Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet dels örn anslag till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.
1930-05-06 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1930:72, Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet dels örn anslag till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Sveriges
utsädes
forening.
Motioner.
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 10 !. m.
Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde
huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till
uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet dels örn anslag till understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm
jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.
(Irsta avd.)
lto) Under punkt 76 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa
såsom särskilda extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete
med föreningens filialer 144,240 kronor, dels ock till uppehållande
av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i
Luleå 100,460 kronor eller sålunda tillhopa 244,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 272—281 i statsrådsprotokollet.
\
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner,
nämligen 1:173 av herr Jönsson, samt II: 167 av herrar Paulsen och Pehrson
i Bramstorp, har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931,
utöver av Kungl. Majit föreslaget belopp, såsom extra anslag till Sveriges
Utsädesförening anvisa dels till bestridande av årskostnaderna för utvidgad
verksamhet ett belopp av 32,750 kronor, dels ock för gäldande av vissa med
denna utvidgning förenade och i vissa avseenden såsom förutsättning härför
nödvändiga engångskostnader 80,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 171 av herr
Anderson i Storegården m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte såsom
villkor för erhållande av statsunderstöd för bedrivande av växtförädling
bestämma, att registrering av sortnamn icke må förekomma eller, då sådan
redan skett, icke utnyttjas till förhindrande av sorternas spridning, vare sig
den, som sökt och erhållit statsanslag, själv bedriver försäljning av sorter
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 13
eller genom särskild mellanhand, som övertagit försäljningen, tillhandahåller
sådana.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges
ntsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden
mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning
beräknas uppgå, är för budgetåret 1929/1930 uppfört med 235,200
kronor, därav 135,250 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 99,950
kronor till filialerna.
I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden
avgivits den 24 september 1929 av lantbruksstyrelsen och den 23 oktober
1929 av statskontoret, har styrelsen för utsädesföreningen till en början,
med utgångspunkt från verksamhetens tillgodoseende i hittillsvarande omfattning,
gjort framställning i fråga örn anvisande av anslag för budgetåret
1930/1931 dels till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
ävensom för beredande av vissa förmåner åt universitetets i Lund institution
för ärftlighetsforskning, dels ock för uppehållande av verksamheten
vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och i Luleå. I denna ansökning
har föreningen tillika hemställt, dels att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att, utöver förstnämnda anslag, för utvidgning av föreningens
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett anslag av 32,750 kronor,
dels ock i den form och på det sätt Kungl. Majit kunde finna lämpligt
ställa till föreningens förfogande ett belopp av 80,000 kronor för bestridande
av vissa i ansökningen angivna med verksamhetens utvidgning förenade
och i vissa avseenden såsom förutsättning härför nödvändiga engångskostnader.
Förstnämnda förslag innefattar, vad angår huvudinstitutionen, höjningar å
utgiftssidan med sammanlagt 4,045 kronor. Härav hänföra sig 600 kronor till
avlöningar till tjänstemän m. fl., 165 kronor till dyrtidstillägg, 200 kronor
till kontorsutgifter, post, telefon m. m., 300 kronor till försäkringar och
skatter, 800 kronor till räntor och 280 kronor till diverse utgifter, 500
kronor till en nytillkommen post, avseende arrende av jord för ärftlighetsinstitutionens
försök, och 1,200 kronor till en likaledes ny post till biträde
vid förevisning av institutionen för besökande. Å andra sidan innebär förslaget
nedsättning av posten till kontrollverksamhet med 28,500 kronor till
15,000 kronor, beroende på överflyttning i väsentliga delar av denna verksamhet
till statens centrala frökontrollanstalt, och av posten till pensionsavgifter
med beräknade 400 kronor. Utgifterna för filialerna hava på grund
av nytillkomna ålderstillägg höjts med 500 kronor. Då de för budgetåret
1929/1930 godkända utgifterna sammanlagt uppgå till 357,915 kronor, utgör
Äng.
anslag till
Svei iges
utsädesför
erling.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
föreningens förslag i avseende å verksamheten i dess nuvarande omfattning
en utgiftsminskning av 24,255 kronor.
I fråga örn inkomstberäkningen föreligga följande skiljaktigheter i förhållande
till budgetåret 1929/1930, för vilket år inkomsterna beräknades
till 122,700 kronor. Posterna hyror och tilläggsavgiften från statens centrala
frökontrollanstalt hava höjts med 600 respektive 7,500 kronor, under
det att dels grundavgiften från centrala frökontrollanstalten sänkts med
32,500 kronor till 15,000 kronor, dels en tilläggsavgift från allmänna svenska
utsädesbolaget å 200 kronor bortfallit.
Beträffande härefter föreningens ansökning i den del den avser anvisande
av anslag för utvidgning av föreningens verksamhet, vilken grundar sig
på av de olika avdelningsföreståndarna framställda förslag, har föreningen
sammanfattat de allmänna motiven härför sålunda.
Orsakerna till behovet av ökade medel vore flera. Så hade kravet på i
vissa avseenden — främst med hänsyn till inre egenskaper — förbättrad
kärnkvalitet hos ett par av våra viktigaste sädesslag, vete och korn, nödvändiggjort
särskilda undersökningar och förädlingsarbeten. De senaste
årens ogynnsamma förhållanden för rågodlingen hade ökat behovet av för
sådana skördenedsättande faktorer mera okänsliga sorter. Vallodlingens
och beteskulturens ökade betydelse för vårt jordbruk nödvändiggjorde ökade
ansträngningar för att frambringa särskilda för våra vallar och betesmarker
lämpliga sorter av gräs och vallbaljväxter. Nyupptagna metoder för rotfruktsförädlingen
ansåges lämna större möjligheter för uppdragandet av nya
rotfruktsorter, och det syntes angeläget, att arbetena härmed kunde utföras
i tillräckligt stor omfattning. Så vore också fallet i fråga örn potatisförädlingen;
för potatisens vidkommande hade den i vårt land nu inkomna
potatiskräftan därjämte nödvändiggjort särskilda förädlingsarbeten för frambringandet
av mot nämnda sjukdom immuna sorter. De allmänt härjande
växtsjukdomar^ gjorde också behovet av särskilda studier rörande desamma
och deras bekämpande, bland annat, i samband med förädlingsarbetena, stort.
Möjligheterna för föreningen att i detta avseende göra en större insats hade
också ökats, sedan föreningen i sin tjänst fått en avdelningsföreståndare med
speciell utbildning på växtsjukdomarnas område.
De för ovan antydda utvidgningar av förädlingsarbetena samt övriga
ändamål behövliga medlen uppgå enligt i ansökan gjord sammanställning
till följande belopp.
Årliga utgifter Engångskostnad
Vete- och havreavdelningen ...........................
Kr.
5,250
37,000: —
Bakningsförsöken ................................................
»
1,000
—
Kornavdelningen ................................................
»
2,000
—
Rågavdelningen..................................................
»
1,000
—
Vallväxtavdelningen............................................
»
4,500
__ — —
Rotfruktsavdelningen ........................................
Avdelningen för potatis och ärter samt studier
»
4,500
8,400: —
av växtsjukdomar...........................................
»
6,000
— 16,500: —
Kemiska avdelningen ........................................
»
1,000: — 10,800: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets
utlåtande Nr 72.
15
Årliga utgifter
Engångskostnad
Kontrollavdelningen..................................
—
1,000: —
Ärftlighetsinstitutionen ...........................
— —
7,000: —
ökat belopp för amortering av skulder
........ »
5,000: —
— —
Biträde för upplysningsverksamheten ...
......... »
2,500: —
— —
Kronor
32,750: —
80,700: —
I nu förevarande avseende har lantbruksstyrelsen anfört följande.
Det borde anmärkas, att gällande avtal mellan utsädesföreningen och allmänna
svenska utsädesaktiebolaget upphörde att gälla den 30 juni 1930 och
att förhandlingar örn nytt avtal mellan kontrahenterna påginge. Föreningens
representanter hade därvid påyrkat, att avgiften för stammarna borde
höjas från 60,000 till 90,000 kronor. Några positiva resultat av nämnda
förhandlingar torde icke ännu hava uppnåtts. Utvidgningsplanerna avsåge
emellertid delvis förbättring av arbetsresultaten och borde således vara av
direkt värde för bolaget. Med fog kunde därför ifrågasättas, att bolaget
påtoge sig kostnaderna för åtgärder, som direkt gagnade dess verksamhet.
Huru förhållandena kunde utveckla sig, kunde givetvis icke nu förutses.
I alla händelser skulle ett beviljande av statsbidrag för utvidgning av föreningens
verksamhet utan tvivel föregripa nämnda förhandlingar. Under
sådana förhållanden ansåge lantbruksstyrelsen sig icke för närvarande böra
upptaga föreningens framställning i denna del till behandling.
Slutligen har lantbruksstyrelsen på grund av vad ovan anförts hemställt,
att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att anvisa för budgetåret 1930/
1931 såsom särskilda extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och
samarbete med föreningens filialer (231,000 — 86,800 =) 144,200 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid
Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands
län och Jämtland samt i Luleå 100,460 kronor eller sålunda tillhopa
244,660 kronor.
Departementschefen har anfört följande, varav framgår innebörden av
Kungl. Maj:ts förslag.
»På av lantbruksstyrelsen anförda skäl och av statsekonomisk hänsyn
anser jag mig icke kunna tillstyrka beviljande för budgetåret 1930/1931 av
statsbidrag för utvidgning av utsädesföreningens verksamhet enligt föreningens
nu framlagda förslag.
Beträffande den av föreningen i anslutning till nuvarande omfattning av
verksamheten uppgjorda utgifts- och inkomstberäkningen får jag anföra
följande. I fråga först om utgifterna har posten till avlöningar till föreningens
tjänstemän upptagits till 85,650 kronor, med beräkning att avlöningen
till kontrollföreständaren skulle fastställas efter samma grunder,
som föregående år skett för avdelningsföreståndarna. Redan föregående år var
denna fråga föremål för prövning utan att vinna bifall. Med allt beaktande
av de kvalifikationer, som, på sätt av föreningen framhållits, måste
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
ställas på innehavaren av kontrollföreståndarbefattningen, finner jag, med
hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört, även nu övervägande
skäl tala för att en viss skillnad i löneavseende göres mellan kontrollföreståndaren
och föreståndarna för förädlingsavdelningarna. Jag tillstyrker
sålunda härutinnan lantbruksstyrelsens av statskontoret biträdda förslag liksom
ock att i enlighet med myndigheternas förslag i förevarande post må
inräknas de i ärendet omhandlade ålderstilläggen till vissa föreningens befattningshavare.
Posten hör sålunda upptagas med (85,650 — 1,700 =) 83,950
kronor. I posten till dyrtidstillägg föranledes på grund av mitt förslag
rörande kontrollföreståndarens lön en minskning med 435 kronor eller till
19,115 kronor.
I fråga örn det såsom ny post upptagna beloppet å 1,200 kronor till
anstaltens förevisning för besökande fann jag mig, — — — förlidet år
icke böra tillstyrka anslags upptagande för ändamålet. Vunnen ytterligare
erfarenhet, särskilt beträffande det hinder som med nuvarande
ordning vid dylik förevisning vållas i arbetets bedrivande vid anstalten,
torde emellertid hava ådagalagt att härutinnan föreligger ett behov av
den art att det synes böra tillgodoses. Jag vill därför nu förorda, att
posten, i överensstämmelse med vad både lantbruksstyrelsen och statskontoret
förlidet år tillstyrkte, tages med i utgiftsberäkningen för budgetåret
1930/1931.
Beträffande övriga utgiftsposter, mot vilka varken lantbruksstyrelsen eller
statskontoret gjort någon invändning, bar jag ingen erinran att framställa.
Utgifterna skulle sålunda upptagas för buvudanstalten med (233,200 —
2,135 =) 231,065 kronor och för filialerna till 100,460 kronor eller med sammanlagt
331,525 kronor.
Vad angår föreningens inkomstberäkning har den däri upptagna posten
å 11,300 kronor, avseende tilläggsavgift av statens centrala frökontrollanstalt,
av lantbruksstyrelsen föreslagits skola utgå ur beräkningen. Då
på sätt i ärendet framhållits detta belopp utgör ersättning för tidigare bestridda
kostnader, vilka icke medtagits i föreningens utgiftsstat, och då
enligt vad jag erfarit ifrågavarande avgift nätt och jämnt torde täcka omkostnaderna,
anser jag mig böra förorda, att beloppet uteslutes ur staten.
I anslutning till vad statskontoret anfört anser jag emellertid, att uttrycklig
bestämmelse bör meddelas, att tilläggsavgiften i fråga uteslutande må
användas för avbetalning av föreningens skulder. I övrigt föranleder föreningens
inkomstberäkning icke någon erinran från min sida. Inkomsterna
skulle sålunda beräknas till (98,100 — 11,300 =) 86,800 kronor. Med hänsyn
till den beräkning av föreningens utgifter och inkomster, som jag ovan
tillstyrkt, skulle det erforderliga statsbidraget utgöra (331,525 — 86,800 =)
244,725 kronor eller i avrundat tal 244,700 kronor, därav för huvudanstalten
144,240 kronor och för filialerna 100,460 kronor.
Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande till
statsbidraget för innevarande budgetår en ökning med 9,500 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
17
I motionerna 1:173 och II: 167 Ilar upptagits utsädesföreningens ovan- Motionerna
berörda framställning örn anslag för budgetåret 1930/1931 för utvidgning
av föreningens verksamhet. föreningens
verksamhet.
Vidare torde i anledning av motionen II: 171 först böra erinras örn följande, Äng. registsorn
framgår av statsrådsprotokollet under punkt 77 i nionde huvudtiteln sorter.
angående anslag för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm.
Med ett i statsrådsprotokollet omförmält utlåtande av lantbruksstyrelsen
angående en av firman Weibull gjord framställning örn anslag för budgetåret
1930/1931 hade styrelsen överlämnat en till styrelsen ställd skrivelse
från Sveriges utsädesförening, däri föreningen anhållit, att styrelsen måtte
såsom villkor för statsbidrag för bedrivande av växtförädling föreslå, att
registrering av sortnamn icke linge förekomma, dels ock av firman Weibull
till styrelsen avgivet yttrande över nämnda skrivelse.
I ovannämnda av Sveriges utsädesförening hos lantbruksstyrelsen gjorda
framställning anföres huvudsakligen följande:
Under senare tid hade ej sällan förekommit, att utsädesfirmor såsom varumärke
inregistrerat visst namn å av dem förd utsädessort, vilket namn i
regel vore det, som sorten erhållit av sin framställare. Genom sådan registrering
erhölles ensamrätt att föra sorten i handeln under det registrerade
namnet. Sålunda ägde ingen annan utsädesfirma saluföra sorten i säckar
eller med omslag märkta med det registrerade namnet, och ej heller kunde
lantmännen sinsemellan offentligen utbjuda sorten till salu under dess rätta
namn. Det vore därför uppenbart, att registreringen kunde komma att i
mycket hög grad försvåra den allmänna och snabba spridningen av värdefullare
sorter inom landet. Ej mindre fara läge däri, att registreringssystemet
kunde förorsaka oreda inom utsädeshandeln, i det att sorter, som
på grund av registreringen ej finge allmänt saluhållas under sitt rätta namn,
utbjödes under nytt icke inregistrerat namn. Vidare verkade registreringen
hämmande å arbetet för fortsatt förädling av en registrerad sort, enär å den
förädlade varan icke finge av annan användas det gamla sortnamnet med
eventuellt tillägg av tecknet II, III o. s. v. Vad särskilt anginge utländska
utsädessorter, som i vissa fall efter av föreningen verkställda undersökningar
spredes, kunde svenska utsädesfirmor genom registrering av namnet å sådan
sort hindra dess spridning. Så hade jämväl i ett fall skett, i det att firman
Weibull genom inregistrering av namnet å viss dansk kornsort hindrat föreningen
att utnyttja resultatet av verkställda undersökningar rörande detta
utsäde. Föreningen hade för avsikt att senare upptaga förevarande fråga
genom framläggande av förslag till ändring i hithörande lagstiftning. Vad
som närmast syntes kunna göras vore emellertid, att statsunderstödda företag
hindrades att begagna registreringssystemet, vare sig de själva eller genom
mellanhand handhade försäljningen av sorten i fråga.
Vad beträffade allmänna svenska utsädesaktiebolaget, som enligt överenskommelse
förde i handeln av föreningen förädlade sorter, hade bolaget
vid pågående förhandlingar örn nytt avtal med föreningen ställt sig
förstående gentemot av föreningen framförda önskemål örn intagande i
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1t) saini. 2S höft. (Nr 71—72.) 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
avtalet om förbud mot namnregistrering, dock under förutsättning att
andra statsunderstödda företag i branschen bomme i samma ställning.
Firman Weibulls yttrande över sistnämnda framställning innehåller i
huvudsak följande:
Att firman i ett visst fall registrerat namnet å dansk kornsort hade
berott på, att firman enligt avtal med den danska förädlaren förvärvat
ensamrätt till försäljningen av förädlarens produkter i Sverige. Firman,
som ville framhålla, att jämväl utsädesaktiebolaget i Svalöv hade ett
flertal sorter inregistrerade, hade emellertid i eget välförstått intresse
ingalunda för avsikt att begagna sortregistreringen till att hindra spridning
av sorterna, under förutsättning att spridningen ägde rum i lojala
former. Frågan örn registreringsskydd för originalsorter vore för övrigt
långt mera komplicerad, än som framginge av föreningens framställning,
och kunde exempelvis icke ses på samma sätt, då det gällde korsbefruktande
växtslag som då fråga vore örn de självbefruktande. Förstnämnda
växtslag vore långt mindre konstanta och underkastade större faror för
försämring vid reproduktionen. Det förelåge därför såväl från det allmännas
sida som för växtförädlaren själv ett betydande intresse av noggrann
kontroll av den reproduktion, som kunde äga rum utanför förädlarens
egen, och någon annan möjlighet för sådan kontroll torde för närvarande
icke finnas än den som kunde utövas med stöd av sortregistreringen.
Växtförädlaren hade genom denna en viss möjlighet i sin hand
att stävja missbruk av sortnamnet.
Lantbruksstyrelsen anför vidkommande utsädesföreningens framställning
rörande registrering av sorter följande.
Nämnda framställning syntes grunda sig på den principiella uppfattningen,
att fri handel med de förädlingsprodukter, som åstadkommes genom
bidrag av statsmedel, bäst gynnade den svenska växtodlingen. Framställningen
torde dock närmast avse förhållanden, som knappast direkt
kunde^ anses beröra den statligt stödda växtförädlingsverksamheten, utan
uppstått såsom en följd av det samarbete, som numera kommit till stånd
mellan firman Weibull och viss dansk växtförädlingsverksamhet. Denna
specialfråga syntes av firman Weibulls yttrande i ärendet att döma vara
en rättsfråga, och funne lantbruksstyrelsen icke anledning att närmare
ingå härpå.
_I principfrågan delade lantbruksstyrelsen givetvis föreningens uppfattning
örn önskvärdheten av, att växtförädlingsresultat, som åstadkommits
med anlitande av statsmedel, i största möjliga utsträckning och utan onödiga
band komme den växtodlande allmänheten till godo. De affärsfirmor,
som tillgodogjorde sig resultaten av växtförädlingen, syntes hittills
åtminstone i regel hava åtnöjt sig med fördelen av ensam dispositionsrätt
till allt befintligt material vid en ny sorts utsläppande i marknaden
samt den givna ekonomiska fördel, som sambandet med växtförädlingen
medförde såsom reklam. Gällde frågan endast sådana spannmålsslag och
därmed jämförliga växter, vilka åtminstone i stort sett såsom självbefruktare
bibehölle sina egenskaper och där således en utsläppt sort även
vid reproducering i andra och tredje hand kunde betraktas såsom samma
sort, skulle lantbruksstyrelsen icke tvekat att giva sin anslutning till
utsädesföreningens förslag. I fråga om korsbefruktade växter, särskilt
rotfrukter och vissa trädgårdsväxter, ställde sig saken dock något annorlunda.
I fråga om dessa växter delade lantbruksstyrelsen den mening,
varåt firman Weibull givit uttryck, eller att det vore nödvändigt,
19
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
att förädlaren själv sökte att med alla medel behålla reproduktionen, under
egen uppsikt. Skedde ej så, syntes all säkerhet för att en sort verkligen
hade de egenskaper, som dess namn avsåge att tillförsäkra, vara
äventyrad. En registrering av dylika sorter i syfte att hindra värdelösa
reproduktioner syntes lantbruksstyrelsen därför berättigad. Att döma av
firman Weibulls yttrande i ämnet delade firman åtminstone i viss man
lantbruksstyrelsens uppfattning i denna del och syntes hava för avsikt
att vid sin affärsverksamhet utnyttja inregistreringen så, att onödiga
olägenheter icke därigenom vållades svensk odling. Under sådana
förhållanden funne sig lantbruksstyrelsen icke böra tillstyrka bifall till
utsädesföreningens framställning.
Departementschefen har beträffande sistberörda fråga anfört följande.
»Vad angår det av Sveriges utsädesförening väckta förslaget, att utlämnande
av statsanslag för växtförädling måtte förknippas med villkor
örn förbud mot namnregistrering å utsädessorter, synes mig knappast
lämpligt att i frågans nuvarande outredda läge tillgripa en sådan åtgärd,
så mycket mindre som, enligt vad utredningen synes giva vid handen,
inregistreringen, ifråga åtminstone örn vissa sorter, synes kunna
medföra fördelar ur allmänhetens synpunkt. På grund härav och i anslutning
jämväl till den av firman Weibull avgivna förklaringen, att
firman för sin del icke hade för avsikt att begagna namnregistrering till
förhindrande av vederbörlig spridning av växtförädlingens resultat, finner
jag mig icke kunna tillstyrka förslaget.»
Motionen 11:171 har upptagit utsädesföreningens ovanberörda framställning
att såsom villkor för erhållande av statsbidrag för bedrivande
av växtförädling bör uppställas, att registrering av sortnamn icke må
förekomma eller, då sådan redan skeft, icke utnyttjas till förhindrande
av sorternas spridning. Denna motion har således avseende å såväl Sveriges
utsädesförening som Weibullsholms växtförädlingsanstalt. På
grund härav har utskottet ansett erforderligt att under nu förevarande
punkt upptaga denna fråga.
Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att utskottet.
erinra.
Beträffande det av utsädesföreningen framställda, i motionerna 1:173
och II: 167 upptagna förslaget örn anvisande för utvidgning av föreningens
verksamhet av dels ett engångsanslag å 80,000 kronor dels ock till
bestridande av årliga utgifter för utvidgad verksamhet 32,750 kronor har
lantbruksstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande den 24 september
1929 framhållit, att utvidgningsplanerna delvis avsåge förbättring av
arbetsresultaten och således borde vara av direkt värde för bolaget.
Med fog kunde därför enligt styrelsens mening ifrågasättas, att
bolaget i form av en ökad ersättning för övertagande av föreningens
stammar påtoge sig kostnader, som direkt gagnade dess verksamhet. Med
hänsyn till då pågående förhandlingar mellan föreningen och bolaget om
nytt avtal ansåg sig lantbruksstyrelsen icke för det dåvarande böra
upptaga föreningens framställning i denna del till behandling. Genom
20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Kungl. Marits skrivelse den 14 mars 1930 (nr 271) har ett nytt avtal mellan
föreningen och utsädesbolaget för yttrande förelagts riksdagen. I
sitt i anledning härav avgivna utlåtande nr 71 har utskottet av angivna
skäl ansett sig icke kunna tillstyrka längre giltighetstid än tre år.
Utskottet har vidare hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla örn utredning rörande de statsunderstödda växtförädlings
anstalterna. Denna utredning skulle bland annat omfatta en undersökning
rörande anstalternas anslagsbehov. I avvaktan på resultat av
denna utredning anser sig utskottet icke böra förorda anvisande av särskilda
medel för utvidgning av föreningens verksamhet. Utskottet, kan
sålunda icke biträda motionerna 1:173 och II: 167.
Rörande motionen II: 171, vilken utskottet av ovan angivna skäl ansett
sig böra upptaga under förevarande punkt, delar utskottet givetvis den
uppfattningen, att växtförädlingsresultat, som åstadkommits med anlitande
av statsmedel, i största möjliga utsträckning och utan onödiga
hand höra komma den växtodlande allmänheten till godo. Å andra sidan
torde icke höra förbises att det här gäller en fråga, som reglerats genom
lagstiftning och som därtill är av internationell karaktär. Att genom uppställande
såsom villkor för statsbidrag till här berörda två växtförädlingsanstalter
att registrering av sortnamn ej får förekomma undantaga
dessa från den rätt i förevarande avseende, som jämlikt gällande
lagstiftning tillkommer andra utsädesfirmor kan utskottet icke tillstyrka.
Hittills vunnen erfarenhet på området synes heller knappast
motivera ett sådant steg. Beträffande det av utsädesföreningen åberopade
fallet har lantbruksstyrelsen framhållit, att detta hade avseende
å förhållanden, som knappast direkt kunde anses beröra den statligt understödda
växtförädlingsverksamheten. För övrigt torde kunna förutsättas
att ifrågavarande båda anstalter skola med hänsyn till dem beviljat
statsanslag finna det vara med sitt eget välförstådda intresse häst
förenligt att icke göra sig skyldiga till missbruk av registreringsrätten.
Under hänvisning i övrigt till vad departementschefen i ärendet anfört
kan utskottet icke biträda motionen II: 171.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
1:173 och II: 167 samt II: 171 för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom särskilda extra anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning
av och samarbete med föreningens filialer 144,240
kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
23
och Jämtland samt i Luleå 100,460 kronor eller sålunda
tillhopa 244,700 kronor.
2:o) Under punkt 77 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposi- . Understöd.
lände av den
tion har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att till understödjande av praktiskt
den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för vetenskapliga
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000 kronor. å Weibulls
Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 281—288 i statsrådsprotokollet. holm.
Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsholm har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret
1924/1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 75,000 kronor samt för
vart och ett av budgetåren 1926/1927—1929/1930 50,000 kronor.
Genom beslut den 22 mars 1929 ställde Kungl. Majit det för innevarande
budgetår anvisade anslaget till firman W. Weibulls förfogande, under
villkor att anslaget komme förädlingsverksamheten helt till godo, att
verksamheten vilade å den framstående teoretisk och praktiska utbildning
hos dess utövare, som vore nödvändig för vinnande av anstaltens
ändamål, samt uppehölles i sådan omfattning, att redan vunna resultat
kunde utnyttjas och ett fullföljande äga rum av de viktigaste förädlingsarbetena,
samt att firman underkastade sig den kontroll och inspektion
angående medlens användning som kunde finnas erforderlig. I den mån
så erfordrades för verkställande av nämnda kontroll och inspektion, skulle
det åligga firman Weibull ej mindre att ställa till förfogande firmans
räkenskaper, priskalkyler och övriga handlingar ävensom för inspektion
upplåta laboratorier, försöksfält och dylikt, än även att tillhandahålla
räkenskaperna i sådant skick, att utgifterna för växtförädlingsverksamheten
utan svårighet kunde särskiljas från firmans övriga utgifter. Tilllika
uppdrog Kungl. Majit åt lantbruksstyrelsen att utöva berörda kontroll-
och inspektionsverksamhet, innefattande jämväl granskning av priserna
å firmans utsädes varor, samt att därom till Kungl. Majit avgiva
berättelse.
I skrivelse den 25 oktober 1929 har firman Weibull på i statsrådsprotokollet
närmare angivna skäl hemställt, att för understödjande av den
praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm måtte för budgetåret
1930/1931 anvisas ett extra anslag av 100,000 kronor.
över framställningen har lantbruksstyrelsen den 27 november 1929 avgivit
infordrat utlåtande. Vid detsamma har fogats dels under punkt 1
härovan berörda, till styrelsen ställda skrivelse från Sveriges utsädesförening,
däri föreningen anhållit, att styrelsen måtte såsom villkor för
statsbidrag för bedrivande av växtförädling föreslå, att registrering av
sortnamn icke finge förekomma, dels ock av firman Weibull till styrelsen
avgivet yttrande över nämnda skrivelse.
För utsädesföreningens berörda skrivelse jämte däröver av lantbruksstyrelsen
och firman Weibull avgivna yttranden har utskottet redogjort
under punkt 3 :o) här ovan.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Enligt av firman åberopat utdrag av firmans räkenskaper för räkenskapsåret
1928/1929 bär under samma tid utgifterna för växtförädlingsanstalten
uppgått till 197,167 kronor 15 öre, därav 171,452 kronor 36 öre
för förädlingsverksamheten och 25,714 kronor 79 öre för frökontrollen.
För levererade produkter av förädlingsverksamheten har influtit 12,954
kronor 72 öre. Efter avdrag för sistnämnda belopp hava således kostnaderna
för förädlingsverksamheten uppgått till 158,497 kronor 64 öre.
Beträffande resultatet av firmans bokslut för sistförflutna räkenskapsår
har firman i sin framställning vidare upplyst, att å byggnader, inventarier,
osäkra fordringar m. m. avskrivits omkring 142,000 kronor, samt
att bokslutet, i vilket hänsyn tagits till statsbidraget, utvisade ett överskott
å allenast 7,749 kronor 99 öre. Delägarnas i verksamheten insatta
kapital hade icke kunnat gottskrivas ränta, och ej heller hade firmans
två chefer, som tillika vore delägare, kunnat gottskrivas lön.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet till en början anfört
följande angående firman Weibulls framställning om anslag:
Styrelsen hade inspekterat växtförädlingsverksamheten å Weibullsholm
och därvid funnit densamma vara upprätthållen i föreskriven utsträckning
samt enligt lantbruksstyrelsens förmenande i alla avseenden tillfredsställande
ordnad. Av firmans räkenskaper framginge, att det för
senast förflutna budgetår anvisade statsanslaget endast täckt cirka en
tredjedel av utgifterna för själva växtförädlingen. Lantbruksstyrelsen
hade icke funnit anledning att framställa någon erinran vare sig i fråga
örn storleken av de olika utgiftsposter, som uppförts såsom belastande
växtförädlingen, eller beträffande firmans prissättning å utsädesvaror.
Till stöd för sin ansökning örn ett förhöjt anslag åberopade firman
Weibull dels förenämnda kostnadsuppgifter, dels sin omfattande växtförädlingsverksamhet
samt den betydelse denna genom värdefulla tillskott
av växtodlingsmaterial inom snart sagt alla växtkulturella områden
hade för landets jordbruk, och dels att firmans ekonomiska läge vore
sådant, att ett ökat statsbidrag vore nödvändigt, för att växtförädlingsverksamheten
skulle kunna upprätthållas i oförminskad omfattning.
Lantbruksstyrelsen ansåge sig kunna vitsorda förevarande anstalts för
svenskt jordbruk betydelsefulla samt framgångsrika verksamhet inom
olika förädlingsområden. Om lantbruksstyrelsen också fortfarande i princip
vidliölle sin vid upprepade tillfällen uttalade uppfattning, att olägenheter
lätt kunde uppstå därigenom att staten upprätthölle växtförädlingsverksamhet
på skilda håll utan organiserat samarbete i någon form mellan
de olika arbetscentra, ansåge sig styrelsen dock med hänsyn till den
ställning, statsmakterna redan intagit till denna fråga, och i betraktande
av det betydelsefulla arbete, som bedreves vid Weibullsholm, kunna förorda,
att anslag beviljades anstalten jämväl för budgetåret 1930/1931.
Vid bedömande av behovet utav den ifrågasatta anslagsförhöjningen
måste enligt lantbruksstyrelsens mening undersökas, huruvida något av
de båda affärsföretag, som utnyttjade resultaten av den med statsunderstöd
bedrivna växtförädlingen — vid Svalöv respektive Weibullsholm —
särskilt gynnades. En jämförelse mellan de av förbindelsen med vederbörande
växtförädlingsanstalt förenade kostnader, som åsamkades de
båda affärsföretagen vid Svalöv och Weibullsholm, vore därvid enligt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
23
lantbruksstyrelsen förmenande av betydelse. Därvid syntes utgifterna
för växtförädling och för kontroll böra sammanräknas, enär affärsföretaget
vid Svalöv genom det av statsmakterna godkända avtalet med Sveriges
utsädesförening vore bundet vid den nuvarande kontrollen, och det
därjämte kunde vara svårt att skilja på kostnader för förädling och för
kontroll, särskilt som, åtminstone vad Svalöv beträffade, till den senare
posten räknades all insyning och odlingskontroll.
För budgetåret 1928/1929 uppginge efter avdrag av värdet av levererade
produkter de totala omkostnaderna för växtförädling och kontroll
vid Weibullsholm såsom nämnt till ett belopp av 184,212 kronor 43 öre,
varav på affärsföretagets del efter avdrag av statsanslaget komme 134,212
kronor 43 öre. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat uppginge motsvarande
omkostnader under samma tid för affärsföretaget vid Svalöv till
132,393 kronor 25 öre, varav 60,000 kronor utgjorde avgift till växtförädlingsanstalten
och återstoden kontraktsenliga kontrollkostnader. Under
förutsättning att de båda växtförädlingsanstalternas förädlingsresultat
vore likvärdiga till myckenhet och handelsvärde och de båda firmornas
årliga försäljning av vid respektive anstalter förädlade sorter också vore
ungefär lika omfattande, borde affärsföretagen av förestående siffror att
döma redan med nu utgående statsanslag vara ungefär lika belastade.
Det vore emellertid å andra sidan möjligt, att respektive företags årliga
omsättning av utsädesvaror utav förädlade sorter skilde sig från varandra
i sådan utsträckning, att, därest statsbidraget ansåges böra utmätas
med hänsyntagande till detta förhållande, ett ökat statsbidrag till
firman Weibull kunde anses fullt berättigat. Huru detta förhållande
mellan firmornas ifrågavarande omsättning i verkligheten tedde sig, undandroge
sig lantbruksstyrelsens bedömande, då uppgifter angående omfattningen
av firman Weibulls försäljning av egna förädlingar icke stått
till lantbruksstyrelsens förfogande. Vid Svalöv däremot bokfördes på
grund av avtalet med utsädesföreningen omsättningen av förädlade sorter
särskilt. Vid bedömande av denna fråga torde för övrigt viss hänsyn
böra tagas därtill, att förenämnda utsädesförening gjort gällande, att
den avgift till utsädesföreningen vid Svalöv, som affärsföretaget därstädes
för närvarande erlade, vore för låg och att underhandlingar örn en
förhöjning därav påginge utan att, såvitt lantbruksstyrelsen hade sig
bekant, hittills hava lett till något resultat.
Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört följande.
»Med hänsyn till det stora värdet för jordbruket av den av firman Weibull
bedrivna växtförädlingsverksamheten anser jag, att statsbidrag för
ändamålet bör beredas firman jämväl för budgetåret 1930/1931. Vidkommande
anslagsbehovet synas på grund av firmans ekonomiska förhållanden,
sådana de framgå av utredningen i ärendet, svårigheter komma att
uppstå för firman att hålla verksamheten i gång i ungefär nuvarande
utsträckning, örn icke ytterligare statsanslag medgives firman. I betraktande
av att det mål växtförädlingen eftersträvar, avseende bland annat
att böja nettoavkastningen av den brukade jordarealen, för lantbrukets
ekonomiska drift är av största betydelse samt den förlust denna förädlingsverksamhet
kunde lida genom ett nedläggande i större utsträckning
av firmans verksamhet, vilken haft att framvisa synnerligen goda resultat,
vill jag tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår i enlighet
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Utskottet.
med firmans hemställan bestämmes till 100,000 kronor. För anslagets utgående
torde böra gälla enahanda villkor, som föreskrivits genom Kungl.
Maj:ts ovanberörda beslut beträffande anslaget för budgetåret 1929/1930.»
På sätt utskottet redan under punkt l:o) erinrat har utskottet i utlåtande
nr 71 hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
örn utredning rörande de båda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,
Svalöv och Weibullsholm. Denna utredning skulle bland annat
omfatta en undersökning rörande anstalternas anslagsbehov. I avvaktan
på denna utrednings resultat har utskottet under nämnda punkt
ansett sig icke böra förorda anvisande av särskilda motionsvis begärda
medel för utvidgning av Sveriges utsädesförenings verksamhet.
Vad beträffar den av Kungl. Majit föreslagna anslagsförhöjning till
Weibullsholms växtförädlingsanstalt avses därmed att trygga ett bibehållande
av växtförädlingsverksamheten i nuvarande omfattning. Utskottet
anser givetvis ett sådant bibehållande vara i hög grad önskvärt. Emellertid
har utskottet med hänsyn till den av utskottet ifrågasatta utredningen
funnit en begränsning böra ske i det föreslagna beloppet. Utskottet
kan därför icke tillstyrka högre anslag än 75,000 kronor. Utskottet anser
sig emellertid kunna förvänta, att även med ett anslag å sistnämnda
belopp det fortfarande skall bliva firman möjligt att uppehålla verksamheten
i sådan omfattning, att vunna resultat icke äventyras samt att
de viktigaste växtförädlingsarbetena fullföljas.
Beträffande den väckta frågan örn uppställande såsom villkor för statsbidrag
för bedrivande av växtförädlingsverksamhet, att registrering av
sortnamn ej skulle få förekomma, har utskottet redan under punkt l:o)
här ovan angivit sin ställning till denna fråga, och tillåter sig utskottet
hänvisa härtill.
Under åberopande av det anförde hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning till understödjande av den
praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 75,000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 71.
301710. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:322 Riksdagens skrivelse Nr 822 s. 11 i texten