Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet dels örn anslag till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.

1930-05-06 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:72, Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet dels örn anslag till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Sveriges

utsädes
forening.

Motioner.

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 10 !. m.

Utlåtande i anledning av i statsverkspropositionen under nionde

huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till

uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet dels örn anslag till understödjande

av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm

jämte tre i dessa ämnen väckta motioner.

(Irsta avd.)

lto) Under punkt 76 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa

såsom särskilda extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och samarbete

med föreningens filialer 144,240 kronor, dels ock till uppehållande

av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i

Luleå 100,460 kronor eller sålunda tillhopa 244,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 272—281 i statsrådsprotokollet.

\

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner,

nämligen 1:173 av herr Jönsson, samt II: 167 av herrar Paulsen och Pehrson

i Bramstorp, har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931,

utöver av Kungl. Majit föreslaget belopp, såsom extra anslag till Sveriges

Utsädesförening anvisa dels till bestridande av årskostnaderna för utvidgad

verksamhet ett belopp av 32,750 kronor, dels ock för gäldande av vissa med

denna utvidgning förenade och i vissa avseenden såsom förutsättning härför

nödvändiga engångskostnader 80,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 171 av herr

Anderson i Storegården m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte såsom

villkor för erhållande av statsunderstöd för bedrivande av växtförädling

bestämma, att registrering av sortnamn icke må förekomma eller, då sådan

redan skett, icke utnyttjas till förhindrande av sorternas spridning, vare sig

den, som sökt och erhållit statsanslag, själv bedriver försäljning av sorter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 13

eller genom särskild mellanhand, som övertagit försäljningen, tillhandahåller

sådana.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges

ntsädesförening. Anslagets belopp, som plägar bestämmas till skillnaden

mellan de belopp, vartill föreningens inkomster och utgifter efter granskning

beräknas uppgå, är för budgetåret 1929/1930 uppfört med 235,200

kronor, därav 135,250 kronor till huvudanstalten vid Svalöv och 99,950

kronor till filialerna.

I en till Kungl. Maj:t inkommen ansökning, varöver infordrade utlåtanden

avgivits den 24 september 1929 av lantbruksstyrelsen och den 23 oktober

1929 av statskontoret, har styrelsen för utsädesföreningen till en början,

med utgångspunkt från verksamhetens tillgodoseende i hittillsvarande omfattning,

gjort framställning i fråga örn anvisande av anslag för budgetåret

1930/1931 dels till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

ävensom för beredande av vissa förmåner åt universitetets i Lund institution

för ärftlighetsforskning, dels ock för uppehållande av verksamheten

vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och i Luleå. I denna ansökning

har föreningen tillika hemställt, dels att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att, utöver förstnämnda anslag, för utvidgning av föreningens

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett anslag av 32,750 kronor,

dels ock i den form och på det sätt Kungl. Majit kunde finna lämpligt

ställa till föreningens förfogande ett belopp av 80,000 kronor för bestridande

av vissa i ansökningen angivna med verksamhetens utvidgning förenade

och i vissa avseenden såsom förutsättning härför nödvändiga engångskostnader.

Förstnämnda förslag innefattar, vad angår huvudinstitutionen, höjningar å

utgiftssidan med sammanlagt 4,045 kronor. Härav hänföra sig 600 kronor till

avlöningar till tjänstemän m. fl., 165 kronor till dyrtidstillägg, 200 kronor

till kontorsutgifter, post, telefon m. m., 300 kronor till försäkringar och

skatter, 800 kronor till räntor och 280 kronor till diverse utgifter, 500

kronor till en nytillkommen post, avseende arrende av jord för ärftlighetsinstitutionens

försök, och 1,200 kronor till en likaledes ny post till biträde

vid förevisning av institutionen för besökande. Å andra sidan innebär förslaget

nedsättning av posten till kontrollverksamhet med 28,500 kronor till

15,000 kronor, beroende på överflyttning i väsentliga delar av denna verksamhet

till statens centrala frökontrollanstalt, och av posten till pensionsavgifter

med beräknade 400 kronor. Utgifterna för filialerna hava på grund

av nytillkomna ålderstillägg höjts med 500 kronor. Då de för budgetåret

1929/1930 godkända utgifterna sammanlagt uppgå till 357,915 kronor, utgör

Äng.

anslag till

Svei iges

utsädesför

erling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

föreningens förslag i avseende å verksamheten i dess nuvarande omfattning

en utgiftsminskning av 24,255 kronor.

I fråga örn inkomstberäkningen föreligga följande skiljaktigheter i förhållande

till budgetåret 1929/1930, för vilket år inkomsterna beräknades

till 122,700 kronor. Posterna hyror och tilläggsavgiften från statens centrala

frökontrollanstalt hava höjts med 600 respektive 7,500 kronor, under

det att dels grundavgiften från centrala frökontrollanstalten sänkts med

32,500 kronor till 15,000 kronor, dels en tilläggsavgift från allmänna svenska

utsädesbolaget å 200 kronor bortfallit.

Beträffande härefter föreningens ansökning i den del den avser anvisande

av anslag för utvidgning av föreningens verksamhet, vilken grundar sig

på av de olika avdelningsföreståndarna framställda förslag, har föreningen

sammanfattat de allmänna motiven härför sålunda.

Orsakerna till behovet av ökade medel vore flera. Så hade kravet på i

vissa avseenden — främst med hänsyn till inre egenskaper — förbättrad

kärnkvalitet hos ett par av våra viktigaste sädesslag, vete och korn, nödvändiggjort

särskilda undersökningar och förädlingsarbeten. De senaste

årens ogynnsamma förhållanden för rågodlingen hade ökat behovet av för

sådana skördenedsättande faktorer mera okänsliga sorter. Vallodlingens

och beteskulturens ökade betydelse för vårt jordbruk nödvändiggjorde ökade

ansträngningar för att frambringa särskilda för våra vallar och betesmarker

lämpliga sorter av gräs och vallbaljväxter. Nyupptagna metoder för rotfruktsförädlingen

ansåges lämna större möjligheter för uppdragandet av nya

rotfruktsorter, och det syntes angeläget, att arbetena härmed kunde utföras

i tillräckligt stor omfattning. Så vore också fallet i fråga örn potatisförädlingen;

för potatisens vidkommande hade den i vårt land nu inkomna

potatiskräftan därjämte nödvändiggjort särskilda förädlingsarbeten för frambringandet

av mot nämnda sjukdom immuna sorter. De allmänt härjande

växtsjukdomar^ gjorde också behovet av särskilda studier rörande desamma

och deras bekämpande, bland annat, i samband med förädlingsarbetena, stort.

Möjligheterna för föreningen att i detta avseende göra en större insats hade

också ökats, sedan föreningen i sin tjänst fått en avdelningsföreståndare med

speciell utbildning på växtsjukdomarnas område.

De för ovan antydda utvidgningar av förädlingsarbetena samt övriga

ändamål behövliga medlen uppgå enligt i ansökan gjord sammanställning

till följande belopp.

Årliga utgifter Engångskostnad

Vete- och havreavdelningen ...........................

Kr.

5,250

37,000: —

Bakningsförsöken ................................................

»

1,000

—

Kornavdelningen ................................................

»

2,000

—

Rågavdelningen..................................................

»

1,000

—

Vallväxtavdelningen............................................

»

4,500

__ — —

Rotfruktsavdelningen ........................................

Avdelningen för potatis och ärter samt studier

»

4,500

8,400: —

av växtsjukdomar...........................................

»

6,000

— 16,500: —

Kemiska avdelningen ........................................

»

1,000: — 10,800: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets

utlåtande Nr 72.

15

Årliga utgifter

Engångskostnad

Kontrollavdelningen..................................

—

1,000: —

Ärftlighetsinstitutionen ...........................

— —

7,000: —

ökat belopp för amortering av skulder

........ »

5,000: —

— —

Biträde för upplysningsverksamheten ...

......... »

2,500: —

— —

Kronor

32,750: —

80,700: —

I nu förevarande avseende har lantbruksstyrelsen anfört följande.

Det borde anmärkas, att gällande avtal mellan utsädesföreningen och allmänna

svenska utsädesaktiebolaget upphörde att gälla den 30 juni 1930 och

att förhandlingar örn nytt avtal mellan kontrahenterna påginge. Föreningens

representanter hade därvid påyrkat, att avgiften för stammarna borde

höjas från 60,000 till 90,000 kronor. Några positiva resultat av nämnda

förhandlingar torde icke ännu hava uppnåtts. Utvidgningsplanerna avsåge

emellertid delvis förbättring av arbetsresultaten och borde således vara av

direkt värde för bolaget. Med fog kunde därför ifrågasättas, att bolaget

påtoge sig kostnaderna för åtgärder, som direkt gagnade dess verksamhet.

Huru förhållandena kunde utveckla sig, kunde givetvis icke nu förutses.

I alla händelser skulle ett beviljande av statsbidrag för utvidgning av föreningens

verksamhet utan tvivel föregripa nämnda förhandlingar. Under

sådana förhållanden ansåge lantbruksstyrelsen sig icke för närvarande böra

upptaga föreningens framställning i denna del till behandling.

Slutligen har lantbruksstyrelsen på grund av vad ovan anförts hemställt,

att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att anvisa för budgetåret 1930/

1931 såsom särskilda extra anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av och

samarbete med föreningens filialer (231,000 — 86,800 =) 144,200 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens filialer vid

Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands

län och Jämtland samt i Luleå 100,460 kronor eller sålunda tillhopa

244,660 kronor.

Departementschefen har anfört följande, varav framgår innebörden av

Kungl. Maj:ts förslag.

»På av lantbruksstyrelsen anförda skäl och av statsekonomisk hänsyn

anser jag mig icke kunna tillstyrka beviljande för budgetåret 1930/1931 av

statsbidrag för utvidgning av utsädesföreningens verksamhet enligt föreningens

nu framlagda förslag.

Beträffande den av föreningen i anslutning till nuvarande omfattning av

verksamheten uppgjorda utgifts- och inkomstberäkningen får jag anföra

följande. I fråga först om utgifterna har posten till avlöningar till föreningens

tjänstemän upptagits till 85,650 kronor, med beräkning att avlöningen

till kontrollföreständaren skulle fastställas efter samma grunder,

som föregående år skett för avdelningsföreståndarna. Redan föregående år var

denna fråga föremål för prövning utan att vinna bifall. Med allt beaktande

av de kvalifikationer, som, på sätt av föreningen framhållits, måste

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

ställas på innehavaren av kontrollföreståndarbefattningen, finner jag, med

hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet anfört, även nu övervägande

skäl tala för att en viss skillnad i löneavseende göres mellan kontrollföreståndaren

och föreståndarna för förädlingsavdelningarna. Jag tillstyrker

sålunda härutinnan lantbruksstyrelsens av statskontoret biträdda förslag liksom

ock att i enlighet med myndigheternas förslag i förevarande post må

inräknas de i ärendet omhandlade ålderstilläggen till vissa föreningens befattningshavare.

Posten hör sålunda upptagas med (85,650 — 1,700 =) 83,950

kronor. I posten till dyrtidstillägg föranledes på grund av mitt förslag

rörande kontrollföreståndarens lön en minskning med 435 kronor eller till

19,115 kronor.

I fråga örn det såsom ny post upptagna beloppet å 1,200 kronor till

anstaltens förevisning för besökande fann jag mig, — — — förlidet år

icke böra tillstyrka anslags upptagande för ändamålet. Vunnen ytterligare

erfarenhet, särskilt beträffande det hinder som med nuvarande

ordning vid dylik förevisning vållas i arbetets bedrivande vid anstalten,

torde emellertid hava ådagalagt att härutinnan föreligger ett behov av

den art att det synes böra tillgodoses. Jag vill därför nu förorda, att

posten, i överensstämmelse med vad både lantbruksstyrelsen och statskontoret

förlidet år tillstyrkte, tages med i utgiftsberäkningen för budgetåret

1930/1931.

Beträffande övriga utgiftsposter, mot vilka varken lantbruksstyrelsen eller

statskontoret gjort någon invändning, bar jag ingen erinran att framställa.

Utgifterna skulle sålunda upptagas för buvudanstalten med (233,200 —

2,135 =) 231,065 kronor och för filialerna till 100,460 kronor eller med sammanlagt

331,525 kronor.

Vad angår föreningens inkomstberäkning har den däri upptagna posten

å 11,300 kronor, avseende tilläggsavgift av statens centrala frökontrollanstalt,

av lantbruksstyrelsen föreslagits skola utgå ur beräkningen. Då

på sätt i ärendet framhållits detta belopp utgör ersättning för tidigare bestridda

kostnader, vilka icke medtagits i föreningens utgiftsstat, och då

enligt vad jag erfarit ifrågavarande avgift nätt och jämnt torde täcka omkostnaderna,

anser jag mig böra förorda, att beloppet uteslutes ur staten.

I anslutning till vad statskontoret anfört anser jag emellertid, att uttrycklig

bestämmelse bör meddelas, att tilläggsavgiften i fråga uteslutande må

användas för avbetalning av föreningens skulder. I övrigt föranleder föreningens

inkomstberäkning icke någon erinran från min sida. Inkomsterna

skulle sålunda beräknas till (98,100 — 11,300 =) 86,800 kronor. Med hänsyn

till den beräkning av föreningens utgifter och inkomster, som jag ovan

tillstyrkt, skulle det erforderliga statsbidraget utgöra (331,525 — 86,800 =)

244,725 kronor eller i avrundat tal 244,700 kronor, därav för huvudanstalten

144,240 kronor och för filialerna 100,460 kronor.

Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande till

statsbidraget för innevarande budgetår en ökning med 9,500 kronor.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

17

I motionerna 1:173 och II: 167 Ilar upptagits utsädesföreningens ovan- Motionerna

berörda framställning örn anslag för budgetåret 1930/1931 för utvidgning

av föreningens verksamhet. föreningens

verksamhet.

Vidare torde i anledning av motionen II: 171 först böra erinras örn följande, Äng. registsorn

framgår av statsrådsprotokollet under punkt 77 i nionde huvudtiteln sorter.

angående anslag för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm.

Med ett i statsrådsprotokollet omförmält utlåtande av lantbruksstyrelsen

angående en av firman Weibull gjord framställning örn anslag för budgetåret

1930/1931 hade styrelsen överlämnat en till styrelsen ställd skrivelse

från Sveriges utsädesförening, däri föreningen anhållit, att styrelsen måtte

såsom villkor för statsbidrag för bedrivande av växtförädling föreslå, att

registrering av sortnamn icke linge förekomma, dels ock av firman Weibull

till styrelsen avgivet yttrande över nämnda skrivelse.

I ovannämnda av Sveriges utsädesförening hos lantbruksstyrelsen gjorda

framställning anföres huvudsakligen följande:

Under senare tid hade ej sällan förekommit, att utsädesfirmor såsom varumärke

inregistrerat visst namn å av dem förd utsädessort, vilket namn i

regel vore det, som sorten erhållit av sin framställare. Genom sådan registrering

erhölles ensamrätt att föra sorten i handeln under det registrerade

namnet. Sålunda ägde ingen annan utsädesfirma saluföra sorten i säckar

eller med omslag märkta med det registrerade namnet, och ej heller kunde

lantmännen sinsemellan offentligen utbjuda sorten till salu under dess rätta

namn. Det vore därför uppenbart, att registreringen kunde komma att i

mycket hög grad försvåra den allmänna och snabba spridningen av värdefullare

sorter inom landet. Ej mindre fara läge däri, att registreringssystemet

kunde förorsaka oreda inom utsädeshandeln, i det att sorter, som

på grund av registreringen ej finge allmänt saluhållas under sitt rätta namn,

utbjödes under nytt icke inregistrerat namn. Vidare verkade registreringen

hämmande å arbetet för fortsatt förädling av en registrerad sort, enär å den

förädlade varan icke finge av annan användas det gamla sortnamnet med

eventuellt tillägg av tecknet II, III o. s. v. Vad särskilt anginge utländska

utsädessorter, som i vissa fall efter av föreningen verkställda undersökningar

spredes, kunde svenska utsädesfirmor genom registrering av namnet å sådan

sort hindra dess spridning. Så hade jämväl i ett fall skett, i det att firman

Weibull genom inregistrering av namnet å viss dansk kornsort hindrat föreningen

att utnyttja resultatet av verkställda undersökningar rörande detta

utsäde. Föreningen hade för avsikt att senare upptaga förevarande fråga

genom framläggande av förslag till ändring i hithörande lagstiftning. Vad

som närmast syntes kunna göras vore emellertid, att statsunderstödda företag

hindrades att begagna registreringssystemet, vare sig de själva eller genom

mellanhand handhade försäljningen av sorten i fråga.

Vad beträffade allmänna svenska utsädesaktiebolaget, som enligt överenskommelse

förde i handeln av föreningen förädlade sorter, hade bolaget

vid pågående förhandlingar örn nytt avtal med föreningen ställt sig

förstående gentemot av föreningen framförda önskemål örn intagande i

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1t) saini. 2S höft. (Nr 71—72.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

avtalet om förbud mot namnregistrering, dock under förutsättning att

andra statsunderstödda företag i branschen bomme i samma ställning.

Firman Weibulls yttrande över sistnämnda framställning innehåller i

huvudsak följande:

Att firman i ett visst fall registrerat namnet å dansk kornsort hade

berott på, att firman enligt avtal med den danska förädlaren förvärvat

ensamrätt till försäljningen av förädlarens produkter i Sverige. Firman,

som ville framhålla, att jämväl utsädesaktiebolaget i Svalöv hade ett

flertal sorter inregistrerade, hade emellertid i eget välförstått intresse

ingalunda för avsikt att begagna sortregistreringen till att hindra spridning

av sorterna, under förutsättning att spridningen ägde rum i lojala

former. Frågan örn registreringsskydd för originalsorter vore för övrigt

långt mera komplicerad, än som framginge av föreningens framställning,

och kunde exempelvis icke ses på samma sätt, då det gällde korsbefruktande

växtslag som då fråga vore örn de självbefruktande. Förstnämnda

växtslag vore långt mindre konstanta och underkastade större faror för

försämring vid reproduktionen. Det förelåge därför såväl från det allmännas

sida som för växtförädlaren själv ett betydande intresse av noggrann

kontroll av den reproduktion, som kunde äga rum utanför förädlarens

egen, och någon annan möjlighet för sådan kontroll torde för närvarande

icke finnas än den som kunde utövas med stöd av sortregistreringen.

Växtförädlaren hade genom denna en viss möjlighet i sin hand

att stävja missbruk av sortnamnet.

Lantbruksstyrelsen anför vidkommande utsädesföreningens framställning

rörande registrering av sorter följande.

Nämnda framställning syntes grunda sig på den principiella uppfattningen,

att fri handel med de förädlingsprodukter, som åstadkommes genom

bidrag av statsmedel, bäst gynnade den svenska växtodlingen. Framställningen

torde dock närmast avse förhållanden, som knappast direkt

kunde^ anses beröra den statligt stödda växtförädlingsverksamheten, utan

uppstått såsom en följd av det samarbete, som numera kommit till stånd

mellan firman Weibull och viss dansk växtförädlingsverksamhet. Denna

specialfråga syntes av firman Weibulls yttrande i ärendet att döma vara

en rättsfråga, och funne lantbruksstyrelsen icke anledning att närmare

ingå härpå.

_I principfrågan delade lantbruksstyrelsen givetvis föreningens uppfattning

örn önskvärdheten av, att växtförädlingsresultat, som åstadkommits

med anlitande av statsmedel, i största möjliga utsträckning och utan onödiga

band komme den växtodlande allmänheten till godo. De affärsfirmor,

som tillgodogjorde sig resultaten av växtförädlingen, syntes hittills

åtminstone i regel hava åtnöjt sig med fördelen av ensam dispositionsrätt

till allt befintligt material vid en ny sorts utsläppande i marknaden

samt den givna ekonomiska fördel, som sambandet med växtförädlingen

medförde såsom reklam. Gällde frågan endast sådana spannmålsslag och

därmed jämförliga växter, vilka åtminstone i stort sett såsom självbefruktare

bibehölle sina egenskaper och där således en utsläppt sort även

vid reproducering i andra och tredje hand kunde betraktas såsom samma

sort, skulle lantbruksstyrelsen icke tvekat att giva sin anslutning till

utsädesföreningens förslag. I fråga om korsbefruktade växter, särskilt

rotfrukter och vissa trädgårdsväxter, ställde sig saken dock något annorlunda.

I fråga om dessa växter delade lantbruksstyrelsen den mening,

varåt firman Weibull givit uttryck, eller att det vore nödvändigt,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

att förädlaren själv sökte att med alla medel behålla reproduktionen, under

egen uppsikt. Skedde ej så, syntes all säkerhet för att en sort verkligen

hade de egenskaper, som dess namn avsåge att tillförsäkra, vara

äventyrad. En registrering av dylika sorter i syfte att hindra värdelösa

reproduktioner syntes lantbruksstyrelsen därför berättigad. Att döma av

firman Weibulls yttrande i ämnet delade firman åtminstone i viss man

lantbruksstyrelsens uppfattning i denna del och syntes hava för avsikt

att vid sin affärsverksamhet utnyttja inregistreringen så, att onödiga

olägenheter icke därigenom vållades svensk odling. Under sådana

förhållanden funne sig lantbruksstyrelsen icke böra tillstyrka bifall till

utsädesföreningens framställning.

Departementschefen har beträffande sistberörda fråga anfört följande.

»Vad angår det av Sveriges utsädesförening väckta förslaget, att utlämnande

av statsanslag för växtförädling måtte förknippas med villkor

örn förbud mot namnregistrering å utsädessorter, synes mig knappast

lämpligt att i frågans nuvarande outredda läge tillgripa en sådan åtgärd,

så mycket mindre som, enligt vad utredningen synes giva vid handen,

inregistreringen, ifråga åtminstone örn vissa sorter, synes kunna

medföra fördelar ur allmänhetens synpunkt. På grund härav och i anslutning

jämväl till den av firman Weibull avgivna förklaringen, att

firman för sin del icke hade för avsikt att begagna namnregistrering till

förhindrande av vederbörlig spridning av växtförädlingens resultat, finner

jag mig icke kunna tillstyrka förslaget.»

Motionen 11:171 har upptagit utsädesföreningens ovanberörda framställning

att såsom villkor för erhållande av statsbidrag för bedrivande

av växtförädling bör uppställas, att registrering av sortnamn icke må

förekomma eller, då sådan redan skeft, icke utnyttjas till förhindrande

av sorternas spridning. Denna motion har således avseende å såväl Sveriges

utsädesförening som Weibullsholms växtförädlingsanstalt. På

grund härav har utskottet ansett erforderligt att under nu förevarande

punkt upptaga denna fråga.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet intet att utskottet.

erinra.

Beträffande det av utsädesföreningen framställda, i motionerna 1:173

och II: 167 upptagna förslaget örn anvisande för utvidgning av föreningens

verksamhet av dels ett engångsanslag å 80,000 kronor dels ock till

bestridande av årliga utgifter för utvidgad verksamhet 32,750 kronor har

lantbruksstyrelsen i sitt ovanberörda utlåtande den 24 september

1929 framhållit, att utvidgningsplanerna delvis avsåge förbättring av

arbetsresultaten och således borde vara av direkt värde för bolaget.

Med fog kunde därför enligt styrelsens mening ifrågasättas, att

bolaget i form av en ökad ersättning för övertagande av föreningens

stammar påtoge sig kostnader, som direkt gagnade dess verksamhet. Med

hänsyn till då pågående förhandlingar mellan föreningen och bolaget om

nytt avtal ansåg sig lantbruksstyrelsen icke för det dåvarande böra

upptaga föreningens framställning i denna del till behandling. Genom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Kungl. Marits skrivelse den 14 mars 1930 (nr 271) har ett nytt avtal mellan

föreningen och utsädesbolaget för yttrande förelagts riksdagen. I

sitt i anledning härav avgivna utlåtande nr 71 har utskottet av angivna

skäl ansett sig icke kunna tillstyrka längre giltighetstid än tre år.

Utskottet har vidare hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn utredning rörande de statsunderstödda växtförädlings

anstalterna. Denna utredning skulle bland annat omfatta en undersökning

rörande anstalternas anslagsbehov. I avvaktan på resultat av

denna utredning anser sig utskottet icke böra förorda anvisande av särskilda

medel för utvidgning av föreningens verksamhet. Utskottet, kan

sålunda icke biträda motionerna 1:173 och II: 167.

Rörande motionen II: 171, vilken utskottet av ovan angivna skäl ansett

sig böra upptaga under förevarande punkt, delar utskottet givetvis den

uppfattningen, att växtförädlingsresultat, som åstadkommits med anlitande

av statsmedel, i största möjliga utsträckning och utan onödiga

hand höra komma den växtodlande allmänheten till godo. Å andra sidan

torde icke höra förbises att det här gäller en fråga, som reglerats genom

lagstiftning och som därtill är av internationell karaktär. Att genom uppställande

såsom villkor för statsbidrag till här berörda två växtförädlingsanstalter

att registrering av sortnamn ej får förekomma undantaga

dessa från den rätt i förevarande avseende, som jämlikt gällande

lagstiftning tillkommer andra utsädesfirmor kan utskottet icke tillstyrka.

Hittills vunnen erfarenhet på området synes heller knappast

motivera ett sådant steg. Beträffande det av utsädesföreningen åberopade

fallet har lantbruksstyrelsen framhållit, att detta hade avseende

å förhållanden, som knappast direkt kunde anses beröra den statligt understödda

växtförädlingsverksamheten. För övrigt torde kunna förutsättas

att ifrågavarande båda anstalter skola med hänsyn till dem beviljat

statsanslag finna det vara med sitt eget välförstådda intresse häst

förenligt att icke göra sig skyldiga till missbruk av registreringsrätten.

Under hänvisning i övrigt till vad departementschefen i ärendet anfört

kan utskottet icke biträda motionen II: 171.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å motionerna

1:173 och II: 167 samt II: 171 för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning

av och samarbete med föreningens filialer 144,240

kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

23

och Jämtland samt i Luleå 100,460 kronor eller sålunda

tillhopa 244,700 kronor.

2:o) Under punkt 77 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposi- . Understöd.

lände av den

tion har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att till understödjande av praktiskt

den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för vetenskapliga

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000 kronor. å Weibulls
Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 281—288 i statsrådsprotokollet. holm.

Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

Weibullsholm har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret

1924/1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 75,000 kronor samt för

vart och ett av budgetåren 1926/1927—1929/1930 50,000 kronor.

Genom beslut den 22 mars 1929 ställde Kungl. Majit det för innevarande

budgetår anvisade anslaget till firman W. Weibulls förfogande, under

villkor att anslaget komme förädlingsverksamheten helt till godo, att

verksamheten vilade å den framstående teoretisk och praktiska utbildning

hos dess utövare, som vore nödvändig för vinnande av anstaltens

ändamål, samt uppehölles i sådan omfattning, att redan vunna resultat

kunde utnyttjas och ett fullföljande äga rum av de viktigaste förädlingsarbetena,

samt att firman underkastade sig den kontroll och inspektion

angående medlens användning som kunde finnas erforderlig. I den mån

så erfordrades för verkställande av nämnda kontroll och inspektion, skulle

det åligga firman Weibull ej mindre att ställa till förfogande firmans

räkenskaper, priskalkyler och övriga handlingar ävensom för inspektion

upplåta laboratorier, försöksfält och dylikt, än även att tillhandahålla

räkenskaperna i sådant skick, att utgifterna för växtförädlingsverksamheten

utan svårighet kunde särskiljas från firmans övriga utgifter. Tilllika

uppdrog Kungl. Majit åt lantbruksstyrelsen att utöva berörda kontroll-

och inspektionsverksamhet, innefattande jämväl granskning av priserna

å firmans utsädes varor, samt att därom till Kungl. Majit avgiva

berättelse.

I skrivelse den 25 oktober 1929 har firman Weibull på i statsrådsprotokollet

närmare angivna skäl hemställt, att för understödjande av den

praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm måtte för budgetåret

1930/1931 anvisas ett extra anslag av 100,000 kronor.

över framställningen har lantbruksstyrelsen den 27 november 1929 avgivit

infordrat utlåtande. Vid detsamma har fogats dels under punkt 1

härovan berörda, till styrelsen ställda skrivelse från Sveriges utsädesförening,

däri föreningen anhållit, att styrelsen måtte såsom villkor för

statsbidrag för bedrivande av växtförädling föreslå, att registrering av

sortnamn icke finge förekomma, dels ock av firman Weibull till styrelsen

avgivet yttrande över nämnda skrivelse.

För utsädesföreningens berörda skrivelse jämte däröver av lantbruksstyrelsen

och firman Weibull avgivna yttranden har utskottet redogjort

under punkt 3 :o) här ovan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Enligt av firman åberopat utdrag av firmans räkenskaper för räkenskapsåret

1928/1929 bär under samma tid utgifterna för växtförädlingsanstalten

uppgått till 197,167 kronor 15 öre, därav 171,452 kronor 36 öre

för förädlingsverksamheten och 25,714 kronor 79 öre för frökontrollen.

För levererade produkter av förädlingsverksamheten har influtit 12,954

kronor 72 öre. Efter avdrag för sistnämnda belopp hava således kostnaderna

för förädlingsverksamheten uppgått till 158,497 kronor 64 öre.

Beträffande resultatet av firmans bokslut för sistförflutna räkenskapsår

har firman i sin framställning vidare upplyst, att å byggnader, inventarier,

osäkra fordringar m. m. avskrivits omkring 142,000 kronor, samt

att bokslutet, i vilket hänsyn tagits till statsbidraget, utvisade ett överskott

å allenast 7,749 kronor 99 öre. Delägarnas i verksamheten insatta

kapital hade icke kunnat gottskrivas ränta, och ej heller hade firmans

två chefer, som tillika vore delägare, kunnat gottskrivas lön.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet till en början anfört

följande angående firman Weibulls framställning om anslag:

Styrelsen hade inspekterat växtförädlingsverksamheten å Weibullsholm

och därvid funnit densamma vara upprätthållen i föreskriven utsträckning

samt enligt lantbruksstyrelsens förmenande i alla avseenden tillfredsställande

ordnad. Av firmans räkenskaper framginge, att det för

senast förflutna budgetår anvisade statsanslaget endast täckt cirka en

tredjedel av utgifterna för själva växtförädlingen. Lantbruksstyrelsen

hade icke funnit anledning att framställa någon erinran vare sig i fråga

örn storleken av de olika utgiftsposter, som uppförts såsom belastande

växtförädlingen, eller beträffande firmans prissättning å utsädesvaror.

Till stöd för sin ansökning örn ett förhöjt anslag åberopade firman

Weibull dels förenämnda kostnadsuppgifter, dels sin omfattande växtförädlingsverksamhet

samt den betydelse denna genom värdefulla tillskott

av växtodlingsmaterial inom snart sagt alla växtkulturella områden

hade för landets jordbruk, och dels att firmans ekonomiska läge vore

sådant, att ett ökat statsbidrag vore nödvändigt, för att växtförädlingsverksamheten

skulle kunna upprätthållas i oförminskad omfattning.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig kunna vitsorda förevarande anstalts för

svenskt jordbruk betydelsefulla samt framgångsrika verksamhet inom

olika förädlingsområden. Om lantbruksstyrelsen också fortfarande i princip

vidliölle sin vid upprepade tillfällen uttalade uppfattning, att olägenheter

lätt kunde uppstå därigenom att staten upprätthölle växtförädlingsverksamhet

på skilda håll utan organiserat samarbete i någon form mellan

de olika arbetscentra, ansåge sig styrelsen dock med hänsyn till den

ställning, statsmakterna redan intagit till denna fråga, och i betraktande

av det betydelsefulla arbete, som bedreves vid Weibullsholm, kunna förorda,

att anslag beviljades anstalten jämväl för budgetåret 1930/1931.

Vid bedömande av behovet utav den ifrågasatta anslagsförhöjningen

måste enligt lantbruksstyrelsens mening undersökas, huruvida något av

de båda affärsföretag, som utnyttjade resultaten av den med statsunderstöd

bedrivna växtförädlingen — vid Svalöv respektive Weibullsholm —

särskilt gynnades. En jämförelse mellan de av förbindelsen med vederbörande

växtförädlingsanstalt förenade kostnader, som åsamkades de

båda affärsföretagen vid Svalöv och Weibullsholm, vore därvid enligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

23

lantbruksstyrelsen förmenande av betydelse. Därvid syntes utgifterna

för växtförädling och för kontroll böra sammanräknas, enär affärsföretaget

vid Svalöv genom det av statsmakterna godkända avtalet med Sveriges

utsädesförening vore bundet vid den nuvarande kontrollen, och det

därjämte kunde vara svårt att skilja på kostnader för förädling och för

kontroll, särskilt som, åtminstone vad Svalöv beträffade, till den senare

posten räknades all insyning och odlingskontroll.

För budgetåret 1928/1929 uppginge efter avdrag av värdet av levererade

produkter de totala omkostnaderna för växtförädling och kontroll

vid Weibullsholm såsom nämnt till ett belopp av 184,212 kronor 43 öre,

varav på affärsföretagets del efter avdrag av statsanslaget komme 134,212

kronor 43 öre. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat uppginge motsvarande

omkostnader under samma tid för affärsföretaget vid Svalöv till

132,393 kronor 25 öre, varav 60,000 kronor utgjorde avgift till växtförädlingsanstalten

och återstoden kontraktsenliga kontrollkostnader. Under

förutsättning att de båda växtförädlingsanstalternas förädlingsresultat

vore likvärdiga till myckenhet och handelsvärde och de båda firmornas

årliga försäljning av vid respektive anstalter förädlade sorter också vore

ungefär lika omfattande, borde affärsföretagen av förestående siffror att

döma redan med nu utgående statsanslag vara ungefär lika belastade.

Det vore emellertid å andra sidan möjligt, att respektive företags årliga

omsättning av utsädesvaror utav förädlade sorter skilde sig från varandra

i sådan utsträckning, att, därest statsbidraget ansåges böra utmätas

med hänsyntagande till detta förhållande, ett ökat statsbidrag till

firman Weibull kunde anses fullt berättigat. Huru detta förhållande

mellan firmornas ifrågavarande omsättning i verkligheten tedde sig, undandroge

sig lantbruksstyrelsens bedömande, då uppgifter angående omfattningen

av firman Weibulls försäljning av egna förädlingar icke stått

till lantbruksstyrelsens förfogande. Vid Svalöv däremot bokfördes på

grund av avtalet med utsädesföreningen omsättningen av förädlade sorter

särskilt. Vid bedömande av denna fråga torde för övrigt viss hänsyn

böra tagas därtill, att förenämnda utsädesförening gjort gällande, att

den avgift till utsädesföreningen vid Svalöv, som affärsföretaget därstädes

för närvarande erlade, vore för låg och att underhandlingar örn en

förhöjning därav påginge utan att, såvitt lantbruksstyrelsen hade sig

bekant, hittills hava lett till något resultat.

Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört följande.

»Med hänsyn till det stora värdet för jordbruket av den av firman Weibull

bedrivna växtförädlingsverksamheten anser jag, att statsbidrag för

ändamålet bör beredas firman jämväl för budgetåret 1930/1931. Vidkommande

anslagsbehovet synas på grund av firmans ekonomiska förhållanden,

sådana de framgå av utredningen i ärendet, svårigheter komma att

uppstå för firman att hålla verksamheten i gång i ungefär nuvarande

utsträckning, örn icke ytterligare statsanslag medgives firman. I betraktande

av att det mål växtförädlingen eftersträvar, avseende bland annat

att böja nettoavkastningen av den brukade jordarealen, för lantbrukets

ekonomiska drift är av största betydelse samt den förlust denna förädlingsverksamhet

kunde lida genom ett nedläggande i större utsträckning

av firmans verksamhet, vilken haft att framvisa synnerligen goda resultat,

vill jag tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår i enlighet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

med firmans hemställan bestämmes till 100,000 kronor. För anslagets utgående

torde böra gälla enahanda villkor, som föreskrivits genom Kungl.

Maj:ts ovanberörda beslut beträffande anslaget för budgetåret 1929/1930.»

På sätt utskottet redan under punkt l:o) erinrat har utskottet i utlåtande

nr 71 hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning rörande de båda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,

Svalöv och Weibullsholm. Denna utredning skulle bland annat

omfatta en undersökning rörande anstalternas anslagsbehov. I avvaktan

på denna utrednings resultat har utskottet under nämnda punkt

ansett sig icke böra förorda anvisande av särskilda motionsvis begärda

medel för utvidgning av Sveriges utsädesförenings verksamhet.

Vad beträffar den av Kungl. Majit föreslagna anslagsförhöjning till

Weibullsholms växtförädlingsanstalt avses därmed att trygga ett bibehållande

av växtförädlingsverksamheten i nuvarande omfattning. Utskottet

anser givetvis ett sådant bibehållande vara i hög grad önskvärt. Emellertid

har utskottet med hänsyn till den av utskottet ifrågasatta utredningen

funnit en begränsning böra ske i det föreslagna beloppet. Utskottet

kan därför icke tillstyrka högre anslag än 75,000 kronor. Utskottet anser

sig emellertid kunna förvänta, att även med ett anslag å sistnämnda

belopp det fortfarande skall bliva firman möjligt att uppehålla verksamheten

i sådan omfattning, att vunna resultat icke äventyras samt att

de viktigaste växtförädlingsarbetena fullföljas.

Beträffande den väckta frågan örn uppställande såsom villkor för statsbidrag

för bedrivande av växtförädlingsverksamhet, att registrering av

sortnamn ej skulle få förekomma, har utskottet redan under punkt l:o)

här ovan angivit sin ställning till denna fråga, och tillåter sig utskottet

hänvisa härtill.

Under åberopande av det anförde hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning till understödjande av den

praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 75,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 71.

301710. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:322 Riksdagens skrivelse Nr 822 s. 11 i texten