Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tjurbesiktning stvång jämte i ämnet väckta motioner.

1930-05-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tjurbesiktning stvång jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

7

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till

lag om tjurbesiktning stvång jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 21 februari 1930 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 188, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

om tjurbesiktningstvång.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Här förhållandena inom hushållningssällskaps område sådant påkalla,

äger Kungl. Majit på framställning av hushållningssällskapet och vederbörande

landsting förordna, att tjurbesikningstvång skall införas inom

hushållningssällskapets område eller del därav.

2 §.

Inom område, där tjurbesiktningstvång införts, må icke tjur, med

"mindre den med hänsyn till nötboskapsavelns ståndpunkt inom orten

prövats vara lämplig för betäckningsändamål, vare sig kostnadsfritt eller

mot ersättning användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än

■ tjurens ägare, och ej heller, därest tjuren äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem enskilt.

Angående prövning, som nyss nämnts, meddelas närmare bestämmelser

av Kungl. Majit.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

Motioner.

3 §.

I förordnande om införande av tjurbesiktningstvång skall tillika utsättas

viss dag för förordnandets ikraftträdande; och må denna dag ej

sättas tidigare än två år från det förordnandet gavs.

4 $.

Förseelse mot denna lag straffes med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under åtal för sådan förseelse,

fortsätter densamma, skall han för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits fällas till de böter, som äro stadgade för förseelsen.

5 %.

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans husfolk eller

i hans arbete antagen person, ansvare husbonden likasom förseelsen vore

begången av honom själv.

6 §.

Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare. Åtal anhängiggöres

vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

7 §.

Förordnande örn införande av tjurbesiktningstvång skall tillika med erinran

örn påföljden för förseelse mot bestämmelserna i denna lag genom

länsstyrelsens försorg på statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna

och i tidning inom orten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1930.

I en inom andra kammaren i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda

proposition av herr Johanson i Hallagården m. fl. väckt till jordbruks»

utskottet hänvisad motion, nr 494, har hemställts, att riksdagen måtte avslå

ifrågavarande proposition.

Vidare har i en inom andra kammaren likaledes i anledning av Kungl,

Maj:ts ovanberörda proposition av herr Lilliecreutz m. fl. väckt till utskottet

hänvisad motion, nr 510, hemställts, att riksdagen måtte besluta

örn sådan ändring av i Kungl. Majlis proposition nr 188 intagna förslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69. 9

till lag om tjurbesiktningstvång, att ur lagens § 1 orden »och vederbörande

landsting» utgå.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört såsom stöd för motionerna,

hänvisas till desamma.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande.

»Jag har ovan erinrat örn de åtgärder, som av staten hittills vidtagits

för nötboskapsavelns befrämjande. Vad genom dem vunnits torde otvivelaktigt

hava varit av synnerlig betydelse för en rationell utveckling

av landets nötboskapsavel. Ytterligare åtgärder synas emellertid vara

påkallade, örn vår nötboskapsavel skall kunna på önskvärt sätt vidare utvecklas

och lämna jordbruket det viktiga stöd, som däri måste sökas. Ett

av de väsentligaste hindren för uppnåendet av än gynnsammare resultat

på ifrågavarande område torde vara den omfattande användningen för

avelsändamål av mindervärdiga eller därtill olämpliga tjurar. Särskilt

har härigenom uppstått avsevärt men för den med allmänna medel understödda

tjurföreningsverksamheten. Såsom från flera håll påtalats, utövas

nämligen i många trakter av ägare till mindervärdiga tjurar konkurrens

med tjurföreningarna, i det att sådana tjurar mot lägre avgifter än föreningarnas

tjurar upplåtas till betäckning även av andra än ägarna tillhöriga

hondjur. Många tjurföreningar hava på grund av dylik konkurrens

haft att kämpa med stora svårigheter, vilka jämväl vållat föreningars

upphörande.

Man torde knappast kunna förvänta, att rättelse i berörda missförhållande

likasom insikt i övrigt rörande betydelsen av att för avelsändamål

begagnas allenast fullgoda tjurar skall kunna vinnas enbart på upplysningens

väg. Ett värdefullt medel i förevarande syfte synes vara att

finna i tjurbesiktningstvång. De upprepade framställningarna i ämnet

och det stora antalet tillstyrkande yttranden, som avgivits rörande nu

ifrågavarande förslag till beredande av möjlighet till införande därav,

synas mig ock giva vid handen, att det förefinnes en utbredd uppfattning

rörande betydelsen av en dylik anordning samt att tiden för ett

ingripande från det allmänna nu synes vara inne. Genom tjurbesiktningstvång

torde även ernås möjlighet att utvinna ett bättre resultat

av de betydande uppoffringar, som från statens sida göras för nötboskapsavelns

befrämjande.

Givet är emellertid, att nian vid genomförandet av bestämmelser i förevarande

avseende måste framgå med försiktighet. Tjurbesiktningstvång

torde sålunda icke lämpligen kunna införas inom hela landet utan bör

komma i fråga allenast inom trakter, där nötkreatursskötselns allmänna

utveckling och de lokala förhållandena i övrigt motivera detsamma.

Därest, i likhet med vad fallet är beträffande hingstbesiktningstvång

och galtbesiktningstvång samt jämväl i förevarande ärende ifrågasatts,

införandet av tjurbesiktningstvång göres beroende av framställning från

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 26 höft. (Nr 68—69.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 J oi-dbruksutskottets utlåtande Nr 69.

hushållningssällskap och landsting samt medgives kunna införas även allenast

i viss del av hushållningssällskaps område ävensom åt Kungl.

Majit förbehållas bestämmanderätten rörande dylikt tvångs genomförande,

synes tillfyllestgörande garanti vinnas för att anordningen kommer

till tillämpning endast i fall, där så befinnes lämpligt och önskvärt och

där den uppbäres av den allmänna meningen. Mot det föreslagna besiktningstvånget

har invänts, att detsamma skulle komma att verka betungande

för de mindre djurägarna, vilka icke hava tillfälle att hålla sig

med egna tjurar. Vid en försiktig tillämpning av anordningen och dennas

anpassande i nödig utsträckning efter det i orten förefintliga tjurbeståndets

beskaffenhet — till vilken fråga jag nedan återkommer — synes

ej heller för ifrågavarande djurägare behöva uppkomma större olägenhet.

I anslutning till vad ovan anförts har jag inom jordbruksdepartementet

låtit utarbeta förslag till lag örn tjurbesiktningstvång, vilket i huvudsak

ansluter sig till det av lantbruksstyrelsen upprättade lagförslaget

samt lagarna örn hingstbesiktningstvång och galtbesiktningstvång.

Berörda förslag torde allenast i nedan angivna avseenden kräva närmare

motivering.

Därest, sedan jämlikt 1 § förordnande meddelats örn tjurbesiktningstvångs

införande inom visst område, ändrade förhållanden skulle inträda,

så att besiktningstvångets bibehållande inom området icke längre vore betingat

av omständigheterna, äger givetvis Kungl. Majit att efter framställning

från vederbörande förordna örn besiktningstvångets upphörande

helt eller delvis.

I föreliggande förslag har — i likhet med vad som i motsvarande hänseende

gäller enligt lagarna örn hingstbesiktningstvång och galtbesiktningstvång

— införts bestämmelse örn att tjur, som äges av två eller flera

personer samfällt, icke må, därest ej angivna förutsättningar föreligga,

användas till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dessa personer

enskilt. Sagda bestämmelse synes erforderlig för att förhindra, att

flera personer inom samma trakt söka genom sammanslutning kringgå

lagen.

Därest tjur en gång prövats vara lämplig för betäckningsändamål, torde

sedermera ytterligare besiktningar ej vara erforderliga.

Vid bedömande av, huruvida tjur må anses lämplig för betäckningsändamål,

skall enligt föreskrift i 2 § hänsyn tagas till nötboskapsavelns

ståndpunkt inom orten. Denna bestämmelse innebär, att ej allenast premieringsbara

tjurar kunna godkännas för avel utan med hänsyn till lokala

förhållanden även tjurar, som beträffande ras och härstamning ej

uppfylla fordringarna för premiering men dock kunna anses för ändamålet

användbara. Särskilt under första tiden av lagens tillämpning torde

bliva nödvändigt, att å vissa orter kraven på tjurs godkännande ej ställas

alltför höga. I den mån nötboskapsaveln utvecklas och tillgången på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69.

11

goda tjurar ökas, vilket torde bliva en. följd av lagens genomförande,

synas dock fordringarna kunna skärpas. Med hänsyn till olikheterna i

nötboskapsavelns tillstånd och förhållandena i övrigt inom skilda delar

av landet torde godkännandet av tjur för avel höra begränsas att avse

tjurens användning inom visst område.

Vid utarbetandet av de närmare bestämmelser angående prövningen av

tjurs lämplighet för betäckningsändamål, som enligt 2 § skola utfärdas av

Kungl. Majit, lära nyss angivna synpunkter likasom de av Malmöhus läns

hushållningssällskap i samma ämne framförda bliva beaktade. I berörda

bestämmelser böra jämväl upptagas stadganden angående vem det bör tillkomma

att besiktiga och godkänna tjur för betäckning och andra erforderliga

detaljföreskrifter. Vad angår frågan, i vilken ordning tillstånd

till tjurs användning för avel må meddelas, bör givetvis premieringsnämnd

äga befogenhet att meddela dylikt tillstånd. Prövning av tjurs

lämplighet för avel torde kunna företagas i samband med premiering av

nötboskap. Emellertid synes, på sätt jämväl framhållits i ärendet, vara

erforderligt, att godkännande även må kunna lämnas under mera enkla

och smidiga former. Behörighet att meddela dylikt godkännande synes

därför lämpligen böra tillkomma jämväl ordförande i premieringsnämnd

ensam och av hushållningssällskapet anställd husdjurskonsulent, som är

ledamot av premieringsnämnden.

Några särskilda kostnader för besiktning av tjur torde, i den mån godkännande

sker i samband med premiering, ej behöva uppkomma. Kostnaderna

för besiktning, som ej företages i samband med annan åtgärd för

nötboskapsavelns befrämjande, synas icke böra bestridas av statsmedel.

I anslutning till lantbruksstyrelsens förslag synes lämpligt, att vederbörande

hushållningssällskap eller landsting eller dessa korporationer i förening

åtaga sig dylika kostnader. Sådant åtagande synes böra föreligga,

innan framställning hos Kungl. Majit göres örn införande av tjurbesiktningstvång.

Därest besiktningarna ordnas på ett planmässigt sätt, torde

hushållningssällskapens och landstingens utgifter för ändamålet ej komma

att uppgå till några mera avsevärda belopp.

På sätt lantbruksstyrelsen föreslagit bör förordnande örn införande av

tjurbesiktningstvång icke träda i kraft tidigare än två år från det dylikt

förordnande meddelats.

Departementschefen uppläser härefter ovan omförmälda, inom jordbruksdepartementet

upprättade förslag till lag örn tjurbesiktningstvång

samt hemställer, att detsamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.»

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas i övrigt till berörda statsrådsprotokoll.

Av utredningen i ärendet torde oförtydbart framgå, att mindervärdiga

tjurar i ganska stor omfattning komma till användning. Uppenbarligen

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69,

utgör detta ett icke ringa hinder för nötboskapsavelns utveckling och förminskar

avsevärt effektiviteten av de åtgärder, som såväl från det allmännas

som enskildas sida vidtagas till näringens stödjande. Även utskottet håller

före, att effektiv rättelse härutinnan icke kan vinnas enhart på upplysningens

väg. Det torde nämligen ligga i sakens natur, att de företeelser,

varom här är fråga, i viss omfattning skulle komma att kvarstå, även örn

de största uppoffringar gjordes för att sprida upplysning.

Med hänsyn till de betydande värden, det här gäller, torde det därför

vara nödvändigt att anlita även andra medel. Det här föreslagna —•

möjliggörandet av besiktningstvång i fråga örn tjurar avsedda för avel

— torde i detta hänseende vara av stor betydelse. Då förhållandena i

vissa delar av vårt land ej torde medgiva införande av dylikt tvång, har

lagförslaget — i likhet med gällande lagar örn hingstbesiktningstvång och

galtbesiktningstvång — givits fakultativ karaktär, och häri synes, på sätt

departementschefen framhållit, ligga tillfyllestgörande garanti för att nödig

hänsyn kommer att tagas till de lokala förhållandena och att lagen ej skall

komma att införas å trakter, där kravet härpå ej uppbäres av den allmänna

meningen. Härigenom förminskas ock betydelsen av de invändningar mot

lagen, som rikta sig mot att den skulle komma att innebära ett alltför

betungande intrång i den enskildes handlingsfrihet.

Mot avfattningen av det i propositionen framlagda lagförslaget, som står

i nära överensstämmelse med förenämnda lagar örn hingstbesiktningstvång

och galtbesiktningstvång, har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Vad särskilt angår det i motionen II: 510 framförda förslaget, att hushållningssällskap

ensamt skulle kunna göra framställning örn införande av

lagen, så hyser utskottet, såsom nyss antytts, den meningen, att en stark

garanti bör Annas för att framställning örn lagens införande uppbäres av

en allmän opinion; med denna uppfattning Anner utskottet givetvis önskvärt,

att vid ett sådant införande jämväl landstingets majoritet står bakom

saken.

Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat skick

får avstyrka båda de i ärendet väckta motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen med avslag å motionerna II: 494 och

II: 510 må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 6 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69. 13

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Elof B. Andersson, Gabrielsson, Carl E. Eriksson, Granath,

August W. Johansson och friherre Lagerfelt samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Carlström, Uddenberg,

Svensson i Grönvik, Björk i Tryde, Lindgren, friherre Lilliecreutz och Pehrsson i

Bramstorp.

Reservation

av herrar Johansson i Uppmälby, Carlström och Pehrsson i Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 26 hafi. (Nr 68 69.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tjurbesiktningstvång. s. 1 i texten