Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyldighet för skogsvårdsstyrelserna att lämna besvärshänvisning beträffande sina beslut.

1930-05-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:83, Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyldighet för skogsvårdsstyrelserna att lämna besvärshänvisning beträffande sina beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

1

iNr 83.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1930 kl. 4 e- m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyldighet för

skogsvårdsstyrelserna att lämna besvärshänvisning beträffande

sina beslut.

(2:a avd.)

I en inom riksdagens första kammare väckt till jordbruksutskottet hänvisad

motion nr 64 av herr Björnsson har hemställts, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn sådan ändring i eller sådant tilllägg

till gällande reglementariska bestämmelser för skogsvårdsstyrelserna,

att dessa styrelser åläggas att på begäran lämna besvärshänvisning beträffande

samtliga sina beslut.

Till stöd för denna hemställan har anförts följande:

»Enligt Kungl. Maj:ts förordning angående skogsvårdsstyrelser den 15

juni 1923 (nr 213) har skogsvårdsstyrelse jämlikt 4 § mom. tredje stycket

att vid fullgörande av sin uppgift ställa sig till efterrättelse det reglemente,

som Kungl. Maj:t efter styrelsens förslag samt landstingets och hushållningssällskapets

hörande fastställer.

I samma förordnings 9 § stadgas, att ordförande och övriga ledamöter i

skogsvårdsstyrelse så ock skogsvårdsstyrelses tjänstemän vare i utövningen

av sina befattningar underkastade det ansvar och den påföljd, som i allmän

lag stadgas örn statens ämbets- och tjänstemän.

Med hänsyn härtill och till det förhållande, att skogsvårdsstyrelse har att

handlägga uppgifter av allmän natur och för övervakandet av skogsvårdslagens

efterlevnad utrustats med sällsynt stor makt och befogenhet att ingripa

i och reglera den enskilde medborgarens förfoganderätt över sin egendom,

bör antagas, att rätt till klagan över skogsvårdsstyrelses beslut föreligger

även i de fall, då dylik rätt ej uttryckligen angivits.

I särskilt fall har en skogsvårdsstyrelse vid tillsättandet av länsjägmästarebefattningen

enligt uppgift vägrat lämna övriga sökande besvärshänvisning.»

Såsom framgår av det föregående förutsätter motionären, att rätt till

klagan över samtliga beslut av skogsvårdsstyrelse föreligger, alltså även i

de fall, då dylik rätt ej i lag eller författning angivits. Vad först angår

de fall, då sådan klagorätt uttryckligen medgivits, får utskottet erinra,

att bestämmelserna härom återfinnas i 30 § skogsvårdslagen och avse

frågor, som angå tillstånd till avverkning eller omläggning av skogsmark,

avverkningsförbud eller meddelande av föreskrifter örn avverkBihang

till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 37 käft. (Nr 83—85.)

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 83.

nings utförande eller vidtagande av återväxtåtgärder; således avgöranden,

som direkt beröra den enskilde skogsägarens rätt. Vad däremot angår

andra av skogsvårdsstyrelse meddelade beslut, upptagas varken i

skogsvårdslagen eller skogsvårdsstyrelseförordningen några bestämmelser

örn överklagande av dylika beslut.

Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Maj:t genom beslut den 25

april 1930 förklarat besvär över en skogsvårdsstyrelses beslut angående

tillsättande av länsjägmästarebefattning — alltså samma exempel som av

motionären anföres — icke kunna upptagas till prövning. Av handlingarna

i detta mål inhämtas, bland] annat, att justitiekanslersämbetet i infordrat

utlåtande över besvären anfört, att lag eller författning icke torde innehålla

bestämmelser örn klagorätt gent emot ett sådant skogsvårdsstyrelses tillsättningsbeslut,

varom i målet vore fråga. Genom detta prejudikat får anses

fastslaget, att klagorätt icke förefinnes gent emot samtliga beslut av skogsvårdsstyrelse,

och till följd härav torde den förutsättning, varpå motionen

bygger, hava förfallit. Vid sådant förhållande kan utskottet icke tillstyrka

förevarande framställning.

Utskottet hemställer därför,

att motionen I: 64 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1930.

På jordbruksutskottet vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Elof B. Andersson, Linders, Carl E. Eriksson,

von Stockenström, Fritiof Gustafson, Granath samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Uddenberg, Svensson i

Grönvik, Weibull och Pehrsson i Bramstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.