovet av årliga uppgifter angående svinstammens

förändringar. För att detta behov skulle i någon mån kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

tillgodoses, lia statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i gemensam

skrivelse till Konungen den 23 februari 1929 föreslagit, att vid sidan aide

vart femte år anordnade, allmänna räkningarna, varje år skulle anordnas

en representativ jordbruksräkning, vid vilken från omkring 10 procent

av alla brukningsdelar uppgifter skulle införskaffas angående åkerjordens

användning oell kreaturens antal, däribland även angående antalet

svin av olika slag. Med ledning av de sålunda erhållna uppgifterna skulle

det därefter vara möjligt att beräkna svinantalet i hela landet samt eiliålla

kännedom örn de under det sista året inträffade förändringarna i

svinstammens storlek och sammansättning. Uppgifterna till de representativa

räkningarna skulle enligt ämbetsverkens förslag insamlas genom

hushållningssällskapens medverkan, varvid viss frihet borde inrymmas at

dessa att låta införskaffa materialet antingen genom sina sockenavdelningar

eller genom vandringsrättare eller andra underlydande organ.

Uppgifter skulle årligen på detta sätt insamlas från omkring 25,000 brukningsdelar.

Det av de två ämbetsverken framlagda förslaget har av

Kungl. Majit i proposition nr 33 framlagts inför innevarande års riksdag.

De med materialets bearbetning förbundna kostnaderna lia beräknats till

omkring 5,500 kronor, och en förhöjning med motsvarande belopp har i

statsverkspropositionen föreslagits av det å sjunde huvudtiteln upptagna

anslaget till avlöning åt icke ordinarie befattningshavare i statistiska centralbyrån.

. .

Därest de ifrågasatta representativa rakningarna komma till utförande,

torde det bliva möjligt att för åren mellan de allmänna jordbruksrakningarna

i huvuddrag följa de inträffade förändringarna i svinstammens

storlek. Däremot är det icke möjligt att med en dylik metod vinna en

mera exakt och detaljerad kännedom örn svinstammens absoluta storlek

och sammansättning vid en viss tidpunkt. En sådan kännedom kan ej vinnas

annat än genom en allmän räkning. Med hänsyn härtill och pa

grund av de stora förändringar, som i detta avseende torde ha inträffat

sedan den sista räkningen år 1927, finner centralbyrån det fullt motiverat,

att en allmän svinräkning anordnas innevarande år.

Vad beträffar tidpunkten för den ifrågasatta räkningens utförande synes

det lämpligt, att den fastställes till samma tidpunkt som den senaste

jordbruksräkningen, eller den 15 september. Då enligt senaste räkning

svinstammen i Norrland utgjorde mindre än 5 procent av hela landets,

synes utan olägenhet denna landsdel kunna uteslutas. Det kan även alsamina

skäl ifrågasättas, om icke vissa angränsande delar av det inre

Svealand kunde undantagas från räkningen. — Vid de särskilt anord

nade husdjursräkningarna åren 1916, 1917 och 1918 verkställdes, materialinsamlingen

av vederbörande magistrat, statsstyrelse, landsfiskal eliel

polisuppsyningsman, vilka det ålåg att, under jämförelse med mantalslängderna,

tillse, att uppgifter inkommit från samtliga uppgiftsskyldiga

samt, där lämnad uppgift innehöll uppenbara fel eller oegentligheter,

söka åstadkomma rättelse. Det synes böra göras till föremål for

övervägande, huruvida vid den nu föreslagna räkningen uppgiftsinsamlandet

lämpligen bör verkställas av nu nämnda myndigheter, av hushållningssällskapens

sockenavdelningar, eller, såsom i motionen ifrågasatts,

av kommunalnämnderna.

För att svinräkningen skall bliva till full nytta, är det givetvis i hög

grad angeläget, att resultatet av densamma blir känt så snart som möjligt

efter den 15 september. Det synes icke heller centralbyrån omöjligt, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

de i motionen angivna tiderna skola kunna hållas, men dock endast under

den uttryckliga förutsättningen, att materialet kommer centralbyrån tillhanda

på den utsatta tiden, så att sammanräkningen omedelbart kan taga

sin början i full omfattning. Vid dylika undersökningar brukar emellertid

en del av materialet så gott som alltid inkomma åtskilligt försenat eller

i ofullständigt skick, och en avsevärd tid brukar åtgå för dess komplettering

och färdigställande för den statistiska bearbetningen. Med hänsyn

härtill nödgas centralbyrån reservera sig mot möjligheten att under

alla förhållanden meddela resultaten inom den angivna tiden, då uppgifterna

eljest kunna bliva vilseledande och snarare lända till skada än

nytta.

Vad beträffar kostnaderna för räkningens genomförande, är centralbyrån

för närvarande icke i tillfälle att framlägga någon detaljerad beräkning.

Deras storlek är bl. a. beroende av örn särskild lokal måste förhyras

för arbetspersonalen eller ej. Det i motionen beräknade beloppet

torde likväl, därest uppgiftsinsamlandet kommer att ske utan särskilda

kostnader för statskassan, icke behöva överskridas. För den händelse anslag

för ändamålet beviljas, är centralbyrån beredd att till Kungl. Majit

inkomma med detaljerad plan för räkningen, innefattande även en kostnadsberäkning.

Erfarenheten har visat, att svinstammen under påverkan av förskjutningar

i prisläget kan på kort tid undergå betydliga förändringar och

att därför uppgifter örn dess storlek under vissa förutsättningar ganska

snart förlora sitt värde för svinuppfödarna. För en fullständig kännedom

örn utsikterna på fläskmarknaden kräves därför egentligen med

korta mellanrum en fortlöpande statistik över svinantalet. För tillgodoseende

av detta behov bar i motion II: 120 föreslagits, att en räkning

av antalet modersuggor måtte verkställas inom riket två gånger örn året.

En räkning, som endast omfattar modersuggorna, kan visserligen icke

helt ersätta en allmän svinräkning, men då modersuggornas antal är ett

gott indicium på påläggets omfattning inom den närmaste framtiden,

skulle onekligen härigenom för fläskuppfödarna en nyttig kännedom erhållas

örn utsikterna för fläskproduktionen. Kegelbundna räkningar av

modersuggorna på sätt som i motionen föreslagits, skulle därför bliva ett

gott komplement till de av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

föreslagna, årliga representativa räkningarna. Då de senare räkningarna

skulle äga rum den 15 juli, synes det lämpligt att, därest två

räkningar av modersuggor anses erforderliga örn året, dessa anordnas

den ena på våren oell den andra på hösten.

I den ifrågavarande motionen synes vara avsett, att räkningarna av

modersuggorna skulle vara allmänna, d. v. s. omfatta alla modersuggor. Det

kan dock ifrågasättas, örn icke syftet med räkningarna skulle kunna nås,

även om räkningarnas omfattning begränsades till de svinuppfödare, som

i någon större omfattning driva fläskproduktion till avsalu och särskilt

för export. Härigenom skulle uppgiftsinsamlingen avsevärt förenklas,

vilket är särskilt angeläget vid dylika, ofta återkommande räkningar, så

ra ycke t mera som do, för att kunna bliva till full nytta, måste verkställas

pa kort tid. Huvudparten av de senast avsedda svinuppfödarna torde

vara anslutna till andelsslakterier eller svinavelsföreningar. Örn från

dessa uppgifter införskaffades två gånger örn året angående antalet modersuggor,

skulle det för svinuppfödarna bliva möjligt att följa växlingarna

i djurantalet och därigenom bilda sig en uppfattning örn de sannolika

förändringarna i fläskproduktionens omfattning under den närmaste

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

13

framtiden. Då i detta fall svinuppfödarna äro så direkt intresserade av

resultaten, synes det centralbyrån ligga nära till hands, att deras organisationer

även lämna sitt biträde vid räkningarnas genomförande. Redan

nu lämnas av svinavelsföreningarna för varje år uppgifter till lantbruksstyrelsen

angående antalet anslutna medlemmar samt dessa tillhöriga

avelsdjur. Liknande uppgifter torde även för bär ifrågavarande

ändamål utan större besvär kunna insamlas av nyssnämnda föreningar

och av andelsslakterierna samt av dem insändas till statistiska centralbyrån

för vidare sammanställning. Härigenom skulle kostnaderna för

räkningarna komma att inskränkas till ett relativt obetydligt belopp. Den

här föreslagna insamlingsmetoden synes centralbyrån både lämpligare och

enklare än den i motionen antydda, med anlitande av hushållningssällskapens

sockenavdelningar.

Därest ett anslag å 30,000 kronor av riksdagen beviljas för anordnande

innevarande höst av en allmän svinräkning, torde detsamma räcka även

för bestridande av de på nästkommande budgetår belöpande kostnaderna

för räkningarna av modersuggor. Sedan härefter erfarenhet vunnits

beträffande det därmed förenade arbetets omfattning, blir centralbyrån

lättare i tillfälle att för kommande budgetår ingiva en kostnadsberäkning

för detta speciella ändamål.

Stockholm den 8 mars 1930.

RICKARD SANDLER.

ERNST HÖIJER.

Bihang till riksdagens protokoll 19:10. 10 sami. 23 haft. (Nr 6i.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruk sräkning ar m. m. jämte en i ämnet a1 i texten